BUDGET 2012 EKONOMIPLAN STADSFULLMÄKTIGE 2011

Relevanta dokument
BUDGET 2013 EKONOMIPLAN GODKÄND AV STADSFULLMÄKTIGE

Godkänd av Stadsfullmäktige Kristinestads Stad Budget

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

Direktionen för vattenförsörjningsverket Direktionen för vattenförsörjningsverkets dispositionsplan för år 2011

FINANSIERINGSDEL

Över- / underskott åren

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för

KRISTINESTAD KRISTINESTADS BOKSLUT 2012

FINANSIERINGSDELEN

FINANSIERINGSDEL

Finansieringsdel

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Direktiv för intern kontroll

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

Kriterier för hemvården fr. o. m

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

Helsingfors stads bokslut för 2012

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den

EKONOMIPLAN

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

Innehåll 1. Koncerndirektivets syfte och mål... 2

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Strategin för åren

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige Sida 1 / 1

VASA STADS RISKHANTERINGSPOLICY. Godkänd av Vasa stadsfullmäktige den

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Ungdomsnämnden Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år Ungdomsnämnden 9

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

Räkenskapsperiodens resultat

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser 2011

Ramarna är uppgjorda utgående från bl.a. följande prognoser och antaganden:

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Säkerhetsplan för kommunerna i Mellersta Österbotten och för Kronoby kommun GENOMFÖRANDEPLAN

Pargas stad Bokslut Social- och hälsovård

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

Budgetramarna för 2017 och ekonomiplanen

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Innehåll sida 3. Förord sida Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Medlemmar i stadsstyrelsen har tilldelats stadsdirektörens förslag till budget och ekonomiplan för åren

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSEN I SJUNDEÅ KOMMUN

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Transkript:

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN 2013-2015 STADSFULLMÄKTIGE 2011

Innehållsförteckning Innehåll sida 3 Förord sida 5 1. Allmänna uppgifter om Kristinestad sida 7 2. Ekonomiska grunder sida 8 2.1 Stadsdirektörens översikt sida 8 2.2 Finansieringskalkyl 2012 sida 11 3. Driftshushållningsdelen för år 2012 samt plan för sida 13 driftshushållningen 2012-2015 3.1 Direktiv för verkställandet av budgeten 2012 sida 13 3.2 Förvaltningscentralen sida 14 3.3 Vård- och omsorgscentralen sida 24 3.4 Utbildningscentralen sida 38 3.5 Bildnings- och fritidscentralen sida 49 3.6 Tekniska centralen sida 56 4. Investeringsdelen för år 2012 samt plan för sida 63 investeringar 2012-2015 5. Den budgeterade resultaträkningen 2012 sida 69 6. Budgetmålsättningar gällande affärsverket KRS- sida 71 Vatten Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 3

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 4.

FÖRORD Budgetens dispositionsplaner har av förvaltningarna uppgjorts på kostnadsställenivå. I budgetdokumentet redovisas utgifter och inkomster på resultatområdesnivå. Den nuvarande kontoplanen togs i bruk 2010 och har reviderats för 2012. Stadsfullmäktige godkänner anslagen på resultatområdesnivå. Enligt 65 i Kommunlagen skall kommunen uppgöra en ekonomiplan för minst tre år sålunda att budgetåret är ekonomiplanens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen skall vara i balans under en planeperiod på högst fyra år. Budgeten och ekonomiplanen för 2012 2015 är uppgjord i hela euro. I anslutning till budgeten finns i kapitel 2 de ekonomiska utgångspunkterna samt balanseringen av ekonomin under planeperioden samt den budgeterade finansierings-kalkylen. Kapitel 5 innehåller den budgeterade resultaträkningen. Som bilaga finns även kontoplan för budgeten samt affärsverket Krs Vattens budget och investeringsplan. Kristinestad, november 2011 Stadskansliet Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 5

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 6.

1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM KRISTINESTAD Grundat: 1649 Invånarantal: 7157 (01.01.2011) Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan 7163 7157 7157 7160 7160 7160 Näringsstruktur: Arbetsplatser 2007 (2000) (1995) Jord- och skogsbruk 14,3 % (14,0) (16,7) Industri 19,0 % (25,6) (22,7) Privata tjänster 33,8 % (28,5) (28,8) Samh. tjänster 31,9 % (30,2) (29,6) Okänd 1,3 % (1,7) (2,2) Största arbetsgivare: Kristinestads stad, 448 anställda. Arbetslöshetsgrad: 6,1 % i oktober 2010 (8,0 % i oktober 2009) 7,9 % (2009), 5,5 % (2008), 5,8 % (2007), 7,5% (2006), 8,0 % (2005), 7,3 % (2004), 11,4 % (1997), 15,6 % (1993), 4,1 % (1990) Inkomstskatteprocent: Skatteinkomster: Långfristiga lån: Årsbidrag: 20,0 % från 1.1.2006 19,5 % från 1.1.2003 22,2 milj. euro 10,6 milj. euro 31.12.2010 (1 465 euro per inv.) och 13,75 milj. euro 31.12.2011 (1 879 euro per invånare) 31.12.2011, 7254 inv.) 15,05 milj. euro 31.12.2012 (3102 euro per invånare) Det budgeterade årsbidraget år 2012 är 1 431 480 euro. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 7

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 8 2. EKONOMISKA GRUNDER 2.1. Stadsdirektörens översikt för 2012 1 Ansvarsfull utveckling Kristinestad har i likhet med de övriga kommunerna i Finland under hösten gjort upp förslag till budget för 2012 under osäkra förhållanden då nedskärningen i kommunernas statsandelar och minskningarna i samfundsbeskattningen belastar kommunernas ekonomi. Statens åtgärder beror på balanseringen av den offentliga ekonomin. I Kristinestad ökar statsandelarna dock år 2012 till följd av den ökande andelen äldre, men man bör komma ihåg att en äldre åldersstruktur i sin tur belastar hälsovården allt mera i framtiden. - Om den ekonomiska krisen i Europa förvärras, är det nödvändigt att också förbereda sig på statens anpassningsåtgärder. Under åren 2011-2013 investerar staden betydande summor framför allt i att ändra anstaltsvården så att vården blir mera öppenvårdsbetonad, vilket är positivt ur klienternas synvinkel och senare också kommer att påverka kostnadsstrukturen i positiv riktning. Tack vare investeringarna kan kostnadsökningen kontrolleras under kommande år, vilket i sin tur gör att stadens ekonomi kan hållas på en stabil grund under en längre tidsperiod. Personalen inom vård- och omsorgssektorn ökar med 16 personer år 2012. Övergången till öppenvårdsbaserad verksamhet och den personalökning detta medför (t.ex. Akutteamen) minskar räkningen för den korrigerande vården. Vård- och omsorgssektorn får i och med de nya satsningarna i uppgift att från och med år 2012 målmedvetet minska specialsjukvårdens kostnader. Redan efter ett år kan satsningarnas kvalitativa, kvantitativa och kostnadseffekter bedömas första gången, dvs. vad de nya satsningarna börjar åstadkomma. Insikten om effekterna stöder planeringen och ledningen av verksamheten samt beslutsfattandet. Befolkningsminskningen inverkar negativt på utvecklingen och beror till stor del på att mortaliteten är större än nativiteten. År 2011 minskade invånarantalet med ca 85 personer och var i november 2011 7 097 personer. Enligt stadens strategi 2020 är målsättningen 8000 invånare. Färre invånare i kombination med en åldrande befolkning gör det ännu svårare att upprätthålla servicestrukturer och en god service, och det går inte att undvika förändringar som anpassar servicen till åldersgruppernas behov. Det viktigaste är att det finns ett stabilt utbud på service för kommuninvånarna och att detta utvecklas på basen av klienternas behov. Attraktionsfaktorerna för framåt Under år 2011 har staden inlett flera förnyelser och projekt som kommer att förbättra verksamhetsförutsättningarna i framtiden. Ett sådant är t.ex. att stärka och koncentrera näringslivscentralens, turismens och Cittaslow-byråns verksamhet under samma tak till ett effektivt front-office och utvecklingsenhet som betjänar företagare, turister och invånare. Dessutom kan nämnas investeringarna i hälsocampuset och de strukturella förändringarna för att förnya vårdoch omsorgssektorns service. Dessa inverkar positivt på stadens image, gör hälsocampuset mera attraktivt i personalens ögon och kommer därmed att underlätta rekryteringen i framtiden och gör att tjänster i mån av resurser också kan säljas åt utomstående. Cittaslow-statusen bearbetas och utnyttjas maximalt med målsättningen att göra staden ännu mera trivsam för invånarna och bl.a. öka antalet besökare, vilket sysselsätter turistnäringen och ökar möjligheterna att utveckla näringen. Även energibolagens vindkraftsprojekt medför, om de förverkligas, sysselsättning och aktivitet till staden särskilt i byggnadsskedet, men även med tanke på underhåll och service, och därför är utbildningen av servicepersonal intressant. - Byråkratin har försenat energibolagens investeringsbeslut. Statsandelarna för basservicen minskar tillfälligt med 631 milj. euro per år fram till år 2015, dvs. totalt 2,6 miljarder euro på fyra år. Det täcker social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Kommunerna beslutar själva hur statsandelarna och minskningen av dessa riktas.

Stadens ekonomi och stävjande av kostnaderna i framtiden Staden Kristinestad har som målsättning att ordna serviceproduktionen enligt principen on närservice så effektivt och driftsekonomiskt fördelaktigt som möjligt. Detta uppnås genom att under åren 2012-13 göra exceptionellt stora investeringar och satsningar för att göra det möjligt att hålla stadens ekonomi på en sund grund under planeperioden, även om skuldbördan ökar tillfälligt. Man bör komma ihåg att i början av år 2011 var överskottet 2,4 milj. euro. Servicen finansieras till stor del med skatteinkomster och statsandelar. Skatteinkomsten beräknas bli 22,16 milj. euro och statsandelarna 18,5 milj. euro. Övriga inkomster beräknas till 7,9 milj. euro. Inkomstskattesatsen ska enligt beslut bibehållas på 20 %. Fastighetsskattesatsen höjs. Verksamhetsbidraget (staden och vattenverket sammanlagd) är 39,0 milj. euro, ökningen från föregående år är 1 616 459 euro dvs. 4,3 %. Resultatet år 2012 uppvisar ett underskott om 191 550 euro. För investeringar lyfts lån till ett belopp om 6,1 milj. euro och tidigare lyfta lån amorteras med 3,38 milj. euro. Av tidigare lån finns i slutet av år 2011 kvar 13,75 milj. euro (1879 /inv.). Stadens kostnader kan i fortsättningen hanteras på följande sätt: Vård- och omsorgscentralens service förnyas så att ökningen av specialsjukvårdens kostnader i framtiden kan stävjas. Satsningarna och investeringarna i vården och omsorgen under år 2011-13 kommer att betala tillbaka sig under kommande år så att inbesparingseffekten (= stävjad kostnadsökning) blir ca 1 milj. euro i året. Enligt nya rekommendationer ska kommunerna förhandsbedöma effekterna av besluten, dvs. på förhand jämföra effekterna av olika tillämpningar i praktiken: t.ex. vilka är effekterna om ett planerat projekt inte genomförs. 2 Anställd under vård- och omsorgscentralen. I detta sammanhang bör noteras att kommunerna har ansvar för unga och personer som är svåra att sysselsätta. Den uppsökande ungdomsverksamheten söker upp unga som riskerar at marginaliseras. Dessutom arbetar Jobbcenter och handledaren 2 som anställts för aktivering av arbetslösa var för sig och tillsammans för att ingen ska lämna hemma. I statsbudgeten är de två största sysselsättningspunkterna kommunförsöket och de ungas samhällsgaranti som träder i kraft år 2013 3. Inom utbildningssektorn anpassas person- och utrymmesresurserna till det verkliga elevantalet. Det viktigaste är ju att eleverna får undervisning av hög kvalitet. Elevantalet kommer att sjunka kraftigt under planeperioden. Då flera skolors (ca 2/3) kapacitet redan nu inte används fullt ut har stadsdirektören föreslagit att en utredning görs om hur skolfastigheternas användning kan effektiveras samt i olika sammanhang föreslagit åtgärder för att öka samarbetet. I detta sammanhang kan nämnas att staten år 2012 beviljar endast 5 milj. euro i nytt statsunderstöd för skolbyggnadsprojekt, medan den största delen av anslaget, 52 milj. euro, riktas till statsandelar och - understöd för redan tidigare beviljade projekt som efterfinansiering 4. Inom tekniska sektorn kommer kostnadsökningen i fortsättningen att stävjas av bl.a. energieffektivitetsåtgärder, centraliserad fastighetsskötsel och fjärrvärme. Energieffektivitetsavtalet är en del av energiprogrammet. De summor som investeras i energisaneringen och effektivering av energianvändningen betalar snabbt tillbaka sig, dessutom utgör de grön ekonomi och medverkar till att förhindra klimatförändringen. Bildnings- och fritidssektorn (3 % av budgeten): Stadsfullmäktige beslöt i samband med budgetmötet 20.12.2010 att nämnden ser över tjänstestrukturerna inom resultatområdena 8015 Museiväsendet, 8020 Kulturväsendet och 8040 Idrotts- och ungdomsarbetet. Kravet 3 För varje person under 25 år och varje nyutexaminerad som inte fyllt 30 år erbjuds ett jobb eller en praktik-, studie-, arbetsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från arbetslöshetens början. 4 Under regeringsperioden minskas anslagen för skolbyggnadsprojekt med totalt 20,3 milj. euro. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 9

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 10 på inbesparing ströks. Sektorns årsverken minskar med ett från år 2011 till 2012. I konkurrensen med grannkommunerna om återflyttare och nya invånare blir trivseln allt viktigare. Det är inte förnuftigt att avstå från service som stärker kommuninvånarnas trivsel och välbefinnande samt stadens attraktionskraft. Förvaltningscentralens personal har minskat under det senaste året med 1,5 personer. Stadens jurist, som inledde arbetet i januari 2011, fungerar som juridisk sakkunnig för hela kommunkoncernen och bl.a. som sekreterare i stadsstyrelsen och -fullmäktige. Staden köper näringslivstjänsterna av stadens näringslivsbolag och bolagets verksamhetsförutsättningar stärks. Ifall staten ändå med sina åtgärder tvingar kommunerna till sammanslagningar, måste Kristinestad tillsammans med intresserade kommuner förbereda sig på tiden efter reformen och bygga upp en innovativ framtidsmodell som tryggar närservice av hög kvalitet och närdemokrati. Kristinestad 1.12.2011 Riitta El-Nemr stadsdirektör Verksamhetens effektivitet och produktivitet förbättras 5 internt genom att utveckla samarbetet mellan sektorerna. Då förändringar genomförs förutsätts förnyelse av alla serviceproduktionsstrukturer. En målsättning är att målmedvetet öka inkomsterna. Kristinestad på Finlands kommunkarta Då budgeten uppgörs är det känt att regeringen kommer att främja en stabil och hållbar kommunal ekonomi genom att genomföra en riksomfattande kommunreform där målet är kommuner som omfattar pendlingsregioner. Kommunstrukturen utreds i hela landet enligt samma grundmönster 6. Information om tidtabell och lösningar ges åt kommunerna i slutet av år 2011. Hittills har Kristinestads ståndpunkt varit att förbli en självständig kommun och detta har varit möjligt tack vare samarbete och en kontrollerad ekonomi. Detta lyckas även i fortsättningen men förutsätter flexibilitet att effektivare producera service, anpassa servicestrukturerna till olika åldersgruppers behov och lyckade näringslivsåtgärder inkl. skapande av arbetsplatser. I fortsättningen blir ett inspirerande samarbete med intressentgrupper och kommunpartner allt viktigare. 5 Bl.a. nya AKTA och TES-avtal erbjuder nya redskap för detta. 6 Mätare för den kommunala och lokala ekonomin är skatteinkomster, skattesats, statsandelar, skuldbörda, förändringen i invånarantal, försörjningskvot, arbetslöshet och arbetsplatssufficiens.

2.2 Budgeterad Finansieringskalkyl Staden Vattenverket S + V Budgeterad finansieringskalkyl 2012 2012 2012 Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag 1 061 680 369 800 1 431 480 Extraordinära poster Korrektivposter Investeringar Invest. i anläggningstillgångar -4 189 047-750 000-4 939 047 Inkomster 365 000 150 000 515 000 Statsandelar Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar -2 762 367-230 200-2 992 567 Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån 6 100 000 6 100 000 Minskning av långfristiga lån -3 375 000-3 375 000 Förändring av kortfristiga lån 37 367 230 200 267 567 Förändring i eget kapital Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström 2 762 367 230 200 2 992 567 Förändring i kassamedel 0 0 0 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 11

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 12 Finansieringskalkyl Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Kassaström för den ordinarie verksamheten Inkomstfinansiering Årsbidrag 1 533 265 1 185 000 1 431 480 1 345 241 2 178 138 3 019 778 Extraordinära poster Korrektivposter 736 542 Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar -5 202 053-5 701 000-4 939 047-12 008 247-5 876 267-2 292 267 Investeringarnas finansieringsandel 850 000 1 105 143 515 000 370 000 195 000 195 000 Försäljning av anläggningstillgångar 149 237 Kassaström för ordinarie verksamhet och investeringar -1 933 010-3 410 857-2 992 567-10 293 006-3 503 129 922 511 Finansieringens kassaström Förändringar i utlåning Ökning av långivning Minskning av långivning Förändring i lånestock Ökning av långfristiga lån 3 150 000 5 400 000 6 100 000 14 231 000 9 069 000 5 400 000 Minskning av långfristiga lån -2 039 958-2 000 000-3 375 000-4 175 000-5 675 000-6 475 000 Förändring av kortfristiga lån 10 857 267 567 237 006 109 129 152 489 Förändring i eget kapital 2 488 160 Övriga förändringar i bet.beredskap Finansieringens nettokassaström 3 598 202 3 410 857 2 992 567 10 293 006 3 503 129-922 511 Förändring i kassamedel 1 665 192 0 0 0 0 0

3. DRIFTSHUSHÅLLNINGSDELEN FÖR ÅR 2012 SAMT PLAN FÖR DRIFTSHUSHÅLLNINGEN 2012-2015 3.1 Direktiv för verkställandet av budgeten 2012 1. Resultatområdets anslag för bruttoutgifterna får med undantag av vård- och omsorgsnämnden inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande om det inte är fråga om en överskridning av personalkostnaderna, som betingas av personalarrangemang, för vilka erhålls ersättningar, som bokförs som socialinkomst. Stadsfullmäktiges godkännande bör även inhämtas i det fall, att det budgeterade nettoresultatet inom resultatområdet inte nås på grund av att inkomsterna blir mindre än beräknat. Över- och underskridningar av resultatenheternas anslag skall behandlas i ifrågavarande nämnd/organ även om resultatområdets ram uppfylles. 2. Om godkännande och ändringar av dispositionsplanen för resultatenheterna besluter resp. verksamhetsorgan. Då tjänsteinnehavare besluter om ändring av dispositionsplanen skall däröver uppgöras beslutsförteckning för uppföljningen. 7. Inkomsterna bör uppbäras snabbt efter tillkomsten av faktureringsgrund. Inköpsfakturorna betalas först den sista betalningsdagen för att minimera finansieringskostnaderna. 8. För att verksamhetsorganen skall kunna ansvara för sin verksamhet och ekonomi bör uppföljningen ägnas speciell uppmärksamhet. Enligt de av stadsfullmäktige godkända anvisningarna för Kristinestads interna kontroll sker rapportering av budgetens förverkligande tre gånger per år: 31.3, 30.6, 30.9 samt 31.12, som i praktiken är bokslutet. Rapporterna behandlas i ansvarig nämnd och meddelas för kännedom till stadsstyrelsen samt stadsfullmäktige. Rapporterna sammanställs av förvaltningscentralen, som bör ha huvudansvarsområdenas rapporter senast den 15 i följande månad. I rapporterna bör framläggas åtgärdsförslag för nödvändiga justeringar och ändringar. 3. Anslagen för olika projekt inom investeringsdelen får inte överskridas utan stadsfullmäktiges godkännande. 4. Verksamhetsorganet bör vid förverkligandet av budgeten följa de motiveringar och målsättningar, som stadsfullmäktige har god-känt. 5. Verksamhetsorganet får inte anvisa anslag under budgetåret för inledande av verksamhet eller utvidgande av service, som inte ingår i budgeten. 6. Verksamhetsorganen bör kontinuerligt omvärdera service-behovet och sätten att producera service samt aktivt söka metoder för att förbättra kvaliteten och öka kostnads-effektiviteten. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 13

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 14 3.2. Förvaltningscentralen Verksamhetsinkomster 733 905,79 614 300,00 911 850,00 600 650 612 150 612 150 Verksamhetsutgifter -2 642 313,80-2 675 290,00-2 807 190,00-2 723 750-2 747 250-2 747 250 Netto -1 908 408,01-2 060 990,00-1 895 340,00-2 123 100-2 135 100-2 135 100 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -266,43-287,97-264,82-297 -298-298 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen CENTRALVALNÄMNDEN 1010 Allmänna val Allmänna val Centralvalnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i centralvalnämnden Helge Nyström, Patrik Haapamäki, Sirkka Rajamäki, Raija Kärkkäinen, Per-Erik Nordman Verksamhetsinkomster 0,00 11 500,00 23 000,00 0 11 500 11 500 Verksamhetsutgifter -5,03-24 500,00-57 000,00 0-24 500-24 500 Netto -5,03-13 000,00-34 000,00 0-13 000-13 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare 0,00-1,82-4,75 0-2 -2

Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Operativa målsättningar - Centralvalnämnden Röstningsområdesindelningen Presidentval hålls 22.1.2012. granskas under året. Samtidigt ökas Kommunalval hålls 28.10.2012. förhandsröstningsmöjligheterna. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Nettoförändring i anslagsbehov; euro -21 000 34 000-13 000 0 Övrigt Två val under året Inga val EU-val Riksdagsval Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 505 Revisionsnämnden Revisionsnämnden Revisionsnämnden Redovisningsskyldiga Medlemmarna i revisionsnämnden Leif Lundell, Bror Eriksson, Mia Häggblom, Tapio Saari, Kirsi Rantatalo Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0 0 0 Verksamhetsutgifter -20 191,49-24 000,00-29 000,00-30 000-29 000-29 000 Netto -20 191,49-24 000,00-29 000,00-30 000-29 000-29 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -2,82-3,35-4,05-4 -4-4 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 15

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 16 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Nämnden följer den fastställda Utvärderingsberättelse för år 2011 utvärderingsplanen för åren 2009- uppgörs inför stadsfullmäktiges 2012. behandling av bokslutet för 2011. Nämnden följer upp genomförandet av revisionen. Nämnden gör ett svarsbesök till Nyköping för att inhämta erfarenheter och idéer för utvärderingsarbetet. Nämnden förbereder upphandlingen av revisionstjänster inför mandatperioden 2013-2016. Nämnden ger förslag till stadsfullmäktige huruvida bokslutet kan godkännas och ansvarsfrihet beviljas. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i anslagsbehov tillägg 1 000 euro Övrigt Två nämnder arbetar samtidigt första halvåret. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 510 Stadsfullmäktige Stadsfullmäktige Verksamhetsinkomster 0,00 2 000,00 2 000,00 2 000 2 000 2 000 Verksamhetsutgifter -42 561,60-75 440,00-69 440,00-69 400-69 400-69 400 Netto -42 561,60-73 440,00-67 440,00-67 400-67 400-67 400

Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Kristinestad 2020. Så här ska det Stadens beslutsorganisation ses över bli: Ett ställe som erbjuder livskvalitet inför mandatperioden 2013-2016. och mångfald i sättet att leva, lika rofullt som dynamiskt när gammalt möter nytt. Trähusidyllen i Gamla stan, Finlands bäst bevarade stormaktstida småstad med rutplan, har status av finländskt kulturarv som vi tar till vara i utvecklingsarbetet. Invånarantalet närmar sig 8 000. Antalet arbetsplatser har under de senaste tio åren ökat med 10 %. Hur kommer vi dit? Med hjälp av vår egen viljekraft, optimism, kreativitet och aktivitet förädlar vi livskvaliteten och mångfalden i stan. De pågående detaljplaneändringarna godkänns i stadsfullmäktige. Revideringsbehovet av delgeneralplanen för centrumområdet granskas. Principerna gällande förnyandet av villaarrendekontrakten godkänns under året. Detaljplaneringen av Grannasudden förs vidare. Detaljplaneringen av eganhemsområdena längs Skatavägen påbörjas. De utarrende sommarstugetomterna i Antila kan inlösas av arrendetagarna och stadsfullmäktige fastställer inlösningspriserna och inlösningsvillkoren. Kristinestadsforum främjar samspelet mellan de olika stadsdelarna och bidrar till att förankra och förverkliga strategin. Av disp.anslaget beviljas ett bidrag om 1.500 euro för lilla parlamentet. Vi gör det genom att: - Utveckla Det goda livet ;- Utveckla och skapa nya lokala företag;- Utveckla vård och omsorg;- Utveckla skola och utbildning; - Utveckla turismen. Ge äldrerådet ökade befogenheter och inflytande. Bilda ett barn-familjeråd. Barnfamiljerna beaktas i det kommunala beslutsfattandet. Staden planerar en trivsam stadsdel i stil med Gamla stan på Grannasudden. Planera bostadsområden som tar hänsyn till barnfamiljernas behov. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 17

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 18 Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Bilda Kristinestadsforum som främjar förverkligandet av denna strategi, samt ger förslag till och idéer om hur invånarna kan utveckla Kristinestad. Kommunalförvaltningen integrerar Kristinestad 2020 i sin verksamhet och sina målsättningar. Dokumentet fungerar som rättesnöre för de kommunala verkens verksamhet. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 530 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Hans Nybond, Carina Storhannus, Mikael Perjus, Anna-Lena af Hällström, Sari-Milla Ingves, Hans Ingvesgård, Arvo Jaakkola, Tarja Nummela, Peder Sahl, Marianne Salo- Tuisku, Alexandra Teir Stadsdirektör Riitta El-Nemr Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0 0 0 Verksamhetsutgifter -325 857,81-300 200,00-325 550,00-326 000-326 000-326 000 Netto -325 857,81-300 200,00-325 550,00-326 000-326 000-326 000

Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Sommarboarna erbjuds möjlighet att lösa in sin sommarstugetomt till konkurrenskraftigt pris. Motverka utflyttning och stimulera inflyttning. Effektiverad marknadsföring av egnahemstomter sker via en nyskapad webplats. Sommarjobbsedel ges åt 100 ungdomar. Effektiverad försäljning av villaarrendetomterna. Alla nyinflyttade får ett inflyttningspaket, som planerats inom ramen för Cittaslow-projektet. Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. Satsa på baslivsnärningarna. Etablera Kristinestad som Finlands potatisstad och nationellt centrum för forskning i potatis. Satsa på att förädla potatisen. Koncerndirektiven godkänns i januari 2012. Projektet Potato 2020 nystartas med en ny projektägare efter att finansieringen erhållits. Sommarjobbsedel utdelas senast 31.1.2012 åt ungdomarna. Personalstrategin bereds i samråd med personalen. Sysselsätta ungdomen med hjälp av sommarjobbssedeln. Effektiv koncernledning. Kristinestads personalstrategi uppdateras under året. Kommunkoncernens styrning. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Personalförändringar; årsverken -1 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 19

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 20 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 540 Allmän förvaltning Förvaltning, Övrig förvaltning, Bokslutsposter, Upprätthållande av arbetsförmåga Allmän förvaltning Redovisningsskyldiga Medlemmarna i stadsstyrelsen Stadsdirektör Riitta El-Nemr Verksamhetsinkomster 514 229,00 369 000,00 586 850,00 399 850 399 850 399 850 Verksamhetsutgifter -1 564 154,00-1 391 500,00-1 369 850,00-1 369 850-1 369 850-1 369 850 Netto -1 049 925,00-1 022 500,00-783 000,00-970 000-970 000-970 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /invånare -146,58-142,87-109,40-135 -135-135 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Välkomna inflyttade genom att snabbt ge dem nödvändig och nyttig information om den lokala servicen och andra lokala angelägenheter. De behöriga iståndsätter skyltningen vid riksåttan. Låt en jättepotatis pryda var och en infart. Sända ut både en fullständig och senare en kortfattad version till varje hem som är lätt att snabbt studera och ta till sig, medan strategin i sin helhet finns på nätet. Sprida/marknadsföra strategin med hjälp av Kristinestadsmodellen, som Stadens hemsidor uppdateras i samråd med Cittaslow-projektet och näringslivscentralen. Marknadsförings- och kommunikationsarbetsgruppen uppgör den kortfattade versionen. Inom ramen för strukturomvandlingsprocessen och även separat utreds såsom i samarbetsdelegationen beslutats olika regionala samarbetsmöjligheter och modeller gällande bl.a. upphandling, men även i fråga om olika stödfunktioner (ekonomi, personalförvaltning o.s.v.). En nyinflyttad ska få inflyttningsinformationspaketet inom två veckor från det staden fått kännedom om inflyttningen. Reklamskyltarna vid riksvägen och längs infarten hålls uppdaterade. Under året publiceras 2-3 nyhetsbrev för invånarna. Effektiverad marknadsföring av bostadstomter via olika medier.

gör invånarna/hushållen så Under kostnadsstället tilltalade/beroende av dokumentet att Bokföringsposter antecknas 350 000 det blir en vana att använda den. euro som försäljningsvinster. Samarbeta med grannkommunerna på sätt som gagnar båda parterna. Ett gemensamt anslag för stadens hela TYKY-verksamhet, företagshälsooch sjukvård samt arbetarskydd. Anslaget för rehabilitering är beräknat som lönekostnad för fem personers rehabilitering (TYK- eller ASLAK) under 14 dagar. Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 520 Näringsfunktion Näringombudsmannen, Turism, Job-Center/ Vuxna, Job-Center/ Unga, Uppsökande ungdomsarbete, Projekt Kristinestad en småstad med Cittaslow-status Verksamhetsinkomster 219 270,15 229 600,00 296 200,00 195 000 195 000 195 000 Verksamhetsutgifter -571 326,51-704 300,00-803 850,00-780 000-780 000-780 000 Netto -352 056,36-474 700,00-507 650,00-585 000-585 000-585 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /Invånare -49,15-66,33-70,93-82 -82-82 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelsen Säkra att näringslivsbolaget får en Näringslivstjänsterna och turism ges Webplatserna som stöder handeln och kraftig start. Utveckla som köptjänst av dottersamfundet Ab turismen färdigställs under året. näringslivssamarbete med Kristinestads näringslivscentral grannstäderna och -kommunerna. Kristiinankaupungin elinkeinokeskus Effektiverade aktiveringsåtgärder. Oy. För ändamålet har år 2012 Skapa nya ordinarie arbetsplatser. reserverats 275.000 euro. Alla ungdomar beaktas. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 21

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 22 Skriva på en gemensam hemsida om tjänster som finns att få i Kristinestad. Stöda ungdomar för att förhindra ungdomarnas utslagning. Projektet Uppsökande ungdomsarbete Staden erbjuder intressanta objekt för pågår till 31.12.2012. slutarbeten. JobCenter projekten 2010-2012 fortsätter som regionala projekt med målsättningen att öka deltagarnas beredskap att planera sin yrkes- eller studiekarriär med hjälp av individuell handledning och arbetsträning, genom att förebygga att unga marginaliseras och för att ingripa då utslagning skett. Vid beslut om kommunal medfinansiering i projekt skall i mån av möjlighet beaktas de regionala målsättningarna (energi, företagsamhet och IKT). Anslag reserveras för medverkan i programmet för landsbygdsutveckling Leader 2007-2013. Anslag budgeterats för ett tiotal pågående utvecklingsprojekt samt för nya projekt som genereras gemensamt inom Sydösterbottens kustregion, Österbottens mål 3- program och andra motsvarande regionala, nationella och EU program. Näringslivscentralen deltar i beredningen av stadens beslut om medverkan i projekt samt utvärderingen av projekt. Staden understöder studerandes slutarbeten.

Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen FÖRVALTNINGSCENTRALEN 535 Landsbygdsnäringarna Landsbygdsförvaltning Verksamhetsinkomster 406,64 2 200,00 3 800,00 3 800 3 800 3 800 Verksamhetsutgifter -118 217,36-155 350,00-152 500,00-148 500-148 500-148 500 Netto -117 810,72-153 150,00-148 700,00-144 700-144 700-144 700 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Nyckeltal /enhet -16,45-21,40-20,78-20 -20-20 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Stadsstyrelse Landsbygdsförvaltningen överförs till Bidrag till 4H (7 000 euro). Kust-Österbottens samkommun 1.1.2012. Anslag har reserverats för köptjänsten. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Förändring i årsverk (+ = -2 ökning; - = minskning) Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 23

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 24 3.3 Vård- och omsorgscentralen Vård- och omsorgsnämnden Redovisningsskyldiga Vård- och omsorgsnämndens medlemmar Åsa Blomstedt, Sari-Milla Ingves, Carita Björne, Peter Nygård, Pia Patoranta, Olli Pursiainen, Ingmar Rosenback, Peder Sahl, Yngve Storsved, Agneta Teir, Merja Uusitalo Vård- och omsorgsdirektören Peter Riddar Verksamhetsinkomster 2 935 192,61 3 078 725,00 3 284 600,00 3 242 400 3 242 400 3 242 400 Verksamhetsutgifter -23 747 612,04-25 338 702,00-27 483 489,00-27 903 000-27 903 000-27 903 000 Netto -20 812 419,43-22 259 977,00-24 198 889,00-24 660 600-24 660 600-24 660 600 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -2 905,55-3 110,24-3 381,15-3 444-3 444-3 444 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Centralens tjänster skall garanteras och anpassas för hela befolkningen under hela livscykeln, antingen som en lokal närservice eller som en regional service i samarbete med övriga aktörer. Till familjecentret koncentreras sakkunskapen kring barn, unga, barnfamiljer och unga vuxna. Den arbetsföra befolkningens behov möts via läkarmottagningen och arbetsplatshälsovården. För att kunna möta den äldre befolkningens behov måste nya serviceformer utvecklas som i högre grad än hittills beaktar de gerontologiska realiteterna. För detta Centralens tjänster skall vara individanpassade och ges av multiprofessionella team vars medlemmar skall representera högsta möjliga kunskapsnivå. Centralens tjänster skall vara högkvalitativa och kostnadseffektiva. För att på sikt kunna stävja den växande kostnaden för sjukvård och korrigerande ingrepp måste det förebyggande arbetet utvecklas och resurser riktas mot screening och tidigt ingripande.

ändamål planeras i samarbete med andra ett geriatriskt kunskaps-centrum. Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Ledningsgruppen Beroende på användningsgraden och befolkningstätheten skall en tillräckligt tät närservice utvecklas som är lättillgänglig. Den regionala servicen omfattar tjänster som det egna befolkningsunderlaget inte räcker till för att upprätthålla. Klienten skall bemötas av en kompetent och sakkunnig personal som kan utnyttja hela centralens samlade kompetens i problemlösningen. Förutom de direkta medicinska problem som centralen handlägger skall även allt mer komplicerade psykosociala utmaningar mötas och personalens professionalism skall stärkas (K5) för att effektivera möjligheterna att erbjuda hjälp. Förtroendet för centralens tjänster skall vara tillräckligt högt för att de som söker hjälp skall kunna lita på att de erhåller en kvalitativ bedömning. De största hoten mot folkhälsoarbetet utgörs av bristande förmåga att förhindra marginalisering samt oförmåga att ta till tals destruktiva livsvanor. Personalen måste ges fortbildning och beredskap att effektivera sitt arbete på dessa punkter. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, 1 447 557,57 1 938 912,00 461 711 0 0 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6550 Specialsjukvård Vsjd, Köptjänster inom specialsjukvården Verksamhetsinkomster 0,00 0,00 0,00 0 0 0 Verksamhetsutgifter -7 707 815,19-7 550 000,00-7 714 060,00-7 880 000-7 880 000-7 880 000 Netto -7 707 815,19-7 550 000,00-7 714 060,00-7 880 000-7 880 000-7 880 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -1 076,06-1 054,91-1 077,83-1 101-1 101-1 101 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 25

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 26 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Kristinestad skall ingå i en samkommun vars uppgift är att säkerställa tillgången till en högkvalitativ och tvåspråkig specialsjukvård som är tillgänglig för hela den befolkning som är i behov av den och som kan tillgodogöra sej den. Tjänster som inte kan produceras på ett kostnadseffektivt och kvalitativt sätt inom den tidsram som vårdgarantin fastställer skall upphandlas på ett sätt som beaktar den totala kostnadsprofilen och säkerställer vårdkvaliteten. Specialsjukvårdens kontinuerliga kostnadsökning stävjas genom att bygga upp en lokal och regional service som svarar mot befolkningens grundbehov. Specialsjukvårdens tjänster skall finnas tillgängliga för befolkningen och tillhanda hållas enligt den skyndsamhetsordning det medicinska tillståndet kräver. Patienter som inte längre kräver uppföljning hos specialsjukvården skall omgående garanteras uppföljning inom primärhälsovården. Tillgängligheten skall garanteras och förbättras via ökad användning av teknologi. Utrustningsnivån skall garanteras för ett smidigt och säkert omhändertagande. Operativa målsättningar Producenterna av specialsjukvård skall kontinuerligt utvärderas och deras verksamhet skall uppföljas beträffande kostnadseffektivitet samt kvalitet. Vårdkedjorna samt remitteringsindikationer skall finnas tillgängliga för alla. Varje patient skall beredas möjlighet till upplysning om alternativ vid remittering och han skall kunna fatta ett beslut som bygger på säkerställda fakta för att kunna garanteras en god kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Målsättningen är att specialsjukvårdens tjänster skall finnas tillgängliga och kunna utnyttjas enligt den skyndsamhet det medicinska tillståndet kräver. Den insats patienten erbjuds skall vara av god kvalitet och i möjligaste mån utan komplikationer. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Överföring av öppna psykiatrin från spec.sjukvård, -323 870,00 Resultatområdets helhetsförändring, -157 815,19 164 060,00 165 940 0 0

Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6520 Vård- och omsorgscentralens förvaltning och ekonomi Vård- och omsorgscentralens förvaltning, Utvecklingsarbete/projekt, Trygghet i hemmet, Kust-Österbottens sk Verksamhetsinkomster 74 577,47 116 775,00 113 400,00 113 400 113 400 113 400 Verksamhetsutgifter -519 911,08-901 571,00-1 566 529,00-1 570 000-1 570 000-1 570 000 Netto -445 333,61-784 796,00-1 453 129,00-1 456 600-1 456 600-1 456 600 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -62,17-109,65-203,04-203 -203-203 K5 netto / invånare -7,80-34,23-134,64 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Ledningsgruppen - Förvaltningschefen I verksamheten iakttas stadens strategi. Målsättningen är att också inleda nya projekt som kan bidra till att spara kostnader. Följer med Kssr-projektets utveckling för att kunna beakta eventuella förändringar i kommande planer. Förutom en effektiv förvaltning är De olika utvecklingsprojekten fortsätter Servicen förbättras gemensamt inom målsättningen att på olika sätt förbättra med målsättningen att förbättra K5. serviceutbudet så att inbesparingar i de klientens möjligheter att bo hemma totala kostnaderna görs på längre sikt. längre. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Varav K5:s andel, 188 403,00 713 124,00 Chefen för vårdarbetet och utvecklingskoordinatorn, 138 000,00 Resultatområdet som helhet, 339 462,39 668 333,00 3 471 0 0 Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 27

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 28 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6530 Öppen vård Rådgivningen, Läkarmottagningen, Arbetshälsovården, Sjuktransport Verksamhetsinkomster 526 615,79 488 200,00 591 900,00 577 000 577 000 577 000 Verksamhetsutgifter -2 681 164,46-3 035 400,00-2 920 440,00-2 975 000-2 975 000-2 975 000 Netto -2 154 548,67-2 547 200,00-2 328 540,00-2 398 000-2 398 000-2 398 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -300,79-355,90-325,35-335 -335-335 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Överläkaren och chefen för vårdarbetet Fortsatt förverkligande av god vård inom rådgivningsverksamheten enligt den nya förordningen. Främjande av Genom att följa med antalet skolningsdagar i form av 'skolningskort' och välbefinnande i arbetet genom antalet sjukfrånvarodagar. Genom att följa med antalet besök på sjuksköterskemottagningarna och fördelningen av arbetsuppgifter mellan läkare och sjukskötare. Effektiv prissättning och samarbete med övriga verksamhetsområden. Genom Familjecentrets möjligheter kan klientens ärenden skötas mångprofessionellt. Genom införande av mångsidig sjukskötar hälsa och tidigt ingripande. Genom läkarmottagningens verksamhet mottagningsverksamhet och verkställs jour och icke-brådskande fördelninga av sjukskötarnas och vård enligt rekommendationerna. En läkarnas arbetsuppgifter, effektiveras välfungerande arbetshälsovård enligt verksamheten inom kundens och arbetsplatsens behov. läkarmottagningens verksamhetsområde. Främja arbetshälsa och tidigt ingripande i olika hälsoproblem. Tillgänglig vård av sakkunniga vårdare.tillgänglighet och kort kösituation tills klienten kommer till vårdbedömning. Tillfredsställda klienter och förbättrad hälsa. Upprätthålla god yrkeskunskap och välbefinnande i arbetet i förändringens tid. Genom att ge effektiv och kunnig vård. Se till att all apparatur fungerar som de skall. Förverkliga ett effektivt samarbete med läkarmottagningen. Ansvara för att apparaturen fungerar. Effektiv vård och god personalsammanhållning. Utvecklingssamtal och god personalpolitik. Förverkliga ett effektivt och nationellt jämförbart prissystem i samarbete med Botnia- Seitti projektet.

Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, 392 651,33-218 660,00 69 460 0 0 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6531 Tandvård Tandvård Verksamhetsinkomster 326 932,22 271 100,00 325 200,00 296 000 296 000 296 000 Verksamhetsutgifter -765 447,06-869 350,00-822 860,00-825 000-825 000-825 000 Netto -438 514,84-598 250,00-497 660,00-529 000-529 000-529 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -61,22-83,59-69,53-74 -74-74 Netto / besök -43,56-60,01-49,92-53 -53-53 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören Tyngdpunkten läggs på förebyggande tandvård i enlighet med den nya lag-en om hälso- och sjukvård - speciell tonvikt läggs på skolelevernas och de äldres munhygien. Systemet med regelbunden kallelse (för dem som vill) fortsätter, detta har också en förebyggande funktion. En förnuftig och kontrollerad kostnadshantering, målinriktad inkomstbildning, målsättningen är ett vinstgivande resultat. Personalbrist, 1-2 tandläkare för litet åtminstone fram till början av september 2012. Det finns altid en risk att någon pensioneras i förtid på grund av invaliditet. Vikarier anställs som köpservice. I investeringarna ingår en ny tandvårdsenhet (tandläkarmaskin) 20.000. Tandvård med lustgas inleds hösten 2012. Tandvården är till för alla åldrar. Målsättningen är att bibehålla nivån på Köbildning undviks med hjälp av en Skoleleverna får profylaktisk tandvård kundbetjäningen och dessutom effektiv förebyggande vård. Vikt sätts Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 29

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 30 - Ledande tandläkaren ung. en gång i månaden då tandskötaren åker runt till skolorna och daghemmen. Munhygienisten besöker åldringshemmen och bäddavdelningen samt boendeenheten för utvecklingsstörda. Systemet med regelbunden kallelse, som togs ibruk 2005, utgör en god förebyggande grund. Tandvårdspersonalen har en stark kompetens som stöds med bl.a. utbildningar och tidsenlig utrustning. Tandvården betjänar sina klienter och om personalresurserna tillåter kan tjänster också säljas utanför kommungränsen. Tyngdpunkten sätts på förebyggande och korrigerande tandvård. betonas kallelsesystemets förebyggande inverkan. De profylaktiska besöken i skolorna och daghemmen fortsätter och de äldres munhygien är en viktig del av välfärden och omsorgen. vid att personalen ska orka i sitt arbete. Maskinerna och instrumenten ska vara tidsenliga och hållas i skick. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, -159 735,16 100 590,00-31 340 0 0 Huvudansvarsområdet Resultatområde Kostnadsställen VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN 6533 Anstaltsvård Bäddavdelningen, Kristinahemmet, Åldersro servicecenter Verksamhetsinkomster 1 010 586,25 1 117 400,00 1 002 000,00 1 002 000 1 002 000 1 002 000 Verksamhetsutgifter -4 553 192,29-4 772 151,00-5 184 000,00-5 261 000-5 261 000-5 261 000 Netto -3 542 606,04-3 654 751,00-4 182 000,00-4 259 000-4 259 000-4 259 000

Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -494,57-510,65-584,32-595 -595-595 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktionsmålsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Utvecklande av bäddavdelningens verksamhet till en enhet som motsvarar dagens behov. Målsättningen är att anstaltsplatserna skall motsvara de nationella rekommendationerna. Verksamheten koncentrerar även på den fortsatta vården för specialsjukvårdsklienter. Kristinahemmet önskar förverkliga en god och individuell vård samt förverkliga ett rehabiliterande arbetssätt. Åldersro önskar upprätthålla och om möjligt återställa klientens funktionsförmåga till den grad det är möjligt, genom alldaglig sysselsättande verksamhet. Strävan att uppnå de nationella rekommendationerna på god vård. Effektivare vårdformer som leder till att avdelningen inte längre blir ett hem för patienter utan rehabiliteras till ett gott liv i eget boende. Genom att upprätthålla och återställa klienternas funktionsförmåga till den grad det är möjligt genom alldaglig sysselsättande verksamhet. Utveckla vårdkedjorna. Vårda rätt klient på rätt plats i ändamålsenliga utrymmen. Vårdpersonalen har ett rehabiliterande arbetssätt. Verksamheten skall bygga på ett rehabiliterande arbetssätt. Utveckla vårdkedjorna, rätt klient på rätt plats. Doctagons distansmedicinska tjänster används.välmående personal och klienter. Deltagande i ändamålsenlig skolning. Operativa målsättningar - Vård- och omsorgsdirektören - Överläkaren och chefen för vårdarbetet Bäddavdelningen utvecklas till en akutvårds-, rehabiliterande och terminalvårds avdelning. Dialysverksamhet fortsätter. MRSA personalens fortsatta arbetsförhållanden bör säkerställas (beslut 1 år / gång). Minskande av kösituationen genom effektiv rehabilitering och samarbete med hemvården samt Akutteamet. Snabb diagnostisering, effektiv vård och hemvård. Samarbete med andra yrkesgrupper kring klienten samt med En effektiv och kunnig vårdpersonal. Ergonomiska vårdtillbehör. Utvecklande av patientsäkerheten på avdelningen. HaiPro. Den fysiska hälsan upprätthålls genom att träna de alldagliga aktiviteterna. Tillräcklig näringstillförsel. Bra hygien för att förebygga infektioner och trycksår. Upprätthålla goda relationer med klienternas anhöriga och ge bra information om vårdmetoderna och verksamheten. Upprätthållande och höjande av personalens kunnighet och Upprätthållande av personalens yrkesskicklighet Uppföljning av antalet vårddagar. Uppföljning av personalens välbefinnande i arbetet och sjukfrånvaro. Regelbundna utvecklingssamtal och avdelningsmöten. Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 31

Kristinestads stad Budget 2012 Ekonomiplan 2012-2015 32 VCS. Hela personalen med när det yrkesskicklighet genom deltagande i gäller utvecklande av verksamhetformer. Vårdpersonalens samman- utbildningar. hållning stärks. Förändringar i Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan strukturer / anslagsbehov Resultatområdets helhetsförändring, 112 144,96 527 249,00 77 000 0 0 Huvudansvarsområdet VÅRD- OCH OMSORGSCENTRALEN Resultatområde 6534 Kompletterande tjänster Kostnadsställen Fysioterapi och medicinsk rehabilitering, Kosthåll, Centralförrådet, Sållning (Apotek till år 2011) Verksamhetsinkomster 237 893,34 208 300,00 261 000,00 261 000 261 000 261 000 Verksamhetsutgifter -723 328,23-736 800,00-795 220,00-806 000-806 000-806 000 Netto -485 434,89-528 500,00-534 220,00-545 000-545 000-545 000 Nyckeltal Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Netto / invånare -67,77-73,84-74,64-76 -76-76 Beslutsnivå: Vem fattar beslutet om målsättning Målsättningar som berör strategisk position, områden, befolkning, och totalekonomi Målsättningar som berör klienten Produktions-målsättningar Strategiska målsättningar - Fullmäktige - Vård- och omsorgsnämnden Förebyggande insatser och vård av stöd- och rörelseorganen hos olika åldersgrupper samt upprätthållande av arbets- och funktionsförmågan bland befolkningen. Betydelsen av den egna hälsans vård och dess inverkan på olika hälsohinder samt konditionens och funktionsförmågans betydelse. Anskaffningen av förnödenheter för stadens inrättningar har nästan helt koncentrerats till centralförrådet. Koncentrera verksamheten på förebyggande och konsultativa insatser inom rehabiliterande vård. Centralförrådets målsättning är att avdelningarna beställer förnödenheter elektroniskt direkt från lagret. Fysioterapins målsättning är att öka utskrivningsmöjligheterna genom att stöda klienterna med rådgivning och hjälpmedel. Utveckla rehabiliterande hemvårdsverksamhet. Inom kosthållet finns behov av att förnya kökets relativt gamla utrustning samt utvidga datasystemet till kökets stödfunktioner, t.ex. så att personkortet kan användas för att betala måltider.