Likabehandlingsplan för Lapplands Lärcentra Gällivare Inom Vuxenutbildningen arbetar vi för allas rätt att må bra och utvecklas i en trivsam och trygg miljö. Det är därför viktigt att snabbt lösa de problem som uppstår. I det arbetet behöver vi stöd av varandra, så att vi tillsammans kan reda ut vad som hänt och med kraft motverka alla former av kränkningar. Lapplands lärcentra Gällivare består av följande verksamheter. Grundläggande vuxenutbildning, (LC Barongatan 6) Sfi (LC Barongatan 6) Lärvux (LC Barongatan 6) Gymnasial vuxenutbildning (LC Barongatan 6 & Köpmangatan 6) Uppdragsutbildning YH och högskoleutbildning (LC Köpmangatan 6)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL... 3 ANSVAR... 4 UTDRAG UR STYRDOKUMENT... 4 ATT UPPTÄCKA KRÄNKNINGAR... 5 DEFINITIONER AV NYCKELBEGREPP... 6 HANDLINGSPLAN VID KRÄNKNING... 7 ÅTGÄRDER FÖR TILLRÄTTALÄGGANDE... 7 FÖREBYGGANDE ARBETE... 8 DOKUMENTATION OCH ÅTGÄRDSPLAN ENLIGT LIKABEHANDLINGSPLANEN VID LAPPLANDS LÄRCENTRA GÄLLIVARE....9 2
Övergripande mål Lapplands lärcentra i Gällivare skall verka för att främja likabehandling av studerande och anställda. I samarbete med elevråd/studerande skall personal arbeta för att målsättningen i denna handlingsplan skall genomsyra hela arbetsmiljön. Vi skall aktivt främja likabehandling av studerande och personal oavsett könstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla studerande och anställda skall bemöta varandra med respekt och värdighet. På Lapplands lärcentra i Gällivare skall alla studerande och anställda känna sig trygga. Arbetsklimatet skall präglas av en öppen attityd och respekt för människors olikheter och lika värde. Vi skall erbjuda en god arbetsmiljö där människor växer och utvecklas. Alla studerande och anställda skall ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Den som studerar vid eller söker till en utbildning vid Lapplands lärcentra Gällivare skall inte diskrimineras eller trakasseras på grund av könstillhörighet, etnisk eller religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder, vilket också skall gälla dem som arbetar på Lapplands lärcentra i Gällivare eller söker arbete där. Om diskriminering eller trakassering ändå uppkommer skall detta utredas och åtgärder skall vidtas. Anställda och studerande skall veta hur vi gör om detta inträffar. För att denna plan skall vara känd och efterlevd av alla, ska: 1. rektor årligen informera all personal om den bakomliggande lagen och om planen, samt uppmana personalen att regelbundet informera de studerande om den, dess bakgrund och dess innehåll 2. rektor årligen informerar deltagarna i skyddskommittén om behandlingsplanen 3. planen delges till studerande vid kursstart, finns på webben 4. planen anslås på anslagstavla, läggs ut på hemsida och på elevanslagstavlan i Fronter. 5. skolledningen informera ny personal om lagen och om skolans plan 6. alla arbeta medvetet för att utbildningsmiljön inte ska inbjuda till kränkningar 7. studerande årligen vara delaktiga i revidering av planen. Skolledningen ansvarar för detta. 3
Ansvar All personal och alla studerande på skolan har ett aktivt ansvar att följa lagen. Vidare har all personal och alla studerande ett ansvar för att informera om att någon brutit mot lagen. Utdrag ur styrdokument Studerandes och anställdas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på flera dokument: 1. Diskrimineringslagen (2008:567) 5 : Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (2010:800) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Anställda och uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar inom ramen för anställningen eller uppdraget. 7 : Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. 2. Läroplan för vuxenutbildningen 2012: Ingen skall inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans ska bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 3. Skollagen 1 kap. 5 : Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom det skolväsendet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. 4. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 4
5. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 3 Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. 4 Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. 5 Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld skall arbetstagaren få särskilt stöd och handledning. 10 Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. 11 Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. 6. Socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) angående anmälningsskyldighet 7. Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering. Men mobbning och även andra kränkningar utgör inte sällan även brott enligt brottsbalken, till exempel misshandel, olaga hot eller tvång och ofredande. Att upptäcka kränkningar Det är viktigt att alltid utgå från den individuella upplevelsen av kränkningen och ta den på allvar. Även misstanke om att kränkningar förekommer bör uppmärksammas. Kännedom om kränkning kan exempelvis framkomma vid utvecklingssamtal, samtal med personal, medarbetarsamtal samt i kontakt med skyddsombud. Kränkning kan förekomma i olika relationer: studerande till studerande studerande till personal personal till studerande personal till personal (arbetsmiljölagen och kommunalförbundets policy gäller för denna grupp) 5
Definitioner av nyckelbegrepp Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering är det om en studerande missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering är det om en studerande missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga utmärkande drag. Homofobi avser motvilja mot eller förakt för homo- eller bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Kränkande behandling kan vara Fysisk: t.ex. knuffar och slag Verbal och/eller psykosocial: t.ex. att bli ovänligt bemött med tillmälen, hånfulla skratt, gliringar eller med en nedlåtande attityd, bli utfryst eller utesluten Text- och bildburen (t.ex. klotter, brev, lappar, mail, sms och mms) Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en enskild eller en grupp. De kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas över tid. Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Rasism bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Sexuella trakasserier avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. 6
Handlingsplan vid kränkning Vem anmäler? Var och en av personalen samt studerande som får kännedom, misstanke eller signaler om att kränkningar förekommer, skall omedelbart anmäla detta till lärare, annan personal eller rektor. Kränkning personal till personal anmäls direkt till rektor. Rektor skall informeras om vem som kränkts och vem/vilka som kränker. Vidare informeras rektor om när, var och på vilket sätt kränkningen skett. Utifrån den information som givits beslutar rektor om vem eller vilka som skall involveras i ärendet. Vuxenutbildningschef informeras om händelsen. Dokumentation Dokumentation sker vid uppkommen situation på blanketten Dokumentation och åtgärdsplan, som tillhandahålles på expeditionen eller av lärare. Tolk inkallas vid behov. Åtgärder för tillrättaläggande Steg 1 Ett första samtal med den som upplevt sig kränkt skall ske i direkt anslutning till att dokumentationen inlämnas. Detta första samtal genomförs av rektor/personal. Syftet med samtalet är att få en första inblick i vad som hänt. Steg 2 Rektor/personal avgör, tillsammans med den som kränkts, om andra i verksamheten skall informeras. Vid kränkande särbehandling mellan personal/personal tar rektor vid behov kontakt med skyddsombud och företagshälsovård. Steg 3 Information om den inkomna anmälan ges till den eller de som kränkt. Rektor ansvarar för kontakten. Informationen ges snarast möjligt, helst nästkommande vardag efter det att den eller de kränkande blivit identifierade. Steg 4 Uppföljande möten med den kränkte och den/de som utfört kränkningen skall ske så länge behov finns. Möten skall bokas in från ett möte till ett annat. 7
Förebyggande arbete Lapplands lärcentras verksamhet i Gällivare utformas på ett sätt som främjar goda relationer, vilket är det viktigaste förebyggande arbetet mot kränkande särbehandling, främlingsfientlighet, rasism, trakasserier och diskriminering. Detta tankesätt ska genomsyra såväl hela organisationen som det dagliga arbetet på Lapplands lärcentra i Gällivare. All personal är viktig i det förebyggande arbetet. Inom Lapplands lärcentra arbetar vi för allas rätt att må bra och utvecklas i en trivsam och trygg miljö. Det är då viktigt att snabbt lösa de problem som eventuellt uppstår. I det arbetet behöver vi stöd av varandra, så att vi tillsammans kan reda ut vad som hänt och med kraft motverka alla former av kränkningar. Vår verksamhet är organiserad så att den främjar goda relationer och trygga miljöer. Vi strävar efter att alla skall känna igen varandra. Vid lärarens samtal med den studerande om studiesituationen tas även frågan om kränkande särbehandling upp. I samband med raster ta tillvara möjligheter till samvaro i cafeteria och närmiljöer. All personal är till för alla studerande. Undervisningsgrupper blandas. Invandrarelever ingår med övriga vuxna. Vi vistas i samma lokaler och håller oss á jour med kulturer från andra länder och motverkar generationsbarriärer. Genom att ofta ha öppna och nära samtal i det dagliga arbetet och vid konferenser i arbetslag och samverkansgrupper, ges möjlighet till reflektioner kring värderingar, normer, jämställdhet och relationer. Varje termin anordnar vi någon trivselfrämjande aktivitet, t.ex. gemensam jullunch samt våravslutning. Alla studerande får ta del av likabehandlingsplanen vid kursstart. I den årliga studerandeenkäten kartlägga eventuella problem med kränkning. Resultaten av enkäten diskuteras vid personalkonferens, arbetslag och elev/studentråd. Likabehandlingsplanen ska ingå i introduktionen för nyanställda. Likabehandlingsplanen och hur man tillämpar den ska diskuteras minst en gång varje läsår vid arbetsplatsträff. Utvärdering av likabehandlingsplanen Planen skall utvärderas och revideras varje år. Tidpunkt: Sept-okt Ansvarig: LC- chef/rektor Malmberget 140825 Eva-Britt Junkka LC-chef/Rektor 8
Dokumentation och åtgärdsplan enligt likabehandlingsplanen Datum: Närvarande: Vad har inträffat? Vilka är inblandade? 9
Åtgärdsplan Datum Åtgärd Ansvarig Datum för utvärdering av åtgärder: Undertecknas Utvärdering: Undertecknas 10