Plan för småbarnsfostran inom familjedagvården TJÄNSTER FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I SIBBO
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INOM FAMILJEDAGVÅRDEN Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran inom familjedagvården har utarbetats i samarbete mellan familjedagvårdarna, de administrativa daghemsföreståndarna och barnens föräldrar. Föräldrarna har hörts bl.a. vid föräldrakvällar, där det har förts en mycket livlig diskussion. Åsikterna och önskemålen visar tydligt att föräldrarna är nöjda med den valda vårdformen och att de önskar att familjedagvården även i fortsättningen skall bevaras som en hemlik och trygg uppväxtmiljö där barnet i lugn och ro kan utvecklas till sin egen enastående personlighet. 1. VERKSAMHETSIDÉ Familjedagvårdens verksamhetsidé är att erbjuda barnen dagvård i hemlika förhållanden i en liten grupp. 1.1 Primära uppgift att under vårddagen ansvara för barnens vård, fostran, undervisning, kost och hygien samt stöda föräldrarna i deras fostraruppgift. 1.2. Värden hemlighet: familjerna blir bekanta med vårdaren och vårdaren med familjerna lugn och stressfri miljö: dagen formas flexibelt med beaktande av barnens åldersstruktur individualitet: det är lättare att genomföra individuell fostran och undervisning i en liten grupp trygghet: vårdaren arbetar i sitt eget hem och känner hemmet och dess omgivning samt är på plats hela den tid vården pågår. 1.3. Inlärningssyn
Barnet lär sig i sin egen takt i en aktiv växelverkan med sin vårdare och de andra barnen i olika åldrar som hör till gruppen. Inlärningen sker via upplevelser i olika vardagssituationer och hushållsgöromål, högtidsstunderna dock inte att förglömma. Inlärningssynen inom familjedagvården grundar sig på det faktum att människan lär sig största delen av sina basfärdigheter m.m. (att gå/röra sig, tala, hygien, bordsskick, sociala färdigheter) då hon är 1 5 år, dvs. den ålder som de flesta av barnen i familjedagvården befinner sig i. 1.4. Specialdrag och styrka Vården ges i vårdarens eget hem med de andra familjemedlemmarnas samtycke. En enda vårdare ansvarar för barnets dag. På så sätt faller det sig naturligt att föräldrarna och vårdaren kontinuerligt går igenom de dagliga situationerna. Gruppen är alltid liten och ändras inte så ofta.
2.0 BESKRIVNING AV FAMILJEDAGVÅRDEN SOM UPPFOSTRINGSMILJÖ 2.1. Uppfostringsmiljö Uppfostringsmiljön utgörs av familjedagvårdarens eget hem med näromgivning. Hemmet kan vara beläget antingen i glesbygden eller i en tätort och omfattas av olika nätverk (se 6.1. och 6.2.). Familjedaghemmet granskas och godkänns innan vårdaren inleder sitt arbete. Hemmet bör uppfylla ställda kriterier, bl.a. gällande säkerheten (se 2.3.). Familjedaghemmet bör ha behövliga utrymmen och utrustning för barnens lek, vila och basvård. 2.2. Fostrarna Vårdarna har fått familjedagvårdarutbildning eller någon annan lämplig utbildning och är ofta yrkesmänniskor med lång arbetserfarenhet. Fostraren på vårdplatsen och barnens föräldrar bildar tillsammans den fostrande gemenskapen, som tillsammans kommer överens om vårdplatsens verksamhetssätt och fostringsprinciper. Familjedagvårdarnas chefer är de administrativa daghemsföreståndarn, som arbetar områdesvis och språkgruppsvis. Samarbetet mellan familjedagvårdarna sker på månadsmötena, där yrkesfrågor diskuteras och chefen ger handledning och information. Den administrativa daghemsföreståndaren, föräldrarna och vårdaren träffas på s.k. triangelträffar när vårdförhållandet börjar, och då görs ett vårdavtal upp för barnet. 2.3. Säkerhetsplan
Strävan är att skapa en trygg uppväxtmiljö för barnen i vårdarens hem och på hennes gårdsplan. Den fysiska säkerheten ägnas speciell uppmärksamhet (bl.a. trappor, haspar, brunnslock, petskyddade uttag eller proppar, fungerande brandvarnare). Förstahjälpsskåpen är ändamålsenligt utrustade och vårdaren kan också använda utrustningen (utbildning i första hjälpen vid behov). Hemmets kemikalier och mediciner förvaras i ett låst skåp. Den psykiska säkerheten tillgodoses genom att alla barn behandlas jämlikt och rättvist. 3.0 FOSTRINGSGEMENSKAPEN Inom familjedagvården utgörs fostringsgemenskapen mellan föräldrarna och vårdaren av naturliga dagliga diskussioner och tankeutbyten. Utgångspunkten för diskussionerna är föräldrarnas sakkunskap om barnets angelägenheter och vårdarens yrkesskicklighet och erfarenhet. På basis av diskussionerna uppgörs en individuell plan för småbarnsfostran för varje barn. Inom familjedagvården ordnas föräldrakvällar där föräldrarna kan framföra sina tankar och önskemål i anslutning till familjedagvården.
4.0 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I barnets individuella plan för småbarnsfostran, som vårdaren och föräldrarna gör upp tillsammans, gås barnets styrkor och eventuella svagheter igenom och definieras barnets individuella behov och eventuella behov av särskilt stöd. Den dagliga verksamheten och planeringen av den grundar sig på barnets individuella plan för småbarnsfostran. Genomförandet av planen utvärderas i de dagliga fostringsdiskussionerna och vid utvärderingsdiskussioner en gång per år. 5.0 ENHETENS VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING 5.1. Språk Vården ges på barnets eget modersmål (svenska/finska). Språkutvecklingen stöds genom att vårdaren i de dagliga interaktions- och vårdsituationerna använder ett bra och rikt språk med barnet. Förutom att vårdaren själv talar tydligt används sagor, ramsor, berättelser, sånger och rollspel som metoder för att stärka barnets språk. 5.2. Barnets sätt att fungera I vårdhemmet följer verksamheten samma rytm som i ett hem och formas flexibelt av barnens lekar, utevistelse, basvårdssituationer, måltider och vila. Barnens lekar både inne och ute ges tid, utrymme och redskap. Barnen inspireras att själva ta initiativ med beaktande av deras ålder. Det är den vuxnas uppgift att stöda och handleda det växande barnet. Oberoende av vädret hör utevistelse till det dagliga programmet. Under utevistelserna rör sig barnen i näromgivningen och bekantar sig med dess under. I
nära växelverkan med den omkringliggande naturen får barnen möjlighet att undersöka och uppleva. 5.3. Innehållsmässiga inriktningar Inom familjedagvården grundar sig inlärningssituationerna inte alltid på ordnade aktivitets- och inlärningsstunder utan de är snarare upplevelsestunder i olika vardagssituationer tillsammans med vårdaren och de andra barnen i olika åldrar. Matematisk inriktning: I de dagliga rutinerna görs jämförelser och mätningar, räknas saker i omgivningen, spelas spel, sjungs sånger och läses ramsor. Naturvetenskaplig inriktning: Barnen uppmärksammas på årstidernas växling, lär sig att röra sig i naturen och uppskatta naturen samt att båda tänka och handla ekologiskt (upplockning av skräp, kompostering m.m.) Historisk-samhällelig inriktning: Barnen får bekanta sig med hemkommunen och dess historia (bl.a. kyrkorna), får höra berättelser om historien och sjunga sånger, studera t.ex. gamla föremål och fotografier i omgivningen och prata om bl.a. mor- och farföräldrarna och fira traditionella och nya märkesdagar och högtider som hör till den finländska kulturen (Runebergsdagen, Kalevaladagen, luciadagen, jul, påsk osv.). Estetisk inriktning: Barnet väcks att se, uppleva och uppskatta skönhet och harmoni i sin omgivning. Det är viktigt att låta barnet uttrycka sig självt genom att göra saker (sånger, sånglekar, dans, teckningar, målningar, modellering osv.). I mån av möjlighet görs besök på t.ex. konstutställningar. Etisk inriktning: I vardagliga situationer behandlas bl.a. begreppet rätt och fel (får man slå en annan, hur skulle det kännas för dig om ), gott beteende i olika situationer (förlåt, tack, varsågod) och vikten av att stödja och hjälpa varandra. Ett rättvist och jämlikt bemötande är varje barns rättighet. Religions-åskådningsanknuten inriktning: Ansvaret för religionsfostran eller livsåskådningsfostran ligger i första hand hos föräldrarna och diskussioner i frågan förs med barnets föräldrar för att hitta en gemensam linje för varje barns vidkommande. 5.4. Planering av verksamhetsperioden Vårdarna gör upp en plan för verksamhetsperioden med beaktande av banens åldersfördelning respektive år. Familjernas önskemål beaktas i mån av möjlighet. Familjerna har uttryckt en önskan om att hemlikheten inom familjedagvården skall bevaras.
6.0 ENHETENS SAMARBETE/NÄTVERKSBILDNING 6.1. Enhetens samarbete med utomstående aktörer församlingarna: julkyrka, påskkyrka, den öppna dagklubben, barnjulfester och eventuella övriga tillställningar biblioteket: sagostunder och bibliotekets utlåningsservice rådgivningen: blanketten för utbyte av information mellan dagvården och rådgivningen då barnet är 5 år skolan: det är meningen att barnets individuella plan för småbarnsfostran inom familjedagvården skall följa med barnet ända till skolan. Ibland ordnar skolorna föreställningar, till vilka även familjedagvårdarna i området inbjuds. Om det finns en skolelev i gruppen är samarbetet intensivare. 6.2. Enhetens samarbete inom barndagvården andra familjedagvårdare, t.ex. utevistelse, fester, utfärder med andra dagvårdare och barn, dagvårdarnas månadsmöten och TYKY- och rekreationsdagar, besök och telefonsamtal mellan dagvårdarna daghemmen: de flesta familjedagvårdarna har ett samarbetsdaghem som bjuder in dem eller till vilka de även själva kan söka sig för att delta t.ex. i olika evenemang, musikstunder eller teaterföreställningar, utevistelse på gården eller fotografering. Varje barn har en reservvårdplats i ett daghem. förskoleundervisningsenheterna: den individuella plan för småbarnsfostran som har gjorts upp för barnet inom familjedagvården följer med barnet till förskoleundervisningen om föräldrarna så önskar. Om det finns en förskoleelev i gruppen är samarbetet intensivare. ambulerande specialbarnträdgårdslärarna: för kartläggning av behovet av särskilt stöd och konsultation finns det vid behov möjlighet att anlita en ambulerande specialbarnträdgårdslärare barnets föräldrar chefen. 7.0 UTVÄRDERING
Familejdagvårdaren skall regelbundet utvärdera sitt eget arbete i förhållande till de uppgjorda planerna (bl.a. den egna arbetsplanen, barnens individuella plan för småbarnsfostran). Tillsammans med chefen skall dagvårdarna vid åtminstone ett utvecklingssamtal per år gå igenom arbetet och dess mål och sitt kunnande och välmående i arbetet. På familjedagvårdarnas månadsmöten utvärderar dagvårdarna och chefen tillsammans bl.a. planen för småbarnsfostran inom familjedagvården och uppdaterar den t.ex. genom att ställa nya mål. Föräldrarna har möjlighet att utvärdera planen för småbarnsfostran och dess genomförande via årliga kundenkäter och vid föräldrakvällar på hösten och våren. 8.0 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTERING Familjedagvårdarna följer regelbundet upp hur barnens individuella planer för småbarnsfostran förverkligas genom att t.ex. teckna ned förändringar i barnens utveckling och nya mål som överenskoms med barnens föräldrar. Skriftliga dokument och dokument i form av foton och videoinspelningar kan samlas t.ex. i barnets egen pärm, som föräldrarna får med sig när tiden inom familjedagvården är förbi. Genomförandet av planen för småbarnsfostran inom familjedagvården följs upp 1 2 gånger per år vid familjedagvårdarnas månadsmöten.