SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2013/2014

Relevanta dokument
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Söderbärke för läsåret 2012/2013

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 15/16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET RÖDA BERGA LÄSÅRET 13/14

Kvalitetssäkring av Fritidshemmet i Vad för läsåret 2012/2013

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET 2013/2014

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Karlshögs Fritidshem

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Plan för fritidsverksamheten

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR HAGGE SKOLA LÄSÅRET

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Kvalitetsarbete för fritidshemmet Smedby period 1 (juli-sept), läsåret

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan 2010/2011

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VADS SKOLA LÄSÅRET

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Arbetsplan. Killingens förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Kvalitetsarbete för Fritidshemmet Piraten period 1 (juli-sept), läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Ängen,

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Kvalitetsredovisning

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Vår verksamhet under läsåret

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Tyck till om förskolans kvalitet!

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Fritidshemmets uppdrag

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet

Innehå llsfö rteckning

Kvalitetsredovisning ht vt 2010

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Montessorifriskolans fritidshem

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsredovisning

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Arbetsplan läsåret

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR KYRKSKOLAN LÄSÅRET

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

2.1 Normer och värden

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Transkript:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2013/2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i fritidsaktiviteterna. Verksamheten har bedrivits utifrån barnens önskemål och så långt som möjligt så försöker vi uppfylla deras förslag. Cabaren är exempel på en aktivitet som helt bygger på vad barnen vill göra. Personalen försöker ha kontinuerlig kommunikation med barnen om vad de vill göra bland annat genom stormöten. Inom personalgruppen ska vi fortsätta ge varandra feedback. Det räcker om ledningen är med varannan gång på vår planeringstid. Stödet från ledningen behövs fortsättningsvis. Däremot tycker vi att samverkan med Vad fritids inte har gett det vi önskade, avståndet mellan fritidshemmen kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att få till ett väl fungerade samarbete. Genomföra observationsdagar för att säkra upp att alla barn blir sedda och får komma till tals. Detta har vi inte genomfört. Vi måste ha ett bra samarbete med skola/fritids/förskola/hemmet, genom veckobrev till föräldrar, gemensamma kvällsmöten med förskolan/skola när detta behövs. Detta har vi genomfört under läsåret. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I fritidshemmet kan barnen få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processerna Barns delaktighet och inflytande skapas genom fritidsmöten där de får komma med förslag och till viss del vara med och bestämma. Här får de möjlighet att förstå de demokratiska processerna. Vi har fritidsmöten till bland annat Cabare och Julbasar samt när det ska pratas om något viktigt. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken

På loven är två barn matvärdar. Om barnen vill uppträda för sina kompisar eller för mindre barn så försöker vi alltid att uppfylla detta det när det passar. På fritids får barnen träna på att ta ansvar och skapa tillit till sig själv och lita på sin egen förmåga. Ibland kanske några barn får hjälpa till med något inför en aktivitet med vuxen som exempelvis att göra upp en eld. Annan aktivitet som några barn tagit ansvar för och gjort i ordning är disco på ett lov. På sommarlovet fick några större killar gå till skogen med lite frukost och leka i skogen bredvid fritids. Alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga på sitt eget fritidshem. De vuxna på fritids verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme under sin omsorgstid. Barnen tycker att det som är bra med fritids är att de får välja vad de vill göra. Föräldrarna upplever att barnen trivs och tycker att det är positivt att barnen får välja aktiviteter, får vara med barn i olika åldrar m.m. Personalen tycker att det är bra med två fritidsgrupper som gör att barnen blir uppdelade och hinner bli sedda under dagen.vi varierar innehållet i vår verksamhet med utedagar, aktiviteter m.m. Vi anser att struktur är viktig men vi vill även att de ska våga prova på och tänka utanför ramarna. De äldre eleverna är delaktiga i verksamheten genom att de planerar och utför olika aktiviteter. Med stigande ålder kan man vara mer delaktig och skapa sitt eget inflytande genom att vara med och bestämma olika saker. HÄLSA OCH RÖRELSE Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Kosten har stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att barnen grundlägger goda kostvanor Barn har stort rörelsebehov och fritidsverksamheten försöker erbjuda regelbundna fysiska aktiviteter där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Barnen är ute mycket varje dag på fritids och leker roll lekar, spelar fotboll, bandy, brännboll, leker i sandlådan, på lekplatsen, spelar kubb, åker skidor på vintern och gör snö skulpturer. Ibland går vi till aktivitetshallen i Söderbärke. Kosten har stor betydelse på hälsan och livsstilen. Därför serverar vi näringsriktiga mellanmål under trivsamma former. Vi är duktiga på att vara ute samt att aktivera barnen med olika aktiviteter utomhus. Utomhus rör sig barnen spontant. Vi har en bra gård som lockar till lek och rörelse. Aktivitetshallen skulle vi kunna utnyttja i ett större utsträckning när tillfälle ges. Vi har tillsammans med vårdnadhavare beslutat om att dra ned på fika och idag slår vi ihop kalasfirande för att minska sockerintaget. Mellanmålen som serveras är mer näringsrika idag.

SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Barnen utvecklar sin förmåga att kunna lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå hur andra tänker. Så att man förstår och kan respektera att man tycker olika ibland och att man måste kompromissa för att komma överens. Aktiviteterna kan vara leklådorna sjukhus, affär och frisör, kojbygge eller när de ska spela spel och uteaktiviteter som fotboll, bandy, kurragömma, kull lekar. På fritidsmöten och när man sitter och pratar med barnen. Man måste räcka upp handen eller vänta på sin tur. Samma sak gäller vid konfliktlösning. Medvetenheten har ökat bland personalen och vi har ett mer medvetet sätt att tänka kring språkoch kommunikation. Vi upplever att barnen bättre kommer till tals och att berättandet och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper. Det är viktigt att vi fortsätter uppmuntra barnen till språk. Det har vi kunnat göra genom våra regelbundna samlingar. Eftersom vi anser detta vara det viktigaste målet ur läroplanen kommer vi fortsätta arbeta mycket med språket och ha kvar det som ett prioriterat mål. Barnen utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk såväl till barnen som till varandra. Det är viktigt att vi vuxna fortsätter uppmuntra barnen till språk och kommunikation. LEK Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller

och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Att leka både inne och ute är något som barnen har stort behov av. Här använder barnen sin fantasi ochkreativitet samt tränar sin kroppskontroll och motorik och sitt samarbete med andra. Leken hör ihop med språk och kommunikationleken då barnen kommunicerar mycket med varandra i leken. Barnen får också lära sig kroppsspråk och dess betydelse. Barnen leker roll lekar som de bestämt själva. De konstruerar med saker och leker med det som de byggt. Barnen har dansat mycket och uppträder för varandra. Barnen delar upp sig i olika rum när de väljer vad de vill leka med. Det är viktigt att verksamhet inte är för planerad så personalen inte behöver avbryta barnen i deras fria lek. Vi vuxna kan vara mer delaktiga i barnens lek och presentera olika typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar barnens lek, barnen ska känna glädje över att leka. Vi behöver även skapa bättre lekmiljöer såväl ute som inne. Leken stimulerar språk och kommunikation samt samarbete mellan barnen. SKAPANDE Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Verksamheten bör vara varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet samt skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form. Barnen bygger och konstruerar saker och leker med det. Materialet kan vara lego, kaplastavar, morphun, snö, sand, papper, kartong, färg eller pärlor. Dans har varit en populär aktivitet. Cabare aktiviteten får med mycket skapande både med den egna kroppen i form av dans samt tillverkning av rekvisita och sång. Många barn tycker om att agera samt spela teater. Vår cabare är ett mycket uppskattat inslag både för barn, personal samt vårdnadshavare. Cabaren tar mycket tid i anspråk vad gäller att färdigställa rekvisita samt träna inför uppträdandet. Här kan vi se att många barn är delaktiga samt får fatta egna beslut vad gäller innehåll och form. I cabaren förenas både lek, skapande samt språk och kommunikation på ett varierat sätt.

SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. Inom de områden som har berörts tränas barnens sociala kompetens och de får en kunskap om ett demokratiskt synsätt. De lär sig också att man måste dela med sig och kompromissa med varandra för att man ska kunna leka och ha roligt tillsammans. När vi går till aktivitetshallen så får barnen lära sig att man inte kan plocka fram allt. De får lära sig förstå att man måste städa undan efter sig och att man inte kan spara det man byggt hur länge som helst. I roll lekarna som de leker antingen med leklådor eller det som de kommit på själva så berörs sociala kompetensen tydligt. När det bjuds på något extra så får barnen lära sig att man inte kan ta hur mycket man vill. Detta är ett grundläggande arbete som vi arbetar med dagligen. Vi har valt att dela upp fritids i söderbärke i två grupper. Vi har ett "lill fritids" samt ett "stor fritids". Detta har lett till att vi i större utsräckning än förut tillgodoser barnens behov samt en större chans att bekräftar barnen dagligen. De vårnadshavare som har svarat på vår enkät anser att fritids bidrar till allsidiga kontakter och främjar social kompetens. KOMPLETTERA SKOLAN I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. Under cabarearbetet och julbasar så kommer det in praktiskt matematik då barnen bakar. När barnen leker affär så räknar de pengar. När vi åkte längdskidor så tränade barnen sin koordination som är bra för inlärning. På fritids kan man göra sina läxor om man vill. På fritids ska barnen få bestämma själva över sin fritid. Fritids får inte bli för lik skolan utan vi måste utgå ifrån varje barns individuella önskemål. Vi är bra på att komplettera skolan tidsmässigt och innehållsmässigt. Det vi arbetar allra mest med är att träna på den fria leken samt social kompetens. På fritids träffas nästan alla barn från skolan i en eller två grupper. Konflikter uppstår och vi låter barnen tillsammans med oss vuxna träna på att lösa konflikter.

GENUS/JÄMSTÄLLDHET Fritids ska motverka traditionella könsmönster. Flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. På fritids får man leka med/vara med vem som helst oavsett kön. Man gör ingen skillnad på om aktiviteten är för pojkar eller flickor. En leklåda som fungerar bra där både flickor och pojkar leker med varandra är "sjukhus". Även "skola" och "mamma-pappa-barn" fungerar bra samt när barnen dansar till musik. Andra aktiviteter är arm-och halsbandstillverkning samt skapande av pärlplattor. Även när barnen spela spel förekommer det att de spelar med någon annan än de som man brukar vara med. Detta är något vi i personalen också uppmuntrar till och stödjer. Våra planerade leklådor bidrar till att både pojkar och flickor leker med varandra på samma villkor. I skogen är det inte heller så mycket könsrelaterade lekar utan där bidrar alla på samma sätt. På gården utomhus kan det ibland bli uppdelade lekar mellan pojkar och flickor beroende på aktivitet. Vi har ingen genomtänkt struktur eller arbetsmodell för hur vi arbetar med genus och detta är ett område vi behöver prioritera under nästa läsår. FRITIDSHEMMETS UPPDRAG De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap. 3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av / / skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogiska verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. / / skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Vi tycker att vi är duktiga på att komplettera skolan samt erbjuda en meningsfull fritid. Framför allt kompletterar vi skolan tidsmässigt och innehållsmässigt med mycket social träning och utveckling. Vårdnadshavare önskar i större utsträckning fler utflykter och även ett större

samarbete med kringliggande föreningar. Ett problem är att de stora barngrupperna ibland hindrar oss från att delta på vissa aktiviteter. Ett annat problem kan ibland vara avstånd. Fritidshemmet i Söderbärke bestod av 2,65 personal under läsåret 2013/2014 0,65 fritidspedagog, 1,50 barnskötare, 0.50. En utbildad fritidspedagog har varit barnledig men kommer tillbaka till ht 2014. Fritidshemmet i Söderbärke håller till i en enplansbyggnad som tidigare varit äldreboende. Byggnaden ligger precis intill förskolan Solhyttan vilket medför möjlighet till samarbete. Under det gångna läsåret har vi även använt en avdelning från förskolan för att dela upp barnen efter ålder, vi har haft stor-fritids och lill-fritids på grund av antalet barn. Barngrupperna är lämpligt indelade i grupper utifrån detta. Vi har under två års tid haft ett högt tryck på fritids i Söderbärke med antalet barn. Vi har stora klasser på Vad skola i åldrarn f-3 vilket bidrar till det höga antalet barn som är inskrivna på fritids. Vi tycker oss se en ökning av barn i behov av stöd på fritids. Då ser vi främst till den sociala kompetensen samt språk och kommunikation. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på fritidshemmet. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet. 2 Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfull fritid där verksamheten är trygg, rolig och stimulerande, där barnets individuella behov sätts i fokus. 3 Mitt barns fritidshem främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 Mitt barns fritidshem stimulerar mitt barn till en hälsosam livsstil. 5 Mitt barns fritidshem motverkar traditionella könsmönster så att flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling. 6 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 16 2 Stämmer ganska dåligt 16 1 1 14 4 12 5 1 15 3 17 1 Stämmer inte alls

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt 2014. Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 6 5 4 Medelvärde 3 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Fråga nummer I enkäten till vårdnadhavarna har vi en svarfrekvens på ca 33%. Detta ger ett dåligt underlag för att dra några egentliga slutsatser av de inkomna svaren. Av de som svarat på enkäten ser vi att de flesta är nöjda med Söderbärke fritids. En utvecklingsmöjlighet ligger i att stimulera barn till en hälsosam livsstil. I den psykosociala enkäten kan vi se att många trivs på sitt arbete. Utveckling kan ske i hur och när man ger varandra feeedback på ett konstruktivt sätt.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2014/2015: Se till att fritidshemmen har ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Vi vill prioritera arbetsområden med barnens sociala kompetens och lek. Dessutom vill vi komplettera skolan genom att försöka jobba mer med naturvetenskap/experiment. Fritidshemmen arbetar medvetet för att motverka traditionella könsmönster samt att utveckla språk och kommunikation. Se till att rektorerna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. : Ort: Söderbärke Datum: 7/8-14 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund