Hypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner



Relevanta dokument
Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Hur högt är för högt blodtryck?

Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili

Handläggning av diabetes typ 2

Handläggning av nyupptäckt hypertoni

FAKTA för Sjuksköterskor

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

30 REKLISTAN

Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson

Hälsoeffekter av motion?

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Blodtryck och statiner

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Peter Fors Alingsås Lasare2

XIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Lipidsänkande behandling vid kardiovaskulär prevention

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Läs anvisningarna innan Du börjar

Patienter med diabetes typ 2 på Täby vårdcentral: uppnår de målblodtrycket?

Dostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen

Hypertonibehandling på Malungs Vårdcentral vid nydebuterad typ 2-diabetes.

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Svensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Diabetes och njursvikt

Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

David Nathanson. Diabetescentrum Södersjukhuset AB

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

NSAID är diklofenak farligare?

Allmänläkardagarna

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Måttligt förhöjt blodtryck

Välkomna! till kursen i Vetenskapligt Förhållningssätt Ht 2017

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Postoperativ troponinstegring har det någon betydelse?

Aterosklerosens olika ansikten

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Gothia Forum. Claes Hegen Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Utredning och behandling av patienter med hypertoni. Christina Jägrén Kardiologiska kliniken

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Del 2. Totalt 17p. EKG: Se bifogad kopia.

TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS

10 Vad är ett bra HbA1c?

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby

Bohusgården. HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett


DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Hur kan man förebygga demens?

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Mer psykosmedel ges.ll unga stjälper eller hjälper. Anders Forslund Barnläkare Akademiska Barnsjukhuset

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Högt blodtryck Hypertoni

10 Vad är ett bra HbA1c?

Landskrona Lasarett. SASE.DRO b December 2017

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Transkript:

Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner

Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha?

Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8 år N Engl J Med 348;383 Jan 30 2003

Steno 2 Öppen parallell studie Dansk primärvård 80 st Intensivbehandling 80 st

Steno 2 Intensivbehandling Täta kontakter (med läkare, sköterska, dietist) Fysisk träning (30 min 3-5 ggr/ vecka) Sluta-röka kurs ACE eller ARB till alla ASA till alla (om ej kontraind) Bltr-mål 135/80 S-kol 4,5 Trigl >4 tillägg fibrat HbA1C < 6

Steno 2 Primära endpoints Kardiovasculär död Icke-fatal hjärtinfakt Icke-fatal stroke Revascularisation Amputation (ischämisk)

Steno 2 Sekundära endpoints Progress av retinopathi, nefropathi, neuropathi

Resultat Sammanfattning Rökning Ns Vikt Ns HbA1C -0,7% Hypo-hyperglykemi Ns Kolesterol -1,2 Triglycerider -0,6 Blodtryck -11/4 tu-albumin -50mg/24 tim

Allvarlig kärlhändelse Standard 44% Intensiv 24% Absolut RR 20% Relativ RR 47%

NNT 40 (5 på 8 år)

Steno 2 uppföljning 5,5 års uppföljning 55 st intensivgruppen 38 st normal behandling Effect of a Multifactorial Interventionon Mortality in Type 2 Diabetes Peter Gæde N Engl J Med 2008;358:580-91.

Steno 2 uppföljning

Steno 2 uppföljning Efter 13,3 års uppföljning absolut riskminskning för all dödlighet 20 % Absolut risk för död i CVD ned 13 % Risk för CVD-event ned från c:a 70 till 30% Absolut dödlighet i konventionell grupp 50 %

Microvaskulära förändringar

Slutsatser Blodtrycket behöver behandlas hela tiden Viktigt med tidig intervention för bra sockervärden (långtidssocker) Viktigt med bra kolesterolvärden, tidsmässigt ligger de mellan kontroll av blodtryck och kontroll av socker

UKPDS 38 Tight blood pressure control 150/85 Less tight blood pressure control 180/105 UK Prospective Diabetes Study Group.Tight blood pressure control and risk of macrovascular and microvascular complicationsin type 2 diabetes:ukpds 38. BMJ 1998;317:703-13. [Erratum, BMJ 1999; 318:29.]

UKPDS 38 UKPDS 34 Skillnad tight - less tight 50 45 44 40 37 35 32 30 25 24 UKPDS 34 20 15 10 5 0 Diabetesrel sjukdom Diabetesrel död Stroke Microvasc

UKPDS 81 10 års uppföljning för patienter i UKPDS 34 Skillnad i systol blodtryck borta efter 1 år Skillnad i diastoliskt blodtryck borta efter 2 år

Resultat UKPDS 34 och 81 UKPDS 34 och 81 50 45 44 40 37 35 32 30 Procent 25 24 23 UKPDS 34 UKPDS 81 20 15 16 16 10 7 5 0 Diabetesrel sjukdom Diabetesrel död Stroke Microvasc Long-Term Follow-up after Tight Controlof Blood Pressure in Type 2 Diabetes Rury R. Holman et al. N Engl J Med 2008;359:1565-76.

Behandling

Behandling av högt blodtryck All behandling börjar med livsstilsintervention Blodtrycket kan sänkas 10/5 mm, jämförbart med effekten av ett läkemedel I rätt dosering kan det användas av alla oavsett förekomst av riskfaktorer eller andra sjukdomar Kan användas genom hela förloppet i kombination med alla andra behandlingar

Behandling av högt blodtryck För maximal effekt av livsstilsintervention Använd er av FYSS. Samarbeta med FaR-samordnare Samarbeta med Hälsopedagog (eller motsvarande) Samarbeta Livsstilsenhet (friskvårdsterapeut, sjukgymnast, FaR-samordnare, dietist betendevetare)

Behandling av högt blodtryck Farmakologisk behandling Tillskapa strukturer på enheten för uppföljning av patienten Tillskapa strukturer på enheten för uppföljning av resultaten Förändra uppföljning och behandling utifrån utfallet

Patientens väg genom vårdcentralen Ryggraden i behandlingen Blodtryck för diagnos Till signeringslista läkare Brev, telefon eller besked via sjuksköterska Kontroll blodtryck 1 mån, 3 mån Sen årskontroll DL Besked till patient om åtgärd

Kvalitetsarbetet på vårdcentralen i Stenungssund - övergripande arbetssätt 1 Definiera behandlingsmål för olika diagnosområden 3 2 Datorstöd för kvalitetsarbetet 4 Nya målsättningar Regelbunden 3 uppföljning av kvalitetsindikatorer Bild 4

Utfallet för blodtryck i Stenungsund Andel som uppnått målvärde S/D<=140/90 70 60 50 49 56 55 58 52 60 59 44 Procent 40 30 39 S/D<=140/90 % Linjär (S/D<=140/90 %) 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Till sept 09 År

Behandling av högt blodtryck med farmaka Riskbedämning ESH/ESC guidelines 2003 Normalt bltr Högt normalt bltr Mild HT (grad 1) Måttlig HT (grad2 Svår HT (grad 3) SBT 120-129 SBT 130-139 SBT 140-159 SBT 160-179 SBT>=180 DBT 80-84 DBT 85-89 DBT 90-99 DBT 100-109 DBT>=110 Inga andra riskfaktorer Normal risk Normal risk Liten riskökning Måttlig riskökning Stor riskökning 1-2 riskfaktorer Liten riskökning Liten riskökning Måttlig riskökning Måttlig riskökning Mycket stor riskökning >= 3 riskfaktorer, eller Måttlig riskökning Stor riskökning Stor riskökning Stor riskökning Mycket stor organskada, el diabetes riskökning Annan kardiovaskulär Stor riskökning Mycket stor Mycket stor Mycket stor Mycket stor sjukdom riskökning riskökning riskökning riskökning Liten riskökning <15%, Måttlig riskökning 15-20%, Stor riskökning 21-30%, Mycket stor riskökning >30% för kardiovaskulär sjukdom inom 10 år. SBT= systoliskt blodtryck, DBT = diastoliskt blodtryck. Liten riskökning <4%, Måttlig riskökning 4-5%, Stor riskökning 5-8% och och Mycket stor riskökning >8% risk för fatal kardiovaskulär sjukdom inom 10 år

Regionala medicinska riktlinjer Behandlingsmål mindre än 140/90 Diabetes eller njursjukdom mindre än 130/80

Riktlinjer för behandling av högt Inga riskfaktorer Börja behandling när blodtrycket är 160/100 eller högre Målblodtryck 140/90 eller lägre 1-2 riskfaktorer Överväg behandling när blodtrycket är över 140/90, alltid när det är 160/100 eller högre Målblodtryck 140/90 eller lägre blodtryck Riskbedämning ESH/ESC guidelines 2003 Normalt bltr Högt normalt bltr Mild HT (grad 1) Måttlig HT (grad2 Svår HT (grad 3) SBT 120-129 SBT 130-139 SBT 140-159 SBT 160-179 SBT>=180 DBT 80-84 DBT 85-89 DBT 90-99 DBT 100-109 DBT>=110 Inga andra riskfaktorer Normal risk Normal risk Liten riskökning Måttlig riskökning Stor riskökning 1-2 riskfaktorer Liten riskökning Liten riskökning Måttlig riskökning Måttlig riskökning Mycket stor riskökning >= 3 riskfaktorer, eller Måttlig riskökning Stor riskökning Stor riskökning Stor riskökning Mycket stor organskada, el diabetes riskökning Annan kardiovaskulär Stor riskökning Mycket stor Mycket stor Mycket stor Mycket stor sjukdom riskökning riskökning riskökning riskökning Liten riskökning <15%, Måttlig riskökning 15-20%, Stor riskökning 21-30%, Mycket stor riskökning >30% för kardiovaskulär sjukdom inom 10 år. SBT= systoliskt blodtryck, DBT = diastoliskt blodtryck. Liten riskökning <4%, Måttlig riskökning 4-5%, Stor riskökning 5-8% och och Mycket stor riskökning >8% risk för fatal kardiovaskulär sjukdom inom 10 år

Riktlinjer för behandling av högt blodtryck Tre eller fler riskfaktorer eller TOD TOD VKH Micro- eller makroabuminuri Kreatinin133(män) el 124(kvinnor) 177 Rtg eller ultraljud visar plaque i de stora kärlen Generell eller fokal förträngning i retinalkärl Målblodtryck 140/90 eller lägre Diabetes Njurinsufficiens kreatinin 178 eller högre, proteinuri Målblodtryck 130/80 eller lägre. Börja behandling när blodtrycket är högre än målblodtrycket Riskbedämning ESH/ESC guidelines 2003 Normalt bltr Högt normalt bltr Mild HT (grad 1) Måttlig HT (grad2 Svår HT (grad 3) SBT 120-129 SBT 130-139 SBT 140-159 SBT 160-179 SBT>=180 DBT 80-84 DBT 85-89 DBT 90-99 DBT 100-109 DBT>=110 Inga andra riskfaktorer Normal risk Normal risk Liten riskökning Måttlig riskökning Stor riskökning 1-2 riskfaktorer Liten riskökning Liten riskökning Måttlig riskökning Måttlig riskökning Mycket stor riskökning >= 3 riskfaktorer, eller Måttlig riskökning Stor riskökning Stor riskökning Stor riskökning Mycket stor organskada, el diabetes riskökning Annan kardiovaskulär Stor riskökning Mycket stor Mycket stor Mycket stor Mycket stor sjukdom riskökning riskökning riskökning riskökning Liten riskökning <15%, Måttlig riskökning 15-20%, Stor riskökning 21-30%, Mycket stor riskökning >30% för kardiovaskulär sjukdom inom 10 år. SBT= systoliskt blodtryck, DBT = diastoliskt blodtryck. Liten riskökning <4%, Måttlig riskökning 4-5%, Stor riskökning 5-8% och och Mycket stor riskökning >8% risk för fatal kardiovaskulär sjukdom inom 10 år

Riktlinjer för behandling av högt Samtidig annan sjukdom(acc= Associated Clinical Condition) Cerebrovasculär sjukdom (stroke eller TIA) Hjärtinf./kärlkramp/revascularisering/svi kt Vasculär sjukdom (Symptomatisk arteriell sjukdom, dissekerande aortaaneurysm) Avancerad hypertensiv retinopati Målblodtryck 140/90 (130/80?) eller lägre. Börja behandla när blodtrycket är högre än målblodtrycket blodtryck Riskbedämning ESH/ESC guidelines 2003 Normalt bltr Högt normalt bltr Mild HT (grad 1) Måttlig HT (grad2 Svår HT (grad 3) SBT 120-129 SBT 130-139 SBT 140-159 SBT 160-179 SBT>=180 DBT 80-84 DBT 85-89 DBT 90-99 DBT 100-109 DBT>=110 Inga andra riskfaktorer Normal risk Normal risk Liten riskökning Måttlig riskökning Stor riskökning 1-2 riskfaktorer Liten riskökning Liten riskökning Måttlig riskökning Måttlig riskökning Mycket stor riskökning >= 3 riskfaktorer, eller Måttlig riskökning Stor riskökning Stor riskökning Stor riskökning Mycket stor organskada, el diabetes riskökning Annan kardiovaskulär Stor riskökning Mycket stor Mycket stor Mycket stor Mycket stor sjukdom riskökning riskökning riskökning riskökning Liten riskökning <15%, Måttlig riskökning 15-20%, Stor riskökning 21-30%, Mycket stor riskökning >30% för kardiovaskulär sjukdom inom 10 år. SBT= systoliskt blodtryck, DBT = diastoliskt blodtryck. Liten riskökning <4%, Måttlig riskökning 4-5%, Stor riskökning 5-8% och och Mycket stor riskökning >8% risk för fatal kardiovaskulär sjukdom inom 10 år

Farmakologisk behandling Start med tiazid. Kombinera med: ACE (Arb) Ca-antagonist Betablokerare Start med ACEhämmare. Kombinera med: Tiazid Ca-antagonist Betablokerare Start med Caantagonist. Kombinera med: Tiazid ACE (ARB) Betablokerare Byt till ARB om biverkan av ACE Starta med ACE (ARB) om diabetes eller VKH Undvik kombination betablokerare och tiazid om inte ACE (ARB) finns med

Har Vi Råd Att Behandla Esidrex 0,50-1 ACE 0,50-0,70 Ca-ant 1.52 Metoprolol 1,34 Simvastatin 1,37-1,40 ASA 0.59

Behandling av högt blodtryck Individnivå Livsstilsintervention Farmakologisk behandlling Gruppnivå Följ behandlingens kvalitet genom att följa måluppfyllelse i gruppen Samhällsnivå Arbeta med livsstilsgrupp och med kommunens fritidsgrupper och grupper för förebyggande verksamhet

Samhällets insatser

Samhällets insatser Artikeln sammanfattar 11 studier från områden som infört rökförbud i offentliga lokaler (i USA, Kanada, Italien och Skottland). Man har följt hur många hjärtinfarkter som inträffat första tiden, jämfört med liknande områden som inte infört rökförbud. Resultat? Direkt 17% minskning av alla hjärtinfarkter i områden med rökförbud (i genomsnitt). Troligen delvis på grund av andrahandsrök, vilket man vet påtagligt ökar risken för hjärtinfarkt. Meyers DG, et al. Cardiovascular Effect of Bans on Smoking in Public Places. A Systematic Review and Meta-Analysis. J Am Coll Cardiol, 2009; 54:1249-1255.

Behandling av högt blodtryck Global skattning av risk, viktigast att uppnå minskning av CVD-risk Multifaktoriellt angreppssätt på riskfaktorer Följ upp resultatet i gruppen Engagemang för livsstilsintervention Kombinera mediciner snarare än att öka doser Livsstilsintervention och farmakologisk behandling