TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015:642-101 2015-11-18 1/1 KF 24:1 Kommunfullmäktige Rapporter till kommunfullmäktige 2015-11-30 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. föreliggande rapporter läggs till handlingarna. Underlag KS 204, 2015-10-07, Delårsrapport 2015:1 för kommunstyrelsen Sofie Lagerfelt Fernström Kommunsekreterare Beslutet skickas till -
KF 24:2
KF 24:3
KF 24:4 Delårsrapport 2015 Perioden 1 januari till 31 augusti 2015 Kommunstyrelsen 2015-09-11
KF 24:5 Sammanfattning Kommunstyrelsens delårsrapport för 2015 är den första rapporten för mandatperioden 2015-2018. Strängnäs kommun fick en ny majoritet som tar vid för mandatperioden 2015-2018. Måluppfyllelsen för helåret kan för de flesta mål inte bedömas då resultat saknas eller att mätning skett för en viss period, exempelvis halvårsmätningar. Stödverksamheterna har under perioden arbetat med att på olika sätt stötta kärnverksamheterna, näringslivsutveckling pågår och säkerhetsarbetet utvecklas. Den digitala utvecklingen med dialogportal och e-tjänster fortgår. Utvecklingsarbetet kopplat till genomförda förbättringar och att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp fortgår. Sjukfrånvaron är högre i juni 2015 än för helåret 2014. Strängnäs kommun har också en högre sjukfrånvaro i jämförelse med riket. Kommunstyrelsen har en ekonomi i balans. Kommunstyrelsens ekonomiska resultat är positivt med 2,4 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett nollresultat. Ett befarat underskott på kollektivtrafiken balanseras av positiva prognoser på stabsavdelningen och ekonomiavdelningen. Investeringsramen har justerats till 12,9 miljoner kronor i och med att kommunfullmäktige beslutat om 1 miljon kronor extra till införandet av verksamhetssystemet Hypergene. Fram till den sista augusti har 3,8 miljoner kronor förbrukats och prognosen visar att investeringar motsvarande 6,5 miljoner inte kommer att kunna genomföras under året. Kommunen hade per 2015-08-31 totalt 74,4 miljoner kronor i exploateringstillgångar. Utfallet för exploateringsverksamheten januari till augusti 2015 blev 30,0 miljoner kronor i inkomster och 24,2 miljoner kronor i utgifter. Avkastningen på ingående exploateringstillgångar beräknas bli 9,3 % för 2015. 2
KF 24:6 Inledning Nämndens delårsrapport omfattar en uppföljning av nämndens mål och budget för perioden januari till augusti. I uppföljningen ingår en bedömning av graden av måluppfyllelse av resultat för helår, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Målen är grupperade i fyra perspektiv enligt kommunens styrmodell: Samhälle och Miljö, Medborgare, Brobygget och Ekonomi. Nämndmålen redovisas på ett sådant sätt att det framgår till vilket kommunfullmäktige mål nämndmålet återkopplar till. Kriterier för måluppfyllelse Kriterier för måluppfyllelse Verksamhetsmål (KF mål 1-9) Ekonomi mål (KF mål 10) Målet är uppfyllt Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda Utfallet är en budget i balans samtidigt som övriga målnivåer. indikatorer god måluppfyllelse. Målet är delvis uppfyllt Ufallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % Utfallet överträffar tidigare års utfall och/eller ligger över samtidigt som verksamheterna redovisar en god genomsnittet i riket enligt angiven ranking. måluppfyllelse. Målet är inte uppfyllt Utfallet är sämre än tidigare års utfall och/eller ligger under Ufallet är en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. genomsnittet i riket enligt enligt angiven ranking. 3
KF 24:7 Samhälle och miljö Mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Bra utbildning, god vård och omsorg, kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är starka konkurrensfaktorer som bidrar till kommunens attraktivitet. Nybyggnation av verksamhetsfastigheter ska uppfylla krav på kvalitet, miljö- och klimatanpassning samt vara tillgänglig för alla. Grönområden och rekreationsområden ska utvecklas och bli än mer attraktiva. Miljöeffektivt resande ska stimuleras bland annat genom planering för bostadsbyggande i anslutning till tätorter och tågstationer och utbyggnad av gång- och cykelvägar. Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och närheten till Stockholm har relativt lätt att attrahera invånare och dubbelspårsutbyggnaden av järnvägen kommer att göra kommunen än mer attraktiv som bostadsort. 1.1 Inflyttningen till kommunen ska årligen öka. Folkmängden i Strängnäs har i genomsnitt per år ökat med 335 personer för perioden 2009-2013. Under samma period har nettoinflyttningen till kommunen varit i snitt 321 personer per år. Befolkningsökningen beror till allra största delen av personer som väljer att flytta till Strängnäs, främst från Stockholmsregionen. Utfall delår Prognos Indikator Utfall 2014 2015 2015 Mål 2015 Flyttnetto, antal personer 424 190-310 Kommentar Målet kan ej bedömas. Den 10 augusti var flyttnettot +190. Det tyder på att flyttnettot är i nivå med genomsnittet för den senaste femårsperioden men att vi inte når upp till 2014 års höga resultat på 424. Flyttnetto = inflytt utflytt och invandring utvandring. Födelsenettot är skillnaden mellan födda och avlidna, vilket inte räknas in i flyttnettot. Befolkningsförändringen totalt för samma period var 205 personer vilket innebär att födelsenettot är 15 personer. Strängnäs är en av landets mest utpräglade inflyttningskommuner, det vill säga att inflyttningen står för en mycket stor del av befolkningstillväxten. Invånarantal växer med ungefär en procent, eller drygt 300 personer årligen utan att kommunen genomfört några marknadsföringskampanjer eller andra insatser riktade mot möjliga inflyttare. Det finns anledning att 4
KF 24:8 anta att inflyttningstakten kan komma att öka ytterligare i takt med att förutsättningarna för tågpendling utvecklas ytterligare. Den medborgarundersökning som SCB genomförde 2014 visade att fler invånare än tidigare kan tänka sig att rekommendera andra att flytta till kommunen. Indexet Kommuninvånare som kan rekommendera andra att flytta till kommunen ökade då från 64 till 70 (rikssnittet ökade från 63 till 65). Den utvecklingen kommer sannolikt att, åtminstone på sikt, påverka inflyttningen till kommunen. Mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningarna för entreprenörskap ska utvecklas. Kommunens agerande ska genomsyras av en positiv attityd till företag och entreprenörskap, ha en god beredskap för företagsetableringar och bra tillgänglighet och service. För fler i arbete genomförs insatser som särskilt riktar sig till ungdomar, personer med utländsk bakgrund och personer som riskerar långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd. Utifrån ett helhetsperspektiv ska arbetet med arbetsmarknadsåtgärder i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvecklas vidare. Inom besöksnäringen arbetar kommunen med inriktning på att tillsammans med företag i branschen få nya besökare, framför allt från utlandet. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till år 2023. Handeln är en bransch som delvis tillhör besöksnäringen då shopping i sig är en upplevelse i kombination med restaurangbesök och liknande och att främja dessa aktörer är ytterligare ett prioriterat näringslivsområde. 2.1 Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka. Under 2015 fortsätter näringslivskontoret utvecklingen inom verksamhetsområdena; näringslivsutveckling, besöksnäring, företagsetablering och Strängnäs Business park. Inom näringslivsutveckling fördjupas arbetet inom förbättringsprogrammet Topp 50-2017. Syftet med programmet är att bli en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner avseende företagsklimatet enligt Svensk Näringslivs kommunranking. Fem förbättringsområden är identifierade och 80 aktiviteter har/ska påbörjas och genomföras fram till 2017. Inom besöksnäringen arbetar näringslivskontoret tillsammans med företag i branschen att få fler besökare, framför allt från utlandet, till kommunen. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till år 2023. 5
KF 24:9 Under 2014 invigdes Strängnäs Business Park som drivs av näringslivskontoret i Strängnäs kommun. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka entreprenörskap och företagande i Strängnäs kommun och Mälardalen för att därigenom öka tillväxten i näringslivet. För att lyckas med det har kommunen samlat näringslivsaktörer, företagarorganisationer, entreprenörer och företag i ett regionalt nätverk av samarbetspartners. I dagsläget har Strängnäs Business Park drygt 30 samarbetspartners men målsättningen är att det ska fördubblas under 2015. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Andel öppet arbetslösa % 3,3 3,6 (juni) - Lägre än riket Företagsklimat, kommunranking enligt Svenskt Näringsliv 203 137 137 150 Kommentar Målet bedöms bli uppfyllt. Företagsklimatet för Strängnäs kommun har förbättrats i 2015 års undersökning. På frågan om det sammanfattade omdömet om företagsklimatet har betyget ökat från 2,9 till 3,3 på en 6-gradig skala. Det är den starkaste förbättringen bland kommunerna i Sörmland. På rankingen klättar kommunen från plats 203 till plats 137. Detta är positivt steg på vägen till att bli en av Sveriges 50 bästa kommuner avseende företagsklimatet senast 2017. 2.2 Besöksnäringen ska öka i hela kommunen. Besöksnäringen är en sektor som förväntas bidra till att antalet arbetstillfällen ökar i takt med att omsättningen i näringen ökar. Genom Regionförbundet Sörmland pågår projektet Destinationsutveckling. Det är en satsning på att utveckla Sörmland och Strängnäs kommun till en av Sveriges nya internationella destinationer. Målet är att skapa nya produkter och paket som ska säljas på den internationella marknaden. Syftet med projektet är att företag i Strängnäs kommun som vill och kan utveckla produkter, erbjudanden och affärer ska få större möjligheter att göra detta. Målsättningen är att få fler internationella besökare till Sörmland och Strängnäs. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Omsättning i besöksnäringen, mkr 786 - - Lika eller bättre än 2014 6
KF 24:10 Kommentar Målet kan ej bedömas. Mätmetoden har förändrats för indikatorn omsättning i besöksnäringen. För 2014 blev omsättningen 786 miljoner kronor vilket kan jämföras med 218 miljoner kronor för 2013. En stor skillnad i den nya undersökningen är att utgående turism är inräknad i omsättningen, vilket är ca 40 %. Denna borträknad så blir omsättningen drygt 300 miljoner kronor. Det pågår ett arbete med att göra djupare analyser av skillnaderna mellan de olika mätmetoderna. I Mariefred öppnades ny turistbyrå för 2015 vid Rådhustorget. Fram till sista augusti har det varit 8 500 besökare vilket kan jämföras med 6 500 för 2014. Turistbyrån i Strängnäs har haft 2 500 besökare vilket är samma nivå som 2014. En succé för 2015 har varit ett nytt paket som kallas Slott & Ånga. Det är en rundtur med ånglok och ångbåt samt besök på Gripsholms och Taxinge slott. Ytterligare en succé i sommar har varit Pax promenader i Mariefred. Utifrån författarna Åsa Larsson och Ingela Korsells ungdomsböcker har en karta tagits fram för besökare. Promenaden tar ungefär 45 minuter och innehåller 11 platser i Mariefred som finns med i böckerna. Det har varit en stor efterfrågan på kartan. Strängnäs är först i Sverige som medlem i det internationella nätverket The Global Greeter Network. Här samsas vi med städer som Paris, London och New York. Ny hemsida framtagen på svenska och engelska. 7
KF 24:11 Medborgare Mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Att invånarna känner trygghet är en grundförutsättning för ett fungerande samhälle. Känslan av otrygghet på gator, torg och i boendemiljöer ska förebyggas genom olika insatser som samordnas av kommunen i samarbete med bland annat socialtjänsten, polisen, föreningslivet och föräldrar. Att känna trygghet och arbetsro i skolan skapar förutsättningar för en bra lärmiljö. Att tillgodose behovet av vård och omsorg bidrar till trygghet, välbefinnande och en god hälsa för den enskilde. 6.1 Kommuninvånare känner sig trygga och säkra. Barn, ungdomar, vuxna och äldre ska alltid kunna känna sig trygga i kommunen. Ett tryggare Strängnäs är ett gemensamt arbete med många aktörer där kommunen har ett ansvar att samordna arbetet. Kommunens brottsförebyggande arbete och att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid för ungdomar, tillhör åtgärder som bidrar till en ökad trygghet. Klotter och skadegörelse av offentliga byggnader och privata fastigheter är ett trygghetsproblem. Öka medvetenheten och delaktigheten bland kommuninvånarna om det brottsförebyggande arbetet som bedrivs i Strängnäs kommun. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Lika eller Antalet anmälda brott om 1053 428 - bättre än skadegörelse 2014 Lika eller Anmälda stöld- och tillgreppsbrott 5168 2075 - bättre än 2014 Anmälda våldsbrott 910 434 - Lika eller bättre än 2014 Kommentar Målet bedöms bli uppfyllt. Statistiken visar att vissa brott minskar såsom våldsbrott medan alkohol och droganvändning bland unga ökar. Den ekonomiska brottsligheten och bilbrotten är de brottstyper som i jämförelse med Sörmland är de som ligger högre i Strängnäs än i hela Sörmland. Polisen har gjort en undersökning Lokalpolisområde Eskilstuna Lokal problembild och aktivitetsplan 2015. För Strängnäs kommun ser resultatet ut i sammanfattning som nedan. 8
KF 24:12 Våldsbrott sker främst på helger och vid stängningsdags på stadens uteställen. Under sommartid finns en ökning av krogrelaterat våld även i Mariefred. Polisens undersökning visar att människor upplever rädsla för våld genom framförallt överfall eller rån. Mörker anges också som en otrygghetsfaktor. Unga som samlas i gäng utgör problem för ett stort antal medborgare i Strängnäs, Åker, Mariefred och Stallarholmen. Strängnäs är överrepresenterat och medborgarna upplever också att klotter och skadegörelse är ett problem förknippat med de unga. Allmänheten klagar över oljud och störande trafik dygnet runt. Strängnäs kommun har inget trafiksäkerhetsråd (har funnits tidigare) liknande det i Eskilstuna. Strängnäs har haft problem med stöldligor som slår till snabbt och därefter åker vidare. Tillgrepp av motordrivna arbetsredskap är det som stjäls mest. Strängnäs drabbas också av inbrottsstölder i fritidshus. Under sommartid ökar också tillgreppen av båtar och båtmotorer inom kommunen. Strängnäs har under lång tid haft problem med kända personer som säljer narkotika till ungdomar. Försäljning sker i flera fall på skolorna. För att komma åt problematiken behövs riktade insatser mot dessa individer. Allmänheten har gett positiv återkoppling när polisen syns och finns närvarande. De flesta medborgarna har svarat att de är trygga i sina respektive orter. Orsakerna till det är att man känner igen människor på orten och att man har god grannsamverkan. Den största orsaken till otrygghet i de olika orterna är mörka platser, ställen där unga samlas i gäng och trafik i höga hastigheter. I jämförelse med Sörmland så är de boende i Strängnäs kommun både tryggare och utsatta för färre brott. Arbetet fortsätter nu med att ta fram ett bra och effektivt sätt att samverka med flera verksamheter, polis och andra aktörer i kommunen när det gäller det brottsförebyggande arbetet. Ett nytt samverkansavtal mellan polis och kommun ska tas fram. Ett arbete med att ta fram medborgarlöften kommer att påbörjas tillsammans med polisen. Känn dig trygg, en förebyggande utbildning för alla sjundeklassare i kommunen kommer att hållas av polis, räddningstjänst, socialtjänst, bussbolag och handeln under hösten. 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Medborgardialogen utvecklas ständigt både via fysiska möten och på digitala arenor. Tjänster som kan utföras via webben utökas successivt. På kommunens hemsida samlas idag ett 50-tal e-tjänster inom olika områden, allt från felanmälan, ansökan om bygglov, lån av e-böcker och lämna e- förslag till politiken. Förskolan och skolan har ett viktigt 9
KF 24:13 demokratiuppdrag där det ingår att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter samt att förankra grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas upplevelse av hur lärarna ger dem stöd och utrymme för inflytande när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll blir därför centrala frågor. 7.1 Medborgardialogen ska utvecklas. Viktiga förutsättningar för dialog är tydliga kontaktvägar och att dialogen erbjuds genom fler kommunikationskanaler. De indikatorer som mäts är dels SKL:s informationsindex, som visar kvaliteten på kommunens webbplats, och delaktighetsindex inom ramen för Kommunernas kvalitet i korthet. Medborgardialogen ska stärkas genom att ge invånarna möjligheter till dialog med kommunens företrädare. Detta i syfte att ta till sig medborgarens synpunkter och önskemål. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Lika eller Informationsindex, Resultat 81 - bättre än webbgranskning (index 1-100) sept/okt 2014 Lika eller Delaktighetsindex (index 1-100) 39 Mäts okt - bättre än 2014 Kommentar Målet kan ej bedömas. För båda indikatorerna kommer resultat att redovisas i slutet av året. Resultaten från 2014 är något lägre än för andra kommuner som mäter detta. Delaktighetsindex mäter medborgardialog och tillgänglighet. Gällande informationsindex har en analys gjort av vilka områden som kan förbättras med redaktionella medel och en del förbättringar har gjorts. Eftersom undersökningen av kommunens webbplats lägger stor vikt vid sökfunktionens funktionalitet kommer dock resultatet att tyngas av detta: kommunens sökfunktion är i behov av en uppgradering men ekonomiska medel för detta har saknats. Antalet e-tjänster som medborgarna når via strangnas.se ökar stadigt och dialogportalen, där besökarna bland annat kan lämna e-förslag, utvecklas löpande. Under hösten kommer strangnas.se att göras responsiv, vilket innebär att den kommer att vara mer tillgänglig även för mobiltelefoner och surfplattor än tidigare. 10
KF 24:14 Centrumutvecklingsprogrammet som antogs av kommunfullmäktige den 31 augusti bygger delvis på en brett genomförd medborgardialog, och även i det fortsatta arbetet kommer dialogen med medborgarna att vara en viktig del. Det finns planer på att åter formera ett ungdomsråd i Strängnäs kommun. En viktig förutsättning för det är engagerade ungdomar och under våren gjordes insatser för att stärka elevkårerna, bland annat genom att stötta dem i en aktivitet för alla gymnasieelever i Thomas Arena. 11
KF 24:15 Brobygget Mål 8. Kommunens ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare I Strängnäs kommun fortsätter arbetet med att attrahera, behålla och utveckla medarbetare. Vår arbetsgivarpolitik lägger grunden för ett välfungerade chef- och ledarskap och ger därigenom förutsättningar till ett engagerat medarbetarskap. Vi ska fortsätta utveckla vårt systematiska arbetsmiljöarbete och samverkan, se över flera av de personalpolitiska riktlinjerna och utveckla vårt lönebildningsarbete. Varje chef har också ett ansvar att förkovra sig utifrån de verktyg som vi ger, till exempel att utveckla sin kommunikation genom Klart ledarskap. Mål 8.1 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Både på kort som lång sikt står vi inför stora utmaningar. På kort sikt är det viktigaste målet att få en budget i balans i våra kärnverksamheter. På lång sikt är det att skapa en effektiv organisation som kan säkerställa och utveckla kvalitén för de som vi är till för. De grundläggande strukturerna för ett systematiskt förbättringsarbete är nu byggda. Det är medarbetarna som har ansvar och befogenhet att driva ständiga förbättringar. Med stöd från sina chefer ska medarbetarna synliggöra förbättringar, föreslå lösningar samt genomföra och följa upp dessa. Det är en utmaning att skapa de förutsättningar och attityder som behövs för att detta ska lyckas. Stödverksamheterna kommer på olika sätt stödja kärnverksamheterna i omställningsarbetet där socialkontorets förändringsarbete är prioriterat. Som stöd till det kommunövergripande utvecklingsarbetet har en extern utvärdering genomförts av SKL, Kommunkompassen. Resultatet kommer att bli ett viktigt hjälpmedel att synliggöra våra viktigaste styrkor och förbättringsområden i jämförelse med andra kommuner. En viktig framgångsfaktor för det fortsatta utvecklingsarbetet är vår förmåga att lyfta fram resultat och framgångar. Under 2015 kommer arbetet med att synliggöra förbättringar via Brobyggets nyhetsbrev och intranätet att fortsätta. Internkonsulterna Brobyggarna och cheferna kommer ha en central roll i spridandet av framgångar och erfarenheter. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren, sedan år 2011 har sjukfrånvaron årligen ökat med cirka 0,8 procentenheter. Den negativa utvecklingen kräver åtgärder för att kommunen ska fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare. Konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron är 12
KF 24:16 personalavdelningens satsning på inköp av tjänster där sjuk- och friskanmälningstjänst, diagnosstatistik och rådgivning ingår. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Lika eller Andel (%) som känner sig 85 95 - bättre än engagerade på jobbet (enhet) 2014 Lika eller Andel (%) som har kontroll på sin 53 76 - bättre än arbetssituation 2014 Hållbart medarbetarengagemang (HME, index) - 77 77 Mäta nuläge Sjukfrånvaro % 4,9 5,6 (jan-juni) - Lika eller lägre än 2014 Kommentar: Nämnderna har ändrats något mellan 2014 och 2015. Kommentar Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Inom kommunstyrelsens avdelningar och kontor ser vi att både engagemanget och kontroll på sin arbetssituation har ökat till ännu positivare nivåer. Att hela 95 % känner engagemang är ett högt betyg och bevis på att medarbetare på stödfunktioner upplever sitt arbete meningsfullt, hanterbart och begripligt. Det är också glädjande att andelen som har kontroll på sin arbetssituation har ökat markant. Det pågår ett förbättringsarbete på alla håll som kan vara en positiv faktor. I april 2015 genomfördes för första gången SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) enkät HME Hållbart Medarbetarengagemang - för alla månadsanställda medarbetare. Svarsdeltagande var totalt sett lågt (59 %) men flera verksamheter hade högre svarsdeltagande, särskilt gällde det verksamheter vars medarbetare använder dator under stora delar av sin 13
KF 24:17 arbetstid. Ett högt svarsdeltagande är viktigt för att kunna bedriva ett arbete kring resultatet. 2015 års genomförande av HME är att betrakta som en prövning att dra lärdom av. På grund av det totalt sett låga svarsdeltagandet bör resultatet generellt sett ses som en indikator och inte en säker avspegling av verkligheten. De starkaste resultaten finns inom verksamheterna kultur och fritid samt individ- och familjeomsorg. De svagare resultaten återfinns framför allt inom äldreomsorgen och gymnasieverksamheten. I riket fanns det starkaste resultatet inom förskola och starkt var även verksamheterna inom funktionsnedsättning. Till nästkommande genomförande under 2016 kommer ett arbete göras så att samtliga verksamheter har likvärdiga förutsättningar att delta och få en hög andel svarande. Innehållet i HME-enkäten kommer också att utökas med ett tiotal frågor inom det psykosociala området. Rikets resultat för totalindex var 78 (index 100) år 2015 och för Strängnäs kommun var resultatet 76. Mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Det ökade kravet på välfärdstjänster och faktum att kostnaderna ökar snabbare än skatteunderlaget ställer stora krav på att ständigt arbeta med förbättringar. Vi behöver utveckla och verka för att lärande sker genom bland annat omvärldsspaning, samverkan, samordning såväl lokalt som över kommun- och länsgränser. Arbetet för att öka kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna ska fokusera på att skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser. Förbättringsarbetet ska organiseras och systematiseras nära brukarna och medborgarna. Självklart ska medborgare uppleva en bra service, god tillgänglighet och ett respektfullt bemötande i kontakterna med kommunen. 9.1 Effektiv handläggning och verkställighet. Under 2015 är målsättningen att kommunens samtliga enheter har kommit igång med ett systematiskt förbättringsarbete med stöd av förbättringsgrupper och målstyrningstavlor. Medarbetarna ska gemensamt på tavelmötena sätta mål, mäta och följa upp kvalitén och effektiviteten i de viktigaste arbetsprocesserna. Utifrån resultaten ska förbättringsgrupperna själva besluta om och driva förbättringsaktiviteter för att hela tiden bli lite bättre. I syfte att utveckla och förbättra verksamhetsstödet ska kontinuerligt genomföras nöjdhetsmätningar av de interna stöd- och serviceverksamheterna. 14
KF 24:18 Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Antalet genomförda förbättringar - 205 Alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp Nöjdhetsgraden med internt stöd och service (skala 1-4) - 75 (83) 3,4 3,4 Prognos 2015 Mål 2015 1 per medarbetare Alla medarbetare inom KS Lika eller bättre än 2014 Kommentar Målet bedöms bli uppfyllt. Det finns många framgångsrika exempel på att resultaten ökar i takt med företaget/organisationens förmåga att ta tillvara medarbetarnas små idéer och omsätta dessa i förbättringar. Att mäta antalet genomförda förbättringar säker fokus på just detta. Resultatet för delår 2015 visar att andelen förbättringar är relativt jämnt fördelat över de olika verksamhetsområdena. Det finns en stark koppling mellan antalet genomförda förbättringar och hur utbrett och förankrat det systematiska förbättringsarbetet är. Prognosen pekar mot att det kan bli svårt att uppnå målet. I och med den låga svarsfrekvensen på 54% är prognosen högst osäker vilket även medför att slutsatsen och analysen blir tvivelaktig. Det finns stora behov av att förbättra inrapporteringen av data vilket är nödvändigt för att säkerställa analysarbetet. Det har påbörjats ett arbete att förbättra systematiken för uppföljning och analys inom hela målkedjan. Målet att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp är en långsiktig strävan. Med detta mål säkerställs inriktningen att alla deltar i och förväntas delta i utvecklingen av Strängnäs kommun. Att vara medarbetare i Strängnäs kommun är att ha två jobb, genomföra arbetet och förbättra det. Analysen är högst osäker då svarsfrekvensen är alltför låg. För att förbättra svarsfrekvensen behöver definitionen av förbättringsgrupp förtydligas samt stärka ledarskapets ansvar i uppföljningsarbetet. Det kommunövergripande stödet kommer fortsätta att fokusera på att skapa mötesplatser och nätverk i syfte att lära av varandra samt att förstärka introduktionen för nya chefer. Målet för Nöjdhetsgraden med internt stöd och service är högt satt (3,4 eller bättre på skala 1-4) och prognosen pekar mot att det blir svårt att uppnå målet. Mätningarna genomförs på olika stödaktiviteter, i första hand i form av utbildningar riktade till politiker, chefer och medarbetare. Hitintills så har det stora flertalet (83%) av registrerade insatser genomförts av utvecklings- och ekonomiavdelningen. Syftet med 15
KF 24:19 mätningarna är att utifrån ett kundperspektiv synliggöra nöjdhetsgraden där resultatet ska skapa förbättringsaktiviteter. Dessa ska i sin tur leda till effektivare leveranser och nöjdare internkunder. För att uppnå syftet med målet behövs i första hand registrering av kundnöjdheten bli mycket bättre. Det andra är skapandet av gemensamma tillfällen till att utbyta erfarenheter för att lära av varandra. 9.2 Minska lokalkostnaden i förhållande till den totala verksamhetskostnaden. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Lika eller Andel (%) lokalkostnader av 11,6 11,5 11,6 bättre än verksamhetens kostnader 2014 Kommentar Målet bedöms bli uppfyllt. Hyreskostnaderna i förhållande till verksamhetens kostnader minskar något under första halvåret, med några ökningar som är kopplade till nya hyresobjekt kommer under året ge full effekt. Utökningen av hyrorna är framförallt kopplade till ökade volymer, ny förskola och att 100 milj. projektet slutfördes. Utfallet är 11.5 % och prognosen är att denna siffra ökar något till årsbokslutet och slutar på samma nivå som 2014. Förvaltningen genomför under året en kartläggning som syftar till att bli ännu effektivare i användningen av sina lokaler. 16
KF 24:20 Ekonomi Mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den rådande konjunkturen har påverkat de ekonomiska förutsättningarna för kommunen och medför ett lågt budgeterat resultat 2015 trots effektiviseringskrav på verksamheterna. Det innebär också att investeringstakten sänks för att avskrivningskostnader och låneskuld inte ska fortsätta att öka. 10.1 Kommunstyrelsen ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Den rådande konjunkturen i samhället kommer alltid att påverka förutsättningarna för verksamhetens ekonomi. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Det innebär också att handlingsberedskap finns om något oförutsett skulle inträffa, ju större osäkerheter i omvärlden desto större beredskap för att kunna agera snabbt när så krävs. I syfte att säkerställa kvalitet och effektivitet på inköp samt i inköpsprocessen ska kommunens inköp från leverantörer med avtal öka de kommande åren. Styrning och uppföljning av verksamhetens ekonomi är en självklarhet. Inom exploateringsverksamheten ställs i fortsättningen krav på en årlig avkastning på tio procent. Indikator Utfall 2014 Utfall delår 2015 Prognos 2015 Mål 2015 Lika eller Andel (%) köp från leverantörer 62,5 66,2 67 bättre än med avtal 2014 Lika eller Budgetföljsamhet, avvikelse i % 1,9 3,1 0 bättre än 2014 Lika eller Exploateringsprojekt, årlig 14 0 9,3 bättre än avkastning i % 2014 Kommentar Målet bedöms bli uppfyllt. Kommunstyrelsen prognostiserar en budget i balans. Kollektivtrafiken har en negativ prognos om 0,5 miljoner kronor som kompenseras av övriga verksamheter som visar god budgetföljsamhet. 17
KF 24:21 Trenden för andelen köp från avtalsleverantörer är positiv. Andelen har ökat från 47 % 2012 till 62,5% 2014 till 66,2% för januari-juni 2015. Alla nämnder har ökat andelen köp från avtalsleverantörer från 2014 till första halvåret 2015. Den största ökningen står socialnämnden för (från 61,7% till 72,7%) och huvudanledningen till socialnämndens ökning är att ett nytt avtal för förbandsmaterial har introducerats. Den generella ökningen av köp hos avtalsleverantörer beror på allmänt högre medvetenhet om att inköp ska göras hos ramavtalsleverantörer, neddragning av användandet av inköpskort samt att fler områden är upphandlade 2015 än tidigare. Inom exploateringsverksamheten ställs krav på en årlig avkastning på 10 procent av investerade medel. Resultatprognos för avslutade projekt och fastighetsförsäljningar beräknas till 15,9 miljoner kronor varav Hammarängen 8,4 miljoner kronor. Avkastningen exklusive Hammarängen beräknas till 9,3 procent. 18
KF 24:22 Budget/Utfall/Helårsprognos Diagram 1: Budget/Utfall/Helårsprognos 120 100 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackumulerad budget Ackumulerat utfall Kommunstyrelsens utfall per 2015-08-31 visar en positiv avvikelse mot budget med 2,4 miljoner kronor. Helårprognosen visar på ett nollresultat. Driftredovisning per verksamhet Driftredovisningen omfattar ekonomiskt bruttoutfall för aktuell uppföljningsperiod med årsprognos per verksamhetsområde. Tabell 1. Driftredov isning Verksamhet (tkr) Periodens utfall 2015-08-31 Helårsprognos 2015 2015 Intäkter Kos tna d Nettokostnad Periodens Intäkter Kos tna d Netto- Nettobudget + er Avvi kel s e + er kostnad Avvi kel s e- prognos Kommunstyrelsen 0-5 414-5 414 155 0-8 353-8 353-8 353 0 Kommunledning 0-1 386-1 386 395 0-2 679-2 679-2 679 0 Näringslivskontoret 9 364-14 220-4 856 262 9 400-17 012-7 612-7 612 0 Stabsavdelningen 26-5 162-5 136 477 35-8 284-8 249-8 449 200 Kommunikationsavdelningen 356-4 824-4 469 258 370-7 595-7 225-7 225 0 Utvecklingsavdelningen 4-2 602-2 598 60 10-4 010-4 000-4 000 0 Ekonomiavdelningen 213-9 744-9 532 983 220-15 731-15 511-15 761 250 Personalavdelningen 3 145-15 179-12 034 74 3 392-21 586-18 195-18 195 0 Lokalplanering 0-4 748-4 748 14 0-7 143-7 143-7 143 0 Kollektivtrafik 0-20 153-20 153 62 0-30 772-30 772-30 322-450 Svealandsbanan 0-2 652-2 652 4 0-3 984-3 984-3 984 0 Arrende och overheadintäkt 1 350 0 1 350-1 2 027 0 2 027 2 027 0 Resultat exkl säkerhet 14 457-20 153-5 696 68 674 15 454-127 149-111 695-111 696 0 Säkerhet, just mot EK 992-1 879-887 -386 992-1 744-752 -752 0 Summa driftredovisning 15 449-87 964-72 515 2 357 16 446-128 893-112 448-112 448 0 Kommunstyrelsens verksamheter redovisar sammantaget ett överskott per 2015-08-31 om 2,4 miljoner kronor. Prognosen för helår pekar på ett nollresultat. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 0,2 miljoner kronor och prognostiseras ha ett nollresultat på helår. 19
KF 24:23 Kommunledning redovisar överskott med 0,4 miljoner kronor. Kommunchefen kommer använda sin budget för utredningar varför helårsprognosen är ett nollresultat. Näringslivskontoret redovisar totalt ett överskott med 0,3 miljoner kronor. Årsprognosen är ett nollresultat. Mark- och exploateringsenheten redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på ökade intäkter från fastighetsförsäljningar samt icke budgeterade kostnader för arbetsmarknadsprojektet för återvinning av avfall från Lagnö. De näringslivsfrämjande verksamheterna har en flexibilitet i att kunna justera sin omfattning efter hur mycket finansiering som kommer in via bidrag. I år genomförs två större projekt inom ramen för Strängnäs Business Park. Projektmedel kommer från Regionförbundet Sörmland och Arbetsförmedlingen. Flertalet ansökningar om EU-medel är inlämnade men inga projekt är ännu godkända. Stabsavdelningen redovisar ett överskott med 0,5 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott med 0,2 miljoner kronor vilket beror på vakant tjänst. Kommunikationsavdelningen redovisar ett överskott på 0,3 miljoner kronor men eftersom en del insatser planerats till hösten, bland annat konsulttjänster på det IT-strategiska området, blir prognosen för helåret en budget i balans. Utvecklingsavdelningens prognos är en budget i balans som främst beror på återhållsamhet av köp av tjänster och bra kontroll av driftskostnaderna. Ekonomiavdelningen redovisar överskott med 1,0 miljoner kronor. Överskottet kommer främst av lägre personalkostnader än budgeterat till följd av föräldraledigheter och vakanser. Här kommer konsulter och vikarie tas in under hösten, samt att en ny halvtidstjänst inrättas. Överskott kommer även av att aktiviteter planeras starta under hösten. Under våren har kommunens e-handelssystem bytts ut och nu fortsätter utvecklingen av ekonomisystemet. Under hösten kommer även en ny kontrolltjänst av utbetalningar införas samt en ekonomisk långtidsprognos genomföras. Överskott finns även till följd av återhållsamhet inför besparingar 2016. Helårprognosen är ett positivt resultat med 0,3 miljoner kronor. Personalavdelningen redovisar ett överskott med 0,1 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett nollresultat. Kollektivtrafik redovisar en negativ prognos om 0,5 miljoner. Avvikelsen beror på färre inköpta skolkort som antagligen beror på att fler köper 20
KF 24:24 ungdomskort istället. Stadstrafiken har också fått viss förstärkning som genererar en viss kostnadsökning. Investeringar Investeringar (tkr) Total Periodens utfall 2015-08-31 Helårsprognos 2015 netto Projektbenämning budget Inkomst Utgift Netto Inkomst Utgift Netto Avvi kel s e 2015 + - Återstår + - prognos IT-investeringar -2 900 0-710 -710 2 190 0-1 100-1 100 1 800 Anläggningar, övrigt -4 565 18-940 -922 3 643 18-2 183-2 165 2 400 varav båtuppläggningsplats och småbåtshamn -700 0-48 -48 652 0-150 -150 550 varav ombyggnad hamnplan Mariefred -1 500 0-22 -22 1 478 0-800 -800 700 varav Inlösen av mark Jagbacken -500 0-500 -500 0 0-513 -513-13 varav mark Lagmannen -400 0-79 -79 321 0-400 -400 0 Lokalinvesteringar, Strategiska lokalgruppen -1 166 0 0 0 1 166 0-1 166-1 166 0 Visholmen -909 0-739 -739 170 0-909 -909 0 Resecentrum -3 983 0-1 426-1 426 2 557 0-2 033-2 033 1 950 Maskiner och investarier -400 0 0 0 400 0-50 -50 350 Summa investeringar -13 923 18-3 815-3 797 10 126 18-7 441-7 423 6 500 Spec av investeringsprojekt över 5 miljoner kornor s om löper över flera år Investeringar (tkr) Planerad projekttid Budget och redovisning totalt för projektet (-) Projektbenämning Startår Planerat färdigställ t Total budget Total redovisnin g Återståen de budget Prognos total utfall Avvi kel s e prognos Visholmen 2 013 * -7 637-4 467 3 170-7 637 0 Resecentrum 2 012 2 018-83 100-3 643 79 457-83 100 0-90 737-8 110 82 627-90 737 0 Årets investeringar avser främst fortsatt investering i nytt Resecentrum, Visholmen och ett antal anläggning, som ombyggnad av hamnplanen i Mariefred, båtuppläggningsplats och småbåtshamn. IT investeringar innefattar verksamhetssystemet Hypergene, nytt e-handelssystem samt lönesystem. Kommunfullmäktige har beviljat ytterligare en miljon i investeringsmedel för införandet av verksamhetssystemet Hypergene, vilket gör att den totala investeringsramen är 12,9 miljoner kronor. Investeringar motsvarande 6,5 miljoner kronor kommer inte att kunna slutföras under året. Investeringen i nytt HR-system kommer tidigast igång 2016 och Hypergeneprojektet hinner inte bli klart under 2015. Anläggningsinvesteringarna är försenade i stor utsträckning. Däribland finner vi projekten kring hamnområdet i Mariefred och projektet för nödvatten. 21
KF 24:25 Exploateringar Kommunen hade vid per 2015-08-31 totalt 74,4 miljoner kronor i exploateringstillgångar. Utfallet för exploateringsverksamheten januari till augusti 2015 blev 30,0 miljoner kronor i inkomster och 24,2 miljoner kronor i utgifter. Avkastningen på ingående exploateringstillgångar beräknas bli 9,3 % för 2015. Betydande utgiftsposter av exploateringsverksamhetens totala utgifter om 24 mkr är; Entreprenadarbeten för allmänna anläggningar inom projekt Strängnäs 2:1, Finningerondellen, (12 mkr) Entreprenadarbeten för allmänna anläggningar inom projekt Eldsund 6:6, Kasernområdet, (8,5 mkr) Totala inkomster under perioden uppgår till 30 mkr. En betydande inkomst är ett exploateringsbidrag för allmänna anläggningar vid Kasernområdet (9,2 mkr). Övriga inkomster kommer nästan uteslutande från fastighetsförsäljningar. Betydande markförsäljningar under perioden är; Mark inom projekt Mariefred 2:11 m.fl., Hammarängen, (8,5 mkr) Mark inom projekt Strängnäs 3:1, Tallåsen, (4,1 mkr) Mark inom projekt Strängnäs 2:1, Norra Finninge, (3,9 mkr) Mark inom projekt Strängnäs 2:3, Sidöparken, (2,5 mkr) Mark inom projekt Slakteriet 9 m.fl., (0,55 mkr) Industritomt inom Kvittens industriområde (0,38 mkr) Småhustomt inom projekt Strängnäs-Lundby 2:1, Djupvik, (0,25 mkr) Industritomt inom Malmby industriområde (0,22 mkr) 22
KF 24:26 Ramprotokoll Kommunfullmäktige beslutade 2014-12-15 158 om ramar för 2015. Vid revidering av ramar beslutade kommunfullmäktige 2015-02-23 23, att Kommunstyrelsens nettobudget för 2015 är 109,8 miljoner kronor. Därefter har budgetjustering skett för kapitalkostnader för investeringar som färdigställts under 2014, för avskrivna maskiner och inventarier samt för hyra för lokaler som inte längre används av verksamheter inom nämnden. Kommunstyrelsens nettobudget inklusive tekniska justeringar för år 2015 är därmed 112,4 miljoner kronor. Kommunstyrelsen (tkr) Budget 2015 Mål och budget 2015 KS 2014-12-17, 252 108 973 Årsplan 2015 KF 2014-12-15, 158 108 937 Reviderad årsplan 2015 KF 2015-02-23, 21 109 817 Tekniska justeringar: Kapitalkostnader KF 2002-08-26, 115 2 539 Flytt av verksamhet KF 2002-08-26, 115 245 Justering av lönekompensation 2015 KF 2015-05-25 71-153 Budget 2015 112 448 Nyckeltalsbilaga De nyckeltal som tagits fram i förslaget är framtagna med utgångspunkten att de ska ha betydelse för analys av ekonomi- och måluppfyllelse, för nämndens samtliga verksamheter, samt kunna presenteras månadsvis. 23
KF 24:27 EXPLOATERINGSREDOVISNING 2015-08-31 Pågående exploateringsprojekt, inkomster och utgifter totalt per projekt Ackumulerat utfall (tkr) Inkomster (+) Utgifter (-) Prognos (tkr) Överskott (+)/ Underskott (-) Inkomster (+) Utgifter (-) Överskott (+)/ Underskott (-) Färdigställande År Strängnäs och Tosterö E01200 Strängnäs-Lundby 2:1, Djupvik 237-3 211-2 975 3 105-1 420 1 685 2025 E01204 Järnet 5 m.fl. Malmby industriområde 3 684-4 288-604 10 100-5 100 5 000 2020 E02210 Gorsinge 1:1, Gorsingeskogen 1 214-15 154-13 940 395 000-295 000 100 000 2050 E03205 Strängnäs 2:3, Sidöparken 2 460-4 021-1 562 21 931-4 820 17 111 2018 E03212 Strängnäs 3:1, Tallåsen 7 629-5 956 1 673 7 629-5 956 1 673 2015 E04204 Strängnäs 2:1, Kvittens industriområde 8 411-5 473 2 938 8 411-5 466 2 945 2015 E06203 Strängnäs 2:1, 3:1, Norra Finninge 9 944-40 347-30 403 60 741-59 990 751 2025 E07201 Eldsund 7:1, Norra övningsfältet 1 970-53 570-51 599 740 000-250 000 490 000 2050 E07202 Strängnäs 3:1, Kilen-Lunda 11 632-12 935-1 303 15 000-13 000 2 000 2016 E07203 Västertull 1 0-329 -329 2600-200 2 400 2017 E07205 Slakteriet 9 m.fl. 550-121 429 550-121 429 2015 E09205 Strängnäs 2:1, Gamla Båtvarvet 0 0 0 0 0 0 2014 E13201 Strängnäs 2:1, Resecentrum 492-12 907-12 416 17 000-17 000 0 2030 E13202 Eldsund 6:6, 6.16, Etapp 1, Kasernområde 9 346-10 183-838 10 160-13 650-3 490 2030 E15201 Strängnäs 2:1 Stationsområdet 0-11 -11 0 0 0 2030 E15202 Strängnäs 3:1 mfl Östra Stadss 0-11 -11 0 0 0 2025 E01222 Bresshammar 1:1, Sundby Park 0-1 626-1 626 0-1 626-1 626 2016 E04220 Bresshammar 1:1, Stavlund 76-5 978-5 902 35 000-23 000 12 000 2040 Totalt Strängnäs och Tosterö 57 644-176 122-118 478 1 327 227-696 349 630 878 Stallarholmen E07230 Toresunds-Sundby 1:30, Källarbacken 2 449-3 346-898 7 024-3 750 3 274 2020 E08230 Vannesta 3:18 0-525 -525 1 600-600 1 000 2020 Totalt Stallarholmen 2 449-3 872-1 423 8 624-4 350 4 274 Mariefred E01247 Marielund 1:3, Läggesta Stationsområde 5 377-4 609 768 0 E02240 Mariefred 2:11 m.fl. Hammarängen 64 871-14 662 50 210 64 871-14 700 50 171 2015 E07243 Gripsholm 4:124, Tredje backe 785-1 589-804 9 340-2 000 7 340 2030 E07246 Mariefred 2:1, Hammaren Nedre 0-2 771-2 771 0-2 771-2 771 2020 E07247 Mariefred 2:33, Fågelsången 0-718 -718 20 000-1 518 18 482 2020 Totalt Mariefred 71 033-24 348 46 686 94 211-20 989 73 222 Totalt 131 126-204 342-73 215 1 430 062-721 688 708 374 24
KF 24:28 EXPLOATERINGSREDOVISNING 2015-08-31 Pågående exploateringsprojekt, inkomster och utgifter för år 2015 Inkomster (+) Utgifter (-) Utfall 2015 (tkr) Budget 2015 (tkr) Prognos 2015 (tkr) Vinst (+)/ Förlust (-) Inkomster (+) Utgifter (-) Vinst (+)/ Förlust (-) Inkomster (+) Utgifter (-) Vinst (+)/ Förlust (-) Strängnäs och Tosterö E01200 Strängnäs-Lundby 2:1, Djupvik 252-23 0 0-50 0 252-50 200 E01204 Järnet 5 m.fl. Malmby industriområde 224-173 0 1 000-500 0 224-600 200 E02210 Gorsinge 1:1, Gorsingeskogen 0-252 0 0-300 0 0-400 0 E03205 Strängnäs 2:3, Sidöparken 2 460-113 0 8 151-500 0 8 151-500 6 000 E03212 Strängnäs 3:1, Tallåsen 4 056-354 0 1 050-100 0 4 056-400 225 E04204 Strängnäs 2:1, Kvittens industriområde 380-51 0 0 0 0 380-60 200 E06203 Strängnäs 2:1, 3:1, Norra Finninge 3 924-11 986 0 0-6 000 0 4 458-12 810 0 E07201 Eldsund 7:1, Norra övningsfältet 0-159 0 0-400 0 0-400 0 E07202 Strängnäs 3:1, Kilen-Lunda 0-2 044 0 2 300-100 0 0-2 100 0 E07203 Västertull 1 0-40 0 0-50 0 0-50 0 E07205 Slakteriet 9 m.fl. 550-14 0 550-50 0 550-15 429 E09205 Strängnäs 2:1, Gamla Båtvarvet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 E13201 Strängnäs 2:1, Resecentrum 252-58 0 100-200 0 300-100 0 E13202 Eldsund 6:6, 6.16, Etapp 1, Kasernområde 9 236-8 454 0 9 100-6 700 0 9 495-10 300 0 E15201 Strängnäs 2:1 Stationsområdet 0-11 0 0 0 0 0-200 0 E15202 Strängnäs 3:1 mfl Östra Stadss 0-11 0 0 0 0 0-200 0 E01222 Bresshammar 1:1, Sundby Park 0 0 0 0 0 0 0 0 0 E04220 Bresshammar 1:1, Stavlund 0-33 0 0-200 0 0-40 0 Totalt Strängnäs och Tosterö 21 334-23 777 0 22 251-15 150 0 27 866-28 225 7 254 Stallarholmen E07230 Toresunds-Sundby 1:30, Källarbacken 0-31 0 0-100 0 300-100 200 E08230 Vannesta 3:18 0 0 0 0 0 0 0-50 0 Totalt Stallarholmen 0-31 0 0-100 0 300-150 200 Mariefred E01247 Marielund 1:3, Läggesta Stationsområde 210-209 0 0-200 0 600-450 0 E02240 Mariefred 2:11 m.fl. Hammarängen 8 500-81 0 8 500-50 8 000 8 500-100 8 400 E07243 Gripsholm 4:124, Tredje backe 0 0 0 0-100 0 0-20 0 E07246 Mariefred 2:1, Hammaren Nedre 0-2 0 0-300 0 0-100 0 E07247 Mariefred 2:33, Fågelsången 0-99 0 0-300 0 0-299 0 Totalt Mariefred 8 710-390 0 8 500-950 8 000 9 100-969 8 400 Totalt 30 043-24 199 0 30 751-16 200 8 000 37 266-29 344 15 854 25