Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2009 Laggargårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor

Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 4 ARBETET I VERKSAMHETEN 9 4.1 Barns inflytande... 10 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande?... 12 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 14 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 15 Arbetet... 15 Analys... 15 Slutsatser och lärdomar... 15 Åtgärder för förbättring... 15 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 16 Analys... 16 Måluppfyllelse... 16 Slutsatser och lärdomar... 16 8 JÄMSTÄLLDHET 17 Analys... 17 Måluppfyllelse... 17 Slutsatser och lärdomar... 17 Utveckling och lärande... 18 När fungerar det inte?... 19 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med ut veckling och lärande?... 21 9 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 23 10 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 24 11 LIVSSTIL OCH HÄLSA 25 12 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 26 13 JÄMSTÄLLDHET 27 14 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET 28 15 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING 28 16 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 28 3

1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDO- VISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Budgetuppföljningar och bokslut Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Som underlag till årets kvalitetsredovisning finns verksamhetens arbetsplan. Pedagogerna har utvärderat sitt pågående arbete utifrån arbetsplanen vid fyra tillfällen. Diskussioner och erfarenhetsutbyte sker bl.a. i det dagliga jobbet. Dessutom har arbetslaget pedagogiska diskussioner på arbetslagsträffar. Träffar med utvecklingsledarna, inom centrumområdet, har skett varannan vecka. Där tas frågor upp från den egna enheten/avdelningen. Utvecklingsledarna fungerar som språkrör för sin enhet/avdelning. När arbetslaget har sammanställt avdelningens underlag till kvalitetsredovisningen, har biträdande rektor en gemensam träff med enhetens utvecklingsledare eller arbetslag för att sammanställa enhetens resultat till årets kvalitetsredovisning. 5

2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSRE- DOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPE- RIODEN Arbeta vidare med värdegrundsfrågor och förskolans uppdrag Har diskuterat värdegrundsfrågor i arbetslaget. Förskolans uppdrag och ansvar är en fråga som vi reflekterat över tillsammans i hela huset och tillsammans på hela centrums förskoleområde. Arbetslaget behöver skapa mer tid för reflektion och planeringstid för att organisera verksamheten. Vi har fått ordning på planeringstiden. Reflektionstid har vi på vår arbetslagstid. Vi fortsätter att utveckla samarbetet mellan avdelningarna. Vi tar hjälp av varandra över avdelningsgränserna och samarbetar vid öppning och stängning av förskolan. Avdelningarna har en planerad aktivitet med husets alla treåringar då vi gått till skogen. 6

3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Laggargårdens förskola ingår tillsammans med Bullerbyn, Ärlan, Medåkers förskola och Mejerska gården i förskoleområdet Centrum, som är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Styrning Förskolans verksamhet styrs av Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Arboga kommuns Skolplan. Förskolan Laggargården har utifrån styrdokumenten utarbetat sin arbetsplan. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och biträdande rektor, som tillsammans arbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna. Personal Organisation Bemanningen på Laggargården är fyra förskollärare, två barnskötare och ett ekonomibiträde. Arbetslaget ansvarar för att verksamheten bedrivs mot uppsatta mål. Förskolan har gemensam arbetsplatsträff tillsammans med sin skolledare en gång i månaden. Planerings, - och reflektionstid är förlagd på både dag och konferenstid. Dessutom har verksamheten tre kompetensdagar per år, då verksamheten håller stängt. På förskolan har vi fördelat arbetet genom att ha en tydlig ansvarfördelning. Det finns dataansvarig, utvecklingsledare och hälsoinspiratör. Att ha insyn i och kunna påverka sin budget är nödvändigt för att förskolan ska hålla de ekonomiska ramar som finns. Därför har enheten också en budgetansvarig som tillsammans med skolledaren har återkommande träffar där ekonomin och inköp diskuteras. Liknande träffar finns med de köksansvariga ekonomibiträdena inom Centrums förskoleområde förekommer. Kompetensutveckling Satsningen på förebyggande barnolycksfallsvård har fortsatt. En föreläsning om smitta i förskolan gavs under våren. 7

Utbildning i datakunskap har pågått under 2009. Datautbildning, PIM, har riktats till all personal inom förskolan och målet är att alla ska nå lägst nivå två. Brandförsvaret har haft en utbildningsdag i brandkunskap. Denna utbildning ska återkomma varje år. Arboga kommuns förskoleverksamhet har fått medel till ett EUprojekt för kompetenshöjande åtgärder. Under hösten har medarbetarna deltagit i en självskattning som ska återkomma ytterligare två gånger fram till våren 2011. Hela arbetslaget har under två tillfällen fått utbildning i Att stärka de mellanmänskliga relationerna med hjälp av dialoginstrumentet SDI. Föreläsning om Pedagogisk dokumentation har skett under hösten vilket är en utbildningssatsning som kommer att fortsätta under 2010. För att främja hälsofrågorna inom enheten, har vi utbildat ytterligare Hälsoinspiratörer. Deras uppgift är få igång en dialog med sina arbetskamrater om hur det mår och vad de tillsammans kan göra för att må bättre. Förskolan Laggar gården består av två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år. På förskolan är 45 barn placerade. Ekonomi Laggargården har gjort ett positivt resultat 2009. En av åtgärderna har varit att tillfälligt stänga en avdelning under höstterminen för att tillsammans med övriga förskolor i kommunen klara det sparbeting förskoleverksamheten fick 2009. 8

4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Laggargården har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Barns inflytande Utveckling och lärande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 9

4.1 Barns inflytande Arbetslag Rödkövern Problemformulering Hur får man barn att våga säga ifrån när det är något de inte vill? Hur får man barn att lyssna på varandra? Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Arbetet Vi gjorde upp tydliga regler tillsammans med barnen. Vi gjorde collage tillsammans där barnen klippte ut bilder om hur man ska vara mot varandra. Barnen fick också prata om hur man ska vara en bra kompis, det skrev vi ner och sattes upp på väggen. Vi har jobbat med samtalsbilder (Marius mus) om våra olika känslor. Vi vuxna har spelade teater för barnen, något som vi upplevde att barnen levde sig in i. Vi använde oss av videofilmerna (Värsta bästa vänner) som handlar om konfliktlösningar. Barnen fick berätta vad de själva var bra på och också vad de tyckte kompisarna var bra på. Här såg vi barn som inte tyckte att de var bra på något men där kompisarna hade mycket bra att säga om dem. När vi pratar med går vi ner på barnets nivå för att få ögonkontakt och se att barnen förstår vad vi menar. Ibland har vi individuella samtal kring en händelse. Då går vi undan så att alla andra inte behövde höra. Vid konflikter gick vi snabbt in och pratade om vad som hänt och vad man kunde ha gjort istället. Vi upplevde att barnen fick lättare att prata om hur de kände. Barnen som inte hade vågat säga ifrån till kompisarna började göra det och kompisarna lyssnade. Mönster i underlaget Vi såg att barn som inte vågade säga ifrån blev mer utsatta. Vi hade barn med starka viljor som inte tog tillräcklig hänsyn till sina kompisar. Slutsatser Det är ett arbete som måste hållas levande i barngruppen. Fungerar bättre i mindre grupper. Arbetet med olika känslor och samtalsbilder gav resultat. Barnen vågade säga ifrån och lyssnade mer på varandra. Vi uppmuntrade barnen att säga nej när de inte ville och att respektera när någon annan sa nej. 10

Lärdomar Vi har insett att barn kan ändra sitt beteende beroende på hur de bli bemötta. Nästa steg i lärprocessen Vi är ett delvis nytt arbetslag. Det var många barn som slutade och började i förskoleklass i våras. De nya barnen kommer från två olika avdelningar och från en annan förskola så det har bildats grupper i gruppen. Många av barnen har väldigt starka viljor som vi måste jobba med. Vi ser att målet som vi har nu inte passar på den nya barngruppen, vi kommer därför att byta problemformulering. 11

4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Utveckling och lärande Normer och värden Vi tycker att det är bra att barnen får träna sig på att lösa konflikter redan i förskolan. Vid konflikter går vi vuxna in och hjälper till genom att lyssna på de inblandades versioner och ställer frågor för att tillsammans komma till en lösning. När vi jobbade med känslor spelade vi vuxna teater för barnen för att de skulle förstå konsekvensen av deras eget agerande i gruppen. Vi har jobbat med samtalsbilder och gjort regler tillsammans med barnen om hur man ska vara en bra kompis. När vi pratar med barnen om det som hänt, vänder vi det så att barnen själva får sätta sig in i den andres situation. Man mår bra om man blir sedd och lyssnad på. Vi är noga med att välkomna barnen varje dag och vi sjunger namnsånger. Vi uppmärksammar vad varje barn är bra på. Både de själva och kompisarna har fått tala om vad de tycker att de är bra på. Barns inflytande Förskola och hem Vi intervjuar barnen. Resultaten är inte det viktigaste utan att barnen känner att vi är intresserade av vad de säger och att vi lyssnar på dem. Vi är lyhörda för barnens nyfikenhet och upptäckarlust, t.ex. hade vi ett barn som undrade hur man gör potatismos. Vi gjorde då potatismos med barnen. När barnen ville plocka ner äppelkart pratade vi om vad man kan göra om äpplena får sitta kvar på trädet och mogna. Några barn föreslog att man kan göra äppelpaj och äppelmos. När hösten kom plockade vi äpplen och gjorde paj och mos. Vi erbjuder föräldrarna ett utvecklingssamtal per år. Om föräldrar önskar ytterligare samtal tillgodoser vi deras önskemål så snabbt som möjligt. Vi har föräldramöte en ggr per år. Utöver det har vi olika fester där föräldrarna bjuds in. Föräldrarna är alltid välkomna att delta i vår verksamhet. I hallen har vi en planeringskalender där vi skriver vad som är planerat och vad vi har gjort. Vi informerar via veckobrev. Vi tycker att den dagliga kontakten med föräld- 12

rarna är viktig. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi skrev ett brev till personalen i förskoleklassen som föräldrarna fick godkänna, där vi berättade lite om varje barn. Vi hade tre planerade besök i de blivande förskoleklasserna. Alla blivande skolbarn gjorde dessutom ett besök på varandras skolgårdar. 13

5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Arbete Vi arbetade med sång- och sagopåsar för att barnen skulle få en bild och förstå vad vi sjunger och berättar om. En gång i veckan hade vi språksamling. Då gjorde vi Gumman städar munnen, som är en form av tunggymnastik. Högläsning hade vi varje dag i olika åldersgrupper. Vi använde sång och ramsor dagligen. Arbetslaget hjälpte varandra genom diskussioner och förslag på lösningar inför eventuella åtgärder. Vi hade några oroliga barn i vår grupp som ibland hade svårt att veta vad de skulle göra och därför bara sprang runt. För att får barnen att lyssna på oss gick vi ner på deras nivå och fick ögonkontakt med dem för att se att de var med på det vi sa. Efter t.ex. mellanmålet låg vi steget före och frågade dem vad de hade tänkt göra för att få stopp på springet. Vid konflikter gick vi snabbt in och pratade om vad som hänt och vad man kunde ha gjort istället. Analys Vi märkte att när vi hade språksamling blev fler barn än vad vi hade trott hjälpta av det material vi använde. Barnen blev säkra på sagan om Gumman De satte ord till ljuden i sagan och skrev en fortsättning och la in fler ljud till den. Med tiden minskade springet genom att vi nådde fram till barnen och barnen visste vad som gällde. Måluppfyllelse Vi upplever att barnen blev bättre på att göra olika ljud och många fick en förståelse för att ord är uppbyggda av olika ljud. Vi såg hur barnen växte när de hade skrivit en fortsättning på sagan. Slutsatser och lärdomar Barnen känner trygghet i att få göra saker om och om igen. Sagan Gumman städar munnen är bra för barnens språkutveckling. Åtgärder för förbättring Vi måste bli bättre på att erbjuda barnen planerade valmöjligheter. 14

6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Arbetet Vi uppmuntrade föräldrar med annat modersmål att använda sitt språk hemma och talade om för dem hur viktigt det är för barnets svenska språkutveckling att de har ett utvecklat hemspråk som grund. Vi försökte ta tillvara de vardagliga situationerna för att föra en dialog med barnen t.ex. vid maten, i samlingen, på promenader och vid blöjbyten. Vi använde oss av bilder och saker för att förstärka ordens betydelse. Vi försökte ha ett tydligt kroppsspråk. Vi läste böcker för barnen varje dag. Vi tycker att det är viktigt att barnen ser att vi vill förstå vad de menar. När barnen pekar på något sätter vi ord på föremålet. När vi får barn med annat modersmål ber vi att få veta vad vissa ord heter på deras hemspråk. Analys Det är ett handikapp för oss att inte kunna varje barns modersmål. Barnen blir glada när de ser att vi förstår vad de säger. Barnen blir glada om man säger något på deras hemspråk. Måluppfyllelse Vi kan se att barnens svenska ordförråd har ökat. Slutsatser och lärdomar Om man kan säga några enkla ord på barnets hemspråk får man lättare kontakt med barnet. Åtgärder för förbättring Det vore bra om vi kunde vissa enkla ord på barnets modersmål redan vid inskolningen. 15

7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Arbete Vi är ute minst en gång varje dag. Vi går på promenader och till skogen. Vi äter frukt och grönsaker varje dag. Vi undviker produkter med socker. En gång i veckan har vi rörelsesamling och en gång i veckan musik och sång. Barnen fick massage varje dag vid vilan, till lugn musik. En gång per år anordnar vi en hälsovecka. Varje dag under den veckan har vi en aktivitet och vi äter lite annorlunda frukter och grönsaker. Aktiviteterna kan vara gymnastik avsedd för barnen, fotbad, hälsopromenad mm. Analys Vi vuxna började med att massera barnen på ryggen. Efter ett tag ville barnen börja massera varandra. Genom att barnen erbjöds olika sorters frukt och grönsaker, som återkom med jämna mellanrum, så blev barnen nyfikna och ville smaka. Barnen tittar på varandra och vad de äter och det gör att de blir inspirerade till att smaka något nytt. När barnen fick välja vad de ville göra, valde de ofta att gå ut. Måluppfyllelse Vi märkte att barnen vågade prova nya saker. Slutsatser och lärdomar Barnen håller sig friskare när vi är ute mycket. Efter massagetillfällena blir barnen lugnare. 16

8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbete Vi behandlar barnen utifrån vad de behöver oavsett kön, religion, funktionshinder etc. Vissa barns nej har inte uppfattats som ett nej. Vi har pratat om och visat hur man kan säga nej och att ett nej alltid är ett nej. Vi arbetade extra med några flickors fnittriga nej, att de skulle bli tydligare med sina nej, både kroppsligt och verbalt. Vi är medvetna om att traditionen gör att flickor och pojkar kan bemötas olika. Vi vuxna pratar med varandra om vi märker att något sådant sker. Analys Vi anser att vi är bra på att ta vara på barnens intressen. Vi behöver jobba mer på att inspirera till nya upptäckter så att barnen får möjlighet att utveckla nya intresseområden oavsett kön. Vi planerar in mer styrda aktiviteter i verksamheten. Vi måste också vara lyhörda och ha tid för barnens egna intressen. Måluppfyllelse Barnens nej blev efter hand tydligare. När barnen upptäckte att deras nej togs på allvar, växte deras självförtroende. Slutsatser och lärdomar Om barnen får upptäcka nya saker som de klarar av får de utökad tillit till sin egen förmåga. 17

Utveckling och lärande Arbetslag Blåklockan Problemformulering Hur kan vi bidra till att barnen utvecklar självständighet och tillit till sig egen förmåga? Mål i förskolans läroplan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Arbetet Vi skapar trygghet genom fasta rutiner. Genom att vi går ut efter samlingen på förmiddagen får barnen en tidsuppfattning. Vi arbetar med att sänka ljudnivån för att skapa en trivsam atmosfär. En åtgärd är att dela barngruppen i mindre grupper. Vi arbetar med barnens språkutveckling, det är viktigt att barnen kan göra sig förstådda. Vi använder oss av sånger, rörelser, lite tecken, läser sagor, tittar på bilder, drama och sagor. Vi vill väcka nyfikenheten hos barnen och ta tillvara barnens egen nyfikenhet genom att göra det lustfyllt och spännande på barnens nivå vilket leder till att barnen lär sig. Vi ger barnen tid att prova själva, stöttar och berömmer Vi använder barnens namn när vi pratar till dem. Vi har dagligen en samling då vi medvetet gör aktiviteter så alla blir bekräftade. Vi tar emot barn och föräldrar i hallen, vi står med och säger hej då vi ses imorgon när barnen går hem. Barnen får hjälp att ta mat vid första portionen för att skapa lugn vid matsituationen. När de sedan vill ha mer mat fungerar det bättre att de tar själva, barnen är då inte är lika hungriga. Då får barnen träna på att lägga för sig mat, dela maten och skicka faten vidare till kompisarna. Vi ger varje barn den tid de behöver, samtalar och frågar till dess vi vet vad barnet menar. När andra barn pockar på uppmärksamhet säger vi att de får vänta tills vi pratat färdigt. Om barnet inte respekterar det, visar vi stopp med handen. Mönster i underlaget När vi arbetar som ovan är vi på rätt väg, det blir lättare att bekräfta barnen och vi lär barnen använda språket som verktyg och vi ger barnen den tid det tar att träna och prova sig fram. 18

Barnen på Blåklockan har utvecklat språket. De pratar mer och för dialoger med varandra. Leken har utvecklats. Vi ser en utveckling i att barnen har blivit mer självständiga. Om barn vill ha vatten att leka med så hämtar de en hink och går in och hämtar vatten. Om barnet inte når en sak de gärna vill ha så hämtar de en stol och ställer sig på den för att nå. Vi har sett många kreativa lösningar den senaste tiden. Vi har börjat introducera datorn, spelar Bollibompa spelet".barnen tittar oftare i sina portfoliopärmar tillsammans med någon kamrat, då jämför de bilder och det kan ibland bli långa dialoger. Slutsatser När tycks det fungera? När vi har fasta rutiner, när vi delar barngruppen, när vi har struktur på verksamheten, när alla i personal laget vet vad den har för uppgift. När barnen får tid var och en med en vuxen. När fungerar det inte? Det fungerar inte så bra om personalen tappar fokus på barnet t ex om något stör verksamheten. Lärdomar Barnen behöver lugn och ro och fasta rutiner. De behöver egen tid med en vuxen. Vi behöver dela barnen i mindre grupper oftare för att få en lugnare grupp och varje barn ska hinna bli bekräftat. Planering av nytt görande Vilka konsekvenser får lärdomarna för det fortsatta görandet? Vi skapar trygghet genom fasta rutiner, barnen får en känsla av tiden. Efter samlingen på förmiddagen går vi ut eller har planerad verksamhet och efter lunch vilar vi etc. Vi arbetar med ljudnivån för att skapa en trivsam atmosfär genom att dela barngruppen i mindre grupper. Vi delar barnen i åldersgrupper för att stimulera till utveckling. Vi behöver arbeta strukturerat och arbetslaget ska ha en tydlig arbetsfördelning. Vi arbetar med att väcka nyfikenheten hos barnen och ta tillvara barnens egen nyfikenhet. Lärandet ska vara lustfyllt och spännande och på barnets utvecklingsnivå. Vilka andra sätt att arbeta kan pedagogerna tänka sig att pröva? Vi vill jobba med barnen i smågrupper/tvärgrupper och ta reda på deras intressen. Vi vill erbjuda en varierande verksamhet som passar alla olika individer. Vi vill tillsammans med barnen utforska olika områden som 19

språk, skogen/naturen, teknik och skapande på ett roligt och lättsamt sätt. Vi vill locka barnen att prova nya saker. Nästa steg i lärprocessen Om vi har nått målet? Ja, vi tycker att vi hittat metoder som fungerar bra. Barngruppen har blivit äldre och förändrats samt att vi är ett nytt arbetslag. I nuläget har vi andra problem som vi möter i vardagen som känns mer angelägna i vår nuvarande situation. Vi kommer därför att ändra problemformuleringen när vi reviderar vår arbetsplan. 20

Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med ut veckling och lärande? Utveckling och Lärande Normer och värden Barns inflytande Förskola och hem Våra värderingar säger att vi inte får kränka någon kamrat. Vi hjälper barnen att förstå vad som är fel Vi försöker få barnen att sätta sig in i hur kamraten kan känna sig. Vi vill lära barnet att tänka efter innan barnet gör eller säger dumma saker och att det får konsekvenser när man gör illa någon. Vuxna har här en viktig uppgift att lära barnen vad som är rätt och fel. Bland barnen förekommer svordomar och fula ord, vi strävar därför aktivt mot nolltolerans för detta. Barnen lär sig använda språket på rätt sätt för att inte kränka och såra någon. Vi försöker få barnen att förstå hur ett annat barn känner med hjälp av våra frågor. Arbeta med material som finns på förskolan som t ex Samtalsbilder en väg till kommunikation med barn Vi lyssnar till vad barnen vill och vi försöker att inte avbryta barnens lek. Barnen får själva välja vad de vill sysselsätta sig med under dagen, vid planerad verksamhet accepterar vi om barnen vill något annat. Vi tycker det är mycket viktigt att vi är lyhörda och bemöter barnen med respekt. Vi uppmuntrar barnen till egna initiativ. Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och där med få möjlighet att påverka sin situation. Det är lättare att ge barnen mer inflytande när vi delar in dem i mindre grupper. Vi har lättare att tillgodose varje barns behov och önskningar. Vårt förhållningssätt är att vi vill säga JA istället för NEJ till barnen. Föräldrarna lämnar synpunkter på verksamheten. Föräldrarna är engagerade. Vi har utvecklingssamtal, föräldramöten och en bra kontakt vid lämning och hämtningssituationerna. Vi anser att kontakten med föräldrarna är viktigt för verksamheten och tillsammans med hemmet skapa förutsättningar för varje barns utveckling. 21

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi har ännu inte barn som skall börja förskoleklass. Barnen är mellan 1-4 år. 22

9 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Vi har barn som har svårt att klarar vissa situationer i den dagliga verksamheten. Vi har reflekterat över det och provar olika metoder för att det ska bli en bra situation för alla. I detta fall samlar vi barnen och en personal till en mindre grupp för att skapa lugn och ro för barnen. Övergångar mellan olika aktivitet är också svårt för en del barn att klara. En vuxen följer barnet i dessa övergångar som ett stöd och påminner om vad barnet ska göra. Vi upplever att barnen trivs och blir tryggare då. Vårt barn som har resurs har blivit piggare, mer tillfreds och är mindre sjuk. Bedömning av måluppfyllelse Alla barn ska få hjälp med svårigheter för att få känna sig som en tillgång i gruppen. Slutsatser och lärdomar När vi arbetar som ovan hjälper vi barnen så att de slipper känna ett misslyckande. Åtgärder för förbättring Vi provar oss fram hela tiden. 23

10 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål Vi har för tillfället inte några barn med annat modersmål än svenska. Vi är medvetna om modersmålets betydelse. 24

11 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dansrytm och miljö. Vi serveras mycket grönsaker och frukt dagligen. Vi firar barnens födelsedagar med stort fruktfat med lite exotiskt inslag. Det uppskattas av barnen som tycker det är festligt och gott. Vi tillbringar stor del av vår verksamhet utomhus, i olika miljöer. Vi ser det som ett pedagogiskt uterum. Handhygienen är viktig när man är många på samma ställe, för att minska smittoriskerna. Vi har rutiner för barnen att tvätta händerna efter frukt, efter toalettbesök, efter utevistelse,före och efter måltider. En personal är alltid med och hjälper till vid tvättning. Våra inarbetade rutiner har resulterat i att barnen hjälper till att påminna varandra att tvätta händerna. Vår förhoppning är att barnen håller sig friskare när vi har mycket av vår verksamhet utomhus. Åtgärder för förbättring Vi kan öka utevistelsen.. 25

12 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Under barnens vistelse i förskolan skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt handlande. Genom att t.ex ställa frågorna: Hur kände du? Hur tänkte du? Kunde du gjort på något annat sätt? Hur tror du att den andre kände sig? Varför blir det så här? När vi använder oss av frågorna ser vi att barnen blir tankfulla och vi har svårt att få svar från dem. Efter vi har analyserat tillsammans, så tror vi att barnen fått en förståelse för sitt handlande. När vi frågar Hur tror du att det känns för Pelle när du slår honom, har vi märkt att det blir lättare för barnen att förstå vad de har gjort och att vi då också kan få ett svar. Vid revidering av likabehandlingsplanen i februari 2009 kom det upp tankar om hur barn kan känna sig kränkta i form av exponering vid skötbord och pottbesök. Vi har åtgärdat det genom att sätta upp rullgardin vid skötbord samt att vi slutat med pottor. Mål En förskola fri från kränkningar, där alla kan känna sig trygga och känna glädje. Föräldrarna skall känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. Vi skall arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan kränkande behandling. Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling skall vi ta tag i problemet och åtgärda det snarast. All personal skall vara väl förtrogen med regeringens skrift Trygghet, respekt och ansvar. Bedömning av måluppfyllelse: Vår bedömning är att vi inte har upp nåt målen helt.vi följer vår likabehandlingsplan och inför revidering läser vi alla i personalgruppen regeringens skrift. Vi tror att om barnen hör samma frågor många gånger lär de sig att reflektera över sitt handlande. Vi upplever att barnen tycker det är lättare att prata om andras känslor än sina egna. 26

13 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbete Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika, vi försöker att tänka på det och vi påminner varandra. Ett tillfälle när vi ibland glömmer oss, är när barnen står och visar vad de har på sig när de kommer på morgonen. En problematik i det hela är att föräldrar ibland påpekar vad barnet har på sig etc. Vi har reflekterat och tror i många av fallen att föräldrarna vill att vi uppmärksammar kläder, hår etc. för att deras barn ska bli sedda. Vi försöker se barnen på andra sätt som att vi säger: -Hej Lisa, vad kul att du är här. Vi försöker tänka på att alla barn får komma till tals och bli sedda och lyssnade på. Vi har medvetet placerat barnen med tanke på deras olika personligheter när vi sitter och äter. Vi uppmuntrar och stimulerar alla våra barn att lösa uppgifter, leka och ha roligt. Vi hör ibland att barnen säger: Det där är ett killspel, det kan inte du! - Du får inte tvätta dig där, det är ju bara för killar! Vid såna situationer blir det ett naturligt tillfälle att prata om jämställdhet med barnen. Bedömning av måluppfyllelse I förskolan ska alla ha samma möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen. Slutsatser och lärdomar Alla har rätt att vara den de är och vi ska inte försöka forma barnen efter deras kön. Åtgärder för förbättring Att vi som personal tänker oss för och påminner varandra om hur vi pratar med barnen. 27

14 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Jag bedömer att Laggargårdens förskola har gjort ett mycket gott arbete under 2009. Vi har under året försökt hitta nya former för att utveckla ett samarbete över avdelningarna. Syftet är att det ska skapa tid för egen och gemensam reflektion och planering. Det har vi lyckas bra med. De har fortsatt samarbeta runt sena stängningar tillsammans med Meijerska och Bullerbyns förskolor. Samarbetet kommer att fortsätta under 2010. Vi har arbeta vidare med värdegrundsfrågor och förskolans uppdrag under året. Arbetslagen har återkommande tillfällen till samtal med varandra. Vi har fortsatt våra diskussioner kring uppdraget. Detta sker gemensamt på hela centrumområdet. På förskolan arbetar vi med att skapa lugn och ro för barn och vuxna. Vi uppmuntrar barnens lek, jobbar med språket och hur man är mot varandra. Vuxna finns tillsammans med barnen för att stötta och uppmuntrar i olika situationer. Kontakten med föräldrarna är viktig och vi vill skapa ett förtroendefullt samspel mellan föräldrar och personal. I arbetslaget måste vi jobba mer på kommunikationen mellan varandra och att komma ner på djupet i våra pedagogiska diskussioner. Vi ska ta tillvara på varandras erfarenheter. Som skolledare ska jag ge stöd till arbetslaget genom att vara närvarande och utmana i pedagogiska samtal. Jag ska ge möjligheter till utrymme och förutsättningar för arbetslaget få tid till reflektion och att hålla dialogen levande. Jag använder Skolverkets material BRUK som ett verktyg för självskattning av kvalitet i den egna verksamheten och för få till djupare diskussioner i arbetslagen runt uppdraget och målen. Pedagogisk dokumentation och observationer är ytterligare områden som behöver användas mera. Under våren 2010 kommer personalen få mer kompetens kring pedagogisk dokumentation, genom en utbildningsinsats till all personal. Vi behöver strukturera vårt arbete och göra ansvarsfördelningen tydligare och vi ska finnas där barnen är. Att uppmuntra och ge beröm stärker barnens självförtroende. Barnen ges tillfällen att göra egna val i lek och vardagssituationer. Det är viktigt att inte ha så bråttom i vårt arbete utan att barnen får den tid de behöver. Vi kommer att dela barnen i mindre grupper oftare för att bidra till att gruppen ska få ett lugn och att varje barn ska bli bekräftat. Vi har insett att hur vi bemöter barnen har en stor påverkan på deras beteende. 28

Vi vill jobba med barnen i smågrupper/tvärgrupper och hitta deras intresseområden. Vi vill erbjuda en varierande verksamhet som passar alla olika individer. Vi vill tillsammans med barnen utforska olika områden som språk, skogen/naturen, teknik och skapande på ett roligt och lättsamt sätt. Vi vill locka barnen att prova nya saker. I nuläget har vi andra problem som vi möter i vardagen som känns mer angelägna i vår nuvarande situation. Vi kommer därför att ändra problemformuleringen när vi reviderar vår arbetsplan under våren 2010. Bedömning: Utifrån de underlag som vi presenterar så bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra 29

15 ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING Hur man är mot varandra, för att inte såra, kränka och kunna använda sitt språk på rätt sätt. Vi måste bli bättre på att ligga steget före och ha planerade valmöjligheter för barnen. Vi behöver sätta oss ner tillsammans för att planera vårt arbete framöver. Under vissa tider på dagen behöver vi ha bestämda aktiviteter som barnen får välja mellan. Vi behöver ha en tydligare arbetsfördelning i arbetslaget. Arbeta mer med pedagogisk dokumentation Vi ska använda oss mer av Skolverkets material Bruk för självskattning och utveckling i vår verksamhet 30

16 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN 2009:s kvalitetsredovisning har fastställts vid gemensam arbetsplatsträff i området 09-12-18 Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Ewa Hedström Biträdande rektor Förskolan Centrum 31