Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan.Bertilsson@slu.se Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning Kungsängens forskningscentrum Bildning av metan vanligt i syrefattiga miljöer Växthusgaser i Sverige Biogas = metan + koldioxid Bildas i olika biologiska processer som benämns jäsning, rötning, fermentering Exempel på var: Myrar, sjöbottnar, djurs o. insekters digestionssystem Exempel på antropogena källor: Risodling, Husdjur (växtätare) Jordbruket står för 1-15% av totalmängd antopogena växthusgaser räknat som CO 2 - ekvivalenter Metan (Ch 4 ) utgör ca 1/5 av dessa Huvuddelen av antropogent kommer från jordbruket Det mesta från djurens foderomsättning och gödsellagring Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Mängd metan direkt relaterad till mängd konsumerat foder mjölkkor konsumerar stora fodermängder, alltså mycket metan 14 12 1 8 6 4 2 Mjölkkor dikor övriga nöt Får Häst Ren Get gris 1
Metanproduktion från husdjurens foderomsättning 1 ton, år 2. (I Sverige, källa: Naturvårdsverket) Utsläpp av metan från gödselhantering (1 ton, år 2. källa: Naturvårdsverket) 14 12 1 8 6 4 2 14 12 1 8 6 4 2 Nötkreatur Svin Fjäderfä Får Häst Ren Nötkr. Svin Får häst Fjäderfä Utveckling av metanproduktionen från nötkreatur 1 1 tons 75 5 25 199 1995 2 25 21 year mjölkkor Dikor övr nöt Litet våmkemi Idisslarna omsätter kolhydrater (fibrer, stärkelse) för att få ut energi byggnadselement till mjölk m.m. Processerna sker i våmmen med hjälp av mikrorganismer (Arkeér) 2 pyruvat + 2H 2 O 2 acetat + 2CO 2 + 8H 2 pyruvat + 8 H 2 propionat + 2H 2 O CO 2 + 8 H + 2 H 2 O Metan från kor kan beräknas från foderkonsumtion och fodrets sammansättning Korrekta data är grundläggande Uppmätta och empiriska CH4värden 5 45 4 Ellis, NDF g CH4/dag 35 3 25 2 15 1 275.3 3.5 317. Uppmätta värden Ellis, ts-intag. Ellis andel grf. Lindgren, smb & tsintag Mills, ts-intag & andel grf 5 Låg Medel Hög Behandling 2
Klassisk respirationskammare för mätning av gaser i andningsluft från kor Svavelhexaflorid (SF₆) tekniken 14 JDS,27 vol 9, 2755 2766 IR-teknik mätning i utandningsluft vid besök i robot och kraftfoderautomat Större spridning med IR-teknik -men lättare att mäta på många kor Mätningar är svåra, men nödvändiga för Indata till statistik på olika nivå Underlag till livscykelanalys etc. Underlag till rådgivning 3
Djurproduktion ger växthusgaser i olika led - alla är viktiga att påverka Vad kan vi göra för att minska metanavgången Odling Skörd o lagring Transport N 2O CO 2 gödsel CO 2 N 2 O Djur CO 2 Preparat Fett, örter, etc Manipulering av mikrober i våmmen Fett i foder Mera kraftfoder Bättre vallfoder Hur fungerar åtgärden praktiskt? Hur fungerar åtgärden praktiskt? Åtgärd Preparat Manipulering av mikroorganismer Effekt Jonoforer (=antibiotika) fungerar, men är förbjudet i Europa (antibiotika) Långtidseffekt? Långtidseffekt? Åtgärd Fettillsats Mera kraftfoder Effekt/djurpåverkan Har effekt, speciellt omättat fett Begränsat utrymme (<5 % fett i fodret). Försämrar fibersmältbarheten+ Vi utfodrar redan mkt kraftfoder - begränsad effekt Hur fungerar åtgärden praktiskt? Exempel på projekt vid SLU Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder Åtgärd Grovfoderandel Grovfoder med högt näringsinnehåll Effekt Teoretiskt ger mera grovfoder mera metan pga av större andel ättiksyra i våmmen (se bild våmkemi!) Hypotes: Ger mindre ättiksyra och mera propionsyra Examensarbete: rebecca Danielsson 24 4
Material & metoder Material & metoder Tre olika behandlingar Låg (L) = 5 % Grovfoder 5% Kraftfoder Mellan (M) = 7 % Grovfoder 3% Kraftfoder Hög (H) = 9 % Grovfoder 1 % Kraftfoder Ensilage med högt näringsinnehåll (11.5 MJ ME) Metan mättes med SF6-metoden Sex våmfistulerade SRB kor change-over försök våmvätskesamling analys av fettsyrasammansättningen 25 26 Resultat Metanproduktion, total mängd/ko/dag Uppmätta och empiriska CH4värden 5 45 g CH4/dag 4 35 3 25 2 15 1 5 275.3 3.5 317. Låg Medel Hög Behandling Ellis, NDF Uppmätta värden Ellis, ts-intag. Ellis andel grf. Lindgren, smb & tsintag Mills, ts-intag & andel grf *P =.1312, ingen skillnad mellan behandlingar. 28 Resultat Fettsyror ui våmmen Resultat Metan per kg mjölk Variabel Låg Medel Hög P värde VFA (mmol/liter) 121,1 121,8 12,5,87 produktion, g / kg ECM Ättiksyra (Ä), % 58,2 59,1 58,9,58 Propionsyra (P), % 22,6 22,9 23,6,8 behandling medelvärde n L 11,8 a 23 Smörsyra (S), % 11,9 a 1,7 b 1, c,1 M 13,8 b 24 Andra syror, % 8 7 8 Kvot (Ä + S)/P 3,19 3,11 3,2,7 Olika bokstäver (a c) i olika rader innebär skillnad mellan behandlingar(p<.5) H 15,5 c 24 Olika bokstäver (a c) i olika rader innebär skillnad mellan behandlingar(p<.5) 29 3 5
Kornas avkastningsnivå har stor betydelse för mängden metan per mjölk (g). Teoretisk beräkning. 15 1 14,3 13,2 12 Hur blir det om vi ska producera både mjölk och kött? Kanske bättre med större andel av köttet från mjölkrasdjur? 5 9. kg ECM 1. kg ECM 11. kg ECM Växthusgasutsläpp per kg ts vallfoder Odling, gram CO 2, Flysjö et al., 28 Vilket foder som används har stor - betydelse 9 8 7 6 5 4 3 2 1 gräsvall blandvall Växthusgasutsläpp per kg ts vallfoder gram CO 2, konservering och lagring, Flysjö et al., 28. Växthusgasutsläpp proteinfodermedel gram CO 2 per kg foder tom foderfabrik. Flysjö et al., 28. 9 8 12 7 6 5 1 8 4 3 2 6 4 1 rundbal plansilo tornsilo 2 Soja Raps Rapsfrö Majsg Åkerb 6
Växthusgasutsläpp övriga fodermedel gram CO 2 per kg foder tom foderfabrik. Flysjö et al., 28. Kan laddas ner på http://www.slu.se/documents/externwebben/overgripande-sludokument/popvet-dok/faktajordbruk/jo1-2.pdf 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Betf Hp-m p-exo drank Vetekli Råd till mjölkproducenter Effektiv produktion är bra Friska kor Långlivade kor Ej fler rekryteringsdjur än nödvändigt Idisslarnas förmåga att utnyttja gräs är unik Var skeptisk till åtgärder som äventyrar denna förmåga Vallfoder har många fördelar Mera baljväxter i avllen Nya forskningsprojekt vid SLU Stor variation i metanproduktion Mellan djur Inom djur över tid Ökad förståelse för orsakerna till variationen i metanproduktion kan ge möjligheter att påverka den Samspel djur-foder-våmmikrober Metan och fodereffektivitet Planerat utvecklingsprojekt vid SLUs försöksbesättningar på Lövsta och Röbäcksdalen Utveckling av laboratoriemetder 7