Dagens lektioner FaR Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet vid en rad sjukdomstillstånd en orientering Aktuella rekommendationer Vuxna 30+ min Ackumulerad Måttlig intensitet Daglig eller 3 dagar 20 min måttlig till intensiv och 2ggr/v styrketräning Surgeon Generals Report 1996 Haskell et al 2007, US Guidelines 2008 Barn/Ungdomar 60+ min Måttlig - intensiv Intervall typ All round kvalitet Bred motorisk bas Förskolebarn 60 min-2-3 h fri lek < 60 min stillasittande US AAPHERD 1998 UK 1998, Norway 2000, SWE 2002 NASPE 2005 J Paediatrics 2005 US Guidelines 2008
Metabolic fitness- Walking for health Manson 2002 NEJM 74000 f 50-79y Brisk walking 30min*5 CVD minus 30% 3 fou Sesso 1999 Am J Epid 1564 UoP alumnae Walking 10 bl vs 4 bl/day CVD minus 33% Lee 2001 JAMA 39000 f midage Walking 60 min/week CHD minus 50% 7fou Manson 1999 NEJM 72000 mid age Brisk walking 30min*6 Heart attack minus 30-40% Fysisk aktivitet Någonting har hänt! 1995 Nedskärning av idrott och hälsa (nytt ämne) 1998 Sätt Sverige i rörelse 2001 Fysisk aktivitet på recept (FaR ) 2011 Fysisk aktivitet på recept i alla landsting Samma bakgrund FYSS FaR Stegräknare I svensk forskning 2000 (HiK) I FaR pilotstudie 2001 (HiK) Steg per dag rek 2004, 2008 (HiK) I komb med läkemedel 2008 (HiK) Evidensbaserad stegräkning 2009 Ny kursplan i skolämnet Nytt namn på ämnet?
Syfte Åstadkomma långsiktiga strukturella förändringar som främjar fysisk aktivitet i samhället Fokusera insatserna på de som har de sämsta förutsättningarna Organisation Planeringsgrupper Arenor YFA Fritid Skola HSV Arbetsliv
Vad är FYSS? Frågor om FYSS FYSS står för Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling Jämför med FASS Frågor om FYSS Vem ska läsa FYSS? Alla som arbetar inom och utom hälsooch sjukvården med fysisk aktivitet i förebyggande och behandlande syfte. Den som skriver fysisk aktivitet på recept.
Frågor om FYSS Vad innehåller FYSS? Sammanfattning på hur och varför man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet. Förslag på typ av fysisk aktivitet. Speciella risker med fysisk aktivitet Rekommendationer hur man skriver recept, hur man doserar Varför behövs FYSS? Frågor om FYSS För att öka kunskapsläget om den fysiska aktivitetens betydelse vid hälsa och ohälsa För att ge tyngd åt rekommendationerna För en ökad följsamhet i behandlingen
Frågor om FYSS Vem ordinerar fysisk aktivitet på recept? Läkare, sjukgymnaster eller andra som arbetar inom hälso-och sjukvården som har kunskaper om hur man bedriver hälsoinriktad fysisk aktivitet. Frågor om FYSS Vad säger lagen? Hälso och sjukvården har ett uppdrag att bedriva hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser (Hälso och sjukvårdslagen 1982:763; 1,2,2c,3,8). Förebyggande vård ska finnas med i det akuta såväl som i det kroniska skedet av en sjukdom. I det akuta skedet för att om möjligt förhindra kroniska tillstånd. (Prioriteringsutredningen 1996/97:60)
Fysisk aktivitet på recept 35 tillstånd i FYSS (www.fyss.se) Högt blodtryck Astma Äldre Blodfetter Smärta Graviditet Perifer kärlsjd KOL Cancer Fetma Stroke Reumatoid artrit Diabetes Demens Kranskärls sjd Benskörhet Njursjukdom Artros Depression Hjärtsvikt Cystisk fibros
Vanligaste orsak till recept Källa Lejon M. Jacobson M. Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgöta modellen. FVC 2006:2 Befäst förändring Olika stadier i beteendeförändring Återfall Innan förändring alls övervägs Vidmakthållande Överväger förändring Handling Beslut
Bedöm beredskap till förändring Ej beredd Osäker Beredd Erbjud information Utveckla ambivalensen Stöd handling Följ upp Fysisk aktivitet på recept fungerar Avhandling september 2008 L Kallings Individuell förskrivning av PA ökar fysisk aktivitetsnivå i minst sex månader. Livskvalitet fysisk som psykisk aspekt ökar Patienterna följer råder 65% adherence Fysisk aktivitet på recept ökar fysisk aktivitetsnivå tre ggr mer än i kontrollgrupp
Hälften inte med Källa Lejon M. Jacobson M. Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgöta modellen. FVC 2006:2
Metoder för att öka fysisk aktivitet SBU rapportens slutsatser 061125 Rådgivning till patienter i vardagsmiljö => ökad fysisk aktivitet 12-50% 6 mån Ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå Rådgivning kompletterad med recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare leder till ytterligare 15-50%ökning av fysisk aktivitetsnivå Anders Raustorp 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18147/2010-10-15.pdf Anders Raustorp 2012
World Health Professionals Scorecard for NCD UN summit Sept 2011 Age: > 18 { } 18-29 { } 30-39 { } 40-49 { } 50-59 { } > 60 { } Height: { } cm Weight { } kg Waist circumference { } cm weight in kilograms Body mass index = height in meters ( ) kg/m 2 COMMON RISK FACTOR MY RISKS NOW HEALTHY DIET + PHYSICAL ACTIVITY + TOBACCO USE + USE OF ALCOHOL An unhealthy diet is one of the major risk factors for a range of chronic diseases, including cardiovascular diseases, cancer, diabetes and other condition s linked to obesity. Eating more fresh fruit, vegetables, legumes, nuts and grains, cutting down on salt, sugar and fats. Give your baby only breast milk for the rst 6 months of life Globally, six percent of deaths are attributed to physical inactivity and is the main cause for approximately 21 25% of breast and colon cancers, 27% of diabetes and 30% of ischaemic heart disease burden. You should start with small amounts of physical activity and gradually increase duration, frequency and intensity over time. Aim for at least 30 minutes of moderate-intensity physical a ctivityon 5 or more days each week. Tobacco use is linked to cancer, lung diseases heart attack and stroke killiing nearly 6 million people each year. After deciding to quite set a quit date. Tell family and friends and ask for support. Make lifestyle changes such as exercise. Understand what to expect from nicotine withdrawal. The harmful use of alcohol contributes to accidents and injuries and can lead to liver disease, certain types of stroke, high blood pressure, various cancers, and birth defects, among other health problems. Consult a healthcare provider to determine the speci c risks and bene ts of alcohol use or you. Avoid alcohol during pregnancy and never consume before or while driving. >400 g Fruit or Vegetables per Day At least 150min medium-intensity of physical activity or 75min vigorous -intensity of physical activity per Week I Never use Tobacco < 2 Drinks per Day <400g Fruit or Vegetable per Day 20 min medium Physical activity -intensity is not a part of physical my daily routine activity at least 4 times per week I use Tobacco times per w eek. >5 Drinks per day 3-4 Drinks or per Day >5Days per Week NOW Our committment My action Target date Target My Anders Raustorp 2012 Healthy Fitness Zone Based on the minimum amount of aerobic fitness required to reduce mortality and maintain health Number of Dealths per 10,000 person years 65 25 26 20 19 Least Fit Group Bottom 20 percent Healthy Fitness Zone (21th Anders to 80th Raustorp percentile) 2012 Most Fit Group Top 20 percent
Olika dose -response Exempel I Blodtryck II All cause mortality CVD Diabetes II III Anxiety Blodlipider Källa: Dose respons PCPFS 2002 Dose - response Källor Haskell MSSE 2001 Kraus et al NEJM 2002
Evidence category Källa: Dose-response PCFFS 2002 Benskörhet - osteoporos Var tredje kvinna 70-79 år Kännetecknas av låg bentäthet, mikrostrukturella försvagningar av benvävnaden => minskad hållfasthet, ökad frakturrisk. Orsak: Ej påverkbara Arv, kön, ålder, tidig menopaus Orsak påverkbara: rökning, fysisk inaktivitet, inadekvat nutrition, låg vikt, nedsatt hälsa Diagnos ställs med bentäthetsmätning DXA
Fysisk aktivitet och benskörhet Öka benmassan upp till puberteten = högre BMD (bone mass density) Öka och behålla benmassan under tidiga vuxen åren Minska och bromsa den åldersrelaterade minskningen av BMD hos medelålders och äldre Fysisk aktivitet och benskörhet Hur? Belastning utöver det normala (overload) Öka muskelstyrka / koordination (balans) (Nedre extremiteten - minskar fall risk) Träningen är specifik det Du belastar påverkas. De med låg BMD har mest att vinna.
Diabetes typ II Definition när man har förhöjda glukosnivåer (West 1998) typ I kan ej tillverka insulin typ II kan ej tillgodo göra sig i tillräcklig omfattning 4-5% av befolkning >20 år. 20% av 70+ Insulin Orsak: Hormon Bukspottskörteln Reglera glukosnivån Genetiska faktorer Beteendefaktorer (Livsstilsfaktorer) Diabetes typ II Varför? Fysisk aktivitet ökar behovet av glukos minskar insulin behovet Fysisk aktivitet förbättrar muskelcellens förmåga att ta in sockret inkastare (glukostransportörer hos muskelcellen) många hos aktiva få hos inaktiva
Fysisk aktivitet och diabetes typ II Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper,dynamiskt (aerobisk), styrkeövningar Hur ofta? Dagligen (minskade glukosnivåer 24-48 tim (Rodgers 1998) Hur länge? Samla ihop minst 30 min under dagen Hur intensivt? Starta måttligt Det viktiga är att aktiviteten görs Källa Kriska A. Physical Activity and The Prevention of Type II Diabetes PCPFS 1997, Bouchard et al. Physical Activity and Health 2007 Sigal et al Am Int Med 2007 Prevalens Övervikt /Fetma i Sverige 1980-2007 1980 2007 Män 35 % 52% Kvinnor 27% 36% Ca 20 % av 4 åringarna överviktiga/feta Bland 10 åringar 4 gångers ökning 1984-2000 Ökningen störst bland 16-24 år 3-5 gångers ökning Globalt 43 miljoner barn under 5 år överviktiga, 35 av dessa i utvecklingsländerna Källor. SCB-statistik, Bråbäck eta.2009, Mårild et al 2004, Blomkvist et al 2007
Varför ett problem? Fetma vid 4-5 år => kraftigt ökad risk vid 10 år Överviktiga tonåringar har som regel förvärvat sin övervikt före 5 års ålder Gardner 2009 Pediatrics Obesity tracks Inactivity tracks Att förhindra uppkomst redan från tidig ålder är viktigt Fetma utveckling % pojkar BMI 30 + Rasmussen et al 2008 Obesity epidemic levelled out at a high level? Lissner Lissabon 2009
Varför ett problem? Övervikt och fetma är en ledande (#5) som orsak till förtidig död Stark koppling till metabolt syndrom, 44% av diabetes, 23% av hjärt kärlsjukdomar 7-41 % av vissa cancerformer etc. (WHO 2009) Fysiologiska, sociala, psykologiska och ekonomiska problem Manipulationen! För fet för jobbet. Ekonomiska konsekvenser av kraftig övervikt. Symposium Almedalen 2010 Rooth DO, Raustorp A. Linneuniversitetet
Manipulationen! Correspondence testing Skicka två likvärdiga jobbansökningar till ut annonserade arbeten i Stockholm, Göteborg och övriga Sverige i 7 olika yrken En med ett ansiktsfoto av en kraftigt överviktig person och en med ett ansiktsfoto av en normalviktig person Källa DO Rooth Linneuniversitetet För fet för jobbet. Ekonomiska konsekvenser av kraftig övervikt. Symposium Almedalen 2010 Rooth DO, Raustorp A. Linneuniversitetet
Särbehandling av överviktiga/obesa Sökte 1000 jobb i 7 olika yrken Normalviktiga kallas till intervju 4 ggr av 10 = 40% Överviktiga kallas till intervju 3 ggr av 10 = 30% Skillnad i sannolikhet att kallas till intervju är då 10 procentenheter 33 procents högre sannolikhet att kallas till jobbintervju om den sökande är normalviktig Skillnad i livslöneutveckling mellan person som vid 18 har <BMI 30+ och normalviktigs löneutveckling motsvarar 5 års universitetesstudier!!! Källa Professor DO Rooth Linneuniversitetet Övervikt och obesitas Övervikt BMI > 25 Midjemått (cm) m >94 k>80 Obesitas (fetma) BMI > 30 Midjemått (cm) m >102 k>88 Barn-Ungdomar åldersrelaterad BMI skala (Cole et al. 2000) Energi intag (föda ) Energiförbrukning RMR resting metabolic rate Viloomsättning (60-70%) TEF - termic effect of feeding Matsmältning (10 %) TEA termic effect of activity Fysisk aktivitet (10-20%)
Övervikt-obesitas Förändringar i energiomsättning Vid svält - spara energi => minskad RMR,TEF,TEA (30%) Vid övergödning => ökad RMR,TEF,TEA Troligen under sympatiska nervsystemets kontroll En viktreglerigs mekanism liknande temperaturregleringen (Keesey 1986) Det måste finnas en miniminivå av fysisk aktivitet innan kroppen kan finjustera för att balansera energiomsättningen (Mayer 1954) Set point teorin (Wilmore Costill pp 673-675) Övervikt-Obesitas Orsaker Arv high-low responders to weight-gain (Bouchard 1990) Fysiologiska Hormon balans Psykologiska Emotionellt trauma Beteende Kostvanor, aktivitetsmönster, kultur
Övervikt-Obesitas Behandling Enkelt i teorin: IN UT RMR TEF TEA 300 300 Svårare i praktiken att åstadkomma en skillnad och ändå äta en fullgod kost Fysisk aktivitet och övervikt Zuti Golding 1976 Vuxna kvinnor Diet Aktivitet Diet + aktivitet - 500 kcal + 500 kcal -250 i diet +250 i akt. Behandling 16 veckor Minskad vikt Minskad vikt Minskad vikt Minskning i fettfri vikt Ökning i fettfri vikt Ökning i fettfri vikt
Fysisk aktivitet och övervikt Fysisk aktivitet är nyckelkomponent när det gäller att förhindra vikt uppgång (di Pietro 1999) Inte så effektivt när det gäller att förlora kilon (Wing 1999) Dock Minskning av midjemått utan viktminskning (Ross 2004) Mycket viktigt Hälsovinster oavsett viktnedgång Hellre rund och aktiv än slimmad och inaktiv (Lee, Jackson, Blair 1999) Positiva metabola förändringar insulinkänslighet, glukostolerans Prediktorer för framgångsrik viktminskning National Weight Control Registery www.nwcr.ws Gått ner m 13.6 kg bibehållit i m 5,7 år 78% Frukost 75% Vägning varje vecka 62% TV > 2 tim dag 90% Fysisk aktivitet > 60 min varje dag
Additional effects of physical activity on weight loss More precise hunger - satiety regulations Long et al Br J Nutr 2002 Less hunger during weight-loss Kiernan 2001 Benefits of exersice on eating behaviours Kiernan Psychological benefits self-efficacy, mood, self-esteem Dunn Great initial weight loss the only predictor to adherence In very obese patient start with weight loss before exercise
Fysisk aktivitet och övervikt Säg inte till någon att gå ner i vikt uppmuntra dem att vara fysiskt aktiva Rekommendationer Hur? Stora muskelgrupper,dynamiskt (aerobiskt) Styrketräning ökar muskelmassa- RMR Hur ofta? Dagligen Hur intensivt? Måttlig aktivitet Hur länge? Samla minst 30 min 45-60 min (Bouchard et al 2007) 60-90 min (prevent weightgain after weightloss) Pedometers Barn 6-12 12000 f, 15000 po steps/day Adults 18-80 jan 2008 Källor. Wilmore J Exercise, Obesity and Weigt Control PCPFS 1995 Ser 1 No 6 Blair,Welk Physical Activity Protects against the Health Risks of Obesity PCPFS 2000 Ser 3 No 12 BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in children 2004 Prev Med BMI referenced standards for pedometer determined steps per day in adults 2008 JPAH VUXNA Hur många steg rekommenderas? BMI referenced cut-points for pedometer determined steps per day in adults C.Tudor-Locke, Raustorp et al 2008 Preliminär rek för viktkoll Ålder Kvinnor 18-40 12000 40-50 11000 50-60 10000 60-8000 Students who don't train and fail Criterion Reference Standard Cutoff Point Untrained Group Trained Group Students who train and pass Ålder Män 18-50 12000 51-11000 5000 Steg / dag 25000 Students who train and fail Students who don't train and pass
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa Anxiety: negativ känsla förknippad med oro, tvivel på egna förmågan Depression: kopplad till hjälplöshet och nederlag. Deprimerade känner sig nere när omständigheterna normalt fått dem att känna sig uppåt. Klinisk depression: gått så långt att hjälp behövs för att hantera vardagen. Gott humör: Positiv självvärdering känsla förknippad med lycka andra känslor av välbefinnande Fysisk aktivitet och psykisk hälsa Reducerar anxiety Av aerobisk aktivitet Efter 10-15 veckor Hos de vanligen inaktiva Varaktig effekt av reducering 4-6 tim (Landers 1998) 8 w walk-run program reducerade signifikant anxiety symptom Martinsen 1998 Lika goda resultat som vid läkemedel som av walk-run program mindre återfallsrisk efter 6 mån i walk-run gruppen (Blumentahl 1999) Reducerar lätt depression Bäst resultat Av aerobisk aktivitet Med intensivare aktiviteter Flera gånger i veckan (Landers 1998) Svårare depression Placebo vs lätt, måttlig, hård PA Signifikant reducerade symptom hos måttligt PA (17 kcal/kg/vecka) jmf med placebo och lätt PA Frekvens 3 eller 5 dar egalt (Dunn et al 2005)
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa Exercise related to..reduced anxiety (Ej causalt) kopplas till positiv självbild ökad förmåga att motstå stress övriga hälsovinster Fysisk aktivitet kopplas till bättre sömn Sömn förbättrades signifikant efter fysisk aktivitet. Bäst hos: Kvinnor, de mer inaktiva, äldre, om aktiviteten varar längre tid och om den avslutas tidigare på dagen. (O Connor, Youngstedt 1995) uttröttande daglig aktivitet ger kompensatoriskt djup nattlig sömn (Kubitz 1996) Källa: Landers D. The Influence of Exercise on Mental Health PCPFS 1997 Ser 2 No 12 Fysisk aktivitet och förhöjt blodtryck Hjärtsammandragning => Pulsvåg ut i kärlen Systoliska = högsta trycket Diastoliska = lägsta trycket Definition Grad 1 Syst. >140 mmhg och eller Diast >90 mmhg Effekt av fysisk aktivitet Dynamisk aerobisk träning Syst under arbete Syst efter arbete 1-4 tim. Statisk / tyngre vikter Syst under arbete Källa: M Börjesson FYSS kapitel Hypertoni
Fysisk aktivitet och förhöjt blodtryck Hur? Dynamisk aerobisk fysisk aktivitet (Obs Lätt styrketräning = låg belastning <40% max och många repetitioner ok.) Hur ofta? 3-7 dagar i veckan Hur intensivt? Minst måttlig intensitet Ackumulera minst 30 min Kontraindikation > 200 mmhg Systoliskt > 115 mmhg Diastoliskt Intensiv träning Börjesson Hypertoni FYSS 2008, Parks et al J Hypertens 2007, Pescatello et al J Hypertens 2004 Metoder för att öka fysisk aktivitet SBU rapportens slutsatser 061125 Rådgivning till patienter i vardagsmiljö => ökad fysisk aktivitet 12-50% 6 mån Ökad frekvens och intensitet av rådgivning genom upprepad kontakt under flera månader medför ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå Rådgivning kompletterad med recept på fysisk aktivitet, dagbok, stegräknare leder till ytterligare 15-50%ökning av fysisk aktivitetsnivå
Fysisk aktivitet och Smärta Definition: obehaglig sensorisk, emotionell upplevelse associerad med upplevd vävnadsskada FYSS 2003 Hjärnbark jag har ont Djupare område jag har obehag Opioider kan hämma Spino thalamiska bansystem - ryggmärg Gate control theory Smärtreceptorer Smärttröskel Smärt tolerans Positiva effekter av fysisk aktivitet Påverkar stämningsläge positivt Ökar funktionell kapacitet Bryter isolering Smärtlindrande Ökad endorfin frisättning Ökad aktivitet i smärtledande bansystem Distraktion Indirekt: förbättrad sömn & effekt på ångest
Fysisk aktivitet och Smärta Rekommendation Dynamiskt arbete Långvarigt (50 min bättre än 15 min) Måttlig intensitet => ökad smärt tolerans Högintensivt oftast uteslutet pga prestationsförmåga Kontraindikation Akut smärta Fysisk aktivitet och metabola syndromet Definition Förhöjt blodtryck (> 130/85) Förhöjda blodfetter (HDL <1.0 m, 1.3 f) Övervikt (bukfetma) (>94cm m, 80 cm f) Insulinkänslighet låg Sannolikt att övervikten triggar igång Källa (WHO 1998)
Fysisk aktivitet och metabola syndromet Multipla riskfaktorer kan begränsa råden Vardagsaktivitet för CVD För varje 1000 steg per dag nivå du uppnår minskar risken att lida av metabola syndromet med 10% Am J Prev Med 2010 Walking five blocks or not Sesso 2000 Time more important than pace I Min Lee Same energy exp gives same risk reduction Manson 2002 (JAMA) Paradigmskifte 2010? Minimize sitting Be a breaker not a prolonger Among referenses this area Healy, Dunstan, Salmon et al Diabetes Care 2007 30 1384-9 Anders Raustorp 2012
Active Couch Potato ett modernt rörelse mönster Owen N et al. Exerc Sports Sci Rev 2010;38:e pub jul Anders Raustorp 2012 STILLASITTANDE FÖRKORTAR LIVET 17000 12 FOU Ju mer stillasittande desto större risk att dö i förtid. Mest stillasittande 54% högre dödlighet än för mest aktiva Aktiv soffpotatis Låg LPL nivå trots träning Active >7,5 MET h /w 14 x 3 MET 0.5 hours Katzmarzyk P et al MSSE 2009 Diabetes 2010 Physical Activity, Sedentary Behaviour, Health. Paradigm Paralysis or Paradigm shift Anders Raustorp 2012
Tre vägar till hälsa Populationsbaserad us, svenska kvinnor (n 890) och män (781), konditionstest (VO2-max), kroppsundersökning, frågeformulär. Kardiovaskulär risk > 3 riskfaktorer Ekblom-Bak E et al. Eur J Cardiovasc Rehabil 2009;Oct e pub Hög syreupptagningsförmåga Hög fysisk aktivitetsnivå Minimerat stillasittande Anders Raustorp 2012 Stillasittande en risk i sig B Mycket vardagsaktiv Lite stillasittande A Lite MVPA Fysiskt inaktiv Mycket MVPA Fysiskt aktiv D Mycket stillasittande Muskulärt inaktiv C Anders Raustorp 2012
Stillasittande en risk i sig Vi ersätter stillasittande ffa med lågintensiv aktivitet (vardagliga smårörelser) och i mindre med MVPA Skillnad mellan normalviktig och ov/ob i sittande/stående. Normalviktigs NEAT kan skilja 350 kcal /dag jmf ov/ob Levine NEAT studier Science 2005 Tänkbara förklaringar: Fys akt =>mindre bukfett => Dämpar låggradig inflammation. Muskeln ett endokrint organ!? =>B.la cytokiner frisätts vid muskelarbete o har endokrina effekter. Dessa myokiner kan styra var kroppsfettet lagras. Sitt => Visceralt (bukfetma) Stå/Gå => Subkutant Person D +energibalans utebliven myokineffekt Anders Raustorp 2012 Stillasittande en risk i sig Centrala myokin Interleukin-6 (IL-6) Anti inflammatorisk effekt Ökar fettmetabolismen IL-15 Reglerar mängden bukfett BDNF Brain derived neurotroic factor Reglerar perifer metabolism LPL lipoproteinlipas lipoproteinomsättningen The Diseasome of Physical inactivity Person D => låg energioms + uteblivet myokinsvar. =>makrofager i visceral fettväv => låggradig systemisk inflammation Gemensam patogen mekanism för Insulinresistens neuronal degeneration ateroskleros tumörtillväxt Anders Raustorp 2012
Stillasittande en risk i sig Redan lågintensiv PA =>ökar blodflöde=> Spänning i kärlvägg =>kärlvidgning via NO aktivitet => genom endotelialt kväveoxidsyntas => minskad bildning av reaktiva syreföreningar således antioxidativ o antiinflammatorisk Ersätt all aktivitet med stillasittande i två veckor Minska från 10500 steg => 1350 steg/dag * ökat bukfett *minskad insulinkänslighet *sämre Vo2 rubbning av flera metabola markörer Olsen et al JAMA 2008 1261-3 Anders Raustorp 2012 Fysisk aktivitet och demens Demens Samlings beteckning på en rad sjukliga tillstånd Brain tissue deterioates in late adulthood PA might spare brain tissue Nybildning av hjärnceller hos gnagare som springer Van Praag 1999 Försämrade psykiska funktioner Känslomässig avtrubbning Svårighet att klara praktiska göromål 1 % vid 65 år och 50% vid 90 år Alzheimers vanligast Vanligast hos äldre, demens i familjen, högt BT, höga blodfetter, rökare, och inaktiv livsstil fysiskt, mentalt och socialt.
Fysisk aktivitet och demens 9 års FOU studie 299 vuxna m 78 år MRI röntgen baseline Klassade efter how many blocks walked a week Greater amounts of PA predicted greater grey mass (GM) 72 blocks 6-9 miles var nödvändigt för att få denna effekt Greater GM var kopplat till minskad risk att utveckla demens 6-9 miles ca 14000-21000 steg/w 2000-3000 dagliga steg