Grupp 5 - Hepatit A, Hepatit B (Gammaglobulin)

Grupp 5 - Hepatit A, Hepatit B (Gammaglobulin) Grupp 5 - Hepatit A, Hepatit B (Gammaglobulin) Hepatit A Patofysiologi Hepatit A är en leversjukdom som orsakas av hepatit A-virus som tillhör gruppen Picornaviridae, som betyder litet RNA-virus Hepatit A-virus har förmågan att överleva länge i vatten Viruset kan finnas i ostron och musslor en längre tid efter det att de fiskats upp och därmed föra smittan vidare (Folkhälsomyndigheten, 2016). Virus kan även smitta från andra typer av livsmedel som antingen har kontaminerats från en smittad person eller blivit bevattnats med förorenat vatten Viruset kan även spridas när en person som inte är vaccinerad eller icke infekterad äter något eller dricker något så som t.ex. vatten som är förorenat med avföring från en person som är smittad (World Health Organization [WHO], 2016a). Sjukdomen finns över hela världen, men det är större risk att smittas i områden som har dålig standard på sin vattenhållning och avlopp (WHO, 2016a). Symtom När man smittats med Hepatit A fram tills att man börjar påvisa symtom är inkubationstiden ca fyra veckor, men inkubationstiden kan också variera mellan två till sex veckor. Personen som fått Hepatit A är mest smittsam för sin omgivning två veckor innan symtom och en vecka efter symtom. När man personen börjar påvisa symtom som gulnande i huden och ögonvitorna, är personen som mest smittsam för sin omgivning, ett annat ord för Hepatit A är också gul sot. Hepatit A har tre sjukdomsfaser som flertalet går

igenom vid smitta. Det kännetecknas med huvudvärk, feber, trötthet samt värk i kroppen, symtomen påminner mycket som vid influensa. Den andra fasen kännetecknas med aptitlöshet, illamående, diarréer och ibland kräkningar. Den tredjefasen innefattar att ögonvitorna och huden blir gulaktig. När den gula färgen ökar försvinner de symtom som kom i första fasen. Det som består är trötthet som kan hänga kvar en längre tid. Klåda och ledvärk kan med förekomma. Sjukdomen går oftast över efter några veckor. (Vårdhandboken [1177], 2016). Hepatit A orsakar inte kronisk leversjukdom så som hepatid B och C kan göra. Hepatit A är sällan livshotande (World Healt Organization [WHO], 2016). Prevalens Enligt Folkhälsomyndigheten (2013), rapporterades det sommaren 2004 internationellt stort utbrott av hepatit A, som hade sitt ursprung från Hurghada i Egypten. Vid det utbrottet rapporterades 266 fall, där 10 av de fallen var svenskar. Vid det utbrottet gjordes en kartläggning av de svenskar som hade vaccinerats. Det visade sig att de som hade vaccinerats sig innan resan inte hade blivit smittade. År 2013-2014 orsakade frysta importerade bär de två största livsmedelsburna utbrotten av hepatit A som har dokumenterats i norden samt i Europa. I det första utbrottet drabbades alla nordiska länder och totalt smittades 77 personer var 17 personer i Sverige. De flesta insjuknade våren 2013. Det var främst kvinnor som smittades 71%. Och medelåldern låg på 41 år. Smittokällan spårades till frysta jordgubbar som importerats till de nordiska länderna från Marocko och Egypten. Under våren 2013 uppstod det ett utbrott av Hepatit A i Italien där totalt 1500 fall identifierades i 13 europeiska länder. I spårningen av fann man en identisk genotyp IA stam hos 361 personer där 10 av dem påträffades i Sverige. Detta gjorde det möjligt att koppla ihop fallen och få fram att det rörde sig om ett europeiskt utbrott. Utredningen visade att de smittats från frysta bär som inte hade blivit värmebehandlade innan de åts (Folkhälsomyndigheten, 2013). Hepatit A virus förkommer i hela världen sporadiskt eller bryter ut i epidemier. Viruset är den vanligaste orsaken till livsmedelsburen smitta. När Hepatit A viruset är relaterat till vatten och mat som förorenats kan det leda till en epidemi. I Shanghai rapporterades det 1988 ett utbrott som påverkade 300 000 människor. Hepatit A kan leda till stora sociala och ekonomiska konsekvenser i samhället, detta då det kan ta veckor innan personen som smittats kan återgå till arbete igen. Livsmedelsfabriker som identifierats med viruset eller lokala produktioner kan vara förödande för samhället. World Healt Organization antog i maj 2016 den första "Global Health Sector strategi for Viral Hepatitis, 20162021". WHO menar med den strategin att ha som en vision att eliminera viral hepatit som ett folkhälsoproblem, där de menar att målet är att minska nya utbrott av virushepatitinfektioner med 90% och därmed minska dödsfall på grund av viral hepatit

med 65% fram till 2030. Åtgärder som vidtas av länder som jobbar efter denna strategi och WHO: s sekretariat för att nå dessa mål beskrivs så som att öka medvetenheten om Hepatit virus A, mobilisera resurser genom evidensbaserad politik och data angående åtgärder. Med det menas att uppgradera sin screening vid utbrott samt förbättra vård och behandling (WHO, 2016). Vaccin Verksam Mekanism Havrix 1440 ELISA U/ml injektionsvätska, suspension. Inaktiverat hepatit A-vaccin är det man använder vid vaccinering för att förhindra att få Hepatit A virus. Det är ett formalinavdödat virus. Dosering enligt Fass (2016) är att vuxna från 16 år skall ha en dos av Havrix det vill säga 1 dos = 1,0 ml Havrix 1440 ELISA-Enheter/ml. Barn i ålder 1-15 år skall ges 0,5 dos = 0,5 ml Havrix 1440 ELISA enheter/ml. För att få ett långtidsskydd rekommenderas att en boosterdos ges 6-12 månader efter att första dos getts. Om tidsperioden på 6-12 månader passerat kan boosterdosen ges upp till 5 år efter det att den första dosen Havrix togs. Denna information är baserad på vuxna resenärer. (Fass, 2016). Hepatit A-vaccinering rekommenderas för personer som ska resa utanför Europa. Forna Jugoslavien och Östeuropa anses utgöra relativa riskområden. Riskgrupper är de som ska resa till eller lever i länder där det finns ökad risk för hepatit A, lever tillsammans med någon som har hepatit A, har analsex eller oralsex eller är injektionsmissbrukare med Hepatit a virus (Folkhälsomyndigheten, 2013). Gammaglobulin är också ett vaccin som kan användas vid Hepatit A. Globulin är proteiner som finns i blodet, de har en viktig roll för immunförsvaret. Gammaglobuliner är en undergrupp till Globulin, det används för att stärka kroppens immunförsvar. Det man kan säga är att Gammaglobulin kallas för antikroppar. Gammaglobulin inte ett vaccin utan mer som ett läkemedel, den effekt som Gammaglobulin har och en del av dess användningsområden påminner om hur vaccin fungerar. Gammaglobulin kan användas som alternativ till vaccinering, det kan användas då man skall resa till områden där risken är stor att drabbas av Hepatit A. Gammaglobulin är då att föredra om man inte ska resa bort så länge, men annars rekommenderas att vaccineras sig med Hivrex som har en bevisad längre effekt än Gammaglobulin. Fördelen med att vaccineras med Gammaglobulin är att det inte finns några biverkningar, detta då man tillför kroppen extra antikroppar och då finns det ingen risk för att få symtom på vaccinet. Andra vaccin kan ge symtom t.ex. som feber (Sveavaccin, 2015). Gammaglobulin ger ett skydd i 2 till 3 månader så ska man ut och resa igen rekommenderas det att man vaccinerar sig igen (Vaccinationsguiden, 2016).

Kontraindikation De som inte skall vaccineras är de personer som haft allvarliga reaktioner efter tidigare vaccination med Hepatit A eller är allergisk mot någon beståndsdel i vaccinet (Folkhälsomyndigheten, 2013). Vaccinet ska inte ges till personer som vet att de är överkänsliga mot de aktiva innehållsämnet så som neomycin (ett antibiotikum som har effekt på gramnegativa bakterier). Att ge Havrix till gravida där forskning på djur saknas. Enligt Fass, (2016) menar de att i likhet med andra avdödade virusvacciner bedöms risken för fosterskador vara försumbar. Vaccinet Havrix skall enligt Fass, (2016) endast ges till gravida på en strikt indikation (Fass, 2016). Hepatit B Patofysiologi Hepatit B orsakas av ett virus (HBV) som har sin spridning via sexuell kontakt eller blod. Viruset är globalt mycket stort. I Afrika och Asien är 10 20 procent av befolkningen smittad av Hepatit B, och de som är smittade är också smittsamma mot sin omgivning (Folkhälsomyndigheten, 2013). Hepatit B orsakas av ett virus, detta virus gör att personen får en infektion i levern. Hepatit B viruset finns i levern men också i blodet. Smittan överförs via blod samt via sexuella kontakter. Risk finns att bli smittad om man sticker sig på t.ex. en kanyl då den varit i kontakt med en person som har hepatit B (Vårdguiden [1177], 2013). Vanliga följdsjukdomar till Hepatit B är leverciros och levercancer (World Healt Organization, [WHO], 2016 b). Symtom Inkubationstiden vid smitta är två till sex månader innan man visar på några symtom. Risk att smitta andra är ca sex veckor innan man blir sjuk och hela tre till sex månader efter det att personen känner sig frisk. Flertalet personer som smittats med Hepatit B virus återhämtar sig och blir friska, men det finns personer som har kvar sjukdomen hela livet så kallad kronisk Hepatit B. personen kan leva som vanligt trots att vara bärare av Hepatit B virus. Personen bör dock tänka på att dra ner på alkohol då levern är påverkad och på sin egen smittspridning.

Barn under fem år som smittats får sällan eller inga symtom, samt hälften av vuxna som smittats med hepatit B påvisar symtom. Då personen som kan bära på hepatit B virus utan att känna sig sjuk kan man sprida smittan vidare utan att man vet om det (Vårdguiden [1177], 2013). Uppskattningsvis är ca 240 miljoner människor i världen kroniskt infekterade med hepatit B virus, (definierad som hepatit B-ytantigen positivt minst 6 månader). Ca 686 000 människor dör varje år på grund av komplikationer kopplat till Hepatit B, inklusive levercirros och levercancer (World Healt Organization, [WHO], 2016 b). Prevalens Hepatit B är en livshotande leverinfektion som orsakas av Hepatit B-virus. Enligt WHO, (2016) är det ett stort globalt hälsoproblem i världen. Hepatit B virus kan orsaka kronisk infektion vilket utgör en stor risk för personer som smittats av viruset att dö av skrumplever och levercancer. Det finns ett vaccin mot hepatit B som har varit tillgängligt sen 1982. Vaccinet är 95% effektivt för att förhindra infektion och utveckling av kronisk sjukdom så som levercancer och levercirros orsakad av Hepatit B (WHO, 2016b). Riskgrupper Folkhälsomyndigheten har tillsamman med socialstyrelsen kommit fram till fyra riskgrupper som skall ingå i ett särskilt vaccinationsprogram. De fem grupperna som är i riskzon för att få Hepatit B är män som har sex med män. Personer som har Hepatit C lever med HIV, personer som använder/injicerar droger, samt barn som föds i Sverige av föräldrar med utländsk härkomst skall vaccineras (Folkhälsomyndigheten, 2016, c). År 1992 rekommenderade WHO att hepatit B-vaccination skulle införas i de nationella vaccinationsprogrammen. Denna rekommendation fastslogs vid ett världsmöte som hölls 1992. Målet var då att Hepatit B vaccinationen skulle vara införd år 1997 i alla länder (Socialstyrelsen, 2011). Vaccin Verksam Mekanism De finns flera vacciner för Hepatit B en av dem är Engerix B, det är reducerat i jästceller (Saccharomyces cerevisiae) med rekombinant-dna-teknik. Engerix-B är användbart för att aktivt immunisera mot en hepatit B-virusinfektion (HBV), orsakad av alla kända undergrupper hos icke immuna personer som 16 år och äldre. Det är de nationella riktlinjer som styr vilka personer som bör vaccineras (Fass, 2016). Engerix-B (20

mikrogram/1 ml) är för personer 16 år och äldre. Engerix-B (10 mikrogram/0,5 ml) är för personer upp till och med 15 år. Engerix-B (20 mikrogram/1 ml) kan användas till personer från 11 till och med 15 år. Det används då i ett så kallat 2-dosschema. Men bara om det föreligger låg risk att smittas med Hepatit B under själva vaccinationsprogrammet. För personer som är 16 år eller äldre finns det ett så kallat primär immuniseringsscheman att följa, det rekommenderas då två primärimuniseringsschema. Det första är 0,1,6 månaders schema och som då kommer att ge ett optimalt skydd vid månad 7 och producerar då höga antikroppskoncentrationer. Sen kan det användas ett schema som går ut på att vaccineras vid 0,1 och 2 månader detta ger ett snabbare skydd och en bättre patientföljsamhet. Men en fjärde dos bör ges efter 12 månader för att kunna säkerställa ett långtidsskydd. Detta för att antikroppskoncentrationen efter den tredje dosen är lägre än den vid 0,1 och 6 månaders schema. Personer från 11 till och med 15 år rekommenderas att använda Engerix-B (20 mikrogram/1 ml) och då följa ett 0, 6-månadersschema, men detta rekommenderas endast där är en låg risk för Hepatit B infektion under själva vaccinationsprogrammet. Ett fullgott skydd mot hepatit B-infektioner uppnås då inte förrän efter den andra dosen. Personer med njurinsufficiens och personer som genomgår hemodialys och är 16 år och äldre kan ett primärimuniseringschema användas med det menas att man använder fyra dubbla doser (2x20 mikrogram) som ges vid startdatum sen vid 1 månad, 2 månader och 6 månader efter första dosen. Detta schema skall användas för att kunna upprätthålla anti-hbs-antikroppkoncentrationer som likvärdig med eller högre än skyddsnivån på 10IE/I (Fass, 2016). Enligt Fass (2016) finns det inget stöd för att ge boostervaccinering. Med det menar de då personer som fullföljt en primärimmunisering. Personer som har kronisk njursvikt, hemodialyspatienter och Hiv-positiva personer bör boosterdoser ges för att upprätthålla anti-hbs-antikroppkoncentratione (Fass, 2016). Fendrix ges till personer som är 15 år eller äldre, som tidigare skall primär immunisering användas, den består av 4 separata 0,5ml doser och skall administreras enligt med 1, 2 och 6 månader från att den första dosen getts. När detta schema påbörjats ska det fullföljas med Fendrix. Boosterdos bör ges till pre-hemodialys- och hemodialyspatienter då de är utsatta för HBV och har därmed högre risk för att bli kroniskt infekterade. Twinrix Paediatric är ett vaccin ett kombinationsvaccin som används mot Hepatit A och B. Det ges till barn som är icke immuna från ålder 1 år upp till 15 år och som riskerar att hepatit A och Hepatit B-infektion. Twinrix vuxen ges till personer över 16 år som riskerar att bli smittad av Hepatit A eller B. Twinrix vuxen används som vaccinering vid utlandsresor. Doseringen med Twinrix Vuxen består av tre doser, den första dosen ges vid ett bestämt datum den andra dosen en månad senare och den tredje sex månader efter första dosen. I vissa undantags fall och en nära resa föreligger kan ett schema med tiden 0, 7 och 21 dagar användas. Men en fjärde dos bör ges 12 månader efter att första dosen gavs.

Kontraindikationer Engerix-B rekommenderas att inte ges till personer med känd överkänslighet mot något i vaccinet. Eller visat sig tidigare visat tecken på överkänslighet mot Engerix-B. Om personen har hög och svår feber skall vaccinet inte ges. Engerix-B och Fendrix ska endast användas under graviditet om det absolut är nödvändigt och då ska fördelarna starkt överväga de möjliga riskerna för fostret (Fass, 2016). Twinrix Pediatric skall inte ges om överkänslighet mot ämnen i vaccinet finns samt tidigare reaktion på vaccinet. Vaccination med Twinrix Pediatric bör inte ges före förlossning om det inte finns akuta av att ge skydd till mamma mot att li infekterad av Hepatit B Fass, 2016). Twinrix Vuxna vaccin visar inte på några skador på graviditeten eller på det nyfödda barnets hälsa. Twinrix vuxen skall inte ges om överkänslighet mot ämnen i vaccinet eller vid tidigare reaktioner på vaccinet, samt om personen har hög akut feber (Fass, 2016).

Referenser: Fass, Vårdpersonal (2016), Havrix. Hämtad 2016-12-10 från: http://www.fass.se/lif/ product?11&nplid=19931203000154&usertype=0&doctype=3 Fass, Vårdpersonal (2016), Engerix B. Hämtad 2016-12-11 från: http://www.fass.se/lif/ product?9&nplid=20041213000146&usertype=0&doctype=6 Fass, Vårdpersonal (2016), Fendrix. Hämtad 2016-12-11 från: http://www.fass.se/lif/ product?nplid=20040607001813&usertype=0 Fass, Vårdpersonal (2016), Twinrix Pediatric. Hämtad 2016-12-11 från: http://www.fass.se/lif/product?nplid=19970210000016&usertype=0

Folkhälsomyndigheten, (2013,a), Sjukdomsinformation om Hepatit A. Hämtad 2016-12-10 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/ smittsamma-sjukdomar/hepatit-a/ Folkhälsomyndigheten, (2013,a). Exempel på utbrott. Hämtad 2016-12-10 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/ hepatit-a/ Folkhälsomyndigheten, (2013,a). Vaccin mot Hepatit A. Hämtad 2016-12-10 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/vacciner-a-o/ hepatit-a/ Folkhälsomyndigheten, (2013,b). Sjukdomsinformation om Hepatit B. Hämtad 2016-12-11 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/ smittsamma-sjukdomar/hepatit-b/ Folkhälsomyndigheten, (2016,c). Hepatit B-vaccination - Kunskapsunderlag från experter, PDF. Hämtad 2012-11-11 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/ publicerat-material/publikationsarkiv/h/hepatit-b-vaccination---kunskapsunderlag-franexperter/ Sveavaccin alltid nära dig, (2015). Gammaglobulin. Hämtad 2012-12-11 från: http://www.sveavaccin.se/vaccinationer/gammaglobulin/ Socialstyrelsen, (2011). Hepatit B-vaccination Kunskapsunderlag från experter. Hämtad 2016-12-12 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20452/hepatit-bvaccination-kunskapsunderlag-fran-experter-2010-1-21.pdf Vaccinationsguiden, (2016). Vaccinationer, hälsoråd och tips. Hämtad 2012-12-11 från: https://www.vaccinationsguiden.se/vaccinationsguiden/index.html

Vaccinportalen.se, (2016). Hämtad 2016-12-08 från: http://www.vaccinportalen.se/ vuxen_ungdom/informationonhepatitaandb.html Vårdguiden, [1177]., (2016). Hämtad 2016-12-10 från: http://www.1177.se/stockholm/ Tema/Vaccinationer/Vaccinationer/Vaccination-mot-hepatit-A/ Vårdhandboken [1177], 2016. Hämtad 2016-12-10 från: http://www.1177.se/stockholm/ Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hepatit-A--smittsam-gulsot/?ar=True World Health Organization [WHO], (2016a). Hepatitis A. Hämtad 2016-12-10 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs328/en/ World Healt Organization, [WHO], (2016 b). Hepatitis B. Hämtad 2016-12-11 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs204/en/ Länkar till artiklar, filmer, radioprogram m.m https://www.youtube.com/watch?v=dyaupyzvd6k https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/22887/hepatit-b-sarskiltvaccinationsprogram-15112.pdf https://www.youtube.com/watch?v=_q9n_jfqljm