Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Trinntorp Del av fastigheten Trinntorp 1:1 Inom Tyresö kommun, Stockholms län.
PLANBESKRIVNING 2(8) HANDLINGAR Till detta förslag till detaljplan hör en plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning, en fastighetsförteckning samt denna beskrivning med bilagor. SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund På regeringens uppdrag har Post- och Telestyrelsen (PTS) lämnat fyra företag/ operatörer tillstånd att bygga ut ett rikstäckande UMTS-nät (Universal Mobile Telecommunication System) i Sverige. UMTS är begreppet som används för tredje generationens mobilsystem (3G), ett trådlöst kommunikationssystem med högre överföringshastighet än de tidigare systemen GSM och NMT. En stor skillnad jämfört med GSM är att det i 3Gnätet blir möjligt att skicka multimedia med bilder och ljud. De fyra operatörer som fått tillstånd för UMTS är: Hi3G, Orange, Tele2 och Vodafone. Tele2 och Telia har tillsammans bildat bolaget Svenska UMTS-nät AB och Hi3G, Orange och Vodafone har tillsammans bildat bolaget 3G Infrastructure Services AB (3GIS) för att bygga ut UMTS i vissa delar av landet. Utbyggnaden av UMTS ska vara klar 2003-12-31 och då ska systemet täcka 99,98 % av Sveriges befolkning. UMTS använder högre frekvenser än dagens GSM-nät och antennerna kommer att sitta tätare, varför det i många områden blir nödvändigt att uppföra nya basstationer (tex. i master). För att Tyresö kommun ska kunna bevilja permanent bygglov för en ny mast krävs, i vissa fall, en detaljplan för maständamål. Plan- och teknikberedningen i Tyresö kommun gav därför planeringsavdelningen i uppdrag den 30 januari 2002 att utarbeta förslag till detaljplaner för områden där det är nödvändigt. En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i Plan- och bygglagen. Syfte Planens syfte är möjliggöra uppförande av en mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar inom fastigheten Trinntorp 1:1. PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planområdet berör en del av fastigheten Trinntorp 1:1 som är belägen inom området Inre Brevik i östra Tyresö. Planområdet är ca 2100 kvm. Marken ägs av Tyresö kommun.
TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN Riksintressen Översiktliga planer Planprogram Gällande planer PLANBESKRIVNING 3(8) Planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kust och skärgård samt för friluftslivet som regleras enligt miljöbalken. Syftet med riksintresset är att ta hänsyn till områdets natur- och kulturvärden så att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt tas tillvara. Tyresö kommuns översiktsplan är från 1998. För närvarande pågår ett arbete med fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Östra Tyresö. Under de senaste decennierna har en omvandling av fritidshusområden i Stockholmsregionen skett till att i allt större utsträckning innehålla permanentboende. Planområdet ligger inom delområdet som i FÖP för Östra Tyresö benämns Inre Brevik där över hälften av fastigheterna idag bebos året runt. Planarbetet har föregåtts av ett programsamråd. Detaljplaneprogrammet skickades ut till samtliga berörda under tiden 9 september till och med 30 september 2002. Ett samrådsmöte hölls den 16 september. En sammanfattning av inkomna yttranden med kommentarer finns i en särskild programsamrådsredogörelse. För området gäller idag avstyckningsplan för Tyresö Brevik sydost om Tyresö kyrka, antagen 1932-06-30 med tillhörande moderniserade bestämmelser som antogs 1991-08-15, vilka föreskriver att markområdet skall nyttjas som naturmark. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och Natur Geotekniska förhållanden Anordningar Fastigheten sträcker sig i sydvästlig/nordostlig riktning och utgör en obebyggd naturmark mellan omkringliggande fastigheter. I sydväst är terrängen starkt kuperad med branta terrasseringar. I nordöst är terrängen fortsatt kuperad men inte lika dramatiskt terrasserad. Området har, liksom övriga Tyresö, Södertörns skärgårdskaraktär bestående av sprickdalslandskap med branta bergsryggar och smala dalgångar. Planområdet utgörs till största delen av hällmarkstallskog med berg i dagen. Den kuperade terrängen i söder gör området svåråtkomligt för rekreation. I norra delen finns upptrampade stigar. Planområdet innehåller inga ekologiskt känsliga miljöer eller mark med särskilda naturvärden. Planområdets grundläggningsförhållanden bedöms som goda. Berggrunden består till största delen av gnejser och gnejsgraniter. Ingen geoteknisk undersökning är gjord. För att erbjuda täckning för det nya UMTS-systemet över hela landet byggs ett nät av basstationer. När man ringer från en
PLANBESKRIVNING 4(8) mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en basstation fångar upp och leder till en växel. Denna växel skickar samtalet till det fasta telenätet eller till en annan basstation. Från den slutliga basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna tar alltså både emot och sänder radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna har en begränsad räckvidd måste det finnas basstationer i närheten av den som ringer. Basstationerna är därför jämt utplacerade enligt regelbundna mönster. Det byggs två typer av basstationer: en på byggnader och en i master eller torn. För att fungera väl måste utrustningen placeras högt, till exempel i befintliga torn, skorstenar eller master. Finns inga lämpliga höga platser uppförs nya torn och master. Detaljplanen för Trinntorp medger uppförande av en mast med en maximal höjd av 42 m och därtill hörande teknikbodar. (Se sid. 7) Anläggningsarbeten kommer att begränsas till betongkonstruktioner för mastfundament och för teknikbodar. Anordningarna kommer att landsättas med en helikopter. Utformning och landskapsbild Mobiltelefonmasten kommer ha stor påverkan på landskapsbilden. För att minimera detta ska en sådan masttyp väljas, som innebär minst påverkan, tex. en fackverkskonstruktion. Stor omsorg ska läggas vid teknikbodarnas utformning och inplacering i området. Taken ska utföras med sadeltak lämpligen i svart eller grått. Fasaderna utformas i falurött, grått eller mörkt grön. Teknikbodarna placeras på en lägre höjd direkt väster om masten. Bilden till vänster visa möjlig utformning av teknikbod. Tillgänglighet och säkerhet. Mastens placering är sådan att inga byggnader, förutom teknikbodarna, befinner sig inom en radie som motsvarar mastens fulla höjd om 42 meter. Någon inhägnad av mastläget är inte planerad, däremot skall regelmässig varningsskyltning sättas upp i mastlägets närmaste omgivningar. Masten kommer också att få klätterskydd. Teknikbodarna blir inte tillgängliga för servicefordon.
PLANBESKRIVNING 5(8) Strålning Trådlös kommunikation bygger på radiovågor som överför information från en plats till en annan. Basstationerna sänder ut samma typ av radiovågor som traditionella TV- och FMradiosändare. Det som främst skiljer TV- och radiosändare från basstationer för UMTS är radiovågornas frekvens och sändarnas uteffekt. En TV-sändare kan ha mer än tusen gånger högre effekt än en utomhusmonterad antenn för mobilkommunikation. Basstationerna och andra radio- och TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas icke-joniserande. Hit hör även en lång rad andra fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, mikrovågor samt elektriska- och magnetiska fält. Det finns internationella rekommendationer för hur starka radiovågor vi får exponeras för. Gränsvärdena bygger på resultat från dryga 30 års forskning och är satta med bred marginal för att skydda människor, oavsett ålder, från alla påvisade hälsoeffekter. Gränsvärdet för allmänheten är 61 Volt/meter (V/m). Den räknas vid frekvensen 2000 MHz. Vill du läsa mer finns ytterligare information att hämta i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och på hemsidorna: www.ssi.se, www.tyreso.se/mobil Buller och vibrationer Fornlämningar Gator och trafik Anläggningens kylfläktar och andra anordningar får ej överskrida Naturvårdsverkets bullerriktlinjer om 35 dba. Inga kända fornlämningar finns i området. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. Eftersom anläggningarna landsätts med helikopter krävs ingen tillfartsväg. TEKNISK SERVICE El Vatten och avlopp Takvatten Anslutning kommer att ske till närliggande elledning. Anläggningen kräver ingen anslutning till vatten eller avlopp. Takvatten från teknikbodarna infiltreras naturligt i omkringliggande mark.
PLANBESKRIVNING 6(8) MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planen har upprättats av planarkitekt Sara Kopparberg och exploateringsingenjör Gustav Thörnqvist, Tyresö kommun. Programmet är gjort i samarbete med Magdalena Lindfeldt, planarkitekt AIX Arkitekter AB, Bengt Lindvall Miljö- och stadsbyggnadschef Sara Kopparberg Ansvarig planarkitekt
PLANBESKRIVNING 7(8) Principskiss på ostagad mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar.
PLANBESKRIVNING 8(8) Vad är en detaljplan och hur går det till? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. 1. Program Först ska ett program göras där utgångspunkter och mål för planen anges. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter, föreningar och övriga berörda. 2. Samråd Kommunen tar fram ett samrådsförslag med programmet som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras. 3. Utställning Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i kommunstyrelsen för beslut om utställning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter utställningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter utställningen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagande och genomförande Kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska nu i tur och ordning anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. 5. Laga kraft Om inga överklaganden kommer in vinner detaljplanen laga kraft efter 3 veckor eller när Länsstyrelsen eller Regeringen avgjort ärendet. Först när planen vinner laga kraft kan bygglov för masten behandlas och beviljas.