Jordgubbsodlingens sidoströmmar Problemets definition Innovationstävling 21.11.2016 31.5.2017 Sivu 1 22.11.2016
Jordgubbsodling i Finland Totala bärodlingen i Finland år 2013, Trädgårdsgårdar år 2013 Av den totala bärskörden är 80 procent jordgubbar Fördelning av jordgubbsskörden (%) i Finland 2013 De flesta jordgubbsodlingarna finns i Savo Fördelning av jordgubbsskörden (%) i Finland 2013, Trädgårdsgårdar 2013 Siv u 2 22.11.2016
Jordgubbsskörden (n=68) 85 % gick till livsmedelsanvändning 14 % sidoströmmar 11 % lämnade på åkern Orsaker - Väder - Växtsjukdomar - Kvalitetskriterier - Jordgubbar som lämnade från marknaden (t.ex. Inga köpare) MTT kuva-arkisto: 3 Päivi Maa- Parikka ja elintarviketalouden tutkimuskeskus 22.11.2016 I Sverige har mängden av livsmedels jordgubbsskördens sidoströmmar uppskattats till10-25 % (Franke et al 2013) Foodspill 2-hanke
Jordgubbens årliga produktion av biomassa (bär och utlöpare), odling ~3,6-4 miljoner kg/år 100 % jää peltoon ~2,3-2,5 miljoner kg i året Ruoaksi tuotettu sivuvirta 12 % 80 % jää peltoon 20 % kompostointi/ muu hyötykäyttö/ painon menetys haihtumisen myötä Ei-ruoaksi tuotettu sivuvirta = rönsyt 19 % Elintarvikekäyttöön myyty sato 69 % ~13-14 miljoner kg i året Otoskoko: 68 tilaa Lähteet: Foodspill 2, Säkö & Laurinen 1977 4 22.11.2016
Fördelning och orsak till uppkomst av sidoströmmar för jordgubbar som produceras till livsmedel (utlöpare inte Provstorlek: 68 gårdar med) 0 2 4 6 8 10 12 14 16 % av skörden Kategoria 1: Taloudellinen kannattamattomuus/ylituotanto, myös mansikan koko Kategoria 2: Mansikka ali-/ylikypsä, muut laatuvirheet Kategoria 3: Viljelytoimenpiteet ym. Kategoria 4: Sää, kasvitaudit 5 Foodspill 2-hanke
Jordgubbens förädling (n=6) 99,5 % gick till livsmedelsanvändning 0,5 % sidoströmmar bioavfall, inte utnyttjat Orsaker Jordgubbens storlek, över- /undermogen Växtsjukdomar/ förruttnelse Mycket lite: i pressning, logistika orsaker Presskakan som uppkommer vid saft framställningen är en mycket liten biprodukt likaså syltframställningens lösliga smältvatten samt fruktköttet som lämnar i grytor och rör. 22.1 1.20 16 Maa- ja elintarviketaloud en tutkimuskeskus Foodspill 2-hanke
Exempel - sätt att minska sidoströmmar av jordgubbar som produveras till livsmedel, Foodspill 2-projektet Utmaning: bevarande av bären Gemensamma produktionsanläggningar och lager som fryserier och bärtorkningsenheter Utmaning: marknadstryck pga. den korta odlingssäsongen Byggande av platsstunnlar och tak samt Ändring av hushållens konsumentbeteende: bort från frysningskulturen Utmaning: Optimalt uppnådd plockning i oförutsägbara väderleksförhållanden Kontroll av skördens mognad Ett socialt nätverk på förhand med plockare Utmaning: Bäret har fel storlek, form och utseende uppfyller inte handelns angivna krav, eller hittar inte passande köpare Vidareförädling: nya produkter t.ex. smoothies Bjuda ut produkterna till någon annan, alternativa marknadskanaler: t.ex. torgförsäljning Dessutom med ökad kedjekommunikation, inklusive konsumenterna, kan man påverka försäljningen av ätbara produkter 7 11.-13.10.2016
Källor Foodspill 2-hanke: Hartikainen, H., Kuisma, M., Pinolehto, M., Räikkönen, R., & Kahiluoto, H. 2014. Ruokahävikki alkutuotannossa ja elintarvikejalostuksessa. Foodspill 2-hankkeen loppuraportti. MTT Raportti 170. https://jukuri.luke.fi/bitstream/handle/10024/485067/mttraportti170.pdf?sequence=1 Pohjoismainen hävikkihanke: Franke, U., Hartikainen, H., Mogensen, L., Svanes, E. 2016. Food losses and waste in primary production. TemaNord 2016:529 http://norden.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a945862&dswid=710 Säkö, J., & Laurinen, E. 1977. Mansikan rönsyjen poistaminen ja niiden kasvun heikentäminen. Puutarhatutkimuksen tiedote N.o 12, Hedelmän-ja marjanviljely: s.23-27. Maatalouden tutkimuskeskus. Puutarhatilastot 2013, 2014. Tike, tietoja maa- ja elintarviketaloudesta http://stat.luke.fi/e-lehti-puutarhatilastot-2013/index.html 8