Vad skapar hinder och vad ökar möjligheterna till utökat matematiskt kunnande? Manillaskolan Monica Basilier Braennstroem Josefine De Geer Svensson Jakob Hansson Ann-Sofi Henning
Utveckling av undervisningen Change Laboratory En forsknings- och utvecklingsmodell Handledning av forskare vid Stockholm universitet Lärare och forskare i samverkan
Syftet med projektet Att vi som pedagoger skulle få en mer forskande inställning till den egna undervisningen. Att kvalificera matematikundervisningen i relation till aktuellt kunskapsperspektiv. 2016-11-11 3
Vad är det man kan när man kan? 2016-11-11 4
Tvåspråkigheten - Svenska och svenskt teckenspråk - Matematikspråket 2016-11-11 5
Change Laboratory vår modell Kollaborativ utvecklingsmodell baserad på verksamhetsteori och expansivt lärande (Engeström, Helsingfors 1989) Modell med två perspektiv- tid och rum Utvecklingsarbetet tar form i olika steg Niofältaren eller expansionshjulet Vilse i landskapet, men nya vägar expanderar kunskapen! 2016-11-11 6
Framtid Nutid Dåtid Modell/visioner Idéer/redskap Spegeldata/erfarenhet Framtidsvisioner om matematikundervisningen aktuella motsättningar som övervinns Realiserad undervisning med avseende på aktuellt kunskapsperspektiv Modellering av centrala karakteristika i matematikundervisning historiska struktur (delar) Analys av pågående transformationer (vad är det som åstadkoms) 7 Modellering av viktiga förändringar i undervisningens olika delar Historiskt utvecklade motsättningar som dessa förändringar har skapat i matematikundervisning 6 5 Modeller av nya redskap och arbetssätt för att realisera visionen Design av första experiment med nya redskap/arbetssätt Gemensam ambition för elevers matematiklärande Utmaningar i undervisningen Idéer för vidare analys Lösningar för de identifierade problemen Identifiera perioder och vändpunkter i matematikundervisningens utveckling 8 2 4 Uppföljning och data från experimentet Behov av vidare utveckling (vad åstadkom vi, hur använder vi ny kunskap för vidare utveckling) Utmaningar i relation till kunskapsuppdraget Motstridiga krav och mål i relationen undervisning-lärande. Video, intervjuer, dokument Data angående viktiga historiska förändringar i matematikundervisningen 9 1 3 2016-11-11 7
7. Säkerställande av 6. Granskning av implementeringen processen 5. Implementering av nya 1. Problemidentifiering 4. Utprövning av nya 2. Analysarbete 3. Design av nya 2016-11-11 8
7. Säkerställande av 6. Granskning av implementeringen processen 5. Implementering av nya EXPANSIONSHJULET 1. Problemidentifiering 4. Utprövning av nya 2. Analysarbete 3. Design av nya 2016-11-11 9
1. Problemidentifiering Collective remembering -intervjuer av lärare Filmning av undervisning 2016-11-11 10
7. Säkerställande av 6. Granskning av implementeringen processen 5. Implementering av nya EXPANSIONSHJULET 1. Problemidentifiering 4. Utprövning av nya 2. Analysarbete 3. Design av nya 2016-11-11 11
2. Analysarbete Gemensamma kollegiala diskussioner utifrån insamlat material (vad ser vi och vad vill vi) Workshops med handledare från Stockholms universitet (teoretiska perspektiv) 2016-11-11 12
Vad försöker läraren åstadkomma? Vad försöker eleven åstadkomma? 2016-11-11 13
Utmaningar och lösningsidéer Hur kommunicerar läraren med eleven? Hur gör läraren om uppgiften är för svår? Om läraren bekräftar eleven: Bra! Vad för budskap ger det? Vad berömmer läraren? Läraren har ett mål men situationen leder till ett annat mål. Är det ett problem? Hur uppfattar eleven vad läraren tycker är viktigt eller rätt att göra? Kan uppgiften svara mot lärarens mål? 2016-11-11 14
Utvecklingsområden Uppgifters karaktär och innehåll Formen för undervisning kontra kunskapsuppdraget Kommunikationen i undervisningen Lokala pedagogiska planeringar Uttolkning av kursplanen 2016-11-11 15
Fyrfältaren modell i analysarbetet GRUPP TRAPPSTEGS - METAFOR LANDSKAPS - METAFOR INDIVID 2016-11-11 16
Lgr 11 och fyrfältaren Analys av kursplanens kunnande Matematikens fem förmågor ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ formulera och lösa problem och värdera strategier använda och analysera begrepp välja och använda metoder föra och följa resonemang samtala, argumentera och redogöra KLASSRUM ❶ ❷ ❸❹ ❺ 2016-11-11 17
7. Säkerställande av 6. Granskning av implementeringen processen 5. Implementering av nya EXPANSIONSHJULET 1. Problemidentifiering 4. Utprövning av nya 2. Analysarbete 3. Design av nya 2016-11-11 18
3-4. Design och utprövning av nya Utifrån den empiriska data som inhämtats och analyserats från dåtid och nutid Nya arbetas fram och testas för att lösa de problem som identifierats 2016-11-11 19
Skapa nyckeluppgifter/lektioner Kunskapsexpanderande uppgifter, en uppgift i uppgiften Våra första steg mot mer kvalificerade uppgifter 2016-11-11 20
Pappersarken Arbetsområdet: Förändring Uppgiften: Beskriva förhållandet mellan olika pappersark Resultatet: En vandring där vi upptäcker mer! -fem förmågor utvecklas -specifikt kvalificerat kunnande 2016-11-11 21
2016-11-11 22
Snöret 2016-11-11 23
2016-11-11 24
7. Säkerställande av 6. Granskning av implementeringen processen 5. Implementering av nya EXPANSIONSHJULET 1. Problemidentifiering 4. Utprövning av nya 2. Analysarbete 3. Design av nya 2016-11-11 25
Vad har vi lärt oss? 2016-11-11 26
Tack för oss!
Resultat från mattelandskapet Kommunikationen och frågan är av stor betydelse för fortsatt utveckling Informationen om elevernas kunskap och utveckling görs tillgänglig 2016-11-11 28
Vad tar vi med oss från projektet? Ökade förutsättningar att utveckla samtliga förmågor från Lgr 11 (Jakob) Kollegial samsyn på hela grundskolans kunskapsuppdrag Röd tråd (Affi) Roligare matematik, aktiviteten på lektioner ökar och alla ska med (Jakob) Dokumentation av beprövad erfarenhet (Maria) Vill utveckla förmågan att observera och analysera vad eleven kan. (Monica) Rollen som den frågande pedagogen, handledaren, lyssnaren att vara i dialog. (Monica) Som pedagog använda vidvinkel. (Josefine) Hålla frågan levande Vad är det man kan när man kan? (Monica) 2016-11-11 29
GRUPP TRAPPSTEGS - METAFOR LANDSKAPS - METAFOR INDIVID 2016-11-11 30