Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan Upprättad av Linda Löhren 2012-08-27 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1 Organisation Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Habyskolan är en liten F-6 skola belägen i ett naturskönt område. I skolan fanns under läsåret 10/11 sammanlagt 82 elever fördelade på en F-1:a, en 2:a, en 3-4:a samt en 5-6:a. I skolans fritidshem prioriterar vi att vara ute i skog och mark samt att planera aktiviteter utifrån elevernas önskemål. Skolans satsar på elevernas läs- och skrivutveckling. Verksamheten har i år präglats av arbetet med de pedagogiska planeringarna samt utformningen av den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen samt planering inför den kommande betygsättningen från årskurs 6. En engagerad och målinriktad personal med gott samarbete med ständig fokus på de nationella målen gör Habyskolan till en väl fungerande liten skolenhet i Marks kommun. 1.2 Personal Elever och personal Antal barn Ped. personal Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Antal elever per årsarbetare 57 3,65 6 33 15,62 Antal elever Ped. personal Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Ped. personal per 100 elever 9 1,2 2 100 13,33 Antal elever Lärare Heltidstjänster Individer Andel med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 100 elever 67 4,83 13 99 7,21 Kompetens och kompetensutveckling: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs Personaltäthet Rekrytering Omvärldsanalys Vilket kompetensbehov kommer att finnas i framtiden? Hur kan vi möta det? Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens-utvecklingsinsatser? På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Kommentar/Analys av ovanstående punkter: Formell kompetens i relation till det arbete som utförs: Vi har rätt behörighet totalt på skolan i alla ämnen utan i hemkunskap, slöjd och idrott. Slöjd och
2 (9) idrott undervisas på Ängskolan. När vi får våra lärarlegitimationer får vi göra en översyn över vad vi har formell behörighet i. Vi kommer då troligtvis behöva få hjälp från andra skolor i följande ämne: Bild, Musik, slöjd, idrott och hemkunskap. Vi kommer läsåret 12/13 arbeta i en 4-6:a där vi har tre lärare som arbetar ämnesvis för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till. Inför läsåret 12/13 har vi dragit ned med 0.5 lärartjänst. En fritidspedagog har slutat men vi har lyckats rekrytera en ny fritidspedagog som också har formell behörighet att undervisa i ämnena matematik och svenska. Hur följer du som ledare upp och värderar genomförda kompetens-utvecklingsinsatser? Jag följer upp olika genomförda insatser bla genom elevernas resultat. Men också genom att vara närvarande och göra klassrumsobservationer, genomföra konferenser där man pratar om insatser man gör och om de leder till förbättring och om man kan se olika mönster till den utvecklingen. På vilket sätt har de genomförda kompetensutvecklingsinsatserna bidragit till ökad måluppfyllelse? Våra kompetensutvecklingsinsatser kommer våra elever till godo genom att lärarna får en högre grad av medvetenhet inom olika områden. Detta blir tydligt i planeringarna och det individuella arbetet för den enskilda eleven ökar. 1.3 Ekonomiska och materiella resurser Kommentar/Analys: Habyskolan gör ett underskott 2012 men för att få ekonomin i balans har vi läsåret 12/13 dragit ned 0.5 lärartjänst. Vi kommer ha ett permanent klassrum i översta våningen så vi måste köpa en kanon och Högtalare dit. Det finns projektorer i alla klassrum. All personal har bärbara datorer (behöver förnyas) men vi har ett stort behov av fler elevdatorer, bla till de elever som har behov av det för att tillgodo göra sig undervisningen
3 (9) 2. Analys av kunskapsresultat 2.1 Grundskola Kunskapskrav årskurs 3 Ämne Antal elever Antal som klarar kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet Svenska 11 9 82% Matematik 11 9 82% NO 11 11 100% SO 11 11 100% Andel elever som klarar kunskapskraven i alla ämnen: 2012 64% Analys Åtgärder för högre måluppfyllelse Svaret på att vi inte har 100% måluppfyllelse beror på att de finns elever med speciella behov i klassen. Det är svårt att individ anpassa till dessa elever så mycket som de har behov av då stödresurserna inte räcker till. Vi individanpassar så långt vi har möjlighet till genom b.la. kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd och då anpassade program efter elevens behov, mindre grupper, en till en undervisning och anpassat läromedel. Vi fortsätter att söka utökat stöd även inför kommande termin. Nationella proven årskurs 3 Andel godkända 2012 2011 2010 Svenska 91 100 Matematik 81 90 Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven. Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse Svaret på att vi inte har 100% måluppfyllelse beror på att de finns elever med speciella behov i klassen. Det är svårt att individ anpassa till dessa elever så mycket som de har behov av då stödresurserna inte räcker till. Vi individanpassar så långt vi har möjlighet till genom b.la. kompensatoriska hjälpmedel som datorstöd och då anpassade program efter elevens behov, mindre grupper, en till en undervisning och anpassat läromedel. Vi fortsätter att söka utökat stöd även inför kommande termin. Kunskapskrav årskurs 6 Ämne Antal elever Antal som klarar kunskapskravet Andel som klarar kunskapskravet Svenska 6 4 66% Matematik 6 3 50% Engelska 6 5 83% Bild 6 6 100% Idrott & Hälsa 6 6 100% Hem- & konsumentkunskap 6 6 100% Musik 6 6 100% NO 6 5 83%
4 (9) SO 6 5 83% Slöjd 6 6 100% Teknik 6 6 100% Andel elever som når målen/klarar kunskapskraven i alla ämnen: Analys Åtgärder för högre måluppfyllelse 2012 2011 (årskurs 5) 66% 100% Analys: Det är svårt att undervisa alla ämnen i en klass om flera årskurser. Åtgärder för högre måluppfyllelse: Göra inspirerande klassrum där material finns anpassat och lättillgängligt. Eleverna behöver tydlig struktur och lärarna måste visa att de har höga förväntningar på eleverna. Eleverna måste veta vad som förväntas av de och vilka kvalitéer som bedöms inom olika områden. Lärarna måste prata ännu mer om vad som förväntas och om vilka mål man arbetar med under lektionen. I svenska behöver eleverna träna sig att förstå och tolka olika teter. Eleverna behöver utveckla fler strategier inom läs och skriv. I matematiken behöver vi arbeta med lösningsmetoder och tankemodeller och automatisera tabellkunskaper och taluppfattning. I tekniken behöver eleverna få mer undervisning om ämnets betydelse. I so ämnena behöver eleverna få en ökad begreppsförståelse samt träning i studieteknik te cori. I no behöver eleverna få mer kunskap för att kunna föra resonemang, dra slutaster och göra analyser. I engelska är många motiverade och har goda kunskaper såväl muntligt och skriftligt, men de behöver utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt. I idrott har eleverna goda färdigheter och förmågor i ämnet. De behöver dock öka sin förståelse för sambanden mellan kost, hälsa och motion. I bild och musik är det viktigt att ha tydliga mål och förväntningar. Nationella prov årskurs 6 Andel godkända 2012 2010 Svenska 66% 100 Matematik 50% 100 Engelska 83% 100 Siffran baseras på andelen elever som klarat alla delproven. 2010 gjordes proven i årskurs 5. 2011 gjordes inga nationella prov i årskurs 5. Analys - Åtgärder för högre måluppfyllelse Det är svårt att undervisa alla ämnen i en klass om flera årskurser. Åtgärder för högre måluppfyllelse: Vi delar upp kommande årskurs 4-6 i klass i ett ämnessystem. Det ger lärarna möjlighet att fördjupa sig i ett fåtal ämnen istället för alla. Detta för att säkerställa högre kvalité åt eleverna.
5 (9) 3. Övergripande frågeställningar Vilka strategier finns för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat. Vilka effekter leder strategierna till? Lärarna arbetar med varierande arbetssätt, skapar ett tillåtande arbetsklimat, har god kompetens och höga förväntningar på eleverna, vilket bidrar till en god lärandemiljö. De arbetar med att göra eleverna medvetna om vad som förväntas av dem samt motiverar och utmanar dem för att nå så långt de kan i sin kunskapsutveckling. Skolan har i sin undervisning utnyttjat möjligheten till utomhusundervisning. Skolan saknar kompensatoriska hjälpmedel så som elevdatorer men även pedagogiskt stöd i svåra frågor. Vi har goda strategier för att kompensera elevers olika förutsättningar att nå goda utbildningsresultat: Strategierna leder till förväntade och positiva resultat: Hur säkerställer du som ledare en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten inom ditt ansvarsområde? Analys: Vi har en gemensam samsyn kring styrdokumenten. Vi arbetar med bedömningskonferenser och gör sambedömningar av elevarbeten som är svår bedömda. Åtgärder för fortsatt utveckling: Det som behöver utvecklas är hur vi tolkar te värdeorden i kunskapskraven. Vi har en likvärdig bedömning och betygssättning i enlighet med de nationella styrdokumenten: Skolledningen arbetar aktivt med bedömningsfrågor: Tid och möjlighet för pedagogiska diskussioner om kunskaps- och bedömningsfrågor erbjuds lärarna regelbundet:
6 (9) Hur skapar du som rektor förutsättningar för alla elever att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling? Hur följer du upp att förutsättningarna är optimala? På vilket sätt dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder? Vi arbetar med pedagogiska planeringar för att tydliggöra målen och bedömning för eleverna samt elevernas egna självbedömning för fortsatt lärande. Vi håller dessa frågor aktuella genom fortbildning samt vid diskussioner på konferenser. Fokus har varit på hur vi utvecklar och förbättrar elevernas individuella utvecklingsplaner samt skriftliga omdömen och bedömning av elevarbeten. Arbetet med dessa verktyg är under utveckling. Numera läggs mycket tid för att arbeta med bedömning. Det läggs tid på detta vid bla konferenser, apt, stängningsdagar, fortbildningsdagar. Vi gör prognoser varje termin för att kunna följa upp elevers kunskapsutveckling och tillrätta lägga för elever som har behov av någon form av stöd. Tillsammans med lärarna tittar vi på utvärderingar och gör bedömningar som ligger till grund för hur vi ska organisera skolan. Genom utvärderingar och uppfölningar dokumenteras framgångsrika respektive mindre framgångsrika åtgärder. Skolans samlade kompetens används så effektivt som möjligt. Jag ägnar en stor del av min arbetstid åt pedagogiskt utvecklingsarbete: All personal är väl medvetna om skolans prioriterade utvecklingsområden gällande förbättring av kunskapsresultaten: Framgångsrika och mindre framgångsrika metoder dokumenteras på ett sätt som gör det möjligt att använda det i förbättringsarbetet: Skolan använder dokumentation från uppföljningar och utvärderingar för att förbättra resultaten: Hur säkerställer du som ledare att enhetens rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är rättssäkra och följs? Analys: Vi följer kommunens rutiner vid IUP och åtgärdsprogram. Det finns goda rutiner framtagna och detta sker digitalt. Åtgärder för fortsatt utveckling: Nya skolplattformen
7 (9) Rutiner för dokumentation kring elevers utveckling och lärande är väl förankrad hos personalen: Dokumentationen följs upp och granskas kontinuerligt: Förskoleklass och fritidshem Vilka samarbetsformer finns mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande? Skolan och fritidshemmets samarbete är under utveckling via e gemensamma teman. Mellan Förskoleklass och fritidshemmen finns en röd tråd och man har gemensam planeringstid men även detta samarbete är under utveckling. Vi är på gång! Vi ser bla över lärmiljon i skolan för att stimulera våra barns olika behov under dagen. Fritidspersonal finns med en stund på lärarkonferenserna men det är mest för praktisk information. Vi har gemensamma elevvårdskonferenser 2 ggr / termin där alla yrkesgrupper finns representerade. Fritidshemmet kommer läsåret 12/13 arbeta strukturerat med tydliga planeringar, dokumentation och utvärderingar. Vi behöver hitta samarbetsformer där fritidshemmet kan vara ett komplement till skolan, via e läläsning. Skolan strävar efter att eleverna ska uppleva kontinuitet och sammanhang i sitt lärande: Skolan tillvaratar alla personalkategoriers erfarenheter och kunskaper: Alla personal i arbetslagen ges de förutsättningar och det stöd som behövs för att utforma och genomföra samarbetet mellan fritidshemmet och skolan: Verksamheten strävar efter att utveckla samarbetsformer med fritidhemmet kring undervisningens innehåll, utformning och organisering: Verksamheten strävar efter att utveckla samarbetsformer med förskoleklassen kring undervisningens innehåll, utformning och organisering: Uppföljning av Skolinspektionens tillsyn Beskriv kortfattat vilket resultat som uppnåtts vad gäller arbetet med Skolinspektionens kritik i tillsynen 2011. Det har tillkommit elevråd. Mer omfattande kunskaps uppföljningar genomförs.
8 (9) 4. Brukarperspektiv Elevernas perspektiv (Åk 2) Jag tycker att det är roligt att lära mig nya saker Jag kan koncentrera mig på lektionen Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Jag är nöjd med hur jag får använda skolans datorer Helhetsintryck (1-10) helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte 75 25 0 0 0 50 50 0 0 0 87,5 12,5 0 0 0 50 50 0 0 0 62,5 25 0 12,5 0 37,5 37,5 0 12,5 12,5 8,4 42% (8/19 svar) Elevernas perspektiv (Åk 2) Fritidshem helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte Jag trivs på fritidshemmet 50 37,5 0 12,5 0 Jag känner mig trygg på fritidshemmet 75 25 0 0 0 Jag får vara med och påverka vad vi ska göra 50 12,5 25 0 12,5 Det finns platser som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro 50 25 12,5 12,5 0 Jag får hjälp med mitt skolarbete på fritidshemmet 25 25 12,5 25 12,5 Elevernas perspektiv (Åk 5) Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen Jag tycker att min IUP är ett bra stöd för mig i min utveckling. Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer Det jag lär mig i skolan är nyttigt och användbart Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det Lärarna förklarar så att jag förstår helt och hållet ganska bra ganska dåligt inte alls Vet inte 38,5 46,2 15,4 0 0 53,8 30,8 7,7 0 7,7 69,2 23,1 0 0 7,7 46,2 38,5 0 0 15,4 7,7 76,9 15,4 0 0 61,5 38,5 0 0 0 84,6 15,4 0 0 0 61,5 38,5 0 0 0 57 100% (13/13 svar) Nöjd elevinde (Högsta värde=100) 57 Analys av resultatet: Vi är nöjda med resultaten då de allra flesta svarar stämmer helt och hållet eller ganska bra.
9 (9) 5. Helhetsbedömning Värdera hur enheten når upp till de nationella målen inom området Kunskap och lärande : Analys/Kommentar: Analys: De nationella målen nås på ett relativt tillfredsställande sätt. Genom samarbetet med elever på andra skolor har elevernas kontakter utökats och samhörigheten och förståelsen för andra utvecklats. I lärandet har förmågan att diskutera och argumentera tränats på olika sätt. Eleverna har genom den pedagogiska planeringen, de skriftliga omdömena i samtliga ämnen samt genom sin självärdering fått syn på sitt lärande i allt högre grad än tidigare. Elevinflytandet är stort genom att eleverna själva är med och påverkar sitt arbete samt miljön i och omkring skolan. Fördjupade kunskaper om läroplanen och kursplaner, arbetet med matriser och elevernas självvärderingar har medfört ökad medvetenhet hos personal, elever och föräldrar. Elevernas delaktighet över undervisningen innebär att de får ett reflekterande förhållande till sina förmågor och kunskaper. Personalen har med sitt engagemang och sin förmåga att entusiasmera eleverna stor del i den måluppfyllelsen. Åtgärder: Under nästa läsår strävar vi efter att öka måluppfyllelsen och att samtliga elever skall nå de nationella målen. För detta krävs mindre undervisningsgrupper med regelbunden undervisning och respons särskilt för elever i behov av särskilt stöd. Vi hoppas därför på ökade resurser för att kunna förverkliga detta och kunna erbjuda det stöd som behövs för att eleverna skall nå de nationella målen. Vi kommer att arbeta i ett arbetslag åk 4-6 där vi arbetar ämnesvis. Detta för att lärarna ska fördjupa sig i några ämnen och kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna för inlärning. Skolan har under året deltagit i kommunens språksatsning som t e föreläsningar, författar besök för elever samt en språkutbildning för språkansvariga. Bokcirkeln med Barbro Westlunds bok har utvecklat lärarnas sätt att undervisa i läsförståelse. Förskoleklassen arbetar efter Språkbiten och Bornholmsmetoden med uppföljning av specialpedagog. Övriga klasser arbetar med LUS som stödjer läsutvecklingen. Biblioteket har vid ett flertal tillfällen besökt skolan för att bokprata och presentera litteratur för eleverna. Då vi använder matriser för skrivutvecklingen synliggörs varje elevs skrivutveckling. Undervisningen erbjuder rikliga tillfällen för eleverna att utveckla sin kommunikativa förmåga både i klassen och vid skolgemensamma aktiviteter. Pedagogerna har genom kommunens satsning fått ökad kompetens samt fler verktyg och arbetsmetoder som stödjer och stimulerar varje barns språkutveckling. Då bokprat/författarbesök enbart riktats till enskilda årskurser (år 2-3) har detta medfört att endast en del av den egna gruppen fått ta del av informationen vilket har inneburit svårigheter för gemensamma aktiviteter. Skolan ska uppmuntra till aktiviteter som främjar elevers språk, lärande och identitetsutveckling om t e framföranden vid stormöte, fortsatt arbete med LUS och arbete med matriser vid skrivning. Under läsåret har vi arbetat med Språkbiten. Språkbiten är en metod för att kvalitetssäkra läs- och skrivutvecklingen för alla elever. Skolan satsar även på att höja kvalitén i matematik. Flertalet pedagoger har gått eller går kvalitativa utbildningar inom ämnet.