Antibiotikaresistens i blododlingar

Relevanta dokument
Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Danderyds sjukhus

Antibiotikaresistensstatisik Blododlingsfynd 2010 Södersjukhuset

Resistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens i Region Skåne

Antibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Antibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

Resistensläge i öppenvård:

Resistensläge i öppenvård:

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Staphylococcus aureus sårisolat aggregerade data från ResNet

av MDR gramnegativa bakterier

Mekanismer för antibiotikaresistens

Kommentarer till resistensläget 2012

Snabb Resistensbestämning med disk diffusion. Emma Jonasson

Kommentarer till resistensläget jan-juni 2014

STRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ

Multiresistenta bakterier en enkel resa till Eländet

Snabb standardiserad resistensbestämning

Epidemiologiska resistensdata minimini-pricklista

Antibiotikaresistens

Resistensrapport Västernorrland 2016

Resistensdata. Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län Första halvåret Strama Jönköping

Resistensrapport Region Västernorrland 2017

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige

Antibiotikaresistens

Phoenix/Vitek/Lappdiffusion vs Sensititre. Stina Bengtsson Klinisk mikrobiologi Växjö NordicAST workshop 2012

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

MRB Multiresistenta bakterier

Kommentarer till resistensläget jan-maj 2012

IVA-Strama antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och vårdhygien inom svensk intensivvård

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Nyheter och pågående arbete EUCAST. Erika Matuschek Jenny Åhman NordicASTs workshop 2014

Sjukhusförvärvad pneumoni Nya behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket

Multiresistenta bakterier

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, Universitetssjukhuset, Örebro STRAMA-utbildning Långholmen

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

Behandling av multiresistenta gramnegativa bakterier

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

ÖKAD ANTIBIOTIKARESISTENS HOS TARMBAKTERIER

Svebar. Hanna Billström. SVEnsk Bevakning av AntibiotikaResistens. Enheten för övervakning och samordning

Ny definition av S/I/R och vad medför det? Maria Bäck Stramamöte

Kliniskt viktig antibiotikaresistens. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA

Hur kan vi behandla infektioner med MDR gramnegativa bakterier? Kombinationsbehandling och tester info r detta?

Antibiotikaresistens. Christian G. Giske Docent / BÖL Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 14 mars 2012

KAD-associerad UVI hos 70-årig man med prostatacancer.

ESBL-resistens hos tarmbakterier. Förslag till åtgärdsprogram NOvember 2007

Vad är ESBL? Ett hotande resistensproblem bland gramnegativa bakterier?

Nordic Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing

Antibiotikakompendium

Dagordning Stramamöte

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Rädda antibiotikan! Ett samarbete mellan Vårdhygien, Strama och Mikrobiologen. Gå in på menti.com och använd koden

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Pneumoni - diagnostik och behandling hos immunkompetenta

Världen i Norden och Norden i världen

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Snabb resistensbestämning. Martin Sundqvist leg läk, MD Avd för klinisk mikrobiologi, Växjö

zccompany Nytt från Strama! Annika Hahlin Apotekare

SMITTSKYDD, REGION NORRBOTTEN, LULEÅ, TELEFON Nr

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Akuta infektioner. patientfall. Emilia Titelman Malin Vading

HÖG ANTIBIOTIKARESISTENS INOM SVENSK INTENSIVVÅRD

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

Antibiotikaresistensur ett vårdhygienperspektiv!

Pågående projekt EUCAST lappdiffusionsmetod. NordicAST Workshop 2013 Jenny Åhman

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Strama för sjuksköterskor

Antibiotikaförbrukning i Region Stockholm (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

MultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP

Nr Som traditionen bjuder är nummer 2 av Smittsant vigd åt information kring antibiotikaförskrivning och antibiotikaresistens.

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Från ABU till sepsis. B-M Eriksson Öl, docent Infektionskliniken Akademiska sjukhuset

Extern och intern kvalitetskontroll. Erika Matuschek EUCAST Laboratory for AST

Innehåll. Nr Figur 1 Antibiotikaförbrukning vid länets sjukhus, uppdelat på undergrupper (ATC-koder). J01X J01M J01G J01F J01E J01D J01C J01A

Transkript:

Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015 på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Statistikansvariga: Inga Fröding, Christian Giske, Alexandros Petropoulos Signifikansberäkningar för förändringar t.o.m. 2014 är utförda av Martin Dohlsten.

Tolkning av statistiken Upprepade isolat med identiskt resistensmönster från samma patient är uteslutna i följande statistik. Resistensförekomst analyseras årsvis för att trender av ökande eller minskande antibiotikaresistens ska kunna identifieras. Om resistensförekomsten ökar mycket för ett visst antibiotika eller en viss bakterieart, kan den kunskapen användas som underlag för att anpassa de lokala riktlinjerna för antibiotikabehandling. Statistiken kan aldrig användas för att förutse resistensmönstret för den bakterie som orsakar infektion hos en viss individ. För detta krävs alltid relevant provtagning för odling och resistensbestämning. Den viktigaste faktorn som påverkar resistensförekomsten är vilka typer av patienter som vårdas på sjukhuset. Svårt sjuka patienter har oftare mer resistenta bakterier bland annat eftersom de ofta behandlats med upprepade antibiotikakurer. Inom ett och samma sjukhus kan därför resistensförekomsten variera mellan olika kliniker. En successivt ökande eller minskande resistensförekomst över flera år talar för en reell antibiotikaresistensutveckling Signifikansberäkningarna är utförda med logistisk regression.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Huddinge Gramnegativa bakterier En tydlig tendens till ökande resistensförekomst noteras för Escherichia coli mellan åren 2005 till 2015. ESBL-resistens Andelen isolat som har resistensmekanismer mot cefalosporiner (I eller R mot cefotaxim och/eller ceftazidim) ökade från 4% 2006 till 12% 2014 i blododlingar. 2015 sjönk andelen något till ca 8%. Resistensökningen består främst av ESBL-bildande E. coli. Under 2013-2015 har det även skett en viss ökning av andelen ESBL-bildande Klebsiella pneumoniae, som nu ligger nära. Resistens mot Piperacillin-tazobaktam Drygt av E. coli-stammarna har resistensmekanismer mot piperacillin-tazobaktam. Cirka hälften av dessa är kategoriserade som I. Dessa isolat är behandlingsbara med högdos piperacillin-tazobactam (4gx4). Resistens mot Ciprofloxacin En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses. 2005 var omkring av E.coli resistenta mot ciprofloxacin, men det har ökat till mellan och de senaste åren. En del av denna ökning förklaras av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin. ESBL CARBA Karbapenemasproducerande E. coli och K. pneumoniae (ESBL CARBA ) är ett ökande problem i världen, men är mycket ovanligt i Sverige. Inga karbapenemasproducerande E. coli eller K. pneumoniae har påvisats i blododlingar på Karolinska Huddinge. Däremot har ett fåtal isolat påvisats i blododlingar med karbapenemresistens orsakad av andra mekanismer. För Pseudomonas aeruginosa finns inte några statistiskt signifikanta förändringar.

Sammanfattning av resistensläge, Karolinska Huddinge Grampositiva bakterier För Pneumokocker har andelen isolat med nedsatt känslighet för penicillin ökat betydligt de senaste två åren, och låg 2014-2015 på. Tidigare år har andelen legat mellan 4% och 7%. För Staphylococcus aureus ligger andelen MRSA stabilt lågt på mellan 1-3% i blododlingar.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2005-2015 Karolinska Huddinge Escherichia coli n= Antal patienter 2005 n=139 3 2006 n=175 3 2007 n=184 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL (data from 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Amikacin (data from 2014) 2008 n=218 2009 n=234 2010 n=223 2011 n=222 2012 n=287 2013 n=282 2014 n=312 2015 n=319 *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Antibiotika Andelen cefalosporinresistenta E.coli i blododlingar har ökat senaste åren, men varierar från år till år under de senaste 4 åren. Andelen cefalosporinresistensta isolat ligger nu på 7-12 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska. Under 2014 hade en patient ett isolat med nedsatt känslighet för karbapenemer, men isolatet var inte ESBL CARBA. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

Resistenstrender för utvalda antibiotika, blododlingar 2005-2015 Karolinska Huddinge Escherichia coli Ciprofloxacin* Gentamicin Cefotaxim Meropenem 2005 n=139 2006 n=175 2007 n=184 2008 n=218 2009 n=234 2010 n=223 2011 n=222 2012 n=287 2013 n=282 2014 n=312 2015 n=319 n= Antal patienter *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta E. coli i blododlingar har ökat senaste åren, och ligger nu nära 10 % för E.coli i blododlingar provtagna på Karolinska, även om en viss nedgång sågs 2015. Ökningen t.o.m. 2014 är statistiskt signifikant (p< 0,001). Även ökningen av gentamicin-resistens är statistikst signifikant (p = 0.006) En ökning av resistens mot ciprofloxacin ses, men var inte statistiskt signifikant tom 2014 (p>0,05). En del av denna ökning förklaras av den ökande ESBL-förekomsten, eftersom många ESBL-producerande isolat även är resistenta mot ciprofloxacin.

Andel resistens (R+I) Resistens (R+I) E. coli (utan ESBL) respektive E.coli ESBL Blododlingar 2012-2014, Stockholms län, analyserade vid Karolinska 8 7 6 5 4 3 Totalt antal patienter med E.coli och E.coli ESBL (andel ESBL) n=1268 (7,7%ESBL) n=1389 (7, ESBL) n=1529 (7,8% ESBL) Trimetoprimsulfa Ciprofloxacin Gentamicin Piperacillintazobaktam Trimetoprimsulfa Ciprofloxacin Gentamicin Piperacillintazobaktam Escherichia coli Escherichia coli ESBL Specialstatistik för ESBL isolat från blododlingar, hela Stockholms län: ESBL-producerande E.coli är ofta också resistenta mot andra klasser av antibiotika, och en ökning av ESBLproducerande bakterier medför också ökande resistens mot andra antibiotikaklasser. Diagrammet visar data från odlingar från hela Stockholms län som är analyserade på Karolinska Universitetslaboratoriet. I diagrammet framgår andelen av E. coli utan ESBL-produktion respektive E.coli med ESBL-produktion, som är resistenta eller intermediära mot andra antibiotikaklasser.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2015 Karolinska Huddinge Klebsiella pneumoniae n= Antal 3 2006-2007 n=62 3 2008-2009 n=103 2010-2011 n=119 2012-2013 n=139 2014-2015 n=157 Ciprofloxacin* Cefotaxim Ceftazidim Piperacillin -tazobactam ESBL (data from 2011) Imipenem Meropenem Trimetoprim -sulfa Gentamicin Antibiotika *För ciprofloxacin redovisas endast R-isolat. Andelen cefalosporinresistenta Klebsiella pneumoniae har ökat de senaste 3 åren, och andelen ESBLproducerande Klebsiella pneumoniae ligger nu nära. Ökningen t.o.m. 2014 är inte statistiskt signifikant. Av de isolat som har nedsatt känslighet för piperacillin-tazobaktam är ca hälften kategoriserade som I (intermediär) och behandlingsbara med piperacillin-tazobaktam i högdos.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2015 Karolinska Huddinge Pseudomonas aeruginosa n= antal patienter 3 3 2006-2007 n=34 2008-2009 n=50 2010-2011 n=55 2012-2013 n=33 2014-2015 n=47 Ciprofloxacin Ceftazidim Piperacillintazobactam* Imipenem Meropenem Gentamicin Antibiotika Resistensfrekvensen för piperacillin-tazobaktam 2009 och 2010 är osäker. Det saknas resultat för 33% av isolaten under denna tid. Observera att antalet patienter är lågt, vilket gör statistiken osäker. Förändringarna i resistensförekomsten är inte statistiskt signifikanta.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2015 Karolinska Huddinge Staphylococcus aureus n= Antal patienter 3 2006 n=100 3 2007 n=103 2008 n=108 2009 n=108 2010* n=85 2011 n=150 2012 n=159 2013 n=138 2014 n=181 Isoxazolylpenicillin Klindamycin Fusidinsyra Gentamicin Trimetoprim-sulfa Antibiotika 2015 n=174 *Endast maj-dec Resistensfrekvensen för S.aureus ligger stabilt lågt. Andelen MRSA är mellan 1-3%. Förändringarna i resistensförekomsten är inte statistiskt signifikanta.

4 Antibiotikaresistens i blododlingar 2006-2015 Karolinska Huddinge Streptococcus pneumoniae 3 n= Antal patienter 3 2006-2007 n=104 2008-2009 n=88 2010-2011 n=60 2012-2013 n=70 2014-2015 n=64 Bensylpenicillin Erytromycin Klindamycin Trimetoprim-sulfa Antibiotika Mellan 2006 och 2013 skedde en långsam ökning av andelen pneumokock-isolat med nedsatt känslighet för penicillin från 4% till 7%. De senaste två åren har dock andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin varit betydligt högre, nära. Ökningen t.o.m. 2014 var statistiskt signifikant (p=0.024) Majoriteten av dessa isolat är kategoriserade som I, Intermediär (MIC 0,125-1 mg/l), och är behandlingsbara med bensylpenicillin i högdos. Endast ett isolat 2006 var kategoriserat som R, MIC 2.0 mg/l.