Tabeller och figurer / Ilkka Norri / TY Kielikeskus En tabell består av tabellrubrik > kort, ska ge all information som läsaren behöver tabellhuvud > rubriktexter för uppgiftsgrupperingarna som inleds med stora bokstäver tabelltext > i sifferraka rader fotlinje > ett vågrätt streck Tabell xx Genomsnittlig (meridianen) antal timmar hemarbete per dag för < tabellrubrik 13-åringar och 15-åringar enligt WHO-enkäten 1985/86 Land 13 åringar 15-åringar < tabellhuvud 1 Pojkar Flickor Pojkar Flickor < tabellhuvud 2 Finland 0,4 0,6 0,4 0,5 Wales 0,6 0,7 0,8 1,1 < tabelltext Sverige 0,6 0,7 0,6 0,8 Schweiz 0,7 0,7 0,5 0,6 < fotlinje Källa: Information om skolforskning. Skolöverstyrelsen 189:6 < referens totalt / sammanlagt = yhteensä Såväl tabeller som figurer skall vara relevanta för innehållet. De skall kommenteras i texten och får inte användas enbart som fristående illustrationer. Men tabellrubrikerna och figurtexterna skall vara så tydliga innehållsdeklarationer att de kan förstås också utan att man läser den löpande texten. Om du har många tabeller och figurer är en förteckning i början av uppsatsen till stor hjälp för läsaren. Förteckningen placeras omedelbart efter innehållsförteckningen. Tabellen ska rymmas på en sida för att vara läsarvänlig. Tabeller skall förses med rubrik och eventuell referens och genom hela arbetet med en löpande numrering. Tabeller och figurer i bilagor numreras för sig. Också om det finns bara en tabell skall den numreras. Numrering och rubrik för tabeller sätts ovanför tabellen och referens sätts under tabellen, med sidhänvisning om uppgifterna inte är skribentens egna. Tabellrubriken skall vara på det språk som används i den löpande texten. Rubriken skall vara så informativ att den intresserade genom att läsa bara den och tabellen får en uppfattning om innehållet i tabellen. Inte punkt efter tabellrubriken man har inte punkt efter en rubrik. Tabellhuvudet skall omges av vågräta streck som avskiljer huvudet från dels rubriken, dels siffrorna i tabellen. Tabellen avslutas med ett vågrätt streck, en fotlinje. I Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden (2000:40) behandlas tabeller och diagram utförligt. En tabellarisk uppställning anger inga matematiska värden eller statistiska förhållanden. Det är en överskådlig framställning över ett antal företeelser som man vill lyfta fram. Den fogas in i texten utan särskild rubrik eller underskrift. I följande tabellariska uppställning visas hur satser och meningar länkas till varandra i fyra olika framställningsformer. (exemplet är hämtat ur Hellspong 1997)
Figurer används om de bidrar till att på ett enkelt sätt klargöra något som behandlas i texten. De är bra för att åskådliggöra något men de skall faktiskt göra det tydligare än bara ord förmår, annars är de onödiga. Med figurer avses illustrationer: diagram, teckningar, fotografier, kartor allt kan benämnas figurer. Också figurerna förses med en löpande numrering: Figur 1 osv. Du skall alltså numrera tabellerna och figurerna separat. Numrering, figurtext och referens, med sidhänvisning, sätts under figuren. Figurtexten avslutas med en punkt. Det är ju inte fråga om en rubrik. I texten hänvisar man alltid till tabell och figur med nummer, inte till "tabellen ovan", "figuren nedan". Tabell och figur skrivs i den löpande texten med liten bokstav: Av tabell 1 framgår, I figur 6 visas... När du kommenterar dina resultat skall du försöka skriva så klart och exakt som möjligt. Det är viktigt att du varierar ordvalet för att undvika upprepningar. Diagramtyper Stapeldiagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett stapeldiagram. Stapeldiagram är praktiska om du vill visa dataförändringar under en viss tidsperiod eller om du vill jämföra olika värden. I stapeldiagram visas vanligtvis kategorier längs den vågräta axeln och värden längs den lodräta axeln. Linjediagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett linjediagram. Linjediagram kan illustrera kontinuerliga data över tiden, baserat på en vedertagen skala, och är därför idealiska om du vill illustrera datatrender med regelbundna tidsintervall. I ett linjediagram fördelas kategorierna jämnt längs den vågräta axeln, och värdena längs den lodräta axeln.
en kurva 1. = käyrä Cirkeldiagram Data som är ordnade i en enda kolumn eller rad i ett kalkylblad kan ritas i ett cirkeldiagram. Cirkeldiagram används för att illustrera storleken på posterna i en dataserie. Posterna i ett cirkeldiagram visas som antal procent av hela cirkeln. Liggande diagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett liggande diagram. Liggande diagram används för att jämföra enskilda element. Ytdiagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett ytdiagram. Ytdiagram framhäver effekten av förändringar över en viss tid och kan användas för att uppmärksamma det totala värdet i en trend. Data som representerar
vinsten över en viss tid kan exempelvis illustreras i ett ytdiagram för att betona den sammanlagda vinsten. Genom att visa summan av de utritade värdena visar ytdiagram även relationen mellan delarna och helheten. Punktdiagram Data som är ordnade i kolumner och rader i ett kalkylblad kan ritas i ett punktdiagram. Punktdiagram används för att illustrera förhållandet mellan numeriska värden i flera dataserier eller för att visa två grupper med tal som en serie med x- och y- koordinater. Börsdiagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i en bestämd ordning i ett kalkylblad kan ritas i ett börsdiagram. Som namnet antyder används börsdiagram oftast för att illustrera svängningar i aktiekurserna. Diagrammet kan emellertid även användas för vetenskapliga ändamål. Du kan exempelvis använda ett börsdiagram för att illustrera den dagliga eller årliga temperaturförändringen. Det är viktigt att informationen är rätt ordnad när du skapar ett börsdiagram. Det är mycket viktigt hur börsinformationen är ordnad i kalkylbladet. Om du exempelvis vill skapa ett enkelt börsdiagram av typen Högsta-Lägsta-Sista ordnar du informationen med Högsta, Lägsta och Sista som kolumnrubriker, i den ordningen.
Funktionsyta Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i en funktionsyta. Funktionsytor används ofta för att ta fram den bästa kombinationen av två datauppsättningar. Färger och mönster anger områden inom samma intervall med värden, som på en topografisk karta. Du kan använda en funktionsyta om både kategorierna och dataserierna består av numeriska värden. Ringdiagram Data som bara är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett ringdiagram. På samma sätt som cirkeldiagram används ringdiagram för att illustrera förhållandet mellan delarna och helheten, men ringdiagram kan innehålla mer än en dataserie. Cirkeldiagram innehåller emellertid en enda dataserie. OBS! Ringdiagram är inte alltid lätta att läsa. Ibland kan det vara bättre att använda ett diagram av typen Staplad stapel eller Staplad liggande.
Bubbeldiagram Data som är ordnade i kolumner i ett kalkylblad på så vis att x-värdena visas i den första kolumnen och motsvarande y- värden och värden för bubblornas storlek i angränsande kolumner, kan ritas i ett bubbeldiagram. Om du vill skapa ett bubbeldiagram ordnar du informationen som i följande exempel. Polärdiagram Data som är ordnade i kolumner eller rader i ett kalkylblad kan ritas i ett polärdiagram. Polärdiagram används för att jämföra mängdvärden från flera dataserier. Du kan välja bland följande undertyper för polärdiagram: Polär och polär med brytpunkter vid varje datapunkt Polärdiagram kan visas med eller utan brytpunkter för enskilda datapunkter och används för att illustrera förändringar i värden i relation till en central punkt. Fylld polär I den här typen av diagram är den yta som täcks av en dataserie fylld med en viss färg. Mera information: http://office.microsoft.com/sv-se/excel/ha012337371053.aspx?pid=ch100648751053