Kollegial konsultation Årlig rapport Sandra Backlund Bun 2013/124 Utredare
2013-03-26 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL?... 2 4. BESTÄLLDA KONSULTATIONER... 3 5. UTVÄRDERING AV KONSULTATIONERNA... 4 6. FORTSATT ARBETE MED KOLLEGIAL KONSULTATION... 4
2013-03-26 2 (6) SAMMANFATTNING Kollegial konsultation är en form av kollegialt lärande, som av många framhävs som en nyckelfaktor för en framgångsrik skolutveckling. Syftet med kollegial konsultation är att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat. Tre nya konsultationer har inletts under perioden april 2012 till mars 2013. Ytterligare två enheter har sökt konsultation, varav denna ena är under planering och varav den andra har dragit tillbaka ansökan på grund av förändringar i organisationen. Årets konsultationer har berört: Pedagogisk dokumentation Hur ledningen kan motivera sin personal Hur personalen ytterligare kan förbättra bemötande av föräldrar Organisation och arbetssätt i barngruppen De utvärderingar som gjorts och de synpunkter barn- och ungdomsförvaltningen på olika sätt har tagit del av, talar för att kollegial konsultation uppfattas som mycket positivt och viktigt för verksamhetsutveckling och professionsutveckling. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer under året att arbeta för att ytterligare marknadsföra kollegial konsultation i syfte att få fler enheter att tillämpa kollegial konsultation som ett verktyg för kvalitetshöjning. 1. BAKGRUND Det kollegiala lärandet framhävs av många som en nyckelfaktor för en framgångsrik skolutveckling. Det som kallas för kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Barn- och ungdomsförvaltningen har därför valt att satsa på kollegial konsultation i förvaltningens samordnade kvalitetssystem för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Kollegial konsultation är en modell för kollegialt erfarenhetsutbyte som ett led i att nå kvalitetshöjning. Det går kortfattat ut på att förskolor och skolor tar emot kollegor, så kallade rådgivare, från andra enheter i sin verksamhet. Rådgivarna fungerar som ett bollplank och tillför nya perspektiv och frågeställningar i diskussionen om hur verksamheten kan utvecklas. På så vis bidrar kollegial konsultation på ett positivt sätt till ökad kvalitet och skolutveckling. Det är viktigt att betona att konsultationen ska ses som ett ömsesidigt utbyte där både enheten och rådgivaren ges möjlighet att granska sin egen verksamhet med nya ögon. 2. SYFTE Syftet med kollegial konsultation är att bidra till skolutveckling och förbättring av verksamhetens resultat. Kollegial konsultation ska också bidra till att skapa en kultur som genomsyras av kollegialt lärande och öppenhet. 3. HUR GÅR EN KOLLEGIAL KONSULTATION TILL? Grundprincipen i kollegial konsultation är att enheterna själva äger ansvaret för sin utveckling och sin kvalitet. Det är därför enheterna själva som anmäler ett intresse för kollegial konsultation och sätter ramarna för hur denna ska ske och vad den ska innefatta. Enheterna söker kollegial konsultation för att få inspiration, tips och idéer
2013-03-26 3 (6) på ett område där de själva ser ett behov. Vilket område den kollegiala konsultationen fokuserar på kan exempelvis vara kopplat till ett förbättringsområde, en pedagogisk frågeställning eller till ett arbetslags arbetssätt. När en enhet vill ha kollegial konsultation anmäler förskolechef/rektor det till Barnoch ungdomsnämndens kansli. Förslag på uppdragets innehåll kan komma från förskolechef/rektor, arbetslag eller enskild medarbetare men det ska alltid vara förankrat hos förskolechef/rektor. Kansliet utser därefter lämpliga rådgivare beroende på innehållet i konsultationen. När rådgivarna accepterat uppdraget bokas ett uppstartsmöte in där kvalitetsrådgivarna, representanter från enheten och samordnaren från kansliet medverkar. Mötet syftar till att fokusområdet för konsultationen specificeras och konkretiseras. Mötet syftar också till att förbereda konsultationen rent praktiskt; vad ska göras och hur? Rådgivarna bestämmer vilka metoder de väljer att tillämpa beroende på konsultationens innehåll och omfattning. Dock ingår alltid att rådgivarna besöker enheten och studerar verksamheten. Även litteraturstudier, intervjuer eller diskussionsforum är tänkbara metoder som kan tillämpas i en kollegial konsultation. När den rent praktiska delen av konsultationen slutförts samordnas ett återkopplingsmöte. Under detta möte ger rådgivarna respons till enheten utifrån sina iakttagelser samt ger förslag på hur enheten kan arbeta vidare. Resultatet från den kollegiala konsultationen kopplas med fördel till enhetens lokala arbetsplan och till enhetens kvalitetsredovisning, där det framgår hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska bedrivas. Slutligen utvärderas den kollegiala konsultationen av både enheten och rådgivare. Vikariekostnader utbetalas till rådgivarnas ordinarie enheter. En kollegial konsultation brukar vara mellan tre till sju dagar beroende på innehåll och omfattning. 4. BESTÄLLDA KONSULTATIONER Från mars 2012 till april 2013 har tre nya konsultationer inletts på Lasse-Maja förskola, Gulliver förskola och Polaris förskola. De två sistnämnda är i skrivande stund pågående och utvärdering och uppföljning av dessa beräknas ske till hösten 2013. Lasse-Maja förskola anmälde intresse för kollegial konsultation efter ett tillsynsbesök. Tillsynen hade resulterat i en anmärkning gällande förskolans bristande pedagogiska dokumentation, vilket nu förskolan önskade få mer kunskap om. Lasse-Maja har med hela personalstyrkan bland annat gjort ett studiebesök på Cylinders förskola och har tagit del av deras metoder och tänk kring pedagogisk dokumentation. Den kollegiala konsultationen på Gullivers förskola handlar om organisation och arbetssätt i gruppen med äldre barn. I detta fall gav rådgivaren handledning till personalen om hur de kunde arbeta vidare med barngruppen. Verksamheten har angett att de fått konkreta verktyg att arbeta vidare med. Polaris förskola hade kollegial konsultation våren 2012, men av olika anledningar önskade rådgivarna hoppa av uppdraget och konsultationen kunde inte avslutas på ett
2013-03-26 4 (6) tillfredsställande sätt. Istället har en ny konsultation inletts med nya rådgivare inkopplade. Konsultationen kommer att handla om hur ledningen ytterligare kan motivera sina medarbetare samt hur personalen ytterligare kan utveckla sitt positiva bemötande av föräldrar. Ett uppstartsmöte har ägt rum och rådgivarna kommer inom kort att besöka verksamheten. Även Aspnässkolan och Björkebyskolan har anmält intresse av kollegial konsultation. Aspnässkolan tog dock tillbaka sin ansökan då rektorn avslutade sin anställning på skolan. Konsultationen på Björkebyskolan är under planering och barn- och ungdomsnämndens kansli fokuserar för närvarande på att hitta lämpliga rådgivare till konsultationen. Denna kommer att behandla hur undervisningen gällande matematik, engelska och svenska kan vidareutvecklas. 5. UTVÄRDERING AV KONSULTATIONERNA Överlag uttrycks mycket positiva ordalag kring kollegial konsultation. Enheterna menar att den kollegiala konsultationen möjliggjort för djupgående reflektion kring specifika frågeställningar. Också anges att verksamheten fått konkreta tips och redskap att arbeta vidare med. Även rådgivarna konstaterar att deltagande i en kollegial konsultation är en givande och lärorik process. Barn- och ungdomsförvaltningen har under året bjudit in rådgivarna till ett möte kring den kollegiala konsultationen. Syftet med mötet var att diskutera den rådande strukturen för kollegial konsultation och utvecklingsmöjligheter. Det framkom tydligt att rådgivarna ansåg att kollegial konsultation är ett viktigt medel för kvalitetsfrämjande effekter och att det även för den enskilde förskolläraren/läraren är viktigt då det inspirerar och motiverar. Att enheterna själva ansvarar för sin kvalitetsutveckling och därmed äger initiativet till kollegial konsultation betonades likaså som viktigt. Rådgivarna menade att viljan till förändring måste finnas hos enheterna själva för att en bestående utveckling ska kunna ske. Att barn- och ungdomsförvaltningen mer aktivt skulle styra enheter att ha kollegial konsultation uppfattades inte som eftersträvansvärt. 6. FORTSATT ARBETE MED KOLLEGIAL KONSULTATION De utvärderingar som gjorts och de synpunkter barn- och ungdomsförvaltningen på olika sätt har tagit del av, talar för att kollegial konsultation uppfattas som mycket positivt och viktigt för verksamhetsutveckling och professionsutveckling. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer under året att arbeta för att ytterligare marknadsföra kollegial konsultation som ett verktyg för kvalitetshöjning. Genom att synliggöra nyttan med kollegial konsultation är ambitionen att fler enheter söker och tar del i av kollegial konsultation. Samtidigt är förhoppningen att fler enheter medvetet väljer att satsa på kollegialt lärande när kunskap om dess fördelar sprids. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer under året även arbeta för att rekrytera fler rådgivare så att en bredare bas av kompetenser finns tillgänglig. På så vis kan fler uppdrag matchas till rådgivare med rätt kompetens. Diskussion förs även om hur den kollegiala konsultationen kan vidareutvecklas och om andra former för kollegialt lärande är något som förvaltningen bör eftersträva. Det är tänkvärt att barn- och ungdomsförvaltningen skulle kunna inrätta strukturer för att underlätta exempelvis ämnesdidaktiska nätverk, pedagogiska diskussionsfo-
2013-03-26 5 (6) rum och learning studies 1. Till hösten kommer barn- och ungdomsförvaltningen implementera en strategi gällande forsknings- och utvecklingsfrågor, vilket kan inbegripa ett mer aktivt och bredare arbete för kollegialt lärande. 1 Learning studies är en metod för en grupp lärare att analysera undervisningsmetoder genom lektionsobservationer.