FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

Relevanta dokument
Bilaga 3: Funktionell kartläggning (FAI)

Bemötande och beteendeanalys

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB.

Kommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor

Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom

Om autism information för föräldrar

Dagens innehåll. Om grundläggande kommunikation. Symptomtriaden (Wings triad) Autism (ASD) enligt DSM-5. Vad är kommunikation?

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Checklista - vanliga stressorer

BPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S)

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan

Tips på saker att tänka på vid vårdbidragsansökan

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

På väg Enkät för föräldrar

Rutin vid bältesläggning

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

ARBETSKOPIA

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare

Frågeformulär till vårdnadshavare

Aspeflo om Autism.

Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Autismspektrumtillstånd

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

En kommunikativ miljö som resurs för barn med talsvårigheter!

Neuropsykiatri i förskolan

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

!"##$%&'#()*!+,-!$.%/)*!/0-!./1'2/3#1-.-.2'/0'#''.2'./

Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering

Anna förmår inte gå i skolan

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

PECS ett sätt att lära sig funktionell kommunikation

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

På väg Enkät för den unge

Hur är er relation? stämmer stämmer stämmer stämmer stämmer inte alls dåligt lite ganska bra helt och hållet

Livskvalitetsfrågeformulär för föräldrar till barn / ungdomar

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

pedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Brister i exekutiva funktioner

Att ta på sig rätt glasögon

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA

Förskrivning av tyngdtäcke

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Samtalschema för värdering av stödbehov. Samtalschema

Kognitivt stöd och hjälpmedel

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Autismspektrumtillstånd hos vuxna. Agneta Hell

Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Positivt samspel Att förstå och påverka beteenden. Praktisk information

Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Kommunikation.

Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

V.A.T lärstilstest och studieteknik

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

BAS Behov av stöd. Bedömningsinstrument för biståndshandläggare i äldreomsorgen

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Enkätresultat, Elever i åk 3, gymnasieskolor

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

Workshop om hemmasittare

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

VAD MENAR VI MED KOMMUNIKATION? Möjligheter för Kommunikation. Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen?

FÖRSTÅ HUR ADHD KAN PÅVERKA ETT BARN

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Kommunikation och Interaktion

UTMANANDE BETEENDEN UTMANADE VERKSAMHETER

Transkript:

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet varar) och intensitet (hur skadande eller destruktivt) för varje aktuellt beteende. A Beteende Topografi Frekvens Duration Intensitet B C D E F G H I 1

2. Vilket av beteendena som beskrivits ovan kan uppträda samtidigt på något sätt? Uppträder som under samma tid? Uppträder de i någon förutsägbar sekvens eller kedja? Uppträder de som respons på samma typ av situation? B. DEFINIERA MILJÖBETINGADE HÄNDELSER (SETTING EVENTS) SOM FÖRUTSÄGER ELLER STARTAR PROBLEMBETEENDENA. 1. Vilka mediciner tar personen och hur tror du att dessa påverkar hans/hennes beteende? 2. Vilken medicinska eller psykiska åkommor upplever personen påverkar hans/hennes beteende (astma, allergier, infektioner eller andra sjukdomar) 3. Beskriv sömnbeteendet (om möjligt) hos personen och graden av hur dessa påverkar hans/hennes beteenden. 4. Beskriv personens ätbeteende och den föda han/hon föredrar/inte äter och hur dessa påverkar hans/hennes beteende. 2

5a. Lista kort ner personens dagsschema (kryssa för om personen tycker om aktiviteterna eller om de orsakar problem) Tycker om Problem Tid Schema Tycker Problem Tid Schema om 5.00 15.00 6.00 16.00 7.00 17.00 8.00 18.00 9.00 19.00 10.00 20.00 11.00 21.00 12.00 22.00 13.00 23.00 14.00 24.00 5b. I vilken utsträckning är aktiviteterna på dagsschemat förutsägbara för personen med tanke på vad som ska hända, när det ska hända, med vilken och hur länge? 5c. I vilken utsträckning har personen möjlighet att under dagen göra val när det gäller hans/hennes aktiviteter och förstärkande händelser (t.ex. mat, kläder, socialt, fritidsaktiviteter)? 6. Hur många andra personer är vanligtvis i personens närhet hemma, i skolan, (inkl lärare, klasskamrater, familjemedlemmar)? 7. Hur ser bemanningen ut kring personen hemma, i skolan eller på andra ställen? Tror du att antalet personal/vuxna, personalens utbildning eller deras sociala interaktioner med personen påverkar beteendeproblemen? 3

C. DEFINIERA SPECIFIKA OMEDELBARA ANTECIDENTA HÄNDELSER SOM FÖRUTSPÅR NÄR BETEENDENA TROLIGEN OCH INTE TROLIGEN KOMMER ATT UPPSTÅ. 1. Tid på dagen: När uppkommer beteendena mest eller minst troligt? Mest troligt Minst troligt 2. Var uppkommer beteendena mest eller minst troligt? Mest troligt Minst troligt 3. Med vilka uppkommer beteenden mest eller minst troligt? Mest troligt Minst troligt 4. Vilka aktiviteter skapar mest eller minst troligt beteendeproblemen? Mest troligt Minst troligt 5. Finns det speciella eller karakteristiska situationer eller händelser som inte listats ovan som t.ex. vissa ljud, kläder, krav, visst ljus, som ibland verkar starta beteenden? 6. Vilken enda sak skulle du kunna göra för att problembeteendena skulle uppstå? 4

7. Beskriv kort hur personens beteende skulle kunna påverkas om... a) du bad honom/henne att utföra en svår uppgift b) du avbröt en aktivitet som personen valt som t.ex. att äta något gott eller titta på TV c) du oväntat ändrade hans/hennes typiska rutiner eller scheman? d) hon/han ville ha något men inte kunde få det som t.ex. något gott högt upp på en hylla? e) du inte uppmärksammade personen eller lämnade honom/henne ensam för ett tag (ca 15min)? 5

D. IDENTIFIERA KONSEKVENSERNA ELLER RESULTATEN SOM SKULLE KUNNA VIDMAKTHÅLLA PROBLEMBETEENDENA (EX FUNKTIONEN SOM DESSA HAR FÖR PERSONEN I VISSA SITUATIONER) 1. Se på var och en av beteendena som listades under sektion A och försök identifiera den speciella konsekvens eller förstärkning som personen får när beteendet uppträder i olika situationer. a Beteende Specifik situation Vad exakt får han/hon ut av beteendet Vad exakt undviker han/hon? b c d e f g h i 6

E. FUNDERA KRING PROBLEMBETEENDETS VERKNINGSGRAD. VERKNINGSGRADEN ÄR DET KOMBINERADE RESULTATET AV (A) HUR STOR FYSISK KRAFTANSTRÄNGNING SOM KRÄVS (B) HUR OFTA BETEENDET UPPSTÅR INNAN DET BELÖNAS SAMT (C) HUR LÄNGE INDIVIDEN MÅSTE VÄNTA PÅ ATT FÅ BELÖNINGEN. problembeteende Låg prestation Hög prestation F. VILKA FUNKTIONELLA ALTERNATIVA BETEENDEN KAN PERSONEN REDAN ANVÄNDA SIG AV? 1. Vilka socialt acceptabla beteenden/färdigheter har individen redan, som ger samma respons/följd som problem beteendet ger? G. PÅ VILKA SÄTT KOMMUNICERAR PERSONEN MED FRÄMST ANDRA PERSONER? 1. Vilka är det generella expressiva kommunikationssätt som personen använder sig av? Dessa kan innefatta vokalt språk, tecken gester, pecs, elektroniska hjälpmedel. Hur konsekvent används strategierna? 7

2. Kryssa för de sätt som personen använder kommunikation enligt nedanstående tabell. Kommunikativa funktioner Meningar Flerordssatser mångaord Ett-ordssatser Ekolali Annat expressivt Komplext tecknande Enkla tecken Peka Visa med gester Skaka huvudet Tar tag/sträcker efter Ger objekt Ökad rörlighet Ställer sig bredvid Går iväg Fixerad blick Ansiktsuttryck Aggressivitet Självskadande Annat Begär uppmärksamhet Begär hjälp Begär önskad mat/saker /aktiviteter Önskar rast Vill visa något eller en plats Visar smärta Visar oro eller olycklighet Protesterar eller förkastar en situation eller aktivitet 3. Om man tar hänsyn till personens receptiva kommunikation eller möjlighet att förstå andra personers.. a. Kan personen följa givna instruktioner eller begäran? b. Svarar personen på instruktioner eller begäran som är tecknade eller gestikulerade? c. Kan personen imitera om du agerar fysisk modell för uppgifter eller aktiviteter? d. Hur visar personen vanligtvis ja eller nej är hon/han blir tillfrågad om hon/han vill ha något, gå någonstans osv. 8

H. VILKA SAKER SKA DU STÖDJA OCH VILKA SAKER SKA DU UNDVIKA I ARBETE MED OCH STÖDJANDE AV PERSONEN? 1. Vad kan du göra för att öka sannolikheten att en undervisningssituation eller aktivitet ska gå bra med personen? 2. Vad kan du göra för att undvika att hindra eller splittra en undervisningssituation eller aktivitet med personen? I. VILKA SAKER TYCKER PERSONEN OM OCH VAD ÄR FÖRSTÄRKANDE FÖR HONOM/HENNE? 1. Mat: 2. Leksaker och andra saker 3. Aktiviteter hemma 4. Aktiviteter utanför hemmet 9

5. Annat förstärkande? J. VAD KÄNNER DU TILL OM HISTORIEN BAKOM DE OÖNSKADE BETEENDENA, ÅTGÄRDERNA SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA ELLER ELIMINERA DESSA OCH EFFEKTERNA/RESULTATEN AV DESSA ÅTGÄRDER? 1 Beteende Hur länge har detta varit ett problem? Åtgärder Effekter 2 3 4 5 6 7 8 9 10 10