EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA"

Transkript

1 EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA Det här kapitlet innehåller tre avsnitt. De ger tips om hur ett barn med ADHD på bästa sätt byter till en ny skola, och hur den processen kan underlättas. Förberedelser inför att lämna den nuvarande skolan Att byta skola är ett stort och svårt steg för många barn, och för ett barn med ADHD innebär det en rad särskilda utmaningar. Utmaningar kan delas in i två områden: 1. Praktiska: Förändringar i invanda rutiner. 2. Känslomässiga/psykologiska: Lämna vänner. Lämna relationer med stödjande och förstående lärare. För att hantera processen med att byta skola måste föräldrar/vårdnadshavare tänka på följande: Ge barnet ordentligt med stöd under hela förändringsprocessen. Att använda hjälpmedel, som till exempel BaSoFiche-formulär*, vid informationsöverföringen till den nya skolan. Se till att den nuvarande skolan upprätthåller befintligt stöd när det behövs. * BaSoFiche-formulär utvecklades i Belgien för att överföra förhandsinformation om alla barn som byter till en ny skola. Formuläret innehåller avsnitt med uppgifter om barnens färdigheter och intressen, om den omsorg som tillhandahållits samt om särskilda behov. Dessutom finns ett avsnitt med uppgifter om extern vård utanför hemmet, liksom om situationen hemma. Att förstå de förändringar som sker då barnet lämnar sin nuvarande skola Att byta aktiviteter, miljö eller rutiner kan vara svårt för barn med ADHD, och kan orsaka: Frustration. Ångest. Depression. Vredesutbrott. Barnet kan uppmuntras till att, tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare, använda tecknade serier för att underlätta övergången. Serierna hjälper barnet att formulera sina tankar kring att lämna sin gamla skola och sina förhoppningar inför den nya skolan. En mall för en tecknad serie finns för nedladdning. Många barn med ADHD tycker om att hålla sig till fasta rutiner. Därför kan ett byte av skola vara en av de mest traumatiska upplevelser de varit med om, och innebär stora utmaningar. 6 7

2 Praktisk förändring Åtgärderna man bör vidta innan barnet lämnar sin nuvarande skola är bland annat: Följande saker kan du göra för att hjälpa barnet att hantera den känslomässiga förändring som det innebär att lämna den nuvarande skolan: Diskutera vad barnet kan förvänta sig. Förklara vad som behöver göras i samband med förändringen, till exempel ta reda på saker om den nya skolan, och/eller göra ett besök där. Flytten bör i görligaste mån genomföras i flera steg. Föreslå till exempel noggrant förberedda besök så att barnet kan bekanta sig med den nya skolan. Barnet får då tillfälle att träffa lärarna, och kan berätta vad han/hon tycker bäst om i skolan, hur han/hon bäst lär sig saker och vad som känns svårast. Barnet kan ta med sig en kamrat från nuvarande skolan på besöket för att underlätta övergången. Känslomässig förändring Att lämna relationerna med klasskamrater och lärare ingår i förloppet med att byta skola. Detta kan vara svårt för ett barn med ADHD, speciellt i fall där någon särskild lärare har haft hand om barnet och känner det väl. Skolkamrater och lärare har lärt sig att förstå barnets ADHD-problematik och har etablerat relation med barnet i skolan. 8 9

3 Bibehålla nivån på understöd i den nuvarande skolan Det finns en risk att stödet i den nuvarande skolan minskas i takt med att dagen för skolbytet närmar sig: Att upprätthålla rätt nivå på stödet För att säkerställa att ditt barn får tillräckligt med stöd kan du göra följande: Att detta händer kan bero på att skolan: Ser det som ett sätt att släppa barnet. Vill prioritera stöd för yngre barn

4 Möte för att förbereda övergången mellan skolorna Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att komma överens om hur man bäst hanterar övergången. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att begrunda. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Bestäm en tydlig agenda för mötet. Ställ samman de frågor som ska tas upp på mötet, beskriv prioritetsordningen och de resultat som förväntas. Avsätt tid för föräldrar/vårdnadshavare att berätta om sina bekymmer och åsikter. Redovisa alla dina erfarenheter av barnet. Åtgärder Ta reda på den nya skolans riktlinjer om ADHD. Samla in erfarenheter från andra lärare som har mött barnet. Färdigställ ett hjälpmedel, som till exempel BaSoFiche-formuläret för att vidarebefordra förhandsinformation. Fundera på vilka strategier och belöningssystem som har fungerat framgångsrikt för det aktuella barnet. Utmaningar Fundera på vilka utmaningar som är aktuella för just det här barnet: Beteende i klassrummet och störande av andra barn. Andra lärares brist på erfarenhet av att hantera störande beteende. Stigmatisering (negativa förutfattade åsikter) av ADHD från lärare, barn och föräldrar. Belöningssystem som inte negativt särbehandlar andra barn. Hur kan ni bäst samarbeta för att säkerställa att all relevant information vidarebefordras? Vad är det viktigaste som nya lärare behöver veta? Vilka strategier fungerar bäst med just det här barnet? Vilka strategier fungerade inte? 12 13

5 Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Gör en lista över de resultat du vill uppnå. Formulera sätt att samarbeta med läraren för att vidarebefordra information. Enas om ett tidschema då informationen ska vidarebefordras och strategierna tillämpas. Åtgärder Börja samla in information som kan vara användbar till nya lärare. Fundera på hur du kan samarbeta med lärare för att göra övergången smidig. Utmaningar Vidarebefordra all relevant information till den nya skolan. Informera om de problemlösningsstrategier som fungerat bra i hemmet. Fundera på hur en eventuell stigmatisering (förutfattade, ofta negativa, åsikter) av ADHD kan övervinnas. Kan du be alla parter att föra anteckningar för att sedan jämföra dem vid slutet av mötet? Diskussionsguide för lärare och föräldrar: Under mötet Upprätta en tydlig agenda för mötet. Sammanställ ett dokument för övergången. Enas om framgångsrika strategier för att hantera beteende i skolan och hemmet. Se till att fullständig och korrekt information vidarebefordras. Ge varje deltagare lika mycket tid för att föra fram sin oro och sina åsikter. Utmaningar Att förstå vad som fungerar bäst för det enskilda barnet. Att hantera förändringen av rutiner på den nya skolan, och de effekter som kan bli följden. Praktiska problem med den nya skolan och risken för stigmatisering av ADHD. Hur kan den nya skolan stödjas på bästa sätt? Vad kan man göra för att säkerställa att framgångsrika strategier vidarebefordras? Hur kan de två skolorna samarbeta för att göra skolbytet lättare? 14 15

6 Åtgärder Enas om vad varje part ska göra, och vid vilken tidpunkt. Se till att den nya skolan har all relevant information när det behövs. Ge allt stöd som är möjligt under processen. Sammanfatta mötet och formulera åtgärdspunkter. Åtgärder efter mötet Håll kontakt med den gamla och den nya skolan via telefon, e-post eller sms för att underlätta informationsutbytet. Säkerställ att föräldrar och lärare fortsätter att samarbeta. Stöd den nya skolan. Se till att all relevant information vidarebefordras så att den når den nya skolan i tid. Fråga dig själv: Finns det något ytterligare som jag kan göra för att underlätta denna process? BYTE TILL EN NY SKOLA Att börja i en ny skola är en stor upplevelse för vilket barn som helst, men för ett barn med ADHD kan förändringen i den dagliga rutinen och miljön bli svår och omstörtande. Att noga förbereda barnet inför bytet och den kommande förändringen kan hjälpa det att lättare klara denna övergångsperiod. De viktigaste förändringsområdena innefattar: Nya rutiner i skolan och hemma. Nya relationer med lärare och andra barn. Att förbereda för förändringar i rutinerna Strukturerade och regelbundna rutiner spelar en nyckelroll för att lyckas i skolan. Det är viktigt att planera i förväg för de förändringar som varje ny rutin medför. Barn med ADHD har ofta svårt att organisera sin vardag, och att hantera förändringar. Det gäller speciellt när barnen i cirka 12-års ålder lämnar mellanstadiet och byter till en skola med högstadium. Vanliga förändringar är bland annat: Ett nytt schema, som kan variera mer än tidigare över tid. Ny miljö, med många olika klassrum och lärare, vilket gör det svårt att upprätthålla en konsekvent rutin

7 Fler och mer varierande ämnen. Ökade läxkrav, vilket kan påverka rutinen hemma. Stöd från barnets föräldrar/vårdnadshavare och tidigare lärare kan hjälpa den nya läraren att göra förändringarna lättare för barnet. Förberedelser för mötet med nya lärare och skolkamrater Samtidigt som barnet bekantar sig med de nya rutinerna och den nya skolan måste han/hon även skapa nya relationer med lärare och klasskamrater. Detta kan visa sig vara svårt, bland annat på grund av följande: Att lärare och annan personal missförstår ADHD-problematiken. Nyfikenhet för barnet byts till utanförskap. Negativ särbehandling från andra barn. Osäkerhet kring förändringar. Det kan ofta vara svårt för ett barn med ADHD att skaffa och att behålla vänner. Det kan visserligen vara lätt att inleda vänskapsrelationer, men dessa kan ofta bli ansträngda med tiden, eftersom de andra barnen tröttnar på beteendet som är förenat med ADHD. Detta kan leda till isolering och försämrad självkänsla, men också till mobbning eftersom uppträdandet kan upplevas som störande. Samtidigt som lärarna måste vara medvetna om gruppdynamiken och risken för mobbning, kan även föräldrar/vårdnadshavare hjälpa barnet att hitta sätt som övervinner svårigheter med att få vänner. Tidiga samtal mellan föräldrar/vårdnadshavare och de nya lärarna ökar oftast förståelsen av ADHD. Den nya läraren kan arbeta förebyggande för att underlätta barnets integration i den nya miljön, och på samma gång introducera barnet på ett öppet och vänskapligt sätt för de andra barnen. Ett tips är att utveckla ett välkomstpaket, som till exempel kan: Beskriva den nya skolan. Beskriva schemat och nya lektioner. Engagera andra barn för att skapa innehåll och teckningar. Ge en översikt av en typisk skoldag, till exempel som ett illustrerat manus, förslagsvis i form av en tecknad serie

8 Områden att tänka på för föräldrar då barnet byter skola Bidra med så mycket information som möjligt, så snart det går. Se till att information om alla erfarenheter från den tidigare skolan når den nya skolan. Denna information kan inbegripa: Ditt barns starka och svaga sidor. Uppgifter om vad som fungerat när det gäller extra undervisningsstöd. Hur ditt barn hanterar vänskapsrelationer med andra barn och lärarrelationer. Uppgifter om vilka metoder rörande feedback, belöning och läxläsning som har varit framgångsrika. Metoder för att underlätta fokus på uppmärksamhet och förbättrad studieteknik. Beteendeträning och hantering av läkemedel. Uppgifter om svårigheter och hur de hanterades. Skapa ett nav för all kontakt och kommunikation med den nya skolan. Begär regelbunden feedback, och kom överens om på vilket sätt den ska ske; via telefon, e-post, sms eller möten. Säkerställ att skolan är medveten om de funktionsnedsättningar som är vanliga vid ADHD. Betona behovet av en regelbunden, daglig rutin för att ditt barns beteende i skolan ska kunna hanteras på bästa sätt. Möte för att förbereda övergången till den nya skolan Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att komma överens om hur man bäst förbereder övergången. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att begrunda. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Diskussionsguide: Förberedelser inför mötet Försäkra barnets föräldrar om det stöd du kommer att ge deras barn. Begär att få all tillgänglig information från föräldrar och tidigare lärare för att hjälpa barnet att komma tillrätta i den nya skolan och framgångsrikt hantera relationer. Åtgärder Ta reda på vilket extra stöd som kan erbjudas under de första veckorna på den nya skolan. Fastställ vilka erfarenheter du eller dina kollegor har av att hjälpa ett barn med ADHD. Undersök vilken specialutrustning som kan behövas i klassrummet. Utvärdera informationen från den tidigare skolan

9 Utmaningar Att förstå de särskilda behov som barnet har. Att skaffa information om tidigare framgångsrika strategier för barnet. Att ge barnets föräldrar/vårdnadshavare lugnande besked om skolans stöd till barnet. Vad har tidigare fungerat och vad har inte fungerat för barnet i klassrummet? Hur hanterar barnet förändringar? Hur skaffar barnet nya vänner? Vad känner barnet inför att flytta till en ny skola? Vad tyckte barnet bäst om i sin tidigare skola? Hur kan föräldrar/vårdnadshavare och läraren bäst samarbeta i samband med skolbytet? Vilka aktiviteter tycker barnet om, och hur kan dessa öka motivationen? Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Ta reda på vilken erfarenhet skolan har av ADHD. Vidarebefordra nyttig information till den nya skolan. Ge lämplig bakgrundsinformation om ditt barn. Försäkra dig om att skolan kommer att stödja ditt barn. Åtgärder Begrunda följande: Hur kommer ditt barn att finna sig tillrätta i den nya skolan, till exempel när det gäller att ta till sig ett nytt schema? Vad har fungerat bra för ditt barn i den tidigare skolan, till exempel när det gäller metoder för att göra läxan? Vilken typ av information är bra att vidarebefordra. Olika sätt att bemöta olika negativa uppfattningar i skolan. Eventuella frågor som läraren kan ha, baserat på den information som har lämnats över. Kontakta din lokala ADHD-stödgrupp, eller tala med andra föräldrar, för att ta reda på den nya skolans erfarenhet av ADHD

10 Utmaningar Att bemöta eventuella negativa uppfattningar hos läraren. Att ge lugnande besked, baserat på den tidigare skolans erfarenheter, om olika sidor av ditt barns beteende, till exempel då det gäller uppmärksamhetsproblem. Se till att all information som förmedlas beaktas av skolan. Vilken typ av information skulle läraren/skolan ha störst nytta av? Vilken erfarenhet har läraren av barn med ADHD? Förstår läraren vikten av att skapa en rutin? Vilka åtgärder har högsta omedelbara prioritet för läraren och skolan när ett barn med ADHD börjar i skolan? Har skolan några särskilda farhågor beträffande barnet? Hur kan du stödja läraren då ditt barn börjar i skolan? Diskussionsguide för lärare och föräldrar/vårdnadshavare: Under mötet Enas om det bästa sättet att samarbeta för att stödja barnet under övergången. Kom överens om vad den nya skolan ska prioritera under barnets första termin. Bestäm vilken information som är mest användbar att vidarebefordra till lärare, och när det ska ske, till exempel rapporter om framsteg. Bekräfta att det finns en rutin för fortlöpande feedback. Utmaningar Åta sig att agera för att tillgodose barnets behov. Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att skolan kommer att kunna tillämpa de framgångsrika strategier som har utvecklats tidigare. Försäkra föräldrarna om att skolan kan ge regelbunden feedback. Hur kan ni samarbeta under övergångsperioden? Hur ofta kan feedback ges under övergångsperioden? Hur snabbt kan tidigare framgångsrika strategier börja användas i den nya skolan? Hur kommer alla att samarbeta för att lyckas att hantera barnets reaktion på förändringen? 24 25

11 Åtgärder Ta fram ett skriftligt dokument som beskriver hur skolan ska tillgodose barnets behov, i och utanför klassrummet. Föräldrarna ska ge så mycket information som möjligt om de strategier som har varit framgångsrika i den tidigare skolan. Enas om en tidsplan för åtgärder. Åtgärder efter mötet Sammanställ en översikt av åtgärdspunkter som man kommit överens om. Utför alla åtgärder som bestämts, för att hålla den tidsplan som diskuterats. Se till att all relevant information vidarebefordras på överenskommet sätt. Följ noga upp barnets reaktion på den nya skolan. ATT GE STÖD VID STARTEN I EN NY SKOLAN Alla barn står inför olika slags utmaningar när de börjar i en ny skola. För barn med ADHD kan dessa delas in i två huvudkategorier: Utmaningar i klassrummet och i samband med inlärningen. Detta kan omfatta ett nytt och mer komplicerat schema, nya och mer varierade ämnen och fler läxor. Svårigheter att skapa nya relationer med andra barn och lärare. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare kan genom att inse vad förändringarna innebär för barnet ge stöd under de första veckorna i den nya skolan

12 Utmaningar i klassrummet och i samband med inlärningen vid övergången från mellanstadiet till högstadiet

13 Att skapa relationer med andra barn och lärare För barn med ADHD kan det vara lättare att förstå nya relationer om de får rita av de människor som de har träffat, och samla dem i ett porträttgalleri. Detta blir en bra utgångspunkt för att prata om samspelet med, och känslor inför, varje ny person som barnet träffar under skoldagen. En mall för porträttgalleri finns att ladda ner. Samtidigt som barnet med ADHD ska vänja sig vid nya skolrutiner och inlärningsmetoder, måste han/hon lära känna andra barn och nya lärare. Ett stödjande förhållningssätt mellan lärare och barn kan i regel hjälpa barnet att utvecklas till fullo. Lärarna kan hjälpa till att etablera en positiv relation genom att på olika sätt bidra med praktiskt stöd. (Förslagen som följer är generella och kan tillämpas i det dagliga undervisningsarbetet i vilken klass som helst): Lektionerna ska fånga barnets uppmärksamhet, vara engagerande och ge utrymme för barnen att ställa många frågor. Man kan ge barnen extra tid för att slutföra arbetsuppgifter om koncentrationen är dålig

14 Lärare kan aktivt stödja barnet med ADHD när det gäller att skapa relationer med andra barn. Medan barnet kan utveckla sätt att övervinna hinder för vänskapsrelationer, kan läraren vidta praktiska åtgärder för att minimera risken för konfrontationer. På så sätt blir barnet lättare accepterat av andra barn i skolan. Sådana åtgärder kan vara: Att arbeta två och två med projekt. Övervakning av raster och luncher för att förhindra mobbning och liknande. Att undvika att barnen väljer lag baserat på särbehandling. Att inte försöka tvinga fram vänskapsrelationer mellan barn. Möte för att diskutera tidiga framsteg i den nya skolan Den här diskussionsguiden är till för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att diskutera barnets framsteg. Här finns förslag på viktiga teman och frågor att begrunda. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut för att antecknas i, eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Att ge föräldrarna en koncis och korrekt rapport om hur skolarbetet fortskrider. Vara positiv och föreslå tänkbara lösningar på problem. Att dela med sig av all relevant information. Åtgärder Begrunda följande: Hur reagerar barnet i största allmänhet på den nya skolan? Vilka eventuella styrkor eller utmaningar har redan framkommit, till exempel nya ämnen? Hur skapar barnet relationer med sin lärare? Hur bygger och bevarar barnet relationer med andra barn? Finns det särskilt svåra utmaningar respektive framgångsrika metoder? 32 33

15 Utmaningar Försäkra föräldrarna om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnet, liksom att erbjuda eventuell specialundervisning. Se till att föräldrarna förstår att eventuella specifika problem som har uppkommit kommer att tas om hand. Vilken feedback har föräldrarna fått från barnet om den nya skolan? Har barnet nämnt några speciella bekymmer för föräldrarna? Hur tycker föräldrarna att barnet klarar sig? Kan föräldrarna ge ytterligare information eller stöd som skulle kunna vara till nytta? Hur klarar barnet de ökade kraven på läxor? Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Säkerställ att lärarna förstår alla dina frågor och funderingar. Se till att du får en redovisning över ditt barns framsteg så här långt. Utbyt information, och se om det finns någon gemensam grund att stå på. Åtgärder Vad har ditt barn berättat för dig om den nya skolan? Har ditt barn uttryckt någon oro för något i den nya skolan? Positiva aspekter på skolan som barnet har nämnt, eller som du har observerat? Speciella problem som har uppstått, till exempel i samband med att hantera det nya schemat? Fundera på vilka förhållanden i skolan som du tycker skulle kunna förbättras

16 Utmaningar Att försäkra sig om att system som redan visat sig fungera bra bibehålls. Att försäkra sig om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnets behov. Vad är lärarens intryck av ditt barn hittills? Vilka är ditt barns starka sidor, enligt läraren? Vilka utmaningar har läraren märkt att ditt barn möter? Vad är lärarens intryck av ditt barns relationer med andra barn? Har några speciella svårigheter uppkommit så här långt i den nya skolan? Om så är fallet, hur hanterade läraren och skolan dessa? Löste detta problemet? Kan föräldrarna bidra med något ytterligare stöd utanför skolan? Diskussionsguide för lärare och föräldrar/vårdnadshavare: Under mötet Kom överens om kommande prioriteringsområden i skolan, baserade på aktuella erfarenheter av barnet med ADHD. Verifiera alla eventuella framsteg. Visa hur båda parter kan samarbeta. Att komma överens om hur ofta feedback bör ges, och på vilket sätt den ska ske; via telefon, e-post, sms eller personliga möten. Utmaningar Att diskutera de utmaningar i skolan och hemma som hittills har uppkommit. Att försäkra föräldrarna om att skolan kommer att fortsätta att stödja barnet framöver. Att försäkra föräldrarna om att skolan kommer att ta itu med eventuella problemområden. Hur tycker läraren och föräldrarna/vårdnadshavarna att barnet klarar förändringen? Hur reagerar andra barn på barnet med ADHD? Hur reagerar andra lärare på barnet med ADHD 36 37

17 Vilka åtgärder kommer skolan att vidta närmast efter detta möte? Kan föräldrarna bidra med ytterligare stöd eller information? Hur ofta kan feedback ges? Åtgärder Enas om vad läraren och föräldrarna ska göra. Föräldrarna kan till exempel förse lärare med ytterligare information och underrätta skolan om de upptäcker beteendeförändringar i hemmet. Kom överens om en tidsplanering för dessa åtgärder. Enas om vem som ska göra en sammanfattning av mötet, inklusive alla åtgärdspunkter. Åtgärder efter mötet Gör en sammanfattning av de åtgärdspunkter som man kommit överens om. Utför alla åtgärder som man kommit överens om, för att hålla tidsplanen. Se till att all relevant information vidarebefordras på överenskommet sätt. Se till att regelbunden feedback ges. Se till att de nya strategier som man kommit överens om på mötet fungerar. Ta itu med det som eventuellt inte fungerar inom rimlig tid. 38

Skapa dagliga rutiner. En smidig övergång till en ny skola. Stöd barn med ADHD i klassrummet. Utveckla studietekniker

Skapa dagliga rutiner. En smidig övergång till en ny skola. Stöd barn med ADHD i klassrummet. Utveckla studietekniker Förbättra utbildning och studieteknik Denna bok kan hjälpa föräldrar/vårdnadshavare och lärare att stödja och uppmuntra barn med ADHD i skolan. Här finns avsnitt om hur man upprättar en daglig rutin, bäst

Läs mer

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information

Läs mer

UTVECKLA STUDIETEKNIKER

UTVECKLA STUDIETEKNIKER UTVECKLA STUDIETEKNIKER Det här kapitlet uppmuntrar till utvecklingen av studietekniker och ger förslag på de metoder som passar barn med ADHD bäst. Utveckla effektiva och passande studietekniker Bra studieteknik

Läs mer

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall

Läs mer

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga:

Studieteknik. Använd hjälpmedel För att kunna lära dig på ett effektivt och roligare sätt måste du använda alla hjälpmedel som finns tillgängliga: Studieteknik Sätt upp mål och ha något roligt som morot Sätt upp några få, större mål för terminen. Det kan till exempel vara att höja betyget i något eller några ämnen. För att målen inte ska verka avlägsna

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION

HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION HANTERA ILSKA OCH FRUSTRATION Det här kapitlet beskriver de bästa strategierna för att hantera svårhanterligt beteende, ilska och frustration. Här finns avsnitt om hur man känner igen varningstecknen,

Läs mer

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor

Östermalms stadsdelsförvaltning Engelbrekt-Gärdets förskolor. Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Engelbrekt-Gärdets förskolor Rutiner för akuta situationer Vid kränkande behandling Förskolan Villagatan 2018 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Skollagen kap 6 10 säger att en lärare, förskollärare eller

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av:

Jämförelserapport. För Christina Jonsson som samarbetar med Lars Andersson Denna rapport tillhandahålls av: Jämförelserapport För Christina Jonsson som samarbetar med Andersson 07.09.2018 Denna rapport tillhandahålls av: Lambertson Consulting Riddarvägen 42 184 51 Österskär E-mail: urban@u-lab.se Mobil: +46

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER

ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER TRE ENKLA STEG FÖR ETT LYCKAT EVENEMANG BROSCHYR FÖR UNGA ARBETSGRUPPER S O M A R B E T A R M E D E V E N E M A N G I A N G R A N S T R Ö M 2 0 1 6 INLEDNING Denna broschyr riktar sig till unga arbetsgrupper

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

I Mightifier ger man bara positiv respons som gör kompisen glad. Påminn eleverna om hur viktigt det är att använda vänliga ord. Mightifier hjälper

I Mightifier ger man bara positiv respons som gör kompisen glad. Påminn eleverna om hur viktigt det är att använda vänliga ord. Mightifier hjälper Tips för läraren Tekniska aspekter 1. Skapa ditt klassrum på ditt eget lärarkonto genom att fylla i klassets uppgifter och att foga in eleverna en i taget. Klicka på save and lock settings. Observera detta

Läs mer

Rapport för Andrew Jones

Rapport för Andrew Jones Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 0/0/0 RAPPORT FÖR Andrew Jones DATUM FÖR IFYLLANDE 0/0/0 PÅLITLIGHET - 99.% Svaren var mycket sannolikt noggranna och sanningsenliga ORGANISATION Harrison Assessments

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Basgrupper Text: Urban Hansson

Basgrupper Text: Urban Hansson Basgrupper Text: Urban Hansson Vi människor är sociala varelser med ett naturligt behov av att ingå i en mindre grupp. Om läraren i inledningen av en termin delar in eleverna i grupper minskar både risken

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Supportgrupper på Vasaskolan

Supportgrupper på Vasaskolan Supportgrupper på Vasaskolan ann.insulander@edu.danderyd.se britt.lindquist@edu.danderyd.se enligt Nya lösningar mot mobbning av Sue Young Vasaskolan Vasaskolan har ca 550 elever, åk f-6 På skolan finns

Läs mer

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

Känna igen ADHD-symtom och diagnos. Förstå hur ADHD kan påverka ett barn. Bemöt synen på ADHD. Planera omhändertagande och behandling av ADHD

Känna igen ADHD-symtom och diagnos. Förstå hur ADHD kan påverka ett barn. Bemöt synen på ADHD. Planera omhändertagande och behandling av ADHD Prata om diagnos, hantering och behandling Denna bok kan vara ett stöd för föräldrar/vårdnadshavare och lärare att bättre förstå vad ADHD innebär. Att till exempel lära sig att känna igen symtomen och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens

Läs mer

Bemötande och beteendeanalys

Bemötande och beteendeanalys Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Stödjande observationer

Stödjande observationer Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Elisefreds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Föräldrainformation Fastställd av: Förskolechef och personal Upprättad: 2010-06-04 Reviderad: 2014-10-23 Gäller till: 2015-06-10 Elisefreds

Läs mer

Likabehandlingsplan 2018/2019

Likabehandlingsplan 2018/2019 Likabehandlingsplan 2018/2019 2018-08-15 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Ankarets förskola Ht 2017 Innehållsförteckning 1. Varför en plan

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

POLICYDOKUMENT HT 2010

POLICYDOKUMENT HT 2010 POLICYDOKUMENT HT 2010 Innehållsförteckning 1. Mål och Vision 2. Målgrupper 3. Etik, värderingar och värdegrund 4. Uppförande och påföljder 5. Förväntansdokument Vad föräldrar och elever kan förvänta sig

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4

Läs mer

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag. Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna

Läs mer

Den viktiga skolnärvaron

Den viktiga skolnärvaron Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela

Läs mer

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14

KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 KRISPLAN FÖR ECKERÖ SKOLA 2013-14 Elev blir svårt skadad A. Ge medicinsk första hjälp! B. Ambulans och polis tillkallas. Lärarkåren underrättas. Lärare stannar hos barnet. C. Föreståndaren samlar stödgruppen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På Linbråkan ska alla barn känna sig trygga och bemötas och behandlas med värdighet och respekt. Inget barn ska känna obehag över att gå till förskolan

Läs mer

Aroseniusskolans Likabehandlingsplan

Aroseniusskolans Likabehandlingsplan Aroseniusskolans Likabehandlingsplan läsåret 2015 2016 en åtgärdsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Sida Innehåll Syftet med planen...

Läs mer

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis. Karolinska Institutet Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Disposition MI 1.Motivation vad är det? Vad påverkar motivationen? 2. Förändringsprocesser 3.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret Handläggare Datum Helén Eriksson 2014-09-01 0480-453050 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Ögonstenen Läsåret 2016-2017 Syfte Att ha ett målinriktat arbete med tydlig ansvarsfördelning

Läs mer

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.

Läs mer

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Ursviksskolan F-5 Från 180820 till 191010. Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan och fritidshem Ansvariga

Läs mer

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor Tema: kärlek och mutor Beröm och belöningar är ämnen som diskuterats rätt flitigt. Är det bra? Har det ingen betydelse? Eller kan det rent av vara skadligt? Hur ser vi på kritik, behövs det? Blir det olika

Läs mer

Motivation för matematik

Motivation för matematik Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 och Fritidshem

Läs mer

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Enavdelningsförskola, 1-5 år Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov. Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Kartläggning Liten Kartläggning eller Stor Kartläggning Liten Kartläggning

Läs mer

Välkommen till Peppy Pals School!

Välkommen till Peppy Pals School! Lärarhandledning Välkommen till Peppy Pals School! Ett digitalt verktyg utformat specifikt för att hjälpa dig som pedagog i ditt främjande värdegrundsarbete. Vi hjälper dig att på ett lekfullt sätt lära

Läs mer

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI Agneta Hellström Anna Backman 12-10-06 1 Utvärdering STRATEGI- kursen Utvärderingen har gjorts 2009 2011 vid ADHD-center i Stockholms läns landsting Sammanlagt har

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun Att se vilken inverkan förändringar i undervisningen har för eleverna är en viktig drivkraft för att motivera till kompetensutveckling och förändra arbete i klassrummet. - Skolverket Modell för lektionsobservationer

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Likabehandlingsplan för Berga förskola Likabehandlingsplan för Berga förskola 2018/2019 Berga förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5 år a för planen Förskolechefen

Läs mer

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter Personalen på Bovallstrands förskola diskuterar värdegrundsfrågor, förhållningssätt

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet.

Lärarhandledning. Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. Lärarhandledning Sofia med knuff det här är jag Målgrupp mellanstadiet. LITEN PRESENTATION AV FÖRFATTAREN OCH NÅGRA RADER OM ADHD När jag skriver böckerna om Sofia med knuff använder jag mig ofta av mina

Läs mer

Redo att lära bokmärke

Redo att lära bokmärke AIDE MEMOIR Redo att lära bokmärke Känner jag till varje elevs individuella utbildningsbehov? Inkluderar jag? VÄLKOMNANDE Välkomnar jag varje elev? Välkomnar jag varje elev på samma sätt? Har jag välkomstritualer?

Läs mer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att

Läs mer

Sofiaskolan

Sofiaskolan Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Bergmansgården Töreboda 14-05-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3. Definition 4. Delaktighet 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling. Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling Josefin.nilsson@orebro.se Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språk-

Läs mer

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Mårtensberg Förskolan Mårtensbergs Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2017/2018

Läs mer