Detta dokument är förbundsstyrelsens förslag till Vision, Verksamhetsinriktning, Medlemsavgifter och Budgetramar för kongressperioden 2012-2015. I dokumentet beskrivs situationen för att ta tillvara förutsättningarna för att bo i eget hus och för att så många som möjligt skall kunna förverkliga den drömmen. Det innehåller en beskrivning av de verksamhetsmässiga förutsättningarna inkluderande omvärldsfaktorer, allmänpolitiskt och intressepolitiskt läge samt våra resursbehov för den strategiska inriktningen. Dokumentet utgör styrdokument för verksamheten under kommande kongressperiod och skall vara vägledande för den årliga operativa planeringen inom hela organisationen. Dokumentets syfte är också att ge goda möjligheter till ökad samverkan och uppföljning av verksamheten. Det beskriver också det mandat och uppdrag som förbundsstyrelsen har att verka utifrån och som sedan följs upp av kongressen. Innehållsförteckning Sidan Inledning. 2 Vår vision 2 Verksamhetsidé 2 Vår omvärld 3 Vårt varumärke 4 Våra kärnvärden 5 Våra medlemmar 6 Våra övergripande mål 8 Verksamhetsuppföljning 8 Verksamhetssituation och verksamhetsinriktning 10 Vår organisation och organisationskultur 12 Intressepolitik och opinionsbildning 13 Rådgivning 14 Medlemsförmåner 15 EU och internationell samverkan 16 Sammanfattning av verksamhetsinriktning 17 De viktigaste antagandena och målen i budgetramarna för 2012-2015 18 Budgetramar för 2012-2015 (koncernen) 19 Förslag till beslut om verksamhetsinriktning, budgetramar och medlemsavgifter för kongressperioden 20 1
Inledning Villaägarnas Riksförbund är den största och ledande medlems- och intresseorganisationen för Sveriges småhusägare. Vi ägs av våra medlemmar och tillsammans med dem och alla anslutna lokalföreningar tillvaratas förutsättningarna för att kunna bo i eget hus vare sig det är permanent eller på fritiden utifrån ett lokalt, regionalt och rikstäckande perspektiv. Den långsiktiga strävan är att så många som möjligt som vill skall kunna välja att bo i eget hus men också att kunna investera i det hus man redan har för en trygg och stimulerande boendemiljö. För fortsatta framgångar utgående från demokratiska principer behöver organisationen utvecklas vidare inom ramen för gemensamma mål och grundläggande värderingar. Vår vision Vår vision mot år 2025 är att kunna bidra till grundläggande generell allmänpolitisk samhällsinsikt om betydelsen av landets boendeförutsättningar för folkhälsa, välfärd och samhällsekonomi. Det uttrycks genom vår visionsformulering att Alla skall kunna förverkliga sina småhusdrömmar och kunna påverka sin lokala boendemiljö. För att kunna påverka boendeförutsättningarna i visionens riktning krävs en vidareutveckling mot en modern organisation som ligger rätt i tiden på det sätt som behövs för att ännu kraftfullare påverka och leverera nytta till medlemmarna. En fortsatt kraftfull verksamhets- och organisationsutveckling förutsätter ökande resurser och därmed ökande intäkter genom medlemsutveckling och kompletterande verksamhetsområden. Visionen för 2025 är att uppnå 500 000 medlemshushåll och kompletterande intäkter utöver medlemsavgifterna. Förbundsstyrelsen har startat upp ett visionsarbete för en sådan framtidsutveckling. Verksamhetsidé Förbundets verksamhetsidé är att i samverkan med till förbundet anslutna lokalföreningar Leverera nytta till medlemmarna och förbättra villkoren för landets småhusägare. 2
Vår omvärld Påverkande faktorer i vår omvärld är många med svåra och komplexa samband. Vi har gått från ett underinformerat samhälle till ett överinformerat. Det innebär stora svårigheter att urskilja och bevaka de verksamhetskritiska faktorerna från andra. Världen har gått från en lättare förutsägbarhet till en ökande osäkerhet. Det karaktäriseras av förändringar från betydelsen av storlek och styrka till flexibilitet och spänst, från hierarkier till nätverk och relationer, från produkter och tjänster till idéer och koncept, från funktion till värderingar, från planering till beredskap, från information till kommunikation och från konsument till medproducent. Utvecklingen har också inneburit en tydlig globalisering, effektivisering och digitalisering. Det exemplifieras av det ökande beroendet mellan länder, att vi på några decennier har effektiviserat produktionen så att vi nu producerar 50 gånger mer på samma tid och att vi från den första hemsidan 1991 idag har över 100 miljarder webbsidor i världen. Förutsättningarna för att bo i eget hus är starkt relaterat till den allmänna ekonomiska utvecklingen men också till generella samhällstrender och nationell och internationell politik. Svängningar i konjunkturer och finansiella kriser får konsekvenser vad gäller räntenivåer, sysselsättning och befolkningens köpkraft. Efter en period med förbättrade möjligheter för befolkningen att kunna bo i eget hus tack vare en låg räntenivå har förutsättningarna åter försämrats. På grund av obalans i tillgång och efterfrågan orsakad av en för låg bostadsproduktion har bostadspriserna, med regionala skillnader, stigit kraftigt och hushållens skuldsättning ökat kraftigt. Begränsningar och ökade krav i bankernas kreditgivning i kombination med stigande räntor har minskat hushållens förutsättningar för att kunna bo i eget hus. Unga människor har i allt större utsträckning stängts ute från bostadsmarknaden. Som i samhället i övrigt kommer bostadspolitiken att präglas av miljöperspektiv och energiomställning men också av statsfinansiella argument på grund av boendets betydelse för skatteintäkterna. Det kommunala finansieringsbehovet riskerar att över tiden öka otryggheten för landets småhusägare genom ökad ekonomisk belastning i form av kommunala avgifter liksom tomträttsavgälder och gatukostnader. Intresset för föreningsengagemang är fortsättningsvis lågt hos unga människor men stabilare hos äldre. De individualistiska värderingarna med fokus på den egna plånboken och olika särintressen från olika samhällsgrupper förstärks på bekostnad av kollektiva och solidariska värderingar. Detta präglar samhällsdebatten liksom den samhällsekonomiska problematiken att klara den svenska välfärden och förutsättningarna för landets internationella engagemang. 3
Vårt varumärke Varumärket består av alla de associationer och värderingar som våra medlemmar och vår omvärld har till vår verksamhet. Allt som görs i förbundet och hos våra lokalföreningar påverkar vårt varumärke. Genom att samlas och värna om ett positivt värdeladdat förtroendeskapande gemensamt varumärke skapas förutsättningar för en fortsatt framgångsrik verksamhet. I den nyligen gjorda varumärkesundersökningen hos landets småhusägare framgår att 9 av 10 känner till förbundet och att varumärket kopplas till ett starkt förtroendekapital. Det finns kunskap om vad medlemskapet innebär men också goda möjligheter till förbättringar främst hos icke medlemmar framförallt vad gäller rådgivningsverksamheten. Vår marknadskommunikation och PR bekräftas nå ut bra till målgruppen. Förbättringspotential indikeras finnas vad gäller att uppfatta och förstå värdet av den opinionsbildande verksamheten. Den uppfattas som mycket seriös och kompetent men det finns en viss osäkerhet beträffande resultatet. Det senare är naturligt om man beaktar svårigheterna att följa och uppfatta de förbättringar i förutsättningarna för att bo i eget hus som förbundet inofficiellt och officiellt bidragit till. TNS Sifo har gjort en mätning av svenska organisationers anseende bland allmänheten under 2010 och har placerat Villaägarna på tredje plats, se nedan. Organisation Index Organisation Index 1 Naturskyddsföreningen 49 2 Motormännen 47 3 Villaägarnas Riksförbund 38 4 TCO 36 5 PRO 36 6 Saco 35 7 Svenskt Näringsliv 34 8 Aktiespararna 34 9 Unionen 33 10 LRF 32 11 Teknikföretagen 31 12 Svensk Handel 30 13 Företagarna 28 14 IF Metall 28 15 Skattebetalarna 26 16 Almega 24 17 Lärarnas Riksförbund 24 18 Hyresgästerna 23 19 Byggnads 22 20 Lärarförbundet 21 21 Handels 17 22 LO 10 23 Kommunal 10 4
Våra kärnvärden Vi skall vara: - Lyhörda - Hängivna - Närvarande - Tydliga Kärnvärdena beskriver vårt sätt att vara och arbeta. De innebär att vara uppdaterad och insiktsfull i småhusägarens vardag, att vara engagerad och närvarande i prioriterade sakfrågor och boendeförhållanden samt vara tydlig och begriplig och förtroendeskapande i all vår kommunikation. 5
Våra medlemmar Medlemsstruktur Antalet medlemshushåll uppgår till 323 000. Den genomsnittliga åldern på personen som registrerats för medlemskapet är 56 år och det är oftast mannen i hushållet. Den genomsnittliga medlemstiden är 7 år och 86 % av medlemshushållen förnyar sitt medlemskap varje år. Av medlemshushållen har 18 % barn i förskoleåldern, 25 % har barn i skolåldern, 18 % är par med barn som flyttat hemifrån, 5 % är par utan barn, 6 % är ensamstående utan barn och 3 % är singel med barn. Vidare är 2 % ungdomar, 13 % är pensionärspar mellan 65 och 74 år och 7 % är singelpensionärer mellan 65 och 74 år eller pensionärer över 75 år. Förbundets andel av villabeståndet (marknadsandel) var 19 % år 2010 räknat på det totala antalet privatägda permanentvillor i Sverige. Marknadsandelen varierar mellan regionerna. Medlemsrelationerna och den upplevda medlemsnyttan Den generella bilden av medlemmarnas syn på medlemskapet är positiv. Många känner till och visar stort eller ganska stort intresse för de olika tjänsterna och förmånerna som Villaägarna erbjuder, men nyttjandet av tjänsterna och servicen ligger ändå på en låg nivå. Möjligheten och rätten till att nyttja fördelar och förmåner genom medlemskapet när man behöver det och nyttan med det intressepolitiska arbetet skapar ändå en stark relation för ett fortsatt medlemskap. Vid spontan förfrågan till medlemmarna är medlemsförmånerna den huvudsakliga orsaken till medlemskapet. Vid en beskrivning av medlemskapet och en viktning av innehållet uppges det opinionsbildande arbetet, den fria expertrådgivningen och medlemsmagasinet som viktigare. Trovärdigheten för det arbete som bedrivs är hög och medlemshushållen bekräftar sin uppskattning för arbetet med fastighetsskatten. Det under åren stora genomslaget i media uppfattas samtidigt inte tydligt av många medlemmar och man efterlyser att synas ännu mera i media och debatter. Bemötandet i kontakterna med förbundet får mycket högt betyg och nio medlemmar av tio anser att de snabbt får hjälp och att organisationen är kompetent och serviceinriktad. Av tillfrågade hushåll anser åtta av tio hushåll att kvaliteten på expertrådgivningen är hög. Av de medlemmar som inte förnyar medlemskapet uppger 20 % att de sålt eller planerar att sälja huset, 20 % anger ekonomiska skäl och 10 % att de är missnöjda. Generellt finns hos övriga inget tydligt missnöje. Medlemmarnas förväntningar är stora på ett fortsatt kraftfullt arbete inom energiområdet. Inriktning för en högre upplevd medlemsnytta För att öka den upplevda medlemsnyttan hos medlemshushållen och attraktiviteten i medlemskapet hos icke medlemmar skall följande insatser prioriteras - I extern och intern kommunikation i samtliga kanaler med högre frekvens och konsekvens på ett enkelt och konkret sätt ytterligare tydliggöra nyttan i medlemskapet - Tillföra ytterligare mervärden i medlemskapet 6
- Kraftfullare med hög prioritering driva frågor inom energipolitiken, bostadspolitiken och den lokala boendemiljön - Synas ännu mer i media och i debatten samt utveckla former och metoder för att mer synliggöra det intressepolitiska engagemanget och det opinionsbildande arbetet. Tabell: Medlemsutveckling 1998-2010 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Tabell: Förnyelsegrad 1998-2010 (i procent) 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Tabell: Nya medlemmar 1998-2010 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 7
Våra övergripande mål Att arbeta med målstyrning i en idéburen organisation ställer stora krav på kunskap om verksamheten och förståelse om skillnaden mellan mål och medel. Syftet med målstyrning är att den skall vara just styrande och inte i första hand kontrollerande. Det innebär att målstyrningen skall underlätta prioriteringar i vardagen och vara ett stöd i planeringen och uppföljningen av verksamheten för såväl medarbetare som förtroendevalda. Villaägarnas övergripande mål är direkt relaterade till att i enlighet med verksamhetsidén leverera nytta till våra medlemmar och förbättra villkoren för landets småhusägare på ett sådant förtroendegivande sätt att fler väljer att bli medlemmar och att fler väljer att förnya sitt medlemskap. Villaägarnas övergripande mål/inriktning är att: - I samverkan med till förbundet anslutna lokalföreningar maximera den av medlemmar och icke medlemmar upplevda medlemsnyttan i förhållande till nivån på medlemsavgiften. - Fortsatt upprätthålla en god kännedom om Villaägarnas roll som Sveriges största och kraftfullaste intresse- och konsumentorganisation i omvärlden och för landets småhusägare inkluderande att skapa en ökad lokal närvaro med goda möjligheter för småhusägarna att påverka sin lokala boendemiljö. - Öka antalet medlemshushåll till lägst 340 000 år 2015. - Uppnå förbättringar för landets småhusägare i enlighet med det bostadspolitiska programmet. - Öka samverkansgraden inom hela organisationen såväl horisontellt som vertikalt i syfte att öka effektivitet och verkningsgrad i resursinsatsen. Verksamhetsuppföljning En förutsättning för målstyrning och en resultatorienterad och kostnadseffektiv verksamhet med ett flerdimensionellt och komplext innehåll är en anpassad uppföljning utifrån flera 8
perspektiv. Det innebär uppföljning av mätbara mål men också regelbunden mätning av förändringar inom för verksamheten avgörande områden. De områden som är föremål för målformuleringar och mätbarhet samt uppföljning av förändringar kan sammanfattas enligt följande: Mätbara mål - Ekonomiska utfall/budget - Nyckeltal för kostnadseffektivitet - Nyckeltal för servicegrad i medlemsservice - Värvade medlemmar - Kostnad per värvad medlem i olika kanaler och för olika former och budskap - Förnyelsegrad för olika värvningsalternativ - Operativa planer på central och regional nivå - Varumärkeskännedom - Webbtrafik Förändringsuppföljning Mätning av förändringar inom verksamhetskritiska områden med olika metoder som underlag för verksamhetsinriktning och verksamhetsplanering görs enligt följande. Områden: - Andel av befolkningen som bor i eget hus - Jämförelser mellan olika upplåtelseformer - Skattebelastningen för att bo i eget hus - Kommunala avgifter - Bostadsproduktionen - Medlemshushållens synpunkter - Marknadsförutsättningar - Bostadsindex - Andel medlemmar som nyttjar medlemsförmånerna - Andel medlemmar som nyttjar rådgivningen Övrigt: - Personalomsättning - Sjukfrånvaro - Arbetstrivsel - Föreningsstöd och föreningsutveckling Metoder: - Omvärldsanalyser - Marknadsundersökningar - Medlemsundersökningar - Avhopparundersökningar - Varumärkesundersökningar - Läsvärdesundersökningar - Mediestatistik - Konsumtionsmönster och konsumtionsstatistik - Föreningsenkäter - Medarbetarundersökningar 9
Verksamhetssituation och verksamhetsinriktning Allmänpolitiskt och parlamentariskt läge Boendets förutsättningar har en stark koppling till ideologiska trender och förskjutningar och därmed det allmänpolitiska läget. Under de sista decennierna har en tydlig förskjutning skett från subventioner av bostadsproduktionen till att se boendet som en stabil skattebas. Finansieringsbehoven för de kommunala verksamheterna tenderar att öka kostnaderna för småhusägarna. Det gäller även utvecklingen på energiområdet. Utvecklingen har ökat behovet av en stark intresseorganisation som försvarar och förbättrar förutsättningarna att bo i eget hus. Det nuvarande parlamentariska läget innebär att blockpolitiken fortfarande lever kvar, men påverkas av att inget block har egen majoritet. Vågmästarroller får ökad betydelse och de små partierna måste profilera sig för att behålla sin riksdagsrepresentation. Situationen är osäker men ger samtidigt intressepolitiska möjligheter. Den egna organisationens status är stabil liksom medlemsutvecklingen men om riskerna för tillbakagång inte skall bli för stora och ambitionen skall vara en fortsatt utveckling mot ett ökande antal medlemshushåll, en ännu starkare organisation och ytterligare intressepolitiska framgångar, krävs fortsatta investeringar i medlemsnyttan för att tydligare infria förväntningar från nuvarande och framtida medlemshushåll. Det inkluderar en tydligare och mer rikstäckande lokal närvaro med ökade förutsättningar att kunna påverka den lokala boendemiljön. I de framtida formerna för resursgenerering ingår identifiering av alternativa intäkter utöver medlemsavgiften. Sådan verksamhet skall i första hand ge merintäkter men också prioritera att lösa problem för småhusägarna och bidra till bättre förutsättningar att bo i eget hus. Medlemsvärvning Värvningen av nya medlemmar är en växande utmaning som kräver ökade resurser. Den kommande inriktningen innebär ett fortsatt arbete med att utveckla värvningsmetoderna vad gäller intern samordning med intressepolitik, medlemsförmåner och rådgivning samt externa samarbeten. Mervärden i medlemskapet och ökad generell marknadsföring och PR insatser skall också förbättra förutsättningarna för medlemsvärvningen. Kommunikation Andelen medlemmar av landets småhusägare uppgår till 19 %. En ökande andel förutsätter ökade resurser för en mer omfattande och frekvent marknadskommunikation. För att värvningsinsatserna skall ge ett bättre resultat räcker det inte med god varumärkeskännedom. Småhusägarna måste ges möjlighet till ökade kunskaper om nyttan med medlemskapet utifrån ett intressepolitiskt kollektivt perspektiv såväl som för den enskilda hushållsekonomin. En vidareutveckling av medlemsmagasinet Villaägaren och Villaägarnytt utgör fortsättningsvis en viktig del i vår kommunikation liksom den nya webbplatsen. 10
Den interna kommunikationen måste också utvecklas för ökade samverkansförutsättningar inom organisationen. Utvecklingsområden Pågående och fortsatta utvecklingsområden är vår närvaro på Internet och vår webbplats betydelse för hela verksamheten utifrån externt såväl som internt perspektiv. Därutöver det nya medlemskortet för bättre och ökad tillgänglighet för medlemsförmånerna och ett vidareutvecklat koncept för samfällighetsföreningar med utökade intäktsmöjligheter. Kommande utvecklingsområden för utvärderingar är den lokala närvaron, besiktningsverksamhet, förmedling av kvalitetssäkrade hantverkartjänster och hushållsnära tjänster. 11
Vår organisation och organisationskultur Verksamheten är organiserad i form av en matris i syfte att stimulera samverkan mellan olika funktioner och ge förutsättningar för samordning samt lokalt, regionalt och centralt inflytande utifrån ett medlemsperspektiv. Medlemmar Kongress Förbundsstyrelse - Ledningsgrupp - Projektgrupper och kommittéer Förbundsdirektör Ekonomi IT Administration Sekretariat Marknad Information M e d l e m m a r L Lo ok ka al l f f ö ör re en ni i n ng ga ar r K r e t s a r R e g i o n s t y r e l s e r Regionsamordning Region Norr Region XYZ Region ABC Region Mitt Region Öst Region SydMitt Intressepolitik/ Opinonsbildning Expertrådgivning Medlemsförmåner Region Väst Region Syd Förbundsstyrelsen är underställd kongressen. Förbundsdirektören och regionstyrelserna är underställda förbundsstyrelsen. Centralt kansli och regionkontor är underställda förbundsdirektören. Syftet med den regionala verksamheten är att ta tillvara regionala perspektiv och aktivt stödja den lokala närvaron. I uppgiften ingår att regionalt och lokalt förstärka förbundets arbete på riksnivå för en kraftfullare verkningsgrad över hela landet. Inriktningen för vår organisationsutveckling skall vara att ytterligare stödja förutsättningarna för samverkan och effektivitet baserat på tydliga demokratiska principer utgående från medlemsintresset och för samtliga medlemmars möjlighet till inflytande. Organisationens förutsättningar för att i samverkan med anslutna lokalföreningar öka den lokala närvaron och möjligheterna till att påverka den lokala boendemiljön måste utvecklas och en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan förbund och lokalföreningar behöver skapas. Organisationskulturen skall präglas av våra kärnvärden men också av respekt för andra människor och deras åsikter. Samverkan i organisationen skall ske i ett öppet klimat med goda förutsättningar för lättillgänglig information och delaktighet. Ambitionen är att skapa förutsättningar för utveckling av både verksamhet, medarbetare och förtroendevalda i kombination med ett resultatorienterat synsätt vad gäller medlemsnytta och kostnadseffektivitet. 12
Intressepolitik och opinionsbildning Bakgrund Problemen med den löpande oförutsägbara fastighetsskatten finns inte kvar i samma utsträckning som tidigare. Efter fastighetsskattereformen 2008 har taxeringsvärdenas betydelse för avgiftsuttaget minskat men 2012 kommer fastighetsavgiften fortfarande att beräknas utifrån taxeringsvärden för 43 % av landets småhus och för alla obebyggda tomter. Så länge taxeringssystemet finns kvar är dessutom risken större att ökad fastighetsbeskattning återinförs. Taxeringsvärdena är dessutom ett stort problem för landets tomträttshavare. De s.k. flyttskatterna i samband med köp och försäljning av småhus hämmar rörligheten på bostadsmarknaden och därigenom även på arbetsmarknaden. Inom det kommunala området föreligger fortsatta hot mot tryggheten i boendet genom ökande kommunala avgifter, tomträttsavgälder och friköpspriser samt gatukostnader. Föreställningen att höga elpriser leder till energieffektivisering och investeringar präglar fortfarande stora delar av energipolitiken. Behovet av fördjupade kunskaper på politisk nivå om hur bland annat utsläppsrätter och elcertifikat fungerar är därför stort. På den reglerade nätmarknaden har den bristande myndighetskontrollen givit utrymme för en kraftig prisutveckling. Förbundets insatser har emellertid givit vissa resultat. Kraften i det stora folkmissnöjet ger möjligheter till ytterligare intressepolitiska framgångar. Inriktning Syftet med det intressepolitiska arbetet är att påverka politiska beslut och bidra till förändringar som ökar förutsättningarna för att kunna bo i eget hus. Arbetet styrs av de övergripande målsättningarna och till områden där de största förbättringsmöjligheterna finns men också mot områden med de största orimligheterna och orättvisorna. Målformuleringar inom det intressepolitiska området utgår från det bostadspolitiska programmet men sker mer i generella termer och med inbyggd flexibilitet då de kan komma att behöva revideras i förhållande till de politiska förutsättningarna. 13
Prioriterade områden är boendebeskattningen, energikostnaderna, avgifter och förhållanden i övrigt som avgörande påverkar boendeförutsättningarna och den lokala boendemiljön. Det intressepolitiska arbetet och förbundets opinionsbildning kommer att ha följande inriktning: - Fortsätta arbetet för att taxeringssystemet ska avvecklas för att på det sättet säkerställa att den gamla fastighets- och förmögenhetsskatten inte återinförs - Intensifiera arbetet för att få till stånd ett lägre skattetryck på boendet, framför allt uppnå en rimligare beskattning i samband med köp och försäljning (lagfartsavgift, pantbrevsskatt, reavinstskatt, uppskovsskatt) - Minska hushållens energikostnader genom att driva krav som bidrar till lägre skatteuttag, bättre reglering av monopolmarknader (elnät och fjärrvärme) och främjar energibesparande investeringar - Fortsätta driva tomträttsfrågan och andra frågor som har betydelse för småhusägarens privatekonomi, såsom gatukostnader, kommunala avgifter och kostnader för bolån - Formulera en långsiktig vision om vikten av god boendemiljö, bygga upp specialistkompetens kring frågor om buller och luftföroreningar och öka det intressepolitiska arbetet i boendemiljöfrågor - Stötta medlemmarnas och föreningarnas intressepolitiska initiativ genom utnyttjande av den nya webbplatsen för en bredare och ännu kraftfullare opinionsbildning - Identifiera och driva frågor som bidrar till ett billigare och ökat småhusbyggande Rådgivning Rådgivningsverksamheten ska genom god expertkompetens erbjuda medlemmarna kvalificerad fri rådgivning på ett lättillgängligt sätt med god servicegrad. 14 I rådgivningsverksamheten ingår juridisk och byggnadsteknisk rådgivning med egen personal. Genom externa samarbetspartners erbjuds även rådgivning inom områdena arkitektur, energi, sotning, brandskydd, trädgård och geoteknik. Rådgivningen utnyttjas av 15 % av medlemshushållen under ett verksamhetsår och den ses mycket som en form av försäkring att ha tillgång till när behov uppstår. Medlemmarna erbjuds också möjligheter till juridiskt ombud till fördelaktiga villkor genom den egna Juristbyrån och samarbeten med advokatbyråer. I verksamheten ingår också ett medlingsinstitut för att medlemmarna skall kunna undvika att hamna i kostnadskrävande rättsliga tvister. Rådgivningsfunktionen har en betydelsefull roll att direkt driva eller assistera i principiella och prejudicerande rättsfall av betydelse för småhusägarna.
Rådgivningens inriktning är att: - Löpande kompetensutveckla och uppdatera kunskaperna i förhållande till förändringar inom rådgivningsområdena - Kapacitetsanpassa tillgängligheten i förhållande till efterfrågan i tiden och utnyttja möjligheterna med den nya webbplatsen för god servicegrad och kostnadseffektivitet. - Aktivt bidra till identifiering av lämpliga intressepolitiska sakfrågor för aktivering i opinionsbildningen - Skapa verksamhetsform för formellt accepterad talerätt och besvärsrätt i miljöfrågor Medlemsförmåner Syftet med förmåner till medlemmarna är att aktivt bidra till lägre hushållskostnader för medlemshushållen och därmed också bidra till en ökad konkurrens på marknaden till fördel för konsumentintresset. Utbudet av produkter och tjänster med bra balans mellan pris och kvalitet syftar också till att inte bara sänka kostnader för medlemmarna utan också till att spara tid i att kunna göra val i den växande floran av utbud och erbjudanden. Verksamheten med medlemsförmåner genererar också kompletterade intäkter och minskar behovet av höjda medlemsavgifter över tiden. Inriktningen för våra medlemsförmåner är att: - Bredda och fördjupa utbudet med prioritering av starka etablerade varumärken - Stärka lojaliteten och förbättra förnyelsegraden hos medlemshushållen genom det nya medlemskortet - Göra nationella, regionala och lokala medlemsförmåner mer lättillgängliga för ökad upplevd medlemsnytta - Öka andelen medlemshushåll som nyttjar medlemsförmånerna - Vidareutveckla medlemsförmånerna inom försäkringsområdet - Etablera och vidareutveckla banktjänster genom www.villabanken.se - Vidareutveckla släpvagnskonceptet - Utveckla och etablera kvalitetssäkring (licensiering) av strategiska samarbetspartners - Öka intäkterna i syfte att minska behovet av höjda medlemsavgifter och bidra till en framtida ökning av det egna kapitalet 15
EU och internationell samverkan Internationalisering och EU-harmonisering har stor betydelse för samhällsutvecklingen och för förutsättningarna att bo i eget hus. Det innefattar många områden men framförallt beskattning, energi och miljö. Villaägarna är sedan 2002 medlem i den Internationella organisationen UIPI. Syftet med medlemskapet är möjligheterna att knyta kontakter och få tillgång till andra länders erfarenheter och förhållanden inom gemensamma intresseområden. I den kommande verksamhetsinriktningen ingår att etablera former för en mer strukturerad form för integrerad bevakning och påverkan av de frågor som är aktuella i EU. Detta är frågor som kräver insatser såväl inom EU som på den politiska arenan i Sverige. UN ION IN TERN ATION ALE DE LA PROPRIÉTÉ IMMOBILIÈRE IN TERN ATION AL UN ION OF PROPERTY OWN ERS Organizations-Members from 25 countries Austria Albania Bulgaria Belgium Croatia Cyprus Czech Republic Denmark Estonia France Ireland Italy Germany Greece Monaco Norway Poland Portugal Romania Serbia Slovenia Spain Sweden Switzerland United Kingdom Förutom medlemskap i UIPI har samverkan och utbyte påbörjats med Norge och dialog med Finland och Holland startats upp. 16
Sammanfattning av verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktningen för den kommande kongressperioden kan sammanfattas enligt följande: - Bedriva en verksamhetsinriktning som leder till uppnående av målen för Vision 2025 - Utifrån en stabil plattform skapa tillväxt till gagn för en successivt ökad medlemsnytta - Skapa kompletterande intäkter och på sikt öka det egna kapitalet - Upprätthålla en god varumärkeskännedom och tydliggöra nyttan med medlemskapet - Maximera medlemsnyttan i förhållande till nivån på medlemsavgiften - Uppnå 340 000 medlemshushåll 2015 - Öka samverkansgraden i organisationen - Ökad lokal närvaro i samverkan med lokalföreningar och regioner - Vidareutveckla pågående investeringar i webbplats, förmåns- och lojalitetsprogram - Förbättra möjligheterna till demokratiskt inflytande för alla medlemmar - Prioritera områdena energi, beskattning, avgifter och den lokala boendemiljön i den intressepolitiska verksamheten - Ökad servicegrad och effektivisering samt marknadsföring av rådgivningsverksamheten - Utveckla förutsättningarna för bevakning och påverkan i EU frågor 17
De viktigaste antagandena och målen i budgetramarna för 2012-2015 - Medlemsavgiftshöjning 2013 på 25 kr - Förnyelsegrad på 86,0 % per år - 45 500 nya medlemmar 2012, 46 000 år 2013, 46 500 år 2014 och 47 000 år 2015 - Medlemstillväxt på 3 500 per år - Medlemsantal på 329 500 år 2012, 333 000 år 2013, 336 500 år 2014 och 340 000 år 2015 - Annonsintäkter för Villaägaren på 8,2 Mkr för 2012, 8,4 Mkr för 2013, 8,6 Mkr för 2014 och 8,8 Mkr för 2015 - Serviceavgift för samfällighetsföreningar på 120 kr per fastighet exkl moms - Antal samfällighetsfastigheter 23 000 år 2012, 28 000 år 2013, 33 000 år 2014 och 38 000 år 2015 - Intäkter från medlemsförmåner på 11 Mkr för 2012, 12 Mkr för 2013, 13 Mkr för 2014 och 14 Mkr för 2015 - Nuvarande personella tjänster samt fem nya tjänster under åren 2012-2015. Två av dessa är självfinansierade genom att förbundet övertar annonsförsäljningen för Villaägaren. Den ökade personalkostnaden motsvaras av minskade externa provisionskostnader för Villaägaren. Den tredje tjänsten är självfinansierad genom en utökad satsning på samfällighetskonceptet som motsvaras av ökade intäkter från samfällighetsföreningar. Två tjänster avser en utökad satsning på intressepolitik och rådgivning - Resurser för intressepolitik (exkl. personal) på 3,5 Mkr per år - Fortsatta utvecklingskostnader för webben på 1 Mkr per år - 5 utgåvor per år av Villaägaren med ett omfång på 136 sidor - Ett värvningsnyckeltal på 512,50 kr per ny medlem 2012, 525 kr 2013, 537,50 kr 2014 och 550 kr 2015 - Region- och föreningsmedel i stort enligt nuvarande regler - Den budgeterade intäktsökningen från medlemsförmånerna används för marknadsföring och utveckling av nya och befintliga medlemsförmåner - För åren 2013 och 2014 reserveras 1,5 Mkr per år för särskilda insatser. Sådana insatser kan avse åtgärder inför riksdagsvalet 2014 - Budgeterat nollresultat för koncernen under hela perioden 2012-2015, varav en förlust på 2,5 Mkr för 2012, en vinst på 3,0 Mkr för 2013, en vinst på 1 Mkr för 2014 och en förlust på 1,5 Mkr för 2015 Resurserna kan omprioriteras inom den föreslagna budgetramen till följd av omvärldsförändringar eller ändrade verksamhetsförutsättningar. Förbundsstyrelsen fastställer budget för vart och ett av åren 2012-2015. 18
Budgetramar Villaägarnas Riksförbund (koncernen) 2012-2015, kkr Budget Budgetram Budgetram Budgetram Budgetram 2011 2012 2013 2014 2015 INTÄKTER Befintliga medlemmar 86500 87500 95300 96300 97300 Nya medlemmar 16400 16600 17900 18200 18400 Annonser Villaägaren 8000 8200 8400 8600 8800 Annonser Villaägarnytt 1200 2000 2500 3000 3500 Samfällighetsföreningar 2200 2800 3400 4000 4600 Medlemsförmåner 10700 11000 12000 13000 14000 Räntor 800 1000 1000 1000 1000 Totalt intäkter 125800 129100 140500 144100 147600 KOSTNADER Förbundsstyrelsen -1800-1600 -1600-1600 -1600 Personal -43800-48200 -49500-50900 -52900 Kanslier exkl personal -8700-9400 -8700-8900 -9100 Resor och sammanträden -2400-2450 -2500-2550 -2600 Intressepolitik -2000-3500 -3500-3500 -3500 Marknadsföring -3300-3600 -3700-3800 -3900 Information och webb -3200-2250 -2300-2350 -2400 Tidningen Villaägaren -17500-17300 -17900-18550 -19200 Tidningen Villaägarnytt -1250-2100 -2650-3200 -3750 Värvning -22500-23300 -24150-25000 -25850 Avisering -3800-3900 -4050-4200 -4350 Kongress och valberedning -1900-100 -300-550 -2100 Region- och föreningsmedel -6500-6900 -7000-7100 -7200 Medlemsförmåner -3850-4000 -4900-5800 -6700 Särskilda insatser -1500-1500 Övrigt -3300-3000 -3250-3600 -3950 Totalt kostnader -125800-131600 -137500-143100 -149100 Resultat koncernen 0-2500 3000 1000-1500 19
Förslag till beslut om verksamhetsinriktning, budgetramar och medlemsavgifter för kongressperioden Nedanstående faktorer har legat till grund för förbundsstyrelsens förslag till medlemsavgifter och budgetramar för kongressperioden 2012-2015 - Verksamhetssituation - Gjorda antaganden - Förväntad inflationsutveckling - Föreslagen verksamhetsinriktning - Fortsatt effektivitetsutveckling - Medlemshushållens förväntningar på medlemsnyttan - Medlemshushållens syn på medlemsavgiften - Resursbehovet för kvalitetssäkring - Vidareutveckling av medlemskapets innehåll och servicegrad Förslaget har inte för denna period beaktat behovet av ökning av det egna kapitalet. Genomförande av verksamhetsinriktningen förutsätter föreslagna medlemsavgifter. Förbundsstyrelsen föreslår: Kongressen beslutar fastställa Verksamhetsinriktning och budgetramar enligt vad som framgår i detta dokument samt medlemsavgifter för åren 2012-2015 enligt följande. Höjning Avgift Avgift 2012 Föreningsanslutna medlemmar 0 kr 325 kr Direktanslutna medlemmar 0 kr 380 kr Nya medlemmar 0 kr 380 kr Avgift 2013 Föreningsanslutna medlemmar + 25 kr 350 kr Direktanslutna medlemmar + 25 kr 405 kr Nya medlemmar + 25 kr 405 kr Avgift 2014 Föreningsanslutna medlemmar 0 kr 350 kr Direktanslutna medlemmar 0 kr 405 kr Nya medlemmar 0 kr 405 kr Avgift 2015 Föreningsanslutna medlemmar 0 kr 350 kr Direktanslutna medlemmar 0 kr 405 kr Nya medlemmar 0 kr 405 kr 20