Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Relevanta dokument
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer

Lokal anvisning

Lokal anvisning

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Innehåll: Inledning sid 1

Multiresistenta bakterier

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Riskfaktorer för smittspridning: diarré

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019

Multiresistenta bakterier

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

MRSA vårdhygieniska aspekter

Multiresistenta bakterier

Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset

MRB Multiresistenta bakterier

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

Fastställd

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

Multiresistenta bakterier

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

VRE VancomycinResistenta Enterokocker

MRSA. Information till patienter och närstående

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: Granskad av: Reviderat av: Reviderat den:

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Information till patienter och närstående

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Mässling - hygienrekommendationer

Clostridium Difficile

Virusorsakad gastroenterit ("vinterkräksjuka")

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Risk för blodburen smitta - Åtgärder vid personalskada

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Bakgrund. VRE, vancomycinresistenta enterokocker

Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)

Transkript:

Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen Revisions nr: 1 Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient Gäller för: Region Kronoberg Faktaägare: Susanna Lundvall och Katarina Madehall Vårdhygien Multiresistenta bakterier är inte ett väldefinierat enhetligt begrepp utan måste regelbundet omvärderas. En i praktiskt arbete användbar definition kan vara: en bakterie med sådan resistens att etablerade terapeutiska alternativ inte längre kan användas i behandling och profylax. Multiresistenta bakterier förekommer idag över hela världen både i samhället och på sjukhus, inom särskilt boende, rehabiliteringsenheter etc. Bakterierna i sig är inte mer sjukdomsframkallande än andra, men när de väl gett en infektion kan de vara svåra att behandla med antibiotika. I Sverige är det fortfarande förhållandevis ovanligt (jämfört med stora delar av världen) med denna antibiotikaresistens och man vill om möjligt försöka hindra att dessa bakterier får fäste i vårdmiljöer. Med multiresistent bakterie (MRB) avses i dagsläget: MRSA MRG VRE Meticillinresistent Staphylococcus aureus Multiresistenta gramnegativa stavar E. coli, Klebsiella, Enterobacter, Acinetobacter och Pseudomonas med multiresistens. Särskilt alarmerande är förekomst av ESBL-CARBA där endast enstaka behandlingsalternativ återstår Vankomycinresistenta Enterokocker Medicinskt indicerad vård eller åtgärd får aldrig försenas p g a misstanke om eller konstaterad förekomst av multiresistent bakterie. Behov av intensivvård tillgodoses alltid vid avsedd specialavdelning. Basala hygienrutiner ska konsekvent tillämpas. Patient som screenodlas för MRB eller har konstaterat MRSA/VRE/MRGbärarskap vårdas i första hand på moderkliniken. Vid behov vårdas patient vid infektionsklinik (stora hudskador, särskilt spridningsbenägen bakterie). Patient med känt bärskap av ESBL-CARBA ska om möjligt vårdas på infektionskliniken. Vid tveksamhet samråds med vårdhygien, smittskydd eller jourhavande infektionsläkare/bakjour. Patient med nyupptäckt MRSA, VRE eller ESBL-CARBA remitteras till Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 1 av 6 1

infektionskliniken för uppföljning. Patient med MRSA, VRE eller ESBL-CARBA ska alltid ha en MRB ansvarig läkare. Dokumentation och informationsöverföring Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL-CARBA Ska dokumenteras med tydlig journalanteckning. I Cambio Cosmic sker detta under Observanda. Patient ska informeras om att journalmärkning görs. Ansvarig läkare ansvarar för korrekt märkning och att patient får information när MRB påvisas via klinisk provtagning/rutinscreen. Vårdhygien/smittskydd/infektionsklinik ansvarar för korrekt märkning och att patient får information då MRB påvisas via smittspårning. Då patient med MRB flyttas inom eller mellan enheter för vård, diagnostik eller behandling ska mottagaren informeras om patientens bärarskap. Ansvar har den enhet från vilken patienten flyttas. Bärskap av ESBL Behandlande läkare ansvarar för att patienten informeras samt att journalanteckning görs. Märkning i Cambio Cosmic kan övervägas om bärskapet bedöms utgöra en en risk för smittspridning i vård och omsorg, framföralllt vid riskfaktorer. Märkning görs av behandlande läkare under observanda. Då patient med ESBL har riskfaktorer för smittspridning ska flyttas inom eller mellan enheter för vård, diagnostik eller behandling ska "mottagaren" informeras om patientens bärarskap. Ansvar har den enhet från vilken patienten flyttas. Screenodling Den hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för patientens vård, undersökning eller behandling ansvarar för att screenodling görs enligt gällande anvisning, oberoende av vårdform, när: Patienten sökt hälso- och sjukvård utanför Sverige under de senaste 6 månaderna. Med hälso- och sjukvård avses härmed alla vårdformer inklusive tandvård. Patienten sökt hälso- och sjukvård inom Sverige där man under de senaste 6 månaderna haft kända problem med spridning av MRB. Patienter som har levt i flyktingläger under de senaste 6 månaderna och som skall vårdas inneliggande (inkl förlossning och dagkirurgi) eller vara i upprepad kontakt med sjukvården (sjukgymnastik, hudvård, mm) eller tandvård för behandling. Inom tandvården remitteras patienten till vårdcentral för provtagning Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 2 av 6 2

På remissen: begärs "Multiresistenta bakterier, patient". anges kort anamnes (land, ort, sjukhus, typ av vård, kontroll av bärarskap, anledning till provtagning). Provtagningsanvisning Odlingar, oberoende av vårdform, tas från Näsa (yttre näsgång) Svalg Perineum eller ljumsken mot perineum Feces Sår, eksem, extern otit, infekterad hudskada (örhänge, piercing), nagelbandsinfektion KAD-urin Insticksställe, kärlkateter, drän etc (ca 0,5-1 cm upp i näsan) från rectum, se till att pinnen blir brunfärgad Urinodlingsrör Negativ odling för MRSA och MRG besvaras vanligen inom 1 dygn från provsättning. VRE-odling kräver längre tid. Vid positivt VRE-fynd erhålls kompletterande svar efter ytterligare två dygn. Om MRSA, VRE eller ESBL-CARBA påvisas kontaktas aktuell enhet via telefon. Om screen tagits under antibiotikabehandling eller om antibiotikabehandling givits sista 2 veckorna kan eventuellt en nyscreen behövas, detta bestäms i samråd med vårdhygien/smittskydd/infektions bakjour. Anmälan enligt Smittskyddslagen MRSA: Anmäls via Sminet av remitterande läkare. Laboratorieanmälan görs av Klinisk Mikrobiologi. VRE: Anmäls via Sminet av remitterande läkare. Laboratorieanmälan görs av Klinisk Mikrobiologi. ESBL: Endast laboratorieanmälan, görs av Klinisk Mikrobiologi. ESBL-CARBA: Anmäls via Sminet av remitteradne läkare. Laboratorieanmälan görs av Klinisk Mikrobiologi. Smittspårning och miljökontroll Smittspårning/utredning avseende MRB görs alltid under ledning av vårdhygien eller smittskyddsenheten. Fynd av MRG föranleder vanligtvis ingen smittspårning eller miljöodling. Om det behövs tas initiativet av vårdhygien eller smittskyddsenheten. Vid fynd av ESBL-CARBA/VRE görs eventuellt miljöodling under ledning av vårdhygien eller smittskyddsenheten. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 3 av 6 3

Smittfriförklaring MRSA Patient med individberoende riskfaktorer smittfriförklaras vanligtvis inte. Vid kontinuerlig negativitet hos en person utan individberoende riskfaktorer vid minst tre provtillfällen och minst ett år mellan första och tredje negativa provet kan smittfriförklaring göras. Behandlande läkare gör en helhetsbedömning tillsammans med smittskyddsläkare. Beslut dokumenteras i patientens journal och märkning i Cosmic tas bort av MRB ansvarig läkare. VRE/ ESBL-CARBA De flesta kommer att vara långvariga bärare. Eventuell smittfriförklaring görs av patientansvarig läkare tillsammans med smittskyddsläkare. Beslut dokumenteras i patientens journal och märkning i Cosmic tas bort av MRB ansvarig läkare. Vårdrutiner Om det finns anledning att utarbeta verksamhetsspecifika rutiner ska detta alltid ske i samråd med vårdhygienisk expertis! Vid behov av patientbunden anvisning utarbetas denna i samråd med vårdhygien/smittskydd. Patientbunden anvisning ska dokumenteras med tydlig journalanteckning. I en utbrottssituation gäller av vårdhygien eller smittskyddsenheten specifikt utarbetade rutiner! Patient vårdas alltid på eget rum i avvaktan på svar från screenodling! - MRSA - VRE - ESBL-CARBA Patient med känt bärarskap av MRSA/VRE/ ESBL-CARBA vårdas på eget rum med egen toalett och dusch. (Saknas dusch sköts personlig hygien på vårdrummet/toaletten. I undantagsfall kan gemensam dusch användas som efter användning rengörs och desinfekteras). Patient med känt bärskap av ESBL-CARBA ska om möjligt vårdas på infektionskliniken. Byt underkläder, gångkläder, sängskjorta, och vårdbäddstextilier dagligen samt v.b. Handdukar byts efter varje användning. Informera/hjälp patienten att tvätta händerna och att gärna använda handdesinfektion efter toalettbesök, före Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 4 av 6 4

måltid och före vistelse utanför vårdrum. Patient med hel hud och utan riskfaktor kan vistas i gemensamma utrymmen på avdelningen. ESBL Patient med känt bärarskap av ESBL vårdas på eget rum med egen toalett och dusch vid: diarré/avföringsinkontinens svår urininkontinens KAD/RIK vätskande sår dränage ESBL-bärare med riskfaktor delar inte rum eller toalett med annan patient. (Saknas dusch sköts personlig hygien på vårdrummet/toaletten. I undantagsfall kan gemensam dusch användas som efter användning rengörs och desinfekteras). ESBL-bärare utan riskfaktor kan dela rum med patient som inte är ESBL-bärare.Två patienter som har ESBL kan vårdas på samma sal/dela toalett om de inte har riskfaktorer. Vid riskfaktor byt underkläder, gångkläder, sängskjorta, och vårdbäddstextilier dagligen samt v.b. Handdukar byts efter varje användning. Informera/hjälp patienten att tvätta händerna och gärna använda handdesinfektion efter toalettbesök, före måltid och före vistelse utanför vårdrum. Patient utan riskfaktor eller med välfungerande inkontinensskydd, KAD/RIK, välbandagerade sår/drän kan vistas i gemensamma utrymmen på avdelningen. Personal Besök Måltider Basala hygienrutiner tillämpas konsekvent. Personal med eksem/psoriasis eller andra hudskador bör om möjligt inte deltaga i direkt vård av patient med MRSA. Besökande informeras om vikten av god handhygien och att man endast besöker sin närstående. Handhygien före måltid. Våtservett för handdesinfektion kan användas. Använt porslin, bestick m.m. hanteras som vanligt. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 5 av 6 5

Daglig rengöring/städning Punktdesinfektion Rengöring och desinfektion av flergångsmaterial Tvätt Avfall Slutstädning Använd upphandlat handdiskmedel/rengöringsmedel. Desinfektera använd utrustning. Torka upp föroreningar av kroppsvätskor med alkoholbaserat medel med rengörande effekt. Noggrann mekanisk rengöring/gnuggning är viktig. Värmedesinfektion (diskdesinfektor eller spoldesinfektor) av allt gods/material som tål värme. Övrigt: Alkoholholbaserat medel med rengörande effekt eller rengöring och därefter desinfektion med alkoholbaserat medel eller desinfektionsmedel rekommenderad för aktuell specialprodukt. Konventionell tvätt. Tvättsäck försluts i rummet/ i direkt anslutning till vårdrummet. Konventionellt avfall. Förslut påsen/säcken i rummet/i direkt anslutning till vårdrummet. Emballera så att läckage inte uppstår. ESBL-utan riskfaktorer sedvanligt städ. Städning 1: Mycket noggrann mekanisk rengöring/gnuggning i vårdrum av säng, sängbord inkl tillbehör, skärm, stolar övriga plana ytor, toalett och handfat inklusive tillhörande utrustning med handdiskmedel/rengöringsmedel. Städning 2: Därefter rengöring av dessa ytor med Alkoholbaserat ytdesinfektions medel. Golv städas med handdiskmedel/rengöringsmedel. Förpackning med handskar, förkläden samt annat förorenat engångsmaterial kasseras. Hållare för torkrulle, tvål/handspritförpackning rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel. Riv av och kassera 2-3 dm av papperet. Byt toarulle och toaborste. Efter slutstädning tas vårdrum i bruk om inte vårdhygien meddelat att miljöundersökning ska genomföras. Efter miljöodling tas vårdrum i bruk efter beslut av vårdhygien. Nationella Vårdhandboken Multiresistenta bakterier Vid upptäckt av felaktig information eller länk var vänlig meddela faktaägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2016-11-21 Sida 6 av 6 6