Mobiltelefonmast i Raksta

Transkript

1 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast i Raksta Del av fastigheten Raksta 1:4 Inom Tyresö kommun, Stockholms län.

2 PLANBESKRIVNING 2(8) HANDLINGAR Till detta förslag till detaljplan hör en plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning, en fastighetsförteckning samt denna beskrivning med bilagor. SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund På regeringens uppdrag har Post- och Telestyrelsen (PTS) lämnat fyra företag/ operatörer tillstånd att bygga ut ett rikstäckande UMTSnät (Universal Mobile Telecommunication System) i Sverige. UMTS är begreppet som används för tredje generationens mobilsystem (3G), ett trådlöst kommunikationssystem med högre överföringshastighet än de tidigare systemen GSM och NMT. En stor skillnad jämfört med GSM är att det i 3G-nätet blir möjligt att skicka multimedia med bilder och ljud. De fyra operatörer som fått tillstånd för UMTS är: Hi3G, Orange, Tele2 och Vodafone. Tele2 och Telia har tillsammans bildat bolaget Svenska UMTS-nät AB och Hi3G, Orange och Vodafone har tillsammans bildat bolaget 3G Infrastructure Services AB (3GIS) för att bygga ut UMTS i vissa delar av landet. Utbyggnaden av UMTS ska vara klar och då ska systemet täcka 99,98 % av Sveriges befolkning. UMTS använder högre frekvenser än dagens GSM-nät och antennerna kommer att sitta tätare, varför det i många områden blir nödvändigt att uppföra nya basstationer (tex. i master). För att Tyresö kommun ska kunna bevilja permanent bygglov för en ny mast krävs, i vissa fall, en detaljplan för maständamål. Plan- och teknikberedningen i Tyresö kommun gav därför planeringsavdelningen i uppdrag den 30 januari 2002 att utarbeta förslag till detaljplaner för områden där det är nödvändigt. En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i Planoch bygglagen. Syfte Planens syfte är att möjliggöra uppförande av en mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar och tillfartsväg inom en del av fastigheten Raksta 1:4. PLANDATA Lägesbestämning Planområdet omfattar en mindre del av fastigheten Raksta 1:4 mellan Ormvägen och Ullbergsvägen som är beläget inom området Raksta i Östra Tyresö. Areal Markägoförhållanden Planområdet omfattar ca 1900 kvm. Marken är i privat ägo.

3 PLANBESKRIVNING 3(8) TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN Riksintressen Översiktliga planer Planprogram Gällande planer Planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kust och skärgård samt för friluftslivet som regleras enligt miljöbalken. Syftet med riksintresset är att ta hänsyn till områdets natur- och kulturvärden så att turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt tas tillvara. Tyresö kommuns översiktsplan är från För närvarande pågår ett arbete med fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Östra Tyresö. Under de senaste decennierna har en omvandling av fritidshusområden i Stockholmsregionen skett till att i allt större utsträckning innehålla permanentboende. Detta gäller i högsta grad Tyresö där en stor andel av bebyggelsen utgörs av fritidshusbebyggelse. Planområdet ligger i området Raksta, där 63% av fastigheterna idag bebos året runt. Planarbetet föregicks av ett programsamråd. Detaljplaneprogrammet skickades ut till samtliga berörda under tiden 9 september till och med 30 september Ett samrådsmöte hölls den 16 september. En sammanfattning av inkomna yttranden med kommentarer finns i en särskild programsamrådsredogörelse. Fastigheten Raksta 1:4 ligger inom byggnadsplan för delar av Racksta 1:1, 1:2, 1:3 och Tyresö 1:1. antagen med tillhörande moderniserade bestämmelser antagna , vilka föreskriver att markområdet ska nyttjas som naturmark. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och Natur Området har, liksom övriga Tyresö och stora delar av övriga Södertörn, en skärgårdskaraktär bestående av sprickdalsterräng med branta bergsryggar och smala dalgångar. Planområdet utgörs till största delen av hällmarkstallskog med berg i dagen. I sänkorna växer barrblandskog med inslag av främst asp och björk. Områdets topografi gör området relativt svårforcerat. Ett fåtal stigar tyder på att området inte används i någon större utsträckning som rekreationsområde för närboende. I övrigt innehåller området inga ekologiskt känsliga miljöer eller mark med särskilda naturvärden. Geotekniska förhållanden Grundläggningsförhållandena bedöms som goda. Berggrunden består till största delen av gnejser och gnejsgraniter. Ingen geoteknisk undersökning är gjord. Anordningar För att erbjuda täckning för det nya UMTS-systemet över hela landet byggs ett nät av basstationer. När man ringer från en mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en basstation fångar upp och leder till en växel. Denna växel skickar samtalet till

4 PLANBESKRIVNING 4(8) det fasta telenätet eller till en annan basstation. Från den slutliga basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna tar alltså både emot och sänder radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna har en begränsad räckvidd måste det finnas basstationer i närheten av den som ringer. Basstationerna är därför jämt utplacerade enligt regelbundna mönster. Det byggs två typer av basstationer: en på byggnader och en i master eller torn. För att fungera väl måste utrustningen placeras högt, till exempel i befintliga torn, skorstenar eller master. Finns inga lämpliga höga platser uppförs nya torn och master. Detaljplanen föreslås medge uppförandet av en mast med en maximal höjd av 48 m och därtill hörande teknikbodar. Tre stag kommer antagligen krävas för mastens stabilitet (se sid. 7 ). Anläggningsarbeten kommer att bestå av betongkonstruktioner till mastfundament och teknikbodar. Utformning och landskapsbild Mastens påverkan på landskapsbilden är oundviklig. Mastens lätta konstruktion ger dock ett relativt luftigt intryck. Mastens tre stag kommer ha en marginell påverkan på landskapsbilden. För att minimera påverkan på landsakapsbilden ska en sådan masttyp väljas, som innebär minst påverkan. Stor omsorg ska läggas vid teknikbodarnas utformning och inplacering i området. Taken ska utföras med sadeltak lämpligen i svart eller grått. Fasaderna utformas i falurött, grått eller mörkt grön. Bodarna föreslås placeras i östra delen av planområdet på en något lägre nivå än masten. Tillgänglighet och säkerhet Strålning Masten ska placeras så att inga byggnader förutom teknikbodarna befinner sig inom en radie som motsvarar mastens fulla höjd om 48 meter. Regelmässig varningsskyltning sättas upp i mastens närmaste omgivningar. Masten kommer också att få klätterskydd. Stängsel får uppföras. Teknikbodarna blir tillgängliga för servicefordon. Erforderliga flygvarningsskyltar ska sättas upp vid närliggande kraftledning. Trådlös kommunikation bygger på radiovågor som överför information från en plats till en annan. Basstationerna sänder ut samma typ av radiovågor som traditionella TV- och FM-

5 PLANBESKRIVNING 5(8) radiosändare. Det som främst skiljer TV- och radiosändare från basstationer för UMTS är radiovågornas frekvens och sändarnas uteffekt. En TV-sändare kan ha mer än tusen gånger högre effekt än en utomhusmonterad antenn för mobilkommunikation. Basstationerna och andra radio- och TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas icke-joniserande. Hit hör även en lång rad andra fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, mikrovågor samt elektriska- och magnetiska fält. Det finns internationella rekommendationer för hur starka radiovågor vi får exponeras för. Gränsvärdena bygger på resultat från dryga 30 års forskning och är satta med bred marginal för att skydda människor, oavsett ålder, från alla påvisade hälsoeffekter. Gränsvärdet för allmänheten är 61 Volt/meter (V/m). Den räknas vid frekvensen 2000 MHz. Vill du läsa mer finns ytterligare information att hämta i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och på hemsidorna: Buller och vibrationer Anläggningens kylfläktar och andra anordningar skall klara Naturvårdsverkets bullerriktlinjer om 35 dba. Gator och trafik Ullbergsvägen En tillfartsväg med grusbeläggning, som framförallt nyttjas under anläggningstiden, kommer att anordnas från Ullbergsvägen. Tillfartsvägen kommer att påverka naturmarken. Genom att gå på skrå kan påverkan begränsas, men utfyllnader kommer att bli nödvändiga Ett antal träd kommer sannolikt att behöva fällas

6 PLANBESKRIVNING 6(8) nödvändiga. Ett antal träd kommer sannolikt att behöva fällas. Vägen ska förses med låst bom mot Ullbergsvägen. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i området. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. TEKNISK SERVICE El Vatten och avlopp Takvatten MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Anslutning kommer att ske till närliggande elledning. Anläggningen kräver ingen anslutning till vatten eller avlopp. Takvatten från teknikbodarna infiltreras naturligt i omkringliggande mark. Planen har upprättats av planarkitekt Sara Kopparberg och exploateringsingenjör Gustav Thörnqvist, Tyresö kommun. Programmet är gjort i samarbete med Magdalena Lindfeldt, planarkitekt AIX Arkitekter AB, Bengt Lindvall Miljö- och stadsbyggnadschef Sara Kopparberg Ansvarig planarkitekt

7 PLANBESKRIVNING 7(8) Principskiss på stagad mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar.

8 PLANBESKRIVNING 8(8) Vad är en detaljplan och hur går det till? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. 1. Program Först ska ett program göras där utgångspunkter och mål för planen anges. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter, föreningar och övriga berörda. 2. Samråd Kommunen tar fram ett samrådsförslag med programmet som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras. 3. Utställning Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i kommunstyrelsen för beslut om utställning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter utställningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter utställningen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagande och genomförande Kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska nu i tur och ordning anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. 5. Laga kraft Om inga överklaganden kommer in vinner detaljplanen laga kraft efter 3 veckor eller när Länsstyrelsen eller Regeringen avgjort ärendet. Först när planen vinner laga kraft kan bygglov för masten behandlas och beviljas.