Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN

Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN 2010

2 Årsredovisning 2010 Översikt, organisation och politik Innehåll Gullspång en kommun vid Vänern Översikt och politik Innehåll..................................... 2 Händelser under året.......................... 3 Politisk kommentar............................ 4 Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys............................. 6 Personalekonomisk redovisning................. 12 Varifrån kommer kommunens resurser?.......... 15 5 år i sammandrag........................... 16 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper..... 18 Begreppsförklaringar.......................... 20 Resultaträkning.............................. 22 Kassaflödesrapport........................... 23 Balansräkning............................... 24 Noter och tilläggsupplysningar.................. 25 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunens nämndorganisation................ 34 Allmänna utskottet........................... 35 Barn- och utbildningsutskottet.................. 37 IFO/LSS-utskottet............................ 40 Äldreomsorgsutskottet........................ 43 Miljö- och byggnadsnämnden MTG.............. 47 Lönenämnden MTG.......................... 49 IT-nämnden MTG............................ 50 Ekonominämnden TG......................... 51 Avfallsnämnden............................. 52 Tekniska nämnden MTG....................... 53 Diverse Revisionsberättelse........................... 57 Produktion: Hatech Digital grafisk produktion 2011 Foto: Hur fördelades dina skattepengar 2010? s verksamhet finansieras till största delen av skatter 184 mnkr. Generella statsbidrag 71 mnkr. Övrigt från avgifter, hyror och bidrag mm 91 mnkr totalt 346 mnkr. Av varje hundralapp i kommunal skatt går ca: Verksamhet Totalt i Tkr Kommunfullmäktige mm.................. 0,32 kr Kommunstyrelsen: Allmänna utskottet.................... 14,38 kr Barn- och utbildningsutskottet........... 32,21 kr Ifo/Lss utskottet...................... 14,70 kr Äldreomsorgsutskottet................. 25,17 kr Miljö byggnadsnämnden MTG.............. 1,10 kr Lönenämnden........................... 0,58 kr IT nämnden............................. 0,79 kr Ekonominämnden........................ 0,73 kr Avfallsnämnden.......................... 0,30 kr Teknisk verksamhet MTG................. 9,72 kr SUMMA 100,00 kr MS Marianne trafikerade Vänern 2010 med turer Sjötorp Mariestad och beställningstrafik för privata arrangemang t.ex bröllop eller personalfester.

Årsredovisning 2010 Översikt och politik 3 Några händelser från 2010 Dressinbana på den gamla smalspåriga järnvägen finns mellan Gullspång och Torved, 20 km och mellan Gullspång och Degerfors i Värmland ca 40 km. Wing Meet på Göta holme i Gullspång. Riddarveckan i Hova. Turistbyrån vid E20 i Hova.

4 Årsredovisning 2010 Översikt och politik Kommunstyrelsens ordförande har ordet: Utveckling av Vänerhamn AB kan ge fler arbetstillfällen gör även i år ett bra ekonomiskt resultat. En kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Gullspångs kommuns resultat blev bättre än förväntat. Resultatet efter avsättningar och finansiella kostnader blev 6,3 miljoner. Ett plus - resultat ökar kommunens möjligheter att ta sig an en del framtidsfrågor som exempelvis utbyggnad av bredband, utbyggnad av vatten och avlopp till fler hushåll, förbättringar av gator, vägar, parker och fastigheter. Äntligen!! Efter många förlusttyngda år så gjorde vårt bostadsbolag Gullspångsbostäder AB ett plusresultat. Bolaget hade i början av året 15% av sina lägenheter outhyrda men vid årets slut har den siffran minskat till 8%. Investeringar i bergvärme och ombyggnation av pelletspannor har fått ned uppvärmningskostnaderna. Ett stort önskemål från hyresgästerna har varit att få bättre tvättstugor vilket bolaget har åtgärdat under 2010. Dessutom har ett antal lägenheter renoverats. Året började med en mycket kall och snörik vinter vilket fick konsekvenser för flera av våra verksamheter. Hemsjukvårdens personal arbetade på ett föredömligt sätt i detta oväder. Trots stora mängder snö och blåst kunde alla de brukare som behövde hjälp få det. Tekniska nämnden fick öka sina insatser för snöröjning under året vilket påverkade nämndens ekonomiska utfall negativt. Vi lär också få se ökat behov av att laga gator och vägar på grund av den hårda vintern. Den kalla vintern har satt sina spår där ökade el och värmekostnader ger oss minussiffror. Hela kommunens verksamhet gör ett minusresultat på 5 miljoner. I detta resultat finns de ökade kostnaderna för snöröjning, värme och el. Dessutom gör va-verksamheten ett underskott på 3,6 miljoner. Övrig kommunal verksamhet håller sin budget. Det finns exempelvis plusresultat för barnoch utbildningsverksamheten. Samverkansnämnderna inom miljö och bygg, löner, it, ekonomi och avfall visar på bra resultat. Verksamheten i Otterbäckens hamn gick över förväntan, intäkterna för kommunen blev 711 000 kronor. Fler båtar och mer tonnage ger kommunen högre arrende. Med nytt hamnkontor och större magasin och skisser på ytterligare magasin hoppas vi på en fortsatt utveckling för Vänerhamn AB som kan ge oss fler arbetstillfällen. Kommunen gjorde investeringar på 13 miljoner. Under året asfalterades del av Vänerplyvägen. Lokaler på skolorna renoverades, bl.a. förskolhälsovården och elevhälsoteamet. Gång- och cykelvägen Otterbäcken - Sjötorp påbörjades, toaletter på gullstensskolan byggdes om, brandsäkerhetsförbättrande åtgärder gjordes vid samtliga skolor och förskolor. På Odenslunds deponi investerades i ny omlastningsplats för hushåll- och verksamhetsavfall. Ett helt nytt lönesystem installerades som nu sköter lönehanteringen för fyra kommuner. Fler investeringar gjordes under året i samverkan med Riksbyggen. ett föredömme inom äldreomsorg Två avdelningar på Amnegården har renoverats klart och i flera av lägenheterna i servicedelen har badrummen renoverats. Det anordnades Öppets hus en söndag för att visa en av de nyrenoverade avdelningarna. Drygt 200 besökare passade på att kika runt och fick information av vårdpersonal och byggansvarig. Sjukfrånvaron minskar vilket är positiv. Kommunen ger möjlighet för alla anställda att nyttja träningslokal i Hova och Gullspång. Här har vi tidigare haft en samverkan med primärvården men tyvärr så drar de sig ur samverkan. Kommunen fortsätter dock med satsning på träningslokalerna och förhoppningsvis så passar fler på att använda sig av möjligheten till träning. Lärcentrum har fortsatt utöka samarbetat med Töreboda, exempelvis har en gemensam yrkesutbildning för vuxna genomförts. Olika kurser inom grundläggande utbildning och gymnasiekurser för vuxna, SFI undervisning och gymnasiets individuella program har erbjudits på hemmaplan. Öppna frukostföreläsningar från olika universitet har sänts via telebild. I samma lokaler som arbetsmarknadsenheten finns numera också det sociala kooperativet Laxen.

Årsredovisning 2010 Översikt och politik 5 Laxtrappan i Gullspång. Biblioteken fortsätter utvecklas, utlåningen ökar, fortsatt god service till högskolestudenter, fler utställningar och bokkafé har anordnats. I slutet av året tecknades ett samverkansavtal med polisen där biblioteken ska utföra viss service. Detta kommer att utvecklas under 2011. Skolan har haft ett samarbete med ett antal idrottsföreningar i projekt idrottslyftet. Ungdomar får prova på olika idrotter på skoltid. Främst har det varit elever i årskurs 4-6 men tanken är att utveckla möjligheten även till årskurs 7-9. Vidare inom skolans område så har man, inom ramen för skapande skola, genomfört ett kulturprojekt. Förutom vanlig undervisning under terminerna så har sommarskola erbjudits för elever vid åk 7-9. Försörjningsstödet ökade i snabb takt under våren. Ersättningar från A-kassa och sjukförsäkring har tyvärr påverkat försörjningsstödet negativt. När man inte kan få ekonomiskt stöd inom socialförsäkringssystemet så återstår för många att söka försörjningsstöd hos kommunen. Vi har en stor andel arbetslösa ungdomar som vi behöver jobba med framöver. Behovet finns för fler grupper inom området sysselsättning. Här gäller det att finna en samverkan mellan AME, försäkringskassa, arbetsförmedling och företag. Inom LSS dagliga verksamhet behövs också en större bredd av sysselsättning. Som en del i utvecklingen av verksamheten har tvätteri startas upp i Amnegårdens lokaler. Under året genomfördes PRO:s äldrebarometer där man har granskat 236 kommuner och hur äldrevänliga de är. lyftes fram som ett gott exempel för sina satsningar inom äldreomsorgen. Exempel på satsningar är att man inom äldreomsorgen har utvecklat kontaktmannaskapet. Hemtjänsten försöker att förbättra kontinuiteten hos vårdtagarna vilket innebär att man försöker minimera antalet olika vårdpersonal som besöker den enskilde vårdtagaren. Fortsatt samverkan med frivilligarbetare. Så många som 60 frivilligarbetare finns knutna till vår fritidsverksamhet. De hjälper till med ex höstmiddag, grötfest, filmvisning, dans, kafferep musik- och läsecirklar mm. För 2011 planeras för att utöka dagverksamheten. Dessutom kommer korttidsplatserna att tas hem under våren när renoveringen är klar på Amnegården. Under 2011 ska allt vara klart med renovering och ombyggnation inklusive utemiljöerna både på Amnegården och Mogården. För 2011 planeras landsbygdsutveckling med strandnära boende för permanent boende och fritidsboende. Vatten och avlopp ska byggas ut. Ett geografiskt område för företagsetablering under arbetsnamnet Otterbäckens industripark ska skapas. En va-strategiplan ska tas fram som visar vilka investeringar som behövs. Kommunen arbetar vidare tillsammans med Töreboda och Mariestad kring bredbandsutbyggnad. Avslutningsvis vill jag tacka all personal. Det är tack vare er som all verksamhet fungerar 24 timmar om dygnet. Nu blickar vi fram och försöker göra vår kommun ännu bättre att bo i. Carina Gullberg Kommunstyrelsens ordförande

6 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys Sammanfattning Tillfälliga tillskott i statsbidrag och förbättrade skatteintäkter gör att kommunen redovisar ett starkt resultat även i år. Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad 2010. Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall 2009. Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även år 2011. Arbetsmarknaden förbättras nu snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under 2010. Antalet arbetade timmar är nu uppe i nivå med den föregående toppen andra kvartalet 2008. För att mildra effekterna av den ekonomiska krisen tillfördes kommunerna 11,9 miljarder kronor i extra statsbidrag 2010. fick 5,2 mnkr i konjunkturstöd. Uppsatta finansiella mål har uppnåtts för år 2010. Men utifrån de mål som är antagna i 2010 års budgetdokument har verksamheternas mål och uppdrag i stort genomförts på ett bra sätt. År 2010 är det andra året i rad med överskott inom kommunen. Resultatet för 2010 blev ett överskott på 6,3 mnkr, vilket motsvarar 2,5 % av skatteintäkter och generella stadsbidrag. I årets resultat har en avsättnings gjorts till framtida kostnader inom deponi med 5 mnkr. Före - gående års resultat redovisade också ett överskott, +5,7 mnkr. Det totala resultatet för och Gull spångsbostäder AB är enligt den sammanställda redovisningen 6,4 mnkr vilket också är en förbättring i jäm - förelse med föregående års resultat på 5,7 mnkr. Sammantaget gjorde nämnderna ett underskott gentemot budget med 5 mnkr (inklusive va-verksamheten 3,6 mnkr). Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett resultat som är i princip enligt budget. IFO/LSS-verksamheten redovisar ett överskott på 1,1 mnkr vilket främst förklaras av lägre placeringskostnader. Inom allmänna utskottet redovisas ett underskott om 1,1 mnkr vilket främst beror på obudgeterade kostnader inom administrationen. Skatteintäkterna blev 3,2 mnkr bättre än budget vilket främst förklaras av bättre återhämtning på arbetsmarknaden under året än väntat. Statsbidragens utfall blev 1,6 mnkr bättre än budget, vilket beror på antalet in vånare är fler än budgeterad nivå. Årets resultat Mnkr 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 Kommunen Koncernen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Ekonomisk översikt För att vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Bokslut Bokslut Bokslut (%) 2008 2009 2010 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,5 96,9 97,0 Av ovanstående tabell kan utläsas att kommunen över en treårsperiod har klarat balansen mellan löpande kostnad er och intäkter. De två senaste åren visar återigen att kommunen har haft en god ekonomi. Hur den procentuella förändringen är över skattein täkt - erna och nettokostnaden kan utläsas av nedanstående tabell. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Bokslut Bokslut Bokslut (%) från föregående år 2008 2009 2010 Skatte- och statsbidragsutvecklingen 1,2% -1,0% 1,7% Nettokostnadens utveckling 6% -4% 2% Av ovanstående tabell kan vi utläsa hur styrningen har varit av kommunens resurser över treårsperioden. Nettokostnadens utveckling visar att verksamheternas kostnader har minskats efter 2008 för att anpassas mot intäkterna. Vi kan också utläsa att kostnaderna varierar i mycket större omfattning än skatter och statsbidrag vilket tyder på en ryckighet i styrningen.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 7 Finansiella mål och måluppfyllelse Inför 2010 beslutade fullmäktige om fyra finansiella mål. 1. 2. 3. 4. Resultatmål: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2%. Strategi för att nå målet är genomföra generella strukturella kostnadsminskningar. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Investeringar: Målet är att som huvudregel skall skattefinansiera investeringar. Om totala investeringsbehovet ett enskilt år överstiger 7 mnkr kan lånefinansiering bli aktuellt. Strategin för att klara målet är att under normalår inte investera mer än 6 mnkr. Måluppfyllelse: Under år 2010 uppgick investeringarna till 13 mkr, men investeringarna har finansieras av egna medel. Målets syfte är att klara investeringarna utan lånefinansiering vilket är uppfyllt trots den höga investeringsnivån. Låneskulden: Målet är att låneskulden i Gullspångs kommun skall minska. Stategin för att minska låne - skulden är att årligen amortera minst 8,4 mnkr. Måluppfyllelse: Kommunen har amorterat 33,9 mnkr och uppfyller därmed målet. Anledningen till denna höga amortering är att lån har lösts in av de medel som tillfördes genom försäljning av Amnegården och Mogården till RKHF Gullspång- Hova äldrebostäder. Soliditet: Målet är att soliditeten i årligen skall förbättras. Strategin för att nå målet är att årligen uppfylla kommunens resultatmål, 2% av skatter och bidrag. Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna grundas på den prognos som Skl (Sveriges kommuner och landsting) rekommenderar. Skatte - prognosen bygger på den samhällsekonomiska bilden för kommande år och den främsta parametern är antalet arbetade timmar. Inför år 2010 prognostiserades en lägre skatte intäkt i och med nedgången i konjunkturerna. För att dämpa effekterna av lågkonjunkturen tilldelades extra statsbidrag till kommunerna. Men det blev inte den nedgången av antalet arbetade timmar som befarades och kommunen fick in mer i skatteintäkter. Resultatet blev att kommunen erhöll mer skatteintäkter och mer statsbidrag än vad som det budgeterades för i 2010 års budget. Skatteintäkterna och statsbidragen uppgick till 254,7 mnkr vilket är en förbättring gentemot föregående år med 4,3 mnkr. Kommunen fick 5,2 mnkr i konjunkturstöd år 2010. Totalt redovisade statsbidragen ett överskott gent - emot budgeten om 1,6 mnkr, vilket berodde på att antalet in vånare var högre än budgeterat. Balanskravet Enligt kommunallagen skall kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ett minimikrav är det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna. Resultatet måste vara större än noll. har ett positivt resultat och klarar därmed balanskravet. En avstämning gentemot balanskravet redovisas här: Balanskravet (tkr) 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen 6 333 tkr Avgår samtliga realisationsvinster 3 893 tkr Tillägg: realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter 2 906 tkr Resultat enligt balanskravet 5 346 tkr Ekonomisk analys Finansnetto Finansnettot och dess utveckling har betydelse för ekonomin och består av skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor. Finansnetto kommunen Mnkr 0 1 2 3 4 5 6 7 Kommunen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Finansnettot bedömer hur finansiellt stark kommunen är. I och med den låga räntan kan vi utläsa att finansnettots utveckling har vänt de två senaste åren. Kommunen har under de senaste åren haft samtliga lån rörliga vilket har varit gynnsamt med det låga ränteläget. Lånen kommer att under år 2011 bindas till olika löpperioder för att minimera risken. Detta kommer att medföra ökade finansiella kostnader.

8 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan. Utvecklingen av soliditeten är beroende dels av resultatutvecklingen och dels av ökningen av tillgångar. Hög soliditet innebär låg skuldsättning vilket medför låga finansiella kostnader. Soliditetsmåttet visas utifrån samtlig pensionskostnader och med pensionskostnaderna inom linjen. Soliditet kommunen % 30 20 10 0 10 20 30 40 50 60 Kommunen Kommunen beaktat samtliga pensioner 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Soliditeten har påverkats positivt av årets resultat, medan årets ökning av skulder och avsättningar påverkat soliditeten negativt. Sammantaget resulterade detta i att soliditeten ökat från 17 % till 22 %. Måttet påverkas kraftigt, och sjunker med 48 procentenheter, om man tar hänsyn till kommunens samtliga pensionsförpliktelser. Kommunens pensionsskuld som redovisas inom linjen uppgår till 143 mnkr. Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. De likvida medlen ökade under 2010 och uppgår vid årets slut till 23 mkr, vilket är en förbättring med 6,5 mnkr gentemot föregående år. Av nedanstående diagram kan vi utläsa en positiv utveckling av likviditeten de senaste åren, vilket beror främst på förbättringar i resultaten och att kommunen inte har lånat utan amorterat av befintliga lån. Likvida medel kommunen Mnkr 25 20 15 10 5 0 Kommunen 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Låneskuld Låneskulden uppgår till 50 mnkr när 2011 års amorteringar är bokförda. Under året har inte några nya lån upp - tagits. Kommunen har en checkräkningskredit på 30 mnkr, som inte har nyttjats under året. Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgår till totalt 96 mnkr. I och med försäljningen av äldreboenden beslutade kommunfullmäktige under 2009 en borgen på 75 mnkr till RKHF Gullspång-Hova äldrebostäder. Borgens - åtagande i förhållande till verksamhetens kostnader har ökat från 6 % till 39 % i och med borgen till RKHF Gullspång- Hova Äldrebostäder. Genomsnitt för Västra Götaland är 40 % borgensåtagande i förhållande till verksamheternas kostnader. har ökat sin risk men är fortfarande inom snittet i Västra Götaland. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Nedan redovisas kommunens samlade pensionsåtaganden. Pensionsförvaltning Årets Föregående (tkr) värde års värde Avsättningar inkl löneskatt 14 302 tkr 14 435 tkr Ansvarsförbindelse inkl löneskatt 142 465 tkr 142 665 tkr Total pensionsförpliktelse 156 767 tkr 157 100 tkr Pensionsmedel Kommunen redovisar fr. o.m. 1998 dels avsättningar för pensioner som är intjänade från och med 1998 i balansräkningen och dels pensionsförpliktelser som har intjänats före 1998 som upplysningspost utanför balansräkningen. Summan av dessa åtaganden, 156,7 mnkr, är kommunens totala pensionsåtagande. I detta ingår även löneskatt (24,26 %). Pensionskostnader De totala pensionskostnaderna uppgick till 12,6 mnkr inklusive löneskatt varav avgiftsbestämd ålderspension 6,8 mkr. I takt med att allt fler anställda går i pension ökar kommunens kostnader. Kostnadsökningen kommer att bli kraftig de närmaste åren.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 9 Kommunkoncernen Den sammanställda redovisningen, kommunkoncernen, består av och Gullspångsbostäder AB. Gullspångsbostäder AB Ägarandel: 100 % Aktiekapital: 2 800 tkr Ordförande: Karl-Erik Bergström Verkställande direktör: Lars Johansson Antal anställda: 2 Gullspångs bostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget skall uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar 226 bostadslägenheter. Bolaget redovisar ett överskott med 29 tkr. Nyckeltal 2008 2009 2010 Resultat i tkr -629-756 + 29 Eget kapital i tkr 1467 1 511 1 540 Soliditet i % 6,9% 6,1% 6,0 % Totala lånebeloppet uppgår till 19 mnkr. Huvuddelen av lånen har kommunal borgen och är hos kommuninvest. Bolagets vakansgrad har under året minskat från ca 15 % till ca 8 %. För närvarande kan det inte bli en lägre vakansgrad beroende på att det finns tomma lägenheter som måste renoveras innan de kan hyras ut. Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditions- och klareringsverksamhet i Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. s ägarandel är 13,1 procent. Räddningstjänst Östra Skaraborg (RÖS) Räddningstjänsten är en gemensam organisation för Skövde, Mariestad, Tibro, Töreboda, Hjo, Karlsborg, Falköping och er. s medlems bidrag utgör 8,31 % av nettokostnaderna. Räddningstjänstens huvudsakliga uppdrag är räddningsinsatser vid olyckor, förebyggande åtgärder mot brand, utbildning av medlemskommunernas personal och fr o m 2010 tillståndsprövning och tillsyn över hantering - en av brandfarliga och explosiva varor. Budgetramen för 2010 var oförändrad jämfört 2009 varför besparingsåtgärder genomfördes med bl a en organisationsförändring, ändrad schemaläggning och ändrade rutiner. Nya avtal har tecknats med Volvo Powertrain AB om beredskap för olyckor vid deras anläggning och SRTC som räddningsvärn. Under året har totalt 1 420 räddningsinsatser genomförts varav 72 i Gullspång. Framförallt är det de automatiska brandlarmen, 21 st, som ökat men även trafikolyckorna, 15 st, har tyvärr ökat. Fem av nio bränder i byggnader har koppling till den kalla vintern och därmed till uppvärmningsanordningar och rökkanaler. Den närmaste framtidens investeringar avser övergången till digitalt samband i RAKEL-systemet och inköp av ett nytt höjdfordon för det som havererade under sommaren. På 3-10 års sikt måste det planeras för att bygga och finansieras nya brandstationer både i Mariestad och Skövde. En ökad personalomsättning förväntas genom flera förestående pensionsavgångar. Snabbfakta mnkr 2010 2009 2008 Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2,1 2,5 1,1 Balansomslutning 57,0 70,7 56,2 Eget kapital 15,9 13,8 11,4 Summa skulder och avsättningar 41,0 56,9 44,8 Nettoinvesteringar 1,6 5,5 4,5 Antal anställda 356,0 332,0 346,0 Skaraborgs kommunalförbund I samband med att den ideella föreningen Kommunförbundet Skaraborg upphörde så bildades istället Skaraborgs kommunalförbund 2007. Gullspång är en av femton medlemmar från det gamla länet Skaraborg och betalar årlig avgift i förhållande till invånarantal. Laxdekoration Gullspång.

10 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Driftredovisning Driftredovisningen redovisas netto, dvs intäkter minus kostnader. För ytterligare detaljer sker det redovisning under respektive verksamhetsberättelse. driftredovisning Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Belopp i tkr 2009 2010 2010 2010 Kommunfullmäktige 134 150 101 49 Partistöd 135 135 135 0 Revision 260 180 219-39 Allmänna val 93 150 129 21 Överförmyndarnämnden 323 160 168-8 Kommunstyrelsen 198 855 207 939 207 576 363 Allmänna utskottet 32 592 34 036 35 171-1 135 Barn- och utbildningsutskottet 78 310 77 712 77 234 479 IFO/LSS-utskotten 35 411 35 472 34 348 1 124 Äldreomsorgsutskottet 52 541 60 719 60 824-104 Fastighetsunderhåll 1 232 1 200 1 132 68 Projektmedel 0 673 0 673 Miljö- och byggnämnden, MTG 2 481 2 658 2 411 247 Lönenämnd, MTG 1 403 1 391 1 341 50 IT-nämnd, MTG 1 860 1 898 1 896 2 Ekonominämnd TG 1 072 1 767 1 714 53 Avfallsnämnd MG 618 713 452 261 Teknisk verksamhet MTG 18 118 22 250 29 061-6 811 S:a styrelse och nämnder 226 585 241 265 246 335-5 070 Avsättning Deponi 5 000 0 5 000-5 000 Finansförvaltning -237 277-246 190-257 668 11 478 Tot inkl finansförvaltning -5 692-4 925-6 333 1 408 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar totalt ett överskott gentemot budget om +363 tkr. Kommunstyrelsens verksamheter omfattas främst av barnoch utbildningsverksamhet och vård och omsorg samt individ och familjeomsorg. Barn- och utbildningsverksamheten redovisar ett överskott på 479 tkr. Inom det allmänna utskottet redovisas totalt ett underskott med 1 135 tkr vilket främst beror på obudgeterade kostnader inom administrationen. Inom individ och familjeomsorgen redovisas ett överskott med 1 124 tkr vilket främst beror på färre placeringar av barn och ungdomar samt en allmän återhållsamhet inom verksamheten. Hamnverksamheten har under året haft ökade intäkter vilket har genererat ett resultat på + 711 tkr. Gemensamma verksamheter Den största avvikelsen inom de gemensamma verksam - heterna har Tekniska nämnden. Förklaringen till det är främst den kalla vintern som bidraget till ökade elkost - nader och ökade kostnader för snöröjning. Inom den tekniska verksamheten ingår Va-verksamheten som redovisar ett underskott med 3,6 mnkr. Va-verksamhetens underskott täcks genom skattefinansiering. Utredning pågår av vilka kostnader som ska täckas av Va-kollektivet.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 11 Investeringsredovisning Investeringarna uppgick till totalt 13 mnkr, vilket motsvarar 85 % av totala investeringsbudgeten. En av de större investeringarna är det nya lönesystemet på 4 mnkr, vilket är en investering som kommer att betalas av kommunerna i samarbete, dvs. Mariestad, Töreboda, Karlsborg samt er. s andel av investeringen uppgår till 11 % dvs. 440 tkr. En annan stor investering är nya datorer och mm som har köpts in pga. ny IT-plattform. hade sammanfattningsvis en omodern IT-park vilket medförde en stor investering i och införande av ny IT-plattform. För övrigt är det mindre investeringar inom verksamheterna. Investeringarna finansieras av egna medel vilket är förenligt med finansiella målet. Nedan redovisas en sammanställning över årets investeringar. investeringsredovisning Bokslut Budget Avvikelse Belopp i tkr 2010 2010 2010 Kommunstyrelsens verksamhet 3 285 5 846 2 561 Lönenämnden 4 813 3 193-1 620 Byggnadsavdelningen 1 536 1 708 173 Fastighetsavdelningen 830 1 370 540 Gatuavdelningen 1 335 1 205-130 VA-avdelningen 573 975 402 Städavdelningen 19 100 81 Avfallsnämnden 593 800 207 S:a styrelse och nämnder 12 983 15 197 2 214 Utgrävning Södra Råda gamla kyrkplats.

12 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning Förord Sedan 1994 sammanställer personalekonomisk årsredovisning i samband med det ekonomiska bokslutet. Avsikten är att i personalbokslutet ge en aktuell bild av ett antal personalstrategiska frågor och en samlad beskrivning av kommunens personal. Det sker fortlöpande förändrings- och utvecklingsarbete vid kommunens arbetsplatser. Motiverade och engagerade medarbetare med rätt kompetens, är tillsammans med hälso samma arbetsplatser en grundförutsättning för att kommunen ska kunna tillhandahålla medborgarnytta på ett effektivt sätt. Uppgifterna i den personalekonomiska årsredovisning - en har fr.o.m. 2010-09-01 i huvudsak hämtats ur kommun ens personaloch lönesystem Personec. Uppgift erna som gäller fram till 2010-08-31 är hämtade från löne - systemet IFS. De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak tillsvidareanställd personal. Under året har antalet tillsvidareanställda minskat. Sysselsättningsgraderna har ökat och personalomsättningen är fortsatt låg. Medelåldern bland de anställda är ganska hög och antalet pensionsavgångar kommer att var stora under de närmaste åren. hade 393 tillsvidareanställda den 31 december 2010. Utöver dessa fanns det 29 månads - anställda vikarier. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 89,3 procent. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 88,46 procent och männens 94,9 procent. Av kvinnorna arbetade 61,3 procent heltid. 80,76 procent av männen arbetade heltid. Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet att arbeta heltid. Sedan hösten 2009 pågår Helaprojektet inom äldreomsorgen. Det ger möjlighet för arbetstagarna att själva välja sysselsättningsgrad. Den ofrivilliga arbetslösheten som tidigare funnits inom äldreomsorgen har därmed tagits bort. Sysselsättningsgrader för tillsvidareanställd personal (%) 49% 50-74% 75-99% 100% Antal årsarbetare 2004-2010 Antal 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män var 52 och antal kvinnor var 341. Männen utgör 13,2 procent. Åldersfördelning Medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 49,2 år. Männens medelålder är 48,2 år och kvinnornas medelålder är 49,5 år. Se genomsnittlig ålder av kommunens tillsvidare - anställda personal per verksamhet i följande diagram. tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet 2009-12-31 2010-12-31 Förändring Verksamhet Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Barn- och utbildning 124 116,3 114 105,5-10 - 10,8 Social verksamhet 229 186,4 227 199,5-2 + 13,1 Allmänna utskottet 47 39,5 39 33,5-8 - 6,0 Lönenämnden 14 13,2 13 12,2-1 -1,0 Totalt 414 355,4 393 350,7-21 - 4,7 I beräkningarna används begreppet årsarbetare. Ex. två halvtider betraktas som heltid eller en årsarbetare.

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 13 Medelålder per verksamhet Ålder 54 53 52 51 50 49 48 47 46 45 44 Barn- och utbildning Lönenämnden Socialverksamhet Allmänna utskottet Personalens hälsa En av s viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv. Sedan 2008 har köpt tjänsten rehabcoach från Kinnekullehälsan. Rehabcoachen stöttar arbetsledarna så att de på ett effektivt och strukturerat arbetssätt kan minska sjukfrånvaron. De får hjälp med att skapa förutsättningar för att förhindra sjukfrånvaro och införa rutiner för snabb återgång i arbete vid en eventuell frånvaro. Alla anställda får fritt nyttja träningslokal både i Hova och Gullspång. Motion kan, om verksamheten tillåter, utövas en timma/vecka på arbetstid. FAS 05 I den centrala överenskommelse FAS 05 om Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan sägs att de lokala parterna har frihet att utveckla samverkansformer utifrån egna mål, förutsättningar och behov. Tanken är att frågor ska diskuteras så tidigt som möjligt med dem som är berörda. Lokalt kollektivavtal tecknades med de fackliga organisationerna under våren 2009. Chefer och fackliga företrädare utbildades under hösten -08 och våren -09. Sam - verkansavtalet ska ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, god hälsa och en bra arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet. Utvärdering av det lokala avtalet pågår. Sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal var 6,44 procent. Under 2009 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 6,73 procent. Sjukfrånvaro i procent 2010 % 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en viktig del i det dagliga arbetet och är en stående punkt på arbetsplats - träffar, i samverkansgrupper och i medarbetarsamtalen. Arbetsplatsträffarna är grunden för arbetsmiljöarbetet. Det är där arbetsskador och tillbud följs upp, riskinventeringar görs. Årlig uppföljning av arbetsmiljön görs i samverkansgrupperna och redovisas i den centrala samverkans - gruppen. Anmälda arbetsskador Under 2010 har tolv anmälda arbetsskador inkommit till lönekontoret. Anmälningar gäller 11 kvinnor och 1 man. Åtta anmälningar gäller personal inom Äldreomsorgsutskottet, tre st gäller personal inom IFO/LSS-utskottet och en anmälan avser personal inom Barn- och utbildningsutskottet. Fyra anmälningar gäller halkolyckor. I de fall det har varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Pensionsavgångar 14 personer har avgått med ålderspension under 2010. Åtta personer som fyllt 65 år har valt att fortsätta arbeta. Personer som uppnår 65 års ålder 2011 2014 per utskott 2010 Äldreomsorgsutskottet 17 st IFO/LSS-utskottet 4 st Allmänna utskottet 7 st Barn- och utbildningsutskottet 8 st

14 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Personer som beräknas gå i pension 2011 2014 per utskott och år Antal 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2011 Allmänna utskottet Äldreomsorg IFO / LSS Barn- och utbildning 2012 2013 2014 Till Allmänna utskottet hör förutom personal inom kommunkontoret Hova även Lärcentrum, Kök och Lönenämnden. Avgångsorsaker 1 januari 31 december Avgångsorsak Antal Egen begäran 8 Pension 14 Sjukersättning tillsvidare 3 Arbetsbrist 1 Annan orsak 3 Löner Lokala löneöversynsförhandlingar har genomförts under året. Löneökningarna blev i genomsnitt 2,17 % fr.o.m. 1 april. Lönekartläggning och jämställdhetsplan har utarbetats av en arbetsgrupp som utsetts av den centrala samverkansgruppen. Dokumenten ska behandlas av politiken. Den genomsnittliga månadslönen (heltidsbelopp) exkl. lönetillägg vid årsskiftet 2010/2011 var 24 100 kronor. Den genomsnittliga månadslönen för män var 27 460 kronor och för kvinnor 23 571 kronor. Nytt PA-system 1 september bytte kommunen PA-system från IFS till Personec P. Lönekontorets personal har haft mycket arbete, vid sidan av det vanliga lönearbetet, med att konvertera över uppgifterna från det gamla till det nya PA-systemet. Utbildningar har genomförts för system - förvaltare, löneadministratörer, chefer och medarbetare. Arbetsledande personal kommer att kunna ta fram lönekostnader, sjukstatistik m.m. för sin arbetsgrupp. Personalkostnader Den totala lönesumman inkl. bil- och traktamentsersättningar var 176 569 914 kronor. Redovisning av sjukfrånvaro 2010-01-01 2010-12-31 Den totala sjukfrånvaron anges i procent av de anställdas ordinarie arbetstid. I redovisningen ingår all personal inom kommunen, såväl månadsanställda som timanställda. Personal Timmar % 1 Total sjukfrånvaro 47 148 Sammanlagd ord. arbetstid 771 105 6,1 % 2 Summa långtidsfrånvaro 28 041 Total sjukfrånvaro 47 148 59,7 % 3 Summa sjukfrånvaro kvinnor 42 707 Sammanlagd ord. arbetstid kvinnor 636 591 6,7 % 4 Summa sjukfrånvaro män 4 441 Sammanlagd ord. arbetstid män 134 515 3,3 % 5 Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre 540 Sammanlagd ord. arbetstid 29 år eller yngre 36 230 1,5 % 6 Summa sjukfrånvarotid 30-49 år eller yngre 11 060 Sammanlagd ord. arb.tid 30-49 år eller yngre 119 887 5,4 % 7 Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre 19 359 Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre 259 555 7,3 % Sammanlagd ord. arbetstid 50 år eller äldre 259 555 7,3 % Kostnader inkl sociala avgifter Personal 2009 2010 Årets totala lönesumma inkl bil- och traktamentsersättningar 173 157 300 176 569 000 Utbetald sjuklön 2 142 391 2 212 733 Övertid och fyllnadstid 1 110 957 3 777 731*) OB-tillägg 4 927 500 3 078 833*) Fyllnadstid, månadsavlönad personal som vikarierar på annan tjänst 618 078 252 528 Timlöner 9 761 712 10 466 288 Övriga rese- och traktamentsersättningar (skatte- och avgiftsfria ersättningar som inte ingår i lönesumman) 398 109 410 455 *) Förhållandet mellan övertid och fyllnadstid samt OB-tillägg har ändrats p.g.a. att man i Hela-Projektet omvandlar OB-tillägg till tid i timbank. Vid månadsrapporteringen kan arbetstagaren välja att överföra tid i timbanken till ersättning. Kostnader inkl sociala avgifter Personal 2009 2010 Politiker - arvoden 1 366 242 1 435 665 Övriga uppgifter Antal pers. som fått lön i genomsnitt/månad 681 670 Antal beredskapsarbetare (Offentlig Skyddad Anställning, OSA) = 2 1 Antal lönebidragsanställningar = 8 8 Antal anställningar med särskilt anställningsstöd = 3 2 Antal nystartsjobb 3 5 Trygghetsanställning 1 1 Instegsjobbare 11 Antal feriearbetare under sommaren 66 67

Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 15 Varifrån kommer kommunens resurser? Inkomster Kostnader Inkomsternas uppdelning (%) Kommunalskatt 55% Generellt statsbidrag 21% Driftbidrag 12% Hyror och arrenden 4% Avgifter och ersättningar 6% Försäljningsmedel 1% Finansiella intäkter 0% Kostnadernas uppdelning (%) Personalkostnader 38% Sociala avgifter 13% Pensionskostnader 3% Bidrag 5% Köp av verksamhet 30% Hyra leasing anl tillg 0% Övriga kostnader 12% Varifrån kommer inkomsterna? tkr % Kommunalskatt 183 903 55% Generellt statsbidrag 70 778 21% Driftbidrag 40 413 12% Hyror och arrenden 13 141 4% Avgifter och ersättningar 20 179 6% Försäljningsmedel 4 104 1% Finansiella intäkter 151 0% Summa 332 669 100% Vart går pengarna? tkr % Personalkostnader 123 814 38% Sociala avgifter 41 594 13% Pensionskostnader 10 146 3% Bidrag 15 840 5% Köp av verksamhet 97 850 30% Hyra leasing anl tillg 1 447 0% Övriga kostnader 37 777 12% Summa 328 468 100% Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens inkomster: mnkr Förändring av utdebiteringen med 1 kr. + 8,0 Förändring av det generella statsbidrag med 1%. + 0,7 Generell taxehöjning med 1%. + 0,2 Förändring av likviditeten med 10 milj. + 0,2 Känslighetsanalys Faktorer som påverkar kommunens kostnader: mnkr Löneökning med 1% + 1,7 10 heltidstjänster + 3,4 Prisförändring på varor och tjänster med 1% + 1,1 Prisförändring på bränsle och energi med 1% + 0,1

16 Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse 5 år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG 2006 2007 2008 2009 2010 KOMMUNEN OCH KONSOLIDERADE BOLAG (mnkr) Årets resultat 8,0 5,6-5,4 5,7 6,4 Nettoinvesteringar 10,5 8,7 1,6 13,9 13,5 Tillgångar 231,2 228,4 211,3 228,8 209,5 Eget kapital 16,4 22,0 16,4 22,3 29,0 Avsättningar och skulder 214,8 206,5 194,9 206,5 180,5 FRÅN RESULTATRÄKNINGEN Verksamhetens nettokostnader 231,6 238,4 251,7 242,6 247,1 Kronor per invånare 42 067 43 952 46 866 45 471 46 694 Nettokostnadernas andel av skatt och statsbidrag 94,1% 95,4% 99,5% 96,9% 97,0% Skatteintäkter och statsbidrag 246,1 250,0 252,9 250,4 254,7 Förändring från föregående år 2,8% 1,6% 1,2% -1,0% 1,7% Finansnetto -4,0-5,2-5,9-2,1-1,3 Årets resultat 10,5 6,3-4,7 5,7 6,3 Kronor per invånare 1 906 1 159-879 1 067 1 197 FRÅN BALANSRÄKNINGEN Tillgångar 228,6 224,8 208,9 222,7 204,2 Kronor per invånare 41 514 41 437 38 885 41 734 38 598 Eget kapital 30,2 36,5 31,8 37,6 44,3 Kronor per invånare 5 487 6 727 5 916 7 054 8 363 Avsättningar och skulder 198 188 177 185 160 Kronor per invånare 36 027 34 710 32 970 34 680 30 234 Soliditet 13% 16% 15% 17% 22% Soliditet med hänsyn till alla pensioner -40% -43% -50% -47% -48% ÖVRIGT Nettoinvesteringar 5,2 6,2 1,3 11,1 13,0 Självfinansieringsgrad 385% 256% 364% 136% 105% Antal invånare 31/12 5 506 5 425 5 371 5 335 5 291 Förändring från föregående år -58-81 -54-36 -44

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 17 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper.....18 Begreppsförklaringar.......................... 20 Resultaträkning............................... 22 Kassaflödesrapport............................ 23 Balansräkning................................ 24 Noter och tilläggsupplysningar.................. 25 Södra Råda gamla kyrka före branden 2001,

18 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödesrapport. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Enligt lagen ska årsredovisningen även innehålla en koncernredovisning. Denna utgör en sammanställning av kommunens resultat- och balansräkning med de bolag i vilka kommunen har betydande inflytande. Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, kassaflödesrapport, balansräkning samt driftredovisning. Den finansiella analys en ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapet ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationer. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Kommunen följer i allt väsentligt de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Nedan följer en kort beskrivning av några väsentliga principer som påverkar bokslut och redovisning. Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter, där kommunen i allt väsenligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. Avtal som kommunen tecknat avser kopieringsmaskiner, kaffeautomater och bilar och har klassificerats som operationell leasing. Redovisning av leverantörsfakturor Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter 21 januari 2011, men är hänförliga till redovisningsåret 2010, har skuldbokförts och belastar 2010 års redovisning. Redovisning av räntor Kostnadsräntor, intäktsräntor och räntebidrag som kan hänföras till redovisningsåret har bokförts som skuld respektive fordran och påverkar 2010 års resultat. Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 17 och 2.1 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid har rätt till pension enligt Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning och ansvarsförbindelse. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen Den pensionsskuld som uppkommit under

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 19 Golfbana på Ribbingsfors herrgård, Gullspång. åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2010 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Avskrivningar Avskrivningar på kommunens anläggningstillgångar görs enligt metoden rak avskrivning på historiska anskaffningsvärden. Kommunen har använt sig av Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Från 2011 kommer nyttjandeperioden att ligga som grund för beräkning av avskrivningstiden. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen: 3, 5, 7,10,15, 20, 33 och 50 år Skatteintäkter Rek 4.2 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos. Lånekostnader Rek 15.1 I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inga lånekostnader. Avsättningar Rek 10.1 Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Sammanställd redovisning Rek 8.2 I den kommunala koncernen ingår kommunens bostadsbolag. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning.

20 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter Begreppsförklaringar MS Marianne i vinterskrud. Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder plus avsättningar. Utgör en del av det egna kapitalet. Anläggningstillgångar Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser Förpliktelser i form av borgensåtagande, ställda panter och dylikt. Om förpliktelsen måste infrias så belastar den resultatet. Avskrivningar Planmässig nedsättning av anläggningstillgångarnas värde som ska spegla värdeminskningen. Avsättningar Förpliktelser som är säkra eller högst sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp och infriandetidpunkt. När förpliktelsen uppstår belastas resultatet. I kommunen gäller detta bland annat pensionsåtagande. Balanskrav Lagstadgat krav om att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital. Driftredovisning Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året ställt mot budget.

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 21 Eget kapital Kommunens förmögenhet, det vill säga alla tidigare års ackumulerade överskott/underskott. Består dels av rörelsekapital dels av anläggningskapital. Exploateringsverksamhet Åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, affärer, kontor eller industrier. Soliditet Eget kapitals andel av det totala kapitalet uttryckt i procent. Visar långsiktig betalningsförmåga. Utdebitering Anger hur stor del per intjänad hundralapp som betalas i kommunalskatt. Kapitalkostnader Periodiserad investeringsutgift. Består dels av avskrivning dels av ränta. Är en intern post. Kassaflödesrapport Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed likviditetsförändringar. Likviditet Kassa, plusgiro och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Långfristiga fordringar och skulder Skulder och fordringar som har förfallodag senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Pension Från och med 1998 redovisas pensionsskulden enligt blandmodellen som innebär att skuld upparbetad till och med 1997 redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsskuld upparbetad från och med 1998 redovisas som avsättning. Från 2000 betalar kommunen hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod där de uppstått. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Visar kommunens finansiella styrka.

22 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter Resultaträkning resultaträkning Kommunen Sammanställd (tkr) Not 2010 2009 2010 2009 Verksamhetens intäkter 1 91 632 89 692 102 112 100 841 Verksamhetens kostnader 2-331 374-322 964-340 368-332 579 Avskrivningar 3-7 315-9 318-8 511-10 358 Verksamhetens nettokostnad -247 057-242 590-246 768-242 096 Skatteintäkter 4 183 903 182 699 183 903 182 699 Generella statsbidrag 5 70 778 67 723 70 778 67 723 Finansiella intäkter 6 151 457 152 395 Finansiella kostnader 7-1 441-2 596-1 702-2 985 Resultat efter finansiella poster 6 333 5 692 6 362 5 736 Årets resultat 8 6 333 5 692 6 362 5 736 I resultatet ingår: Avsättning deponi 5 000 5 000 Täckning VA-kollektiv 3 611 3 686 Utredning pågår vilka kostnader som skall täckas av VA-kollektivet resp kommunen

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 23 Kassaflödesrapport kassaflödesrapport Kommunen Sammanställd (tkr) Not 2010 2009 2010 2009 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 8 6 333 5 692 6 362 5 736 Justering för av- och nedskrivningar 3 7 315 9 318 8 511 10 358 Justering för pensionsavsättningar -133 151-95 156 Justering för deponiavsättning 5 000 5 000 5 000 5 000 Justering för realisationsvinster -989-15 -989-406 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 21 285-25 138 285-24 918 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 17 812-4 991 19 074-4 074 Ökning/minskning förråd och varulager -88 150 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 648-5 945 856-8 043 Ökning/minskning kortfristiga skulder -25 866 36 689-27 467 34 870 Medel från den löpande verksamheten -7 406 25 753-7 625 22 903 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -12 983-11 062-13 467-13 921 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 22 32 050 410 32 050 885 Investering i finansiella anläggningstillgångar -754-754 Medel från investeringsverksamheten 19 067-11 406 18 583-13 790 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 2 000 6 500 Amortering av skuld -4 050-8 405-5 347-9 693 Ökning av långfristiga fordringar 23-1 100-1 100 Minskning av långfristiga fordringar 20 24 20 24 Erhållit aktieägartillskott Medel från finansieringsverksamheten -5 130-8 380-4 427-3 169 ÅRETS KASSAFLÖDE 6 531 5 967 6 531 5 944 Likvida medel vid årets början 16 086 10 119 16 086 10 142 Likvida medel vid årets slut 22 616 16 086 22 617 16 086

24 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter Balansräkning balansräkning Kommunen Sammanställd (tkr) Not 2010 2009 2010 2009 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tek.anläggningar 9 129 278 160 004 146 282 177 740 Maskiner och inventarier 10 9 440 4 106 13 661 8 307 Summa materiella anläggningstillgångar 138 717 164 110 159 943 186 047 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar & bostadsrätter 11 19 678 19 678 2 878 2 878 Långfristiga fordringar 12 1 160 80 1 160 80 Summa finansiella anläggningstillgångar 20 838 19 758 4 038 2 958 Summa anläggningstillgångar 159 555 183 868 163 981 189 005 Omsättningstillgångar Förråd mm 14 382 382 771 682 Fordringar 13 21 667 22 315 22 166 23 022 Kassa och bank 15 22 616 16 086 22 617 16 086 Summa omsättningstillgångar 44 665 38 783 45 553 39 790 SUMMA TILLGÅNGAR 204 220 222 651 209 534 228 795 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 16 Eget kapital vid årets början 37 917 31 940 22 628 16 607 Årets resultat 6 333 5 692 6 362 5 736 Summa eget kapital 44 251 37 632 28 990 22 343 Avsättningar 17 Pensionsskuld 14 302 14 435 15 435 15 530 Övriga avsättningar 10 000 5 000 10 000 5 000 Summa avsättningar 24 302 19 435 25 435 20 530 Skulder Långfristiga skulder 18 50 288 54 338 69 506 72 853 Kortfristiga skulder 19 85 380 111 246 85 602 113 069 Summa skulder 135 668 165 584 155 108 185 922 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 204 220 222 651 209 534 228 795 Inom linjen 20 Ansvarsförbindelser 142 465 142 665 142 465 142 665 Borgensförbindelser 96 454 20 843 76 161 20 843 Ställda panter 3 016 3 016 Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 25 Noter och tilläggsupplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunal redovisningslag, grundläggande redovisningsprinciper och god redovisningssed. Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning har beaktats. Periodisering har skett enligt bokföringsmässiga grunder. Kommunen tillämpar avskrivningstider rekommenderade av Svenska kommunförbundet. Specifikation över leasingavtal finns ej. Den sammanställda redovisningen kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden har kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolag eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att den ägda andelen av dotterföretagens tillgångs- och skuldposter repektive intäkts- och kostnadsposter har tagit med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 1. Verksamhetens intäkter 87 739 89 642 98 219 100 430 Realisationsvinster 3 893 50 3 893 411 91 632 89 692 102 112 100 841 varav försäljningsmedel 4 104 5 671 taxor och avgifter 20 179 20 179 hyror och arrenden 13 141 22 054 bidrag 40 413 40 413 försäljning verksamhet 9 902 9 902 2. Verksamhetens kostnader 328 468 322 964 337 462 332 579 Realisationsförlust 2 906 2906 331 374 322 964 340 368 332 579 varav löner 123 814 121 000 124 141 121 531 sociala avgifter 41 594 41 583 41 755 41 691 pensionskostnader 10 146 9 152 10 233 9 149 bidrag 15 840 14 649 15 840 köp av verksamhet 97 850 105 933 97 850 hyra leasing anl tillg 1 447 1 418 1 447 övriga kostnader 37 777 29 229 46 196 3. Avskrivningar Planenliga avskrivningar byggnader och mark 6 587 8 809 7 683 9 820 Kapitaltjänstkostnad-affärsverksamheten -193-193 Planenliga avskrivningar inventarier 728 702 828 731 7 315 9 318 8 511 10 358 4. Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning 181 337 189 008 181 337 189 008 Slutavräkningsdifferens föregående år 138 193 138 193 Preliminär slutavräkning innevarande år 2 427-6 502 2 427-6 502 183 903 182 699 183 903 182 699

26 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 5. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 55 072 57 985 55 072 57 985 Strukturbidrag 692 698 692 698 Införandebidrag 607 1 229 607 1 229 Regleringsavgift -2 627-2 627 Regleringsbidrag 1 366 1 366 Kommunal fastighetsavgift 8 937 8 681 8 937 8 681 Kostnadsutjämningsagift -3 849-3 257-3 849-3 257 Tillfälligt konjunkturstöd 5 192 5 192 Bidrag LSS-utjämning 2 761 5 014 2 761 5 014 70 778 67 723 70 778 67 723 6. Finansiella intäkter Finansiella intäkter avser ränteintäkter Räntor likvida medel 147 153 148 95 Räntor utlämnade lån 4 4 4 Engångsutdelning SKL (Sveriges kommuner o landst) 0 300 300 151 457 152 395 7. Finansiella kostnader Finansiella kostnader avser räntekostnader samt finansiella kostnader på pensionsskulden. Räntor upplåning 1 094 2 078 1 355 2 502 Övriga räntor 347 518 347 483 1 441 2 596 1 702 2 985 8. Årets resultat, avstämning mot balanskravet Årets resultat enligt resultaträkning 6 333 5 692 6 362 5 736 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet -3 893-15 -3893-411 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 2 906 2906 Justerat resultat 5 346 5 677 5 375 5 325 9. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde 160 004 159 616 177 740 175 370 Nettoinvestering 6 847 9 592 6 968 12 424 Försålt, justering mm -30 987-395 -30 987-525 Planenlig avskrivning -6 587-8 809-7 439-9 529 Bokfört värde 129 277 160 004 146 282 177 740 Avskrivningstider 20-50 år 20-50 år Allmän markreserv Anskaffningsvärde vid årets början 6 850 6 850 6 850 6 850 Investeringar 0 0 0 0 Försäljningar -148 0-148 0 Utgående bokfört värde 6 702 6 850 6 702 6 850 Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 177 876 176 832 177 876 176 832 Investeringar 4 003 1 569 4 003 1 569 Försäljningar -51 907-525 -51 907-525 Ackumulerade avskrivningar -74 718-92 488-74 718-92 488 Utgående bokfört värde 55 253 85 387 55 253 85 387

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 27 noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 Vatten och avlopp Anskaffningsvärde vid årets början 81 485 80 256 81 485 80 256 Investeringar 634 1 229 634 1 229 Ackumulerade avskrivningar -41 480-39 676-41 480-39 676 Utgående bokfört värde 40 639 41 810 40 639 41 810 Renhållning Anskaffningsvärde vid årets början 4 800 4 800 4 800 4 800 Investeringar 593 0 593 0 Ackumulerade avskrivningar -3 680-3 460-3 680-3 460 Utgående bokfört värde 1 712 1 340 1 712 1 340 Hamnen Anskaffningsvärde vid årets början 20 161 13 497 20 161 13 497 Investeringar 77 6 663 77 6 663 Ackumulerade avskrivningar -11 233-10 838-11 233-10 838 Utgående bokfört värde 9 004 9 323 9 004 9 323 Publika fastigheter (gator,vägar broar mm) Anskaffningsvärde vid årets början 25 956 25 825 25 956 25 825 Investeringar 1 540 131 1 540 131 Ackumulerade avskrivningar -13 172-12 479-13 172-12 479 Utgående bokfört värde 14 325 13 477 14 325 13 477 Hyresfastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 946 946 43 962 41 465 Investeringar 0 0 121 2 832 Ackumulerade avskrivningar -804-791 -26 936-26 119 Utgående bokfört värde 142 154 17 146 17 890 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde vid årets början 4 024 4 024 4 024 4 024 Investeringar 0 0 0 0 Ackumulerade avskrivningar -2 523-2 361-2 523-2 361 Utgående bokfört värde 1 500 1 663 1 500 1 663

28 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 10. Maskiner, inventarier och transportmedel Maskiner och Inventarier Anskaffningsvärde vid årets början 9 039 29 276 14 863 35 074 Investeringar 6 136 1 470 6 501 1 497 Försäljning (MTG Tekn Mariestad) -75 0-75 0 Ackumulerade avskrivningar -5 661-4 933-7 628-6 556 Utrangeringar 0-21 707 0-21 707 Utgående bokfört värde 9 440 4 106 13 661 8 307 Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 29 noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 11. Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier Gullspångsbostäder AB 16 800 16800 Vänderhamn AB 1 855 1 855 1 855 1 855 Naturgaskonsortiet Skaraborg AB 3 3 3 3 Västtrafik AB 420 420 420 420 Summa bokfört värde aktier 19 078 19 078 2 278 2 278 Andelar MS Marianne 250 250 250 250 Uppleverlseområde Göta kanal 50 50 50 50 Kommuninvest 300 300 300 300 Summa andelar 600 600 600 300 Bokfört värde 19 678 19 678 2 878 2 878 12. Långfristiga fordringar RÖS, Räddningstjänst Östra Skaraborg/MS Marianne 60 80 60 80 Kommuninvest förlagslån 30 år 1 100 1 100 1 160 80 1 160 80 13. Fordringar Kundfordringar 1 524 1 494 1 998 2 201 Förvaltade medels tillgångar 712 734 712 734 Engångsutbetalning SKL:s medlemar 300 300 Momsfordran 1 125 1 187 1 125 1 187 Fora 785 1 306 785 1 306 Upplupna ränteintäkter 126 36 126 36 Upplupna skatteinäkter 5 701 1 546 5 701 1 546 Förutbetalda kostnader 3 529 3 431 3 554 3 431 Övr uppl intäkter-övriga interimsfordringar 8 165 12 281 8 165 12 281 21 667 22 315 22 166 23 022 14. Förråd Förråd och exploateringsmark 382 382 771 682 15. Likvida medel Plusgiro 22 589 16058 22 589 16058 Bank 28 28 28 28 22 617 16 086 22 617 16 086 Beviljad checkkredit 30 000 30 000 30 000 30 000

30 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 16. Eget kapital Eget kapital vid årets början 37 465 31 773 22 175 16 440 Avfallsfond-affärsdrivande sophämtning 427 160 427 160 Avfallsfond-affärsdrivande återvinning 25 7 25 7 Årets resultat 6 333 5 692 6 362 5 736 44 251 37 632 28 990 22 343 Anläggningstillgångar 159 555 183 868 163 981 189 005 Långfristiga skulder och avsättningar -74 590-73 773-94 941-93 383 Anläggningskapital 84 965 110 095 69 040 95 622 Omsättningstillgångar 44 665 38 783 45 553 39 790 Kortfristiga skulder -85 380-111 246-85 602-113 069 Rörelsekapital -40 715-72 463-40 049-73 279 17. Avsättningar Avsatt för återställande av deponi Redovisat värde vid årets början 5 000-5 000 - Nya avsättningar 5 000 5 000 5 000 5 000 Utgående avsättning 10 000 5 000 10 000 5 000 Avsättningen avser återställande av deponin Odenslund-tippen Avsatt till Pensioner Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 10 679 10 760 11 812 11 855 Avsatt till pensioner ÖK-SAP - 107-107 Avsatt till pension AGF-KL tom 2012 494 750 494 750 Summa pensioner 11 510 11 617 12 643 12 712 Löneskatt 2 792 2 818 2 792 2 818 Summa avsatt till pensioner 14 302 14 435 15 435 15 530 Antal visstidsförordnanden Politiker 2 Tjänstemän 1 1 Aktualiseringsgrad 97% 97% 97% 97% 24 302 19 435 25 435 20 530 18. Långfristiga skulder Samtliga lån med rörlig ränta. Under 2011 konverteras lånen om till Kommuninvest Ingående låneskuld 54 338 88 240 72 853 101 323 Återföring av beräknad amortering 33 902 8 405 34 970 9 691 Nyupplåning under året 2000 6 500 Årets faktiska amorteringar -33 902-8 405-34 985-9 691 Nästa års beräknade amortering -4 050-33 902-5 332-34 970 50 288 54 338 69 506 72 853 Kreditgivare Nordea 10 856 13 084 10 856 13 084 Swedbank, Spintab 43 482 49 200 43 482 49 200 Statshypotek / Handelsbanken 25 956 168 26 125 SBAB 572,8 914 Kommuninvest 19760 18500 Avgår summa nästa års amortering -4 050-33 902-5 333-34 970 50 288 54 338 69 506 72 853

Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter 31 noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 19. Kortfristiga skulder Beräknad amortering 4 050 33 902 4 050 34 970 Leverantörsskulder 10 445 9 521 10 445 10 505 Moms 52 29 52 29 Gullspångsbostäder AB 3 754 1 695 Personalens källskatt 2 842 2 627 2 842 2 646 Sociala avgifter 3 225 2 991 3 225 3 018 Upplupna löner 3 379 3 601 3 379 3 604 Semesterlöneskuld 13 734 13 676 13 734 13 720 Upplupna räntor 68 128 68 149 Upplupen pensionskostnad individuell del 5 437 5 117 5 437 5 156 Upplupen löneskatt individuell del 2 560 2 476 2 560 2 485 Förutbetalda hyror 1 018 895 1 018 1 477 Förutbetalda skatteintäkter 6 365 7 623 6 365 7 623 Inkomstförskott 7 265 7 786 7 265 7 786 Statens bostadskreditnämnd 2 725 2 725 2 725 2 725 Tillfälligt konjunkturstöd 5 1920 5 192 Övriga skulder och interimsskulder 18 460 11 262 22 437 11 984 85 380 111 246 85 602 113 069 20. Inom linjenposter Ansvarsförbindelser Pensioner anställda inklusive löneskatt 142 465 142 665 142 465 142 665 Borgensförbindelser Gullspångsbostäder AB 20 293 19 294 Riksbyggen koop hyresrättsf Gullspång 74 625 74 625 Förlustansvar, Egna hem 288 336 288 336 Föreningar 1 248 1 213 1 248 1 213 96 454 20 843 76 161 1 549 har den 15 juni 2009 (Kf 90) ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB.s totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 67 637 729 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 66 025 040 kronor. Ställda panter, fastighetsinteckningar 3 016 3 016 Limit checkräkningskredit 30 000 30 000 30 000 30 000

32 Årsredovisning 2010 Finansiella rapporter noter Kommunen Sammanställd (tkr) 2010 2009 2010 2009 21. Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning av kortfristig del av långfristig låneskuld 25 498 25 278 Avsättning deponi mot eget kapital 285-167 285-167 Kapitaltjänstkostnader deponi -193-193 285 25 138 285 24 918 22. Försäljning anläggningstillgångar Mogården (Äldreboende) 21 000 21 000 Hemmet 22, del 24 (Äldreboende) 9 000 9 000 Hova 3:1 mfl 1 000 1 000 Stampen 5 och 6 440 440 Häljatorp 1:45 180 180 Kvarnhäljatorp 1:11 375 375 Björtorp 1:19 55 55 Torsvid 3:77 475 Alhöjden 410 410 32 050 410 32 050 885 23. Ökning av långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 30 år 1 100 1 100 1 100 1 100

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 33 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunens nämndorganisation................ 34 Allmänna utskottet........................... 35 Barn- och utbildningsutskottet.................. 37 IFO/LSS-utskottet............................ 40 Äldreomsorgsutskottet........................ 43 Miljö- och byggnadsnämnden MTG.............. 47 Lönenämnden MTG........................... 49 IT-nämnden MTG............................. 50 Ekonominämnden TG......................... 51 Avfallsnämnden.............................. 52 Tekniska nämnden MTG....................... 53

34 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunens nämndorganisation Gullspång kommunfullmäktige Valnämnd Överförmyndarnämnd Revision Kommunstyrelsen Allmänna utskottet Barn- och utbildningsutskottet IFO/ LSS-utskottet Äldreomsorgsutskottet Ekonominämnd TG Teknisk nämnd MTG Lönenämnd MTG Miljö- och byggnadsnämnd MTG IT-nämnd MTG Avfallsnämnd MG Antal invånare 31/12 (antal) Antal 2006 5 506 2007 5 425 2008 5 371 2009 5 335 2010 5 291 Skattesats (tkr) 2007 2008 2009 2010 Kommunen 22,92 22,92 22,92 22,92 Regionen 10,45 10,45 10,45 10,45 Kommunalskatt 33,37 33,37 33,37 33,37 Riket 31,55 31,44 31,52 31,56 Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2007-2010 Antal (antal) mandat Arbetarpartiet socialdemokraterna 12 Kommunpartiet vår framtid 11 Rätt Väg för 5 Centerpartiet 3 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet liberalerna 2 Totalt 35

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 35 Allmänna utskottet Viktiga händelser under året är att ett stort dataföretag från USA visade intresse för etablering av ett datacenter i Sverige. Företaget bedömde att platsen i Otterbäcken var av så stort intresse att tre representanter från USA var här i början av maj för en bedömning. Kommunen blev dock inte utvald att fortsätta i processen men fick bekräftat att platsen har mycket goda förutsättningar för etablering av stora datahallar. Platsen i Otterbäcken är ett av Sveriges fem bästa områden för ett datacenter. Inför framtiden är det av stor vikt att marknadsföringen sker av det här området mot nya intressenter framför allt från USA men också Kina och Indien. Ett nytt socialt arbetskooperativ Kooperativet Laxen ekonomisk förening har registrerats hos Bolagsverket i december 2010. Kooperativet Laxen kommer att samverka med Lärcentrum/Internservice och utgå från Otterbäcksgården. Utskottets ansvarsområde omfattar följande verksamheter: Komvux med IV-programmet och kommunens arbetsmarknadsåtgärder Turism Näringslivsutveckling Föreningsbidragshantering Kollektivtrafikplanering Planärenden Förvaltning av mark och skog Kostproduktion Övergripande informationsarbete Resultat i förhållande till budget Allmänna utskottets resultat är -1 135 tkr. Driftsbudget Budget Redovisat Avvikelser (tkr) 2010 2010 2010 Intäkter -6 512-12 537 6 025 Personalkostnader 18 706 23 084-4 378 Övriga kostnader 21 842 24 624-2 782 Total 34 036 35 171-1 135 Hamnverksamhet -307-1 018 711 Räddningstjänst 6 200 5 984 216 Föreningsbidrag 2 500 2 435 65 Västtrafik 1 914 1 965-51 Kostverksamhet 7 436 7 794-358 Lärcentrum 3 777 3 773 4 Hamnverksamheten visar en stor positiv avvikelse. Det är framförallt det ökade nyttjandet av hamnen som är orsak till detta. De stora negativa avvikelserna finns inom den centrala administrationen och personalsidan. Fyr vid Badängsparken i Otterbäcken. Avvikelserna inom intäkter och personalkostnader beror främst på att man inom lärcentrum bedriver en bidrags - finansierad verksamhet främst från statliga medel. Viktiga händelser Projekt Gold (etablering av datahall) Nytt ärendehanteringssystem är infört. Förstudie energikombinatet Otterbäcken slutfördes under året. MTG förstudie bredbandsutbyggnad slutfördes under året. Förstudie Fossiloberoende MTG kommuner slutfördes under året. IT-infrastrukturplan MTG slutfördes under året. Kooperativet laxen har registrerats hos Bolagsverket. Lärcentrum/utbildning genomförde i samarbete med Töreboda kommun en yrkesutbildning för vuxna. Samarbetet fortsätter även under 2011. Utbildningen Starta eget har prioriterats under året utifrån verksamhetsmålet Fler nystartade företag. I maj startade AME, tillsammans med Töreboda, Arbetsförmedlingens nya aktivitet Lyftet.

36 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning: Mål 1: 2010 skall en förvaltningsövergripande administration med kundtjänstansvar finnas. Målet har inte nåtts. Mål 2: Fler nystartade företag 2010 jämfört med 2009. Målet har inte nåtts. Mål 3: Fler ungdomar i arbete och studier. Målet har uppfyllts. Mål 4: Antalet sålda villatomter skall vara fler 2010 jämfört med 2009. Målet har inte nåtts. Framtiden Öka möjligheterna för vuxenstudier. Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet. Verka för att fler företag etablerar sig i kommunen och tillför fler arbetstillfällen. En bredbandsutbyggnad skall genomföras i hela kommunen. Kommunen skall verka för en landsbygdsutveckling med strandnära boende och ökat fritidsboende. Besöksnäringen skall utvecklas. Vatten och avlopp skall byggas ut. Ett geografiskt område för företagsetablering som går under arbetsnamnet Otterbäcken Business Park skall skapas. Fortsatt utveckling av projektet "Kultur som tillväxt - faktor" Internationell matfestival i Otterbäcken.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 37 Barn och utbildningsutskottet Verksamhetsberättelse Ekonomiskt resultat Barn och utbildningsverksamheten redovisar ett överskott på +479 tkr. Det redovisade resultatet är delvis en effekt av de besparingar som gjordes under året, delvis tecken på en god ekonomisk hushållning inom utskottets ansvarsområde. Överskottet ligger på interkommunala ersättningar och beror på utflyttning av elever. Driftsbudget Budget Redovisat Avvikelser (tkr) 2010 2010 2010 Intäkter -4 619-7 418 2 799 Personalkostnader 49 127 49 228-101 Övriga kostnader 33 204 35 423-2 219 Totalt 77 712 77 233 479 Måluppfyllelse Båda budgetmålen för 2010 är nådda med ett mycket gott resultat. Mål 1: Ett hållbarhetsråd ska bildas under våren 2010. För att bidra med planering och stötta verksamheten i arbetet för en hållbar utveckling har ett Hållbarhetsråd bildats enligt beslut i Kommunfullmäktige KF 5 100121. Rådet bildades 25 mars 2010 och är knutet till Barn- och utbildningsförvaltningen. I rådet ingår representanter från personalen i Gullspångs och Hovas rektorsområde, en representant från rektorsgruppen samt kommunens Agenda 21-samordnare. Rådet fungerar som ett viktigt forum för erfarenhetsutbyte och inspiration i arbetet med hållbar utveckling och länkar ihop de olika skolenheternas arbete. Rådet har utarbetat en handlingsplan och en budget för år 2010-2015. Mål 2: Från och med hösten 2010 ska det i varje arbetslag finnas en handlingsplan för arbete kring en kreativ lärmiljö. Under höstterminen 2010 utarbetades av lärare och elever handlingsplaner för kreativ lärmiljö 2010-15 på samtliga rektorsområden. Planerna utgår från styrdokument såsom den nya läroplanen och den pedagogiska utvecklingsplanen och tar hänsyn till elevernas önskemål och tankar. I enlighet med läroplanen ska skolan stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt viljan till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (LGR11) Det pedagogiska uppdraget gynnas av att, utifrån KASAM-begreppen, följa och påverka samhällsutvecklingen. Barnen och eleverna förbereds för att leva i en föränderlig värld där kommunikativa, kreativa och empatiska förmågor bidrar till samhällets och individens harmoniska och hållbara utveckling. (Pedagogiska utvecklingsplanen) Individens kreativa förmåga ska utvecklas. Problemlösning och förmåga till nytänkande påverkar samhällets utveckling. I samspel med andra skapas kreativa miljöer och vi ökar förutsättningarna för utveckling av vår självkännedom och empatiska förmåga. (Pedagogiska utvecklingsplanen) En ateljérista har anställts. Kreativ miljö har kontinuerligt diskuterats på samtliga enheter. Föreläsningar om kreativa lärmiljöer såsom miljön som den tredje pedagogen har anordnats. Studiebesök till både friskolor och kommunala skolor i andra kommuner har genomförts enligt planerna. Studiedagar för personalen har arrangerats i inspirerande och avkopplande miljöer i syfte att uppleva och reflektera kring miljöpåverkan i vardagen. Vägledande samspel (ICDP) cirklar för personalen inom skola och förskola har slutförts och utvärderats. Learning Study, 7,5 högskolepoängskurs i samarbete med Högskolan i Skövde, har påbörjats. Viktiga händelser En ateljérista har anställts för att utveckla Reggio Emilia inspirerat förhållningssätt i förskolan. 7,5 hp Learning Study kurs har påbörjats för att höja kvaliteten i undervisningen. Ett hållbarhetsråd har bildats för att stötta verksam - heten i arbete med hållbar utveckling. Kvalitetsåret har utarbetats för att strukturera det systematiska kvalitetsarbetet. Nya riktlinjer för riktat stöd har utarbetats för att förbättra insatser för elever som riskerar att inte nå målen. Ledningsdeklaration och Handlingsplan för tid, feedback och tydlighet har utarbetats för att förbättra arbetsmiljön för samtliga anställda. Pedagogisk utvecklingsplan för 2010-2015 har utarbetats för att förtydliga och konkretisera uppdraget. Studiebesök i skolor i Varberg, Kungsbacka och Borås kommun har genomförts i syfte att effektivisera våra verksamheter.

38 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Idrottslyftet- ett samarbete mellan föreningar och skolan har startats för att verka för en hälsofrämjande skola. Kompetensutvecklingen har genomförts enligt planerna: 1. ledning- Kvalitetsutveckling enl. SIQmodellen 2. elevhälsoteam- Förebyggandens konst 7,5 p kurs 3. förskola- Föreläsning om lärmiljö av Greger Rösnes, VD för Reggio Emilia Institutet flera förskollärare har läst 7,5 hp Reggio Emilia kurs implementering av den nya förskoleplanen 4. skola- Föreläsning om skriftliga omdömen av Steve Wretman Lärarlyftet 5. samtlig personal- ICDP utbildning/cirklar Studiedagar i kreativ miljö 6. adminstration- Föreläsning om stresshantering Nya och ändamålsenliga lokaler för barnoch elevhälsoteamet. Nya och ändamålsenliga lokaler för skolhälso - vården. Nya tak vid entréer till Gullstensskolan äldre. Konferensrum har iordningställts vid Gullstens - skolan äldre. Projektorer har köpts in till samtliga skolor. Bärbara datorer har köpts till år 3 och 7. Digitala anslagstavlor har installerats i samtliga skolor. Sommarskolan har erbjudits elever vid Gullstens - skolan äldre. Bokinspiratörsprojektet har slutförts. Ett kulturprojekt inom ramen för Skapande skola slutförts. Profilering av biblioteken har genomförts. Utställning på Gullspångs bibliotek i samarbete med Järnvägsmuseét har arrangerats. Öppettiderna på bibliotek har ökat från 40 till 42 timmar i veckan. Utlånen på biblioteken har ökat med 4,4 %. Nyckeltal Gullpångs kommunbibliotek Utlån Utlån Utlån 2008 2009 2010 Totalt 33 000 34 845 36 399 Antal barn förskolan 2008 2009 2010 Lysmasken 81 83 82 Bikupan, Mars, Pluto 65 63 63 Näckrosen, Musslan 20 23 22 Totalt 166 169 167 Antal barn i fritidshem 2008 2009 2010 Gullspång, Guldstenen 51 47 57 Regnbågsskolan 69 58 59 Otterbäcken, Snäckan 19 16 14 Totalt 139 121 130 Antal barn i förskoleklass 2008 2009 2010 Gullstensskolan 21 23 27 Regnbågsskolan 21 18 20 Otterbäcken 5 0 0 Totalt 47 41 47 Antal elever i särskola/gymnasiesärskola 2008 2009 2010 Gullstensskolan 7 6 5 Regnbågsskolan 0 1 2 Totalt 7 7 7 Gymnasieplats i annan kommun 2008 2009 2010 Antal elever 246 243 217 Nettokostnad /elev 95 652 97 873 100 156 Antal elever per lärare Lärare Elever Lärare/ 2008 2008 elev Gullstensskolan, åk 1-6 10,5 124 8,5 Gullstensskolan, åk 7-9 24,3 223 10,9 Regnbågsskolan, åk 1-6 14,1 151 9,3 Gallernäset, åk 1-6 3,8 34 11,2 Summa/snitt 52,7 532 9,9

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 39 Antal elever per lärare Lärare Elever Lärare/ 2009 2009 elev Gullstensskolan, åk 1-6 12,2 144 8,5 Gullstensskolan, åk 7-9 20,6 176 11,7 Regnbågsskolan, åk 1-6 12,6 134 9,4 Gallernäset, åk 1-6 1,65 17 9,7 Summa/snitt 47,0 471 10,0 Antal elever per lärare Lärare Elever Lärare/ 2010 2010 elev Gullstensskolan, åk 1-6 13,5 162 8,3 Gullstensskolan, åk 7-9 17,4 172 10,1 Regnbågsskolan, åk 1-6 12,3 133 9,2 Summa/snitt 43,2 467 9,3 Framtiden Barn- och utbildningsverksamhet står inför stora utmaningar. De statliga reformerna såsom en ny skollag och nya kursplaner, och de lokala styrdokumenten såsom en ny pedagogisk utvecklingsplan, nya riktlinjer för barnoch elevhälsoteamet fordrar implementering. Prognosen som visar på minskade elevkullar kräver vissa anpassningar av verksamheter. En utredning som ska belysa samspel mellan kommunens övergripande mål, den pedagogiska verksamhetens mål och lokaler i syfte att anpassa grundskolans lokaler och organisation till pedagogiska uppdraget och befintliga resurser har påbörjats men i dagsläget är det ovisst vad den kommer att leda till. Barnoch utbildningsverksamhet avvaktar de nödvändiga politiska beslut som krävs, för att påskynda processen. Skolans uppdrag är att ständigt förbättra resultaten och öka måluppfyllelsen inom verksamhetens ekonomiska ramar. Samtliga lärare har erbjudits en 7.5 p högskolekurs i Learning Study. Satsningen bedöms motsvara 200 timmars utbildning. Ett nytt kollektivavtal HÖK 10 har tecknats i syfte att öka måluppfyllelsen. Avtalet ger lärarna möjligheten att ändra sin anställning till semesteranställning eller ferieanställning med 1552 timmar reglerad arbetstid och eventuellt förtroende tid. För verksamheten kan förändringen innebära ökade kostnader med ca 1000 tkr. Förändrade kompetensbehov i det IKT-baserade samhället är en utveckling som är uppenbar för de flesta inom utbildningsområdet. Vid sidan om att kunna läsa, räkna och skriva räknas numera digital kompetens som en av våra fyra basfärdigheter. Detta innebär att offensiva satsningar både i kompetensutveckling och utrustning behöver göras. Inköp planeras för att varje elev ska ha tillgång till en dator i skolan. Detta är en demokratifråga och kommunen kommer att aktivt behöva arbeta med strategiska frågor som rör denna omfattande samhällsförändring. Hova skola.

40 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser IFO/LSS utskottet Verksamhet Inom IFO/LSS ryms följande verksamheter, Individ- och familjeomsorg, d v s barnoch ungdomsvård, missbruksvård, försörjningsstöd, familjerätt, flyktingmottagning, tillstånd och tillsyn enligt Alkohollagen. Insatser för funktionshindrade enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, samt kommunal psykiatri. Ekonomiskt resultat IFO/LSS-utskottets verksamheter visar tillsammans på ett positivt slutresultat. Överskottet uppgår till +1 124 tkr. Förklaringen är främst att det tillfördes 900 tkr i början av året till försörjningsstödet som ökade i snabb takt. Dessutom bokfördes intäkter från personlig assistans som härrördes till 2009 på 2010 motsvarande knappt 570 tkr. Driftsbudget Budget Redovisat Avvikelser (tkr) 2010 2010 2010 Intäkter -23 169-28 623 5 454 Personalkostnader 39 868 40 382-514 Övriga kostnader 18 770 22 586-3 816 Totalt 35 469 34 345 1 124 Budgetavvikelser/åtgärder Större negativa budgetavvikelser finns för: Familjehemsvård av barn och ungdom, kostnad erna har att hänföras till Konsulentstödda familjehems placering - ar. Arbetskraftkostnader har fått utbetalas under uppsägningstiden liksom handledningskostnaden. Individuellt behovsprövade insatser barn, kostnaderna hänför sig till arbetskraftskostnader. Denna post måste genomlysas. Individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatser avseende vuxna översteg budgeten. Familjerådgivning. Försörjningsstödet, trots att det tillfördes 900 tkr till kontot redovisas ett minusresultat. Gemensam administration. Bergsgatan på grund av högre personalkostnader än budgeterat. Personlig assistans, ett assistentärende med dygnet runtinsatser ersätter Försäkringskassa endast 15 min/ timma. Ett privat bolag i kommunen ansökte om personal nattetid, vilket kommunen fick betala under den aktuella tiden. En annan brukares anhörig ansökte och fick beviljat avlastning en helg vilket också kommunen fick bära kostnaden för. Större positiva budgetavvikelser finns för: Institutionsvård barn och ungdom, resultatet beror på att HVB placeringarna har minskat till en del beroende på att öppenvårdsarbetet har intensifierats mot familj och barn. Kajaken, återhållsamhet Dagcenter Sörgården, återhållsamhet. Björkebo, överskottet beror på en vakans på ca 50 %. Personlig assistans, överskott beror bl a på att intäkter från -09 bokfördes under -10. Gemensam administration LSS, kostnaderna för elevhemsboende ger ett plusresultat p g a att en kostsam placering upphörde under året. Måluppfyllelse 1. Antal hushåll med försörjningsstöd ska minska fram till 2013 Målet är kopplat till Kommunfullmäktiges övergripande mål Arbete och entreprenörskap samt till Service. Mätbarhet: nulägesbeskrivning på antal hushåll, i förhållande till praktikplatser samt till vilka kostnader. Dessa indikatorer följs årligen upp fram till 2013. Behovet av försörjningsstöd är konjunkturberoende och kan endast påverkas inom vissa gränser. Ersättningarna från A-kassan och sjukförsäkringarna har påverkat försörjningsstödet negativt. Kommunen har idag färre hushåll som erhåller bidrag men i varje hushåll bor fler personer än tidigare och det gör att försörjningsstödet har ökat. Övriga mål för 2010 enlig LSS-planen: 2. Öka medvetenheten om sin livssituation Samliga brukare ska en till två gånger per år, tillsammans med anhöriga, gode män eller andra resurspersoner, träffas i syfte att ta fram en plan för genomförande av beslutade insatser. Målet är kopplat till Kommunfullmäktiges övergripande mål Service. Mätbarhet: Har genomförandeplaner tagits fram och kommunicerats? Genomförandeplaner har tagits fram i verksamheterna, kommunicerats och följts upp. Målområde är uppfyllt. 3. Nya lokaler För att kunna etablera nya verksamheter kommer tillgång till nya lokaler i vissa fall att bli aktuellt. Under planperioden ska lokalfrågan kopplas till de nya verksamheter som etableras. Målet är kopplat till Kommunfullmäktiges över - gripande mål Arbete och entreprenörskap.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 41 Mätbarhet: Har lokalfrågor lösts för att kunna etablera nya verksamheter för målgruppen? Tvätteri har startat och finns i lokal inom Amnegårdens äldreboende. Projekt för sysselsättning främst inom Bergsgatans verksamhetsområde har startat under hösten. Den mötesplats som skall tillskapas av deltagarna finns inom Bergsgatans lokaler. Andra verksamheter som diskuteras inom den dagliga verksamheten planeras inrymmas i befintliga lokaler tills vidare. Målområdet är delvis uppfyllt. 4. Samverkan Tillskapa fungerande samverkansgrupper under planperioden för att säkerställa ett gott samarbete mellan brukare och berörda verksamheter, samt mellan olika verksamheter. Målet är kopplat till Kommunfullmäktiges över - gripande mål Service. Mätbarhet: Har samverkansgrupper etablerats eller be - varats under planperioden? En inventering av befintliga samverkansgrupper har gjorts. Det finns många olika grupper redan nu och inriktningen borde snarare vara att utveckla dessa än att tillskapa nya. Behov av nya grupper finns inom området sysselsättning tillsammans med AME, arbetsförmedling och försäkringskassa. Detta ansvar kommer att ligga på föreståndare för daglig verksamhet. Målområdet är delvis uppfyllt. Viktiga händelser Under året har IFO/LSS-utskottet beviljat tre stadigvarande serveringstillstånd. Två av dessa har beviljats p g a ändrad bolagsform. Under året har även fyra tillstånd beviljats för servering av alkoholdrycker vid enstaka tillfälle/tidsperiod till allmänheten. Ett tillstånd har under året upphört på ägarens eget önskemål. Vid årets slut fanns inom kommunen åtta stadigvarande tillstånd för utskänkning till allmänheten, samt fyra detaljhandelsföretag som säljer folköl. Under året har tillsynsbesök gjorts hos samtliga serveringar som innehade tillstånd bortsett för en servering som vid tillsynstillfället hade stängt för säsongen. Under juni månad gjordes tillståndsbesök hos två serveringar i samband med den samordnade tillsyn som benämns Vänern runt. Vid dessa besök deltog även personal från Skatteverket, länsstyrelse och polis. Samarbetet inom MTG avseende beroendecentrum har kommit igång dock inte i den omfattning vi hade hoppats på. Det gemensamma arbetet ska följas upp och utvärderas. Bandy på Otterstrand Tre medarbetare har avslutat sin anställning. En medarbetare är fortfarande långtidssjukskriven vilket innebär att vi behöver ha en viss överanställning för att klara verksamheten. Socialstyrelsen har granskat och framfört kritik avseende handläggningen av ärenden. Verksamheten fortsätter att utarbeta rutiner och riktlinjer för de olika områdena. 1 december påbörjades tillämpningen av det nya etableringsprogrammet för flyktingar och invandrare. Hur detta kommer att påverka flyktinghandläggningen är oklart. En överenskommelse mellan AME och IFO har bidragit till att 10 flyktingar haft instegsjobb under sex månader Våren 2010 antog kommunfullmäktige planen för LSS och psykiatri. Beslut har fattats angående flyttning av Sörgården till vårdcentrum, f d arbetsterapins lokaler. Flytten kommer att ske i februari 2011. Diskussioner om schema- och bemanningssystem under året har resulterat i att även LSS, socialpsykiatri och boendet på Långgatan i likhet med äldreomsorgen kommer att använda Medvind. Den nya lag om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård som tillkom under 2008 har inneburit att vi även under2010 fått statliga bidrag för förberedelsearbetet. Utbildning i KBT (kognitiv beteende terapi) av all personal inom socialpsykiatrin har genomförts tillsammans med Töreboda. Under året har inga ärenden enligt nya lagstiftningarna tillkommit i vår kommun. Under året har en utvärdering av Broddens och Bergsgatans verksamhet skett genom det projekt som drivits avseende missbruk tillsammans med Mariestad och Töreboda.

42 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Boendet för ensamkommande barn har under året haft tillsynsbesök från socialstyrelsen. Vid årets slut har ännu inget beslut kommit från socialstyrelsen. Under året har föreståndaren lämnat sin tjänst och arbetet med rekrytering av ny föreståndare slutfördes i slutet av året. Även rekrytering av behandlingsassistenter har skett under året. Projekt startat inom MTG för att gemensamt starta mötesplatser samt sysselsättning för människor med missbruksproblem och olika funktionshandikapp. Projektet finansieras via medel från ESF och två projekt - ledare arbetar med att implementera formerna inom MTG. Ny rutin med lass-listorna som skickas till Försäkringskassan har utarbetats, vilket resulterat i att intäkterna snabbare kommer till kommunen. All personalen har genomgått brandutbildning All personal har genomgått körutbildning och cirka 50 personal har genomgått körutbildning med minibuss Ombyggnationen av Amnegården har medfört en tillströmning av besökande på Amnegårdens café. nyckeltal / verksamhetsmått 2006 2007 2008 2009 2010 Antal barnavårdsutredningar 35 27 23 43 43 Antal bidragshushåll ** 224 159 140 200 172 Antal vårddygn i familjehem (barn, unga)** 3 650 6 235 5 342 4 109 2 920 Antal vårddygn HVB ( barn) ** 596 997 1 757 2 138 515 Antal vårddygn HVB vuxna exkl. missbruk 161 181 0 0 0 Antal fastställda faderskap 19 25 18 19 Antal ansökningar om LVU 2 0 0 1 0 Antal ansökningar om LVM 0 0 1 0 0 Antal vårddygn HVB vuxna missbrukare 1 470 1 111 1 227 339 37 Mottagna flyktingar 44 39 36 41 Antal ärenden med personlig assistans LSS/LASS 12 11 8 9 10 Därav med LASS 10 9 8 8 9 Antal boende i gruppbostad vuxna 8 7 7 8 8 Antal boende i annan särskild bostad 6 6 6 8 8 Antal som beviljats daglig verksamhet 15 13 15 14 15 **) inkl invandrare. Inom insatser för funktionshindrade enligt LSS, Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade, samt kommunal psykiatri finns drygt 110 stycken som på ett eller annat sätt får kommunal insats. Ett drygt 90-tal personal finns anställda för uppdragen. På Långgatan (boendet för ensamkommande barn) har av totalt 4 015 dygn på ett år (11 platser) 3 802 dygn varit belagda, 213 har därmed varit tomma. Framtid Förutom den omvärldsanalys som återfinns i MTG:s gemensamma dokumentation över framtida behov planeras följande: Inom IFO är utvecklingen mot ökad samverkan, mot skola, barnomsorg, AME och MTG samt hela Skaraborg, tydlig liksom trenden mot mer av tidiga insatser och gärna i form av öppet intag och liknande erbjudanden. Målsättningen med samverkan är att minska behovet av institutionsplaceringar för barn och vuxna samt integrera flyktingar i samhället. Det finns ett behov av en större bredd inom LSS:s dagliga verksamhet då nya grupper kommer att bli aktuella. Det vi kan se idag är bl a psykiskt funktionshindrade där kommunen har ett uppdrag att skapa meningsfull daglig verksamhet. Ett ex är det planerade tvätteriet som startat i januari 2011. Genom nya lokalerna för den dagliga verksamheten kommer verksamheterna att kunna utvecklas. Samarbete med andra enheter inom kommunen kommer att vara nödvändigt om detta skall kunna lösas. De boende på Kajaken är i behov av en grupp - bostad inom en snar framtid. Utökade öppettider för Amnegårdens café.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 43 Äldreomsorgsutskottet Verksamhet Verksamheten omfattar äldreomsorg enligt Socialtjänst - lagen samt kommunal hälso- och sjukvård. Hemvård, särskilt boende, dagvård, fritidsverksamhet, anhörigstöd, fotvård, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering med mera samt handikappomsorg som ej tillhör LSS. Ekonomiskt resultat Budgeten för äldreomsorgsutskottet slutade på ett underskott på -104 tkr. Skillnaden mellan 2009 och 2010 års bokslut är ett resultat av att alla kostnader för lokaler på Amnegården och Mogården bokförs under utskottets verksamheter. Lokalkostnaderna uppgår till drygt 9 miljoner kronor för 2010. Några av enhetscheferna förklarar sina underskott med att flera av personalen önskat utöka sin arbetstid i HELA-projektet och att kostnaderna därför har ökat. Driftsbudget Budget Redovisat Avvikelser (tkr) 2010 2010 2010 Intäkter -12 091-13 242 1 151 Personalkostnader 55 463 56 978-1 515 Övriga kostnader 17 347 17 087 260 Totalt 60 719 60 823-104 Budgetavvikelser / åtgärder Större negativa budgetavvikelser finns för: Minskade intäkter på grund av outhyrda lägenheter på hela Mogården samt mycket beläggning av korttidsboende/växelvård. Denna beläggning på grund av ombyggnad av Amnegården. Ökade personalkostnader hemvården Hova. Ökade personalkostnader Mogården med anledning av mycket korttidsfrånvaro och att verksamheten drar en större kostnad på grund av Hela projektet. Ökade personalkostnader Mogården natt. Nattpersonal måste alltid ersättas vid sjukdom. Lönekostnader på administration. Här har en avgångsersättning påverkat utfallet negativt. Större positiva budgetavvikelser finns för: Gemensam administration främst på grund av återhållsamhet. Den största avvikelsen är ett överskott för färdtjänst med. Här har ett byte av leverantör påverkat utfallet. Vintermotiv. Obesatt tjänst inom friskvården. Personalkostnader på Amnegården. Resultatet har uppnåtts genom ett aktivt ledarskap där resurserna styrts utifrån behov. Det har varit möjligt eftersom det saknats 4 platser under ombyggnationen men personalstaben varit densamma. Måluppfyllelse 1. Antal vårdare som besöker en äldre person, med beviljad hemtjänst av kommunen, ska vara färre till antalet under 2010 jämfört med 2009. Mätbarhet: Kommunen rapporterar in antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14-dagarsperiod. Under 2009 låg detta resultat på i genomsnitt 17 olika personer. I andra undersökningar som genomförts får hemtjänsten kritik för att kontinuiteten är dålig. Vid nästa mätning sattes målet att resultatet skulle vara mindre än 17 olika personer. Resultatet för mätningen visade att antal olika personal som besöker en hemtjänsttagare är 13 personer vilket är en minskning med fyra personer sedan mätningen 2009. Hemtjänstgrupperna har medvetet arbetat med att förbättra kontinuiteten vilket är ett arbete som fortsätter även 2011. Det har bl a gjorts genom att utveckla kontaktmannaskapet. Personalen har planerat det dagliga arbetet med vårdtagaren i centrum, detta för att få så få personal som möjligt runt vårdtagaren. 2. Under planperioden ska antalet män i vården successivt öka så att andelen män är 25 % i slutet av perioden Under första halvåret 2010 har en man anställts i äldreomsorgens ledning samt att en manlig enhetschef har varit sommarvikare. För omsorgspersonalen har några nyanställningar inte skett under 2010. Problemet är också att i

44 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser utbildningen på gymnasie- och högskolenivå är det övervägande kvinnor som utbildar sig inom vård- och omsorgs yrken. I Skaraborgs kommuner, där också Gullspång deltar, pågår ett arbete med vård och omsorgscollege som syftar till att säkra rekrytering och att göra utbildningen mer attraktiv för att på så sätt också få fler män till vård och omsorgsyrken. 3. Teamarbetet ska underlättas av att biståndsbedömare, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast utgår från gemensam arbetsplats. Att kommunen aktivt ska delta i förbättringen av den geriatriska vårdkedjan tillsammans med regionen Teamarbete ingår i projektet Nya arbetsätt inom äldreomsorgen i. Här ska trygghets - platser, vårdplanering och teamträffar (organisation, struktur och innehåll) ses över. Projektet startade 2010 och ska pågå t o m september 2011. Viktiga händelser under året 2010 ändrades ägarförhållanden på Mogården och Amnegården. Ny ägare är RKHF Gullspång-Hova äldrebostäder. Det innebar att en omfattande renovering av Amnegårdens äldreboende startade i början av året med det första spadtaget som togs 26/1-10. Ett nytt modernt boende för äldre skapas på Amne - gården samtidigt som utemiljöer på både Mogården och Amnegården görs attraktiva och mer tillgängliga. Slutbesiktning för byggnationen på Amne - gården sker i mars 2011. Renovering av servicelägenheterna Björkbackens badrum påbörjades under 2010. Det har inneburit att hyresgästerna under renoveringen tillfälligt har evakuerats till Spången. Det har funnits en värdinna tillgänglig mellan 8 till 18 vardagar. De har funnits en del tomma boendeplatser under framför allt våren. Projekt Stödja, rehabiliterande förhållningsätt, startade inom äldreomsorgen i med en gemensam kickoff. Här har kost- och matsituationen, dokumentation, sociala aktiviteter och utemiljö, kontaktmannaskap och teamarbete (organisation, struktur och innehåll) setts över. Projektet, som leds av en projektledare, startade 2010 och ska pågå t o m september 2011. Syn och hörselinstruktör som bedrivs i egen regi har haft utbildningar/föreläsningar internt. Hygienombudsträffar har genomförts. Södra Råda hembygdsgård.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 45 Anhörigträff har genomförts med information om färdtjänst/sjukresor, larm, pengahantering kontra kort, avgiftshantering, anhörigstöd, intraphone, sociala aktiviteter, hemsjukvård, dagvård, hur arbetet på hemvården är upplagt och kontaktmannaskap. Fritidsverksamheten har totalt i kommunen ca 60 frivilligarbetare knutna till sig. Med hjälp av sponsring från Lions, Svenska kyrkan, Röda korset, frivilligarbetare samt samarbete med vuxenskolan har olika aktiviteter genomförts tillsammans med personal. Det har bland annat genomförts höstmiddagar, grötfest, filmvisning, kronprinsessans bröllop på storbild i matsalen med bröllopstårta till fikat, soppkväll med musikunderhållning, läsecirkel, dans i matsalen, måndagsunderhållning i matsalen, kafferep, andakter, musikcirklar och läsecirklar. Två arrangemang för frivilligarbetarna har genomförts där de bjudits på mat och underhållning som tack för den insats de gör under året. vann anbudsgivandet vid Västra Götalands upphandling av fotvård i Gullspångs kommun. En ny patientstol har köpts in till fotvården i Gullspång. Primärvården har gått ur träningslokalen Friskus, kommunen driver från och med 2011 verksamheten själv. Det innebär vissa förändringar kring organisationens utformning. I juni 2010 skrevs ett nytt avtal med färdtjänstlevarantör. Mariestads Taxi ombesörjer färdtjänsten åt. Under april startades bemanningsmodulen i medvind, vilket underlättar vid personalrekrytering. Brandskyddsutbildning har genomfört för all personal. All personal har genomgått utbildning i trafik - säkerhet. All personal har nu tillgång till mail. Det nya hjälpmedelsavtalet är igång sedan mars, det innebär 250 000 kronor mer/år i ökade kostnader. Det har anställts en huvudhandledare inom MTG, som ansvarar för samordningen av sjuksköterskestudenter. Rekrytering av vårdplaneringsteam. Sedan tidigare har beslut tagits om att ska gå ur samarbetet med Mariestads kommun om gemensamt vårdplaneringsteam och istället utföra vårdplaneringen i egen regi. Det innebär att under Amnehärads kyrka. december rekryterades personalkategorierna sjuksköterska, biståndshandläggare, arbetsterapeut och sjukgymnast. Rekrytering och utbildningsstart av demensteam. Två undersköterskor och en sjuksköterska har rekryterats och under året påbörjat utbildning i demensvård. Demensteamet kommer att vara en resurs i att stärka möjligheten för människor att bo kvar i eget hem längre samt ett stöd för anhöriga samt också ha en konsultativ roll för övrig personal. fick under sommaren utmärkelse för äldreomsorgen i PRO:s undersökning äldrebarometern. För satsningar inom äldreom - sorgen. Granskning har gjorts i 236 kommuner och uppmärksammades nationellt för sin äldreomsorg. Översynen av leasingbilar gällande nya avtal där miljömedvetenheten har fått spela en stor roll och där övergången till dieselbilar snart är genomförd, har inte bara fått positiva effekter i budgeten. Det har också bidragit till att kommunen har uppmärksammats och fått tre utmärkelser i olika kategorier i MiljöfordonsDiagnos 2010 som delas ut av Miljöfordon Syd och InfoTorg.

46 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Nyckeltal / verksamhetsmått Sjukfrånvaron har minskat rejält inom äldreomsorgen. Sjukfrånvaron har under fem år sjunkit avsevärt. Totalt för kommunen är sjukfrånvaron 5,92 % i december månad. En förklaring kan vara att processen kring rehabutredningar startar tidigt. En annan kan vara att kortidsfrånvaro bland omvårdnadspersonal i äldreomsorgen täcks av timmar från intjänad timbank. En tredje den ändrade sjukförsäkringsreformen. Sjukfrånvaron inom äldreomsorgen har i genomsnitt legat på 7,46 % under 2010. Sjukfrånvaro inom äldreomsorgen 2006-2010 Dec. Dec. Dec. Dec. Dec. (tkr) 2006 2007 2008 2009 2010 Frånvaro 12.92 % 13.22 % 9.63 % 7.79 % 4.33% Gullstensskolan. Personaltätheten på de särskilda boendena ligger på 0,66 (d v s 0,66 personal/brukare). Det finns 103 platser på särskilt boende i kommunen varav 46 är på servicehus i Hova och Gullspång. Av totalt 118 omvårdnadspersonal är 102 undersköterskor vilket motsvarar 87 %. Nyttjande av korttidsplatser som köps från Mariestad har i genomsnitt legat på 1,8 platser under året vilket är en minskning från 2009 då antalet var 2,2 av avtalade 3. Hemvårdsärenden ligger på strax över 100 ärenden, vilket är en minskning av antalet jämfört med 2009. Vårdtyngden har dock ökat och det märks i form av beviljade omsorgstimmar som har ökat med 27 %, det i sin tur motsvarar cirka fem årsarbetare. Antal inskrivna vårdtagare vid dagvården den 31/12-2010 31/12-2010 2010 Vid demensdagvården: 7 gäster Vid träning/social/avlastningsdagvård: 17 gäster Framtid Förutom den omvärldsanalys som återfinns i MTG:s gemensamma dokumentation över framtida behov planeras följande: Gemensamma, tydliga och kända kvalitetsindika - torer ska införas inom hela äldreomsorgen. Utvärdera HELA-projektet under våren 2011. Utöka dagvårdsverksamheten från fyra till fem dagar för att täcka det ökade behovet. Genomföra en studiecirkel för frivilligarbetare för intresserade att delta. - Arbeta för ett levande och aktivt servicehus som ökar den sociala samvaron för boende på Björkbacken samt vårdtagare i ordinärt boende. Starta vävstuga på Björkbacken. Vidareutveckla intraphone så att så mycket tid som möjligt finns redovisad. Fortsätta Stödja-projektet och underprojekten Nya arbetsätt under större delen av 2011 med olika arbetsgrupper. I projektet ingår följande delområden: Kost och matsituationen, dokumentation, sociala aktiviteter och utemiljö, kontaktmannaskap och teamarbete. Nya arbetsätt kommer att innebära en kvalitetshöjning inom äldreom - sorgen. Demensteamet kommer att partiellt starta sin verksamhet i september 2011 och vara i full funktion september 2012. Teamet kommer att innebär att demensvårdens förbättras och möjligheten till att bo kvar hemma stärks för människor med demenssjukdom. Korttidsplatser som är kopplade till Björkskär kommer att tas i drift och brukare i Gullspångs kommer från 110411 att erbjuda plats i den egna kommunen om man har ett av korttidsplats. Vårdplaneringsteamet kommer att börja den 110401 för att sedan vara i drift 110411 då Gullspångs kommun tar över vårdplaneringen i egen regi.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 47 Miljö- och byggnadsnämnden MTG Ansvarsområde Den för Mariestad, Töreboda och Gullspång gemensamma Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för upp - gifter inom byggnadsväsendet och miljöområdet. Nämnden har under 2010 haft ansvar för prövning, kontroll och/eller tillsyn enligt bl.a. följande lagstiftningar med tillhörande författningar: 1. Plan- och bygglagen 2. Miljöbalken 3. Livsmedelslagen 4. Tobakslagen 5. Receptfria läkemedel 6. Strålskyddslagen I Miljö- och byggnadsnämndens uppdrag ingår också att till respektive kommunledning bidra med en god samlad kompetens för Agenda 21/miljöstrategiska frågor och naturvård. Vidare ska nämnden uppmärksamt följa planeringen och den allmänna utvecklingen inom verksamhetsområdet med en attraktiv, fungerande, tillgänglig samt långsiktigt hållbar bygd. Ekonomiskt resultat Budgetavvikelse Bokslut Bokslut Bokslut (Belopp i mnkr) 2008 2009 2010 Budgetavvikelse 0,2 0,1 0,3 Ett sedan tidigare år fortsatt relativt stort inflöde av ansökningar om bygglov har genererat mer intäkter än budgeterat och även intäkterna på miljöbalkssidan har varit goda. Miljö- och byggnadsförvaltningen har haft viss personalomsättning och en del föräldraledigheter, vilket givit upphov till vissa överskott samtidigt som vissa tjänster kunnat finansieras med externa medel. Detta överskott som vakanserna genererat kommer att behövas för finansiering av 2011 års nödvändiga verksamhet (se nedan). Viktiga händelser under året 2010 är det fjärde året med en gemensam miljö- och byggnadsnämnd för Mariestad, Töreboda och er. Utöver sedvanligt arbetet kan följande noterats såsom viktiga händelser under år 2010: Det arbete som inleddes under 2007 med att samordna rutiner och arbetssätt har fortsatt under 2010. Fastställda kvalitetsmål för verksamheten har som syfte att ge verksamheten hög kvalité och med - borgarna god service. För att bättre öka tillgängligheten och kvalitén i arbetet pågår en pilotverksamhet på Miljö- och byggnadsförvaltningen med att digitalisera ärendehanteringen. Därmed minskar på sikt arkivlagringsbehovet av papper medan det digitala arkivet måste tillskapas med tillräcklig arkivbeständighet. Byggverksamheten har under året varit fortsatt hög. I Gullspång har 83 bygglov handlagts, i Mariestad 252 och i Töreboda 79. Ett för miljön i Töreboda viktigt bygglov och tillika miljöbalksärende har varit etableringen av en ny fjärrvärmeanläggning. Tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder har fortsatt att inventeras tillsammans med Tekniska förvaltningen. Under året har handläggningen av ärenden om förfallna hus och nedskräpade tomter fortgått och behovet för fortsatt tillsyn föreligger för åtskillig tid framåt. Prövningen för tillstånd för hantering av brandfarliga varor har under hösten överlämnats till Räddningstjänsten som sedan tidigare hade tillsynsansvaret. Numera fungerar Miljö- och byggnadsförvaltningen främst som remissinstans. Arbetet tillsammans med Tekniska förvaltningen och Utvecklingsenheterna med vattenförsörjningsplanering och att tillskapa vattenskyddsområden pågår och nu med inriktning på bl.a. Hova och Töreboda vattentäkter. Diskussionerna med de berörda boende och med Länsstyrelsen om Halna-Åsen-områdets VA-framtid har fortskridit och resulterat i att Töreboda kommun tillsammans med Tekniska förvaltningen nu bl.a. planerar för en kretsloppsanpassad toalettlösning. Arbetet med att sanera områden med bristfälliga avlopps- och dricksvattenförhållanden har fortgått. En bättre samordning med MTG Kommunalteknik har initierats i syfte att under kommande år VA-planera de tre kommunerna i sin helhet. Vindkraftsutbyggnadsplanerna i det tre kommunerna har inneburit omfattande arbetsinsatser i såväl handläggande av bygglov och anmälningsärenden enligt miljöbalken som remisshantering av planer och tillståndsansökningar. Livsmedelskontrollen har bland annat omfattat provtagning av glass och s.k. julbord samt kontroll av offentliga kök. Provtagning av strand- och bassängbaden visade på godtagbara resultat.

48 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Kalkning av sjöar och vattendrag i Töreboda kommun har genomförts programenligt. Miljöförhållandena i de tre samverkande kommunerna har sammanställts och återfinns på kommunernas hemsidor. Rutinerna för de sedan år 2009 nya arbetsuppgifterna om tillsyn och utökad dispensprövning av strandskydd har definierats och börjat tillämpas. Under året har kommunerna fastställt en taxa för kontroll enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. Därmed kan Miljö- och byggnadsnämndens kontrollverksamhet påbörjas med start i januari 2011. Framtiden Under 2011 är det dags att utbilda de nya förtroendevalda såväl i grundläggande offentlig förvaltning och myndighetsutövning som i Miljö- och byggnadsnämndens tillsyns- och kontrollansvar. En viktig uppgift för Miljö- och byggnadsförvaltningen är också att medverka till att de tre samverkande kommunerna arbetar i riktning mot ett hållbart samhälle i linje med miljökvalitetsmålen. Utvecklingen av MTG-samarbetet och att genomföra ändringar i arbetsrutiner fortsätter att vara prioriterat. Tillgängligt, informativt och högkvalitativt ska kunna bli synonymt med det sätt varpå Miljö- och byggnadsförvaltningen arbetar. Förverkligande av en fungerande medborgartjänst i de tre kommunerna är en viktig arbetsuppgift inte minst för Miljö- och byggnadsnämnden men självklart också övriga förvaltningar. Under 2011 måste Miljö- och byggnadsförvaltningen ta fram detaljerade checklistor för att möjliggöra kvalitetssäkrade svar i en kommande kundtjänst. Kundtjänsten är också en viktig grund för ett bättre förvaltningsövergripande arbete och för att möjliggöra en ökad specialisering på förvaltningsnivån. Miljö- och byggnadsförvaltningen ska ta fram en dokumenthanteringsplan som bör kunna ligga till grund för även övriga förvaltningars planer. Arbetet ska göras i nära samarbete med arkivsansvarig på kommunerna. Omfattande förändringar av plan- och bygglagen medför stora behov av information, utbildning av såväl personal som av politiker samt behov ändring av rutiner, taxor m.m. Arbetet med såväl handläggningen av den obligatoriska ventilationshanteringen som energideklarationer måste intensifieras och utvecklas. För att öka tillgängligheten för alla kommer samarbetet över förvaltningsgränserna när det gäller anpassning av fastigheter och gaturum att fortgå. Ytterligare övertagande av tillsynsansvar enligt miljöbalken över bl.a. tillståndspliktig verksamhet i Töreboda kommun och över vattenskyddsområden kommer att diskuteras med Länsstyrelsen i syfte att börja gälla från 2012. Kolmila i Gårdsjö. En samverkan inom de tre kommunerna ska förhoppningsvis lösa VA-försörjningen såväl för bebyggelse på landsbygd som i tätorterna. Dessutom är ambitionen att ta fram anläggningar för att kretsloppsanpassa toalettavloppsvatten (urin och /eller avföring) genom sortering, insamling, hygienisering och spridning på lämplig jordbrukseller skogsmark. Inriktningen på tillsynen enligt miljöbalken i övrigt kommer förhoppningsvis att handla om att bl.a. vara med i länsövergripande projekt, genomföra rutinmässiga besök, få förekommande nedskräpningar åtgärdade och prioritera avfalls-, kemikalie- och energihushållningsfrågor. Även sanering av förorenad mark är ett viktigt arbetsområde. Slutligen är det en viktig strategisk fråga för Miljö- och byggnadsnämnden att kunna rekrytera och behålla kompetent personal samt att kunna få tillräckligt med resurser för det uppdrag Miljö- och byggnadsnämnden har att fullfölja.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 49 Lönenämnden MTG Verksamhet och ekonomiskt resultat Lönekontoret MTG, är gemensamt lönekontor för Mariestad, Töreboda och Gullspång. I arbetsuppgifterna ingår även support, pensions- och försäkringsfrågor, utbildning och information. När det gäller avtal för drift, systemförvaltning och support ingår även Karlsborg. För 2010 beslutades att ingen uppräkning skulle ske av budgeten. Dessutom skulle en viss besparing genomföras. För 2010 visar verksamheten ett överskott på 336 tkr. Måluppfyllelse 1. Hög kostnadseffektivitet genom att större arbets - volymer hanteras. Det sker en kontinuerlig genomgång och översyn av verksamheten när det gäller att minska kostnader och att öka effektiviteten. 2. Utveckling av personaloch lönesystemet till en nivå som motsvarar de behov som finns ute i verksam - heterna. Det skall ske via hög kvalitet i systemet och hög kompetens hos personalen. Ett byte av personaloch lönesystem har genomförts under 2010. Detta har krävt stora insatser av personalen och även ställt krav på verksamheterna. Bytet har genomförts på ett bra sätt. 3. Hög driftsäkerhet genom att driften centraliseras. Driften av personaloch lönesystemet har under 2010 förts över till IT MTG. Övertagandet har skett utifrån att driftsäkerheten kan säkerställas. Denna överföring har följt den planering som är fastställd. 4. Strukturerat arbetssätt genom rationell standardisering. Denna del är påbörjad med att skapa gemensamma rutiner och system för kommunerna inom MTG och Karlsborg. 5. Hög kvalitet i löneadministrationen genom ett strukturerat kvalitetsarbete. Förbättringsarbetet med tydliggörande av kvalitetsmål för verksamheten har fortsatt under 2010. 6. Hög nivå på arbetsprocesser, metoder och redskap. En översyn av arbetsprocesser pågår och intensifieras i samband med byte av personaloch löne - system. WINLAS har införts i Mariestads kommun. Det är ett system som bland annat möjliggör en bättre bevakning och uppföljning av anställningstider. Det innebär även en mer rationell hantering av anställningsbeslut. 7. Professionellt stöd till verksamheterna. En god service till verksamheterna ett exempel på detta är att ha en hög kompetens och ha korta svarstider vid frågor från verksamheterna. Supportorganisationen har setts över, förbättrats och ytterligare anpassats till verksamheternas behov. 8. Lägre driftskostnader än tidigare, till gagn för samtliga samverkande kommuner. Driftskostnaderna har kontinuerligt kunnat minskas sedan verksamhetsstarten 2007. För 2010 uppgår överskottet till 335 600 kronor. 9. En god arbetsmiljö som präglas av tillit, förtroende och trivsel. Utgångspunkten är att en god kvalitet på arbetsmiljön lägger en grund för att skapa en effektiv verksamhet för att därmed uppnå de fastställda verksamhetsmålen. Som en del i arbetet med arbetsmiljön är målet att arbeta förebyggande för att kunna bibehålla en så låg sjukfrånvaro som möjligt. En uppföljning av arbetsmiljön görs kontinuerligt under verksamhetsåret. Under 2010 har det krävts stora arbetsinsatser på grund av bytet av personaloch lönesystem. Det har varit en hög arbetsbelastning under hela 2010. Men från 2011 skall det ske en återgång till en mer normal arbetssituation. Viktiga händelser under året Under 2010 genomfördes byte av personaloch lönesystem för fyra kommuner, med gemensam projektledning via Lönekontoret. Samma år flyttades även driften av personaloch lönesystemet från Systeam, Linköping, till IT MTG. Det sistnämnda möjliggör en renodling av kontakterna när det gäller systemfrågor och tydliggör på ett positivt sätt för verksamheten förhållandet mellan kund och leverantör. Under 2010 har Lönekontoret genomfört en gemensam pensionsupphandling för fyra kommuner, upphandlingen har omfattat pensionsadministration och försäkringar. Nyckeltal och verksamhetsmått Antalet anställda på Lönekontoret är 13 medarbetare (12,25 årsarbetare).

50 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser IT-nämnden MTG Ekonomiskt resultat Den gemensamma IT-avdelningen för Mariestad, Töreboda och Gullspång (MTG-samarbetet) startade upp den 1 januari 2008 och genomförde således under 2010 sitt tredje verksamhetsår. IT-nämndens resultat för 2010 var positivt (16 tkr). IT-avdelningen följer alltså budget även för 2010 och resultatet får anses vara mycket gott med tanke på uppsatta besparingskrav och den ökade arbetsbelastning som skett under året. Måluppfyllelse IT-avdelningens primära målsättning under 2010 var att färdigställa överflyttning (migrering) av alla verksamheter och personal till den nya IT-plattformen. En ökad arbetsbelastning och efterfrågan av IT-resurser för verksamhetsutveckling och projekt medförde att målsättningen inte helt uppfylldes. Vid årsskiftet kvarstod ett fåtal verksam - heter som istället är inplanerade under de första månaderna 2011. Viktiga händelser under året IT-avdelningen genomförde under 2010 överflyttning (migrering) av MTG-kommunernas verksamheter och personal till den nya IT-plattformen. I samband med övergången har IT-avdelningen gemensamt med verksamheten gått igenom samtliga program och applikationer för att rensa och samtidigt verifiera licensrättigheter. Alla program har därefter installerats och paketerats för automatisk hantering i den nya IT-plattformen. Under året ökade efterfrågan på IT-avdelningens resurs - er i ett stort antal verksamhetsprojekt samtidigt som an - talet supportärenden kraftigt ökade. Nedan redovisas ytterligare några viktiga händelser. Ett nytt Ekonomi- och E-handelsystem (Agresso) driftsattes i maj i Mariestad. Det nya Löne- och PA-systemet (Personec P) med tillhörande system (Medvind, WinLas, Adato mfl) för Mariestad, Töreboda, Gullspång och Karlsborg driftsattes första september 2010. Större uppgraderingar eller nyinstallationer av verksamhetssystem har skett fortlöpande under året. Fler och fler verksamhetssystem kräver uppgradering utanför arbetstid och flera större system som t ex Procapita, Personec P mfl kräver en uppgradering per månad. Totalt uppgraderades ca 10-15 system varje månad. Ca 800 datorer beställdes under december 2010. Ca 70 trådlösa accesspunkter beställdes och installerades under året. Nyckeltal/verksamhetsmått Några nationella gemensamma nyckeltal för kommunala IT-avdelningar finns inte framtagna. Ärendestatistik för supportärenden fortsätter öka även för 2010. Ökningen 2009 berodde till stor del på införande av ett nytt supportärendesystem där allt registreras men ökningen 2010 beror till stor del på en ökning av antal datorer, nya/uppgraderade verksamhetssystem samt ökade krav och behov från verksamheterna. Det är en tydlig utveckling att mer och mer verksamhetsutveckling sker med hjälp av IT-stöd vilket ställer krav på mer resursstöd från IT-avdelningen. Antal ärenden förväntas därför fortsätta öka, om än inte lika kraftigt som de senaste två åren. Nyckeltal (Belopp i mnkr) 2008 2009 2010 Antal inkomna ärenden 5 692 11 824 16 345 Antal avslutade ärenden 5 703 11 438 16 283 Balans pågående ärenden 31 december 204 590 611 Framtiden Under 2011 kommer IT-avdelningen vara fortsatt hårt belastade. IT-avdelningen har varit i behov av resursförstärkning sedan tidigare men arbetsbelastningen har ökat ytterligare under 2010. Effekterna av sammanslagningen är hemräknade sedan tidigare och IT-avdelningens personal och budget är lägre än 2007 trots att IT-användandet har ökat kraftigt de senaste åren. Ökning har skett av antal datorer med 40%, servrar 100% och ärenden med nästan 300% sedan 2007. Budgeten för IT-avdelningen är dock fryst till samma som för 2010, dvs 12,4 mkr. Ett förslag till ny fördelningsmodell är framtagen och inriktningen är att införa denna under 2012 eller senast 2013. Modellen ger en tydligare styrning av kostnaderna mot de verksamheter där de genereras. Under 2011 kommer IT-plattformen även färdigställas för skolan och samtliga datorer inom skolorna att migreras över in i nya IT-miljön där det även kommer erbjudas e- post, lagring och s.k webb-versioner av Microsoft Office som gör att eleverna kan nå och arbeta med sina skolarbeten även hemifrån. IT i skolan har vuxit de senaste åren och kommer under 2011 öka kraftigt inom MTG-kommunerna. Inriktningen är lite olika kommunerna emellan där Töreboda och Gullspång satsar på fler datorer i skolan och strategin i Mariestad är att satsa på s.k 1-1 datorer där varje elev får en egen dator som hanteras även utanför skolan. Lösning för båda modellerna finns i det koncept som nya IT-miljön är uppbyggd efter. Debatten om IT i skolan är högaktuell över hela Sverige och inriktningen svänger ibland snabbt vilket kan innebära förändringar i den framtagna lösningen. Hur det än går kommer IT i skolan medföra mycket arbete för IT-avdelningen under 2011 och framåt.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 51 Ekonominämnden Ekonomiskt resultat Ekonominämnden redovisar ett positivt resultat om + 142 tkr, varav 53 tkr och Töreboda kommun 89 tkr. Ekonominämnden har under året inte haft helårseffekt på alla tjänster bl. a pga. föräldraledighet. Utvecklingen av ekonomisystemet har fortgått under året vilket har genererat ökade kostnader för konsulter. Måluppfyllelse Ekonominämnden har inte beslutat om några mål. Viktiga händelser under året Vi har under året fortsatt att utveckla vårt ekonomisystem genom att införa ett anläggningsregister. För att underlätta budgetarbetet har vi infört ett budgetsystem som är kopplat till ekonomisystemet. Autogiro har införts i. Inkassobolag har upphandlats vilket medför att nya kravrutiner har tagits fram för båda kommunerna. Detta har medfört en bättre service till invånarna i båda kommunerna. Controllerstödet till Gullspångs har utökats enligt planerna med en tjänst. Detta har mottagits mycket positivt från verksamheterna och politikerna. Resultatsammanställning (tkr) 2008 2009 2010 Kostnader 3 752 3 097 4 689 Intäkter -3 471-2 929-4 831 Resultat före utdelning 281-168 -142 Resultat efter utdelning 0 0 0 Vi har tagit fram en gemensam budgetprocess med Mariestads kommun i syfte med att samordna processen gentemot våra gemensamma nämnder. Framtid Vi kommer att utveckla ekonomistödet till verksam - heterna ytterligare. Ett första steg är att erbjuda ekonomi - utbildning till budgetansvariga och enhetschefer. I Töreboda kommun kommer det att under 2011 att startas upp en ledarutbildning och där kommer ekonomiutbildning att vara en del av programmet. Vi kommer att arbeta mer med målstyrning, där målen för verksamheten knyts ihop med de ekonomiska resurs - erna. Denna process har påbörjats i Töreboda kommun och kommer att under 2011 startas upp i Gullspång. Mjölkbord.

52 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Avfallsnämnden Ekonomiskt resultat Årets resultat är +261 tkr Viktiga händelser under året Avfallsavdelningen Sophämtning, hämtning och insamling av återvinningsmaterial samt drift av återvinningscentral och omlastning har pågått som tidigare. Priser på återvinningsmaterial har under året börjat återhämta sig sedan 2008 och 2009-års låga nivåer. Hanterade mängder säck- och avfall har legat kvar på 2009 års nivå. Investeringar i Gullspång Ny omlastningsplats för hushålls- och verksamhets - avfall. För våra verksamhetskunder har vi infört ett betal - system med s.k. återvinningskort. Avgiften erläggs i förhållande till mängden avfall som kunden förväntas lämna under ett år. Med kortet har kunden tillgång till anläggningen för att lämna återvinningsmaterial och restavfall. Administrationen minskar för båda parter och avfallsavdelningen har lättare att få rätt betalt. En yta för kompostering av reningsverksslam är under uppbyggnad på Odenslunds deponi. Här kommer slam från reningsverken i Hova och Gullspång att tas emot med början vid årsskiftet 2010-2011. Tidigare slamhantering hos MEWAB i Karlskoga kommer då avslutas. Detta samarbete mellan avfalls- och va-avdelningen bidrar till att resurserna stannar i den egna kommunen och att transporter på väg minskar. Det komposterade slammet kan senare användas i sluttäckningen av deponin. En ny konstruktion av avfallstaxan har antagits och börjar gälla from 2011. Taxan blir uppdelad i en grundavgift och en hämtnings- avgift. Hämtningsavgiften speglar den volym kunden har på sopkärlet. Grundavgiften tas ut för de fasta kostnaderna som verksamheten har för administration, information och arbete med återvinning. Kostnaderna för återvinningscentralerna blir rättvisare fördelad mellan våra olika kundgrupper med hjälp av grundavgift - en. Den service som finns på återvinningscentralerna kan också behållas som en kostnadsfri tjänst till kommunernas hushåll. är genomförd under hösten 2010 och kommer att fortgå fram till våren 2012. Deponierna fortsätter att samla övrigt konstruktionsmaterial till utjämning och gasdränering inför sluttäckingen. Fortsatt asfaltering av ytor på Odenslund och Bånga - hagen planeras, även en ansiktslyftning av Bångahagens entré. Samarbetet med Förpacknings och Tidnings Insamlingen (FTI) om återvinningsstationerna fortsätter. Stationerna ska anpassas till bättre tillgänglighet och skyltas för synsvaga. Några stationer kommer att få nya, bättre placeringar och andra möbleras om för att fungera bättre. Arbetet med att förbättra renhållningsarbetarnas arbetsmiljö under sophämtning fortsätter med fokus på hämtställen med tunga lyft och svåra placeringar av sopkärl. Mottagningen för farligt avfall på Odenslund får en liknande ombyggnad som Bångahagen. För att öka och underlätta insamlingen av hushållens farliga avfall inleder avdelningen ett samarbete med butiker i kommunerna. Insamlingspunkter för småelektronik och glödlampor kommer att finnas närmare kunderna där de normalt gör sina inköp. Vi har fortsatt fokus på information och service till våra kunder med fler informatörer till verksamheten och självservice via webb för vissa kundtjänster. Genom skrivbara e-blanketter som skickas elektroniskt ska kunderna själva kunna byta storlek på sitt sopkärl och göra anmälan om sopkärl vid nybyggnation. Avfallsverksamheten mot fond Kostnader Kapitaltjänst- Intäkter Överföring (mnkr) kostnader Intäkter fond Sophämtning 4 877,5 175,1 5 298,9 246,3 Slamtömning 3,5 24,1 20,6 Återvinning 251,3 269,3 18,0 Balansräkning avfallsfond IB Årets UB (mnkr) avsättning Sophämtning 187 246,3 433,3 Slamtömning -26,7 20,6-6,1 Återvinning 7,2 18 25,2 Framtiden Avfallsavdelningen Resultaten av pilotförsöken med aska som sluttäckningsmaterial kommer att ange riktningen med det fortsatta arbetet för att sluttäcka våra deponier. En första provtagning

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 53 Tekniska nämnden Ansvarsområden De avdelningar som ingår i tekniska nämnden och deras ansvarsområden är följande: Administrativa avdelningen Va-avdelningen Gatuavdelningen Kart- och mätavdelningen Byggnadsavdelning Fastighetsavdelning Städavdelning Ekonomisk översikt Driftsbudget Utfall Budget Avvikelser (mnkr) 2010 2010 2010 Administrativa avdelningen 274 278 4 Byggnadsavdelningen 154 275 121 Kart- och mätavdelningen 285 295 10 Städavdelningen 4 676 4 772 96 Gatuavdelningen 6 852 5 151-1 700 Fastighetsavdelningen 13 182 12 093-1 089 VA-avdelningen 3 638-614 -4 252 Totalt 29 061 22 250-6 811 VA-Verksamheten 2007-2010 Enligt lag skall va-verksamheten fr o m redovisningsåret 2007 särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. VA-verksamheten har under perioden 2007-2010 redovisats i skattefinansierad verksamhet. VA-verksamhetens resultat (mnkr) 2010 Avräkning 2008 Intäkter MTG 9 203 Kostnader MTG 8 333 Kapitaltjänstkostnader 3 879 Summa -3 009 Skattefinansierad 3 009 Avräkning 2009 Intäkter MTG 10 331 Kostnader MTG 10 342 Kapitaltjänstkostnader 3 675 Summa -3 686 Skattefinansierad 3 686 Avräkning 2010 Intäkter MTG 9 804 Kostnader MTG 9 983 Kapitaltjänstkostnader 3 431 Summa -3 611 Skattefinansierad 3 611 Utredning pågår vilka kostnader som ska belasta VAkollektivet resp kommunen Kommentarer: Byggnadsavdelningen går med ett överskott med anledning av att man inte under detta år arbetat mot Gullspångs kommun i lika stor omfattning som föregående år. Gatuavdelningen går med ett underskott där den största delen av detta härrör sig till den kraftiga vintern med mycket snö som varit. Det har också medfört stora reparationskostnader på fordonsparken. Verksamheten Enskilda vägar bidrar till underskottet med ca 110 tkr beroende på ökad kostnad för ordinarie driftsbidrag. Fastighetsavdelningen visar ett underskott och även här härrör sig den största delen av underskottet från den snörika vintern samt de ökade energikostnader den medförde. Ej täckta löneökningar samt för lågt budgeterade brandskyddskostnader bidrar också till underskottet. Otterbäcksgården, som inte var budgeterad utan tillkom under året, bidrar till underskottet med ca 100 tkr. Städavdelningen visar ett överskott och det beror främst på att de arbetat aktivt med att minska semester - löneskulden. VA-avdelningen går med ett underskott. VA-avgifterna går med ett underskott på ca 3,0 mkr och underskottet förväntades redan när budgeten lades. Fredagen den 13/8 drabbades av kraftigt regn, varvid källaröversvämningar uppstod i Hova. Kostnader på 700 tkr är uppbokade i bokslutet för att möta de regresskrav som källaröversvämningarna orsakade. Årets viktigaste händelser Tekniska förvaltningen Den tekniska förvaltningen har nu genomfört sitt tredje år med uppdrag även i Töreboda och er. Verksamheten samt samspelet med kommunerna stabiliseras genom att de administrativa och ekonomiska processerna alltmer fasas samman i utformning och tid. En analys av samverkan som genomförts av extern konsult tydliggör verksamhets- och ekonomiska fördelar samt pekar på förbättringsområden. Det gäller framförallt styrning och ledning från respektive kommunledning. Administrativa avdelningen Under året har avdelningen fortsatt att samordna ekonomiska och administrativa arbetsuppgifter samt rutiner. Vi använder i större utsträckning samma system i verksam - heterna vilket underlättar det dagliga arbetet samt att det ökar effektiviteten och säkerheten.

54 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser VA-avdelningen I augusti blev ungefär 60 källare översvämmade inom MTG på grund av ett kraftigt skyfall. Under ca 45 minuter regnade det ungefär 100 mm. Flera av de drabbade fastighetsägarna har tidigare haft översvämningar. En utredning angående orsaken till översvämningarna samt vem som är ansvarig och ska bära kostnaderna pågår. Arbetet med att upprätta en VA-strategiplan har påbörjats. Bakgrunden till strategiplanen är att det inom MTGkommunerna i dag finns VA-anläggningar med varierande status och investeringsbehov. För att möta framtida investeringsbehov, samt kommunala utvecklingsplaner, behövs en helhetssyn för att forma den framtida VA-utvecklingen. För att skapa denna helhetssyn kommer en VA-strategiplan att upprättas. Planen kommer att ge möjlighet till långsiktiga planer som är till nytta både politiskt och verksamhetsmässigt. Innehåll strategisk plan Inventeringsrapport befintlig status Investeringsbehov akut, 5 år, 10 år Förslag på organisation personal/geografi Tekniska lösningar som är i behov av förändring Samordning av anläggningar Flyttningar verk Hantering nya områden Kommunikation Säkerhet Miljö Energi Upphandling av konsulttjänst för VA-strategiplan är genomförd. Arbetet avslutas under 2011. Förbättringsåtgärder och renoveringar på ledningsnätet har i stort följt planerna inom MTG. Följande större projekt har genomförts: Lugnås, dagvattenåtgärder (Mariestads kommun) Lockerudsvägen, utbyte av huvudvattenledning (Mariestads kommun) Skövdevägen (Töreboda kommun) Gatuavdelningen Vintervädret blev osedvanligt belastande med stora snömängder som orsakade höga driftskostnader. Detta gällde både januari mars liksom november december. Snö - röjningskostnaderna i de tre kommunerna översteg de budgeterade kostnaderna med 3 till 4 gånger. I Mariestad har avdelningen byggt va-serviser till sex tomter inom industriområdet Västeräng. Inom ramen för gällande funktionsavtal för beläggningsunderhåll har ytterligare ca 40.000 m 2 asfaltsytor renoverats inom centrala Mariestad. Den mest omfattande ombyggnaden har skett på Nygatan, på delen Drottninggatan Bussterminalen. En större typ av cirkulationsplats har byggts med sam - finansiering med Trafikverket. Totalkostnad 10 miljoner kr som delats lika. Renovering av Marieholmsbron påbörjades. Tyvärr visade det sig att bron var i sämre skick än som tidigare undersökningar visat. Arbetet blir nog inte klara förrän februari/mars 2011. I Töreboda har avdelningen i samverkan med Trafik - verket byggt om infarten väg 200, Skövdevägen. En gc-väg (gång-och cykelväg) anlades utefter hela sträckan, ca 1100 m. Under vintern fortsatte projektet med fjärrvärmeutbyggnaden i Töreboda åt MTEAB. En gc-väg påbörjades under hösten utefter väg 202 Halna vägen mot Mostugan. Va-avdelningen beviljades medel för att även bygga en spillvattenledning i gc-vägen. I Gullspång har asfaltrenovering skett på Industrivägen i Otterbäcken. Flera andra sträckor i tätorterna har också renoverats, men behovet är fortfarande stort. Färdigställandet av gc-vägen utefter väg 26 påbörjades under hösten. Arbetet beräknas färdigt under våren 2011. Kart- och mätningsavdelning Två medarbetare har slutat under året och nästa sommar slutar ytterligare två stycken. En ny medarbetare anställdes i september. Kontoret är inne i en generationsväxling och det är en stor utmaning att rekrytera ny kompetens till avdelningen. Förhållandet är likartat i många av våra grannkommuner. Vid halvårsskiftet tog vi över driften av det nya lägenhetsregistret i samtliga tre kommuner. Under maj månad räknades Gullspång över till det nya kartprojektionssystemet SWEREF 99, så nu är detta genomfört i samtliga MTG-kommuner. En hel del resurser har under året lagts på att förbättra kartmaterialet i MTG-kartan på intranätet i Mariestad. Efterfrågan på fältmätnings tjänster har varit mycket stor. De största i Mariestad har varit utbyggnaden av Västra Skogen samt husutsättningar på Ekuddenområdet och dokumentation av fjärrvärmeutbyggnaden. Även I Töreboda har vi medverkat vid fjärrvärmeutbyggnaden. Andra stora projekt i Töreboda har varit projekteringsmätning och utsättning på Skövdevägen samt rid och cykelväg utmed Halnavägen.

Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser 55 Byggnadsavdelningen Inom verksamhetsområde Mariestad har en rad större och mindre projekt handlagts. Det enskilt största projektet är om- och tillbyggnad av Högelidsskolan till en total kostnad av drygt 100 miljoner kronor. I projektet jobbar ca 50 hantverkare för att färdigställa en ny Högelidsskola till höstterminen 2011. Under året har även en angelägen ombyggnad av lokaler för städ, administration, skolsköterska, vaktmästare, konferens och ny reception på Vadsbogymnasiet färdigställts. Andra intressanta projekt som genomförts är miljöanpassning av spolhall på Kommunförrådet, ny ventilation i gymnastiksal i Tidavads skola och Ullervads skola, konvertering av takelvärme vid Hertigens förskola samt om- och tillbyggnad av Gnejsvägen. Rivning av silos i Inre hamnen pågår och kommer att färdigställas under våren 2011. Avdelningen har under året genomfört projekt för ca 55 miljoner kronor. Inom verksamhetsområde Töreboda har avdelningen påbörjat en nödvändig upprustning av simhallen inklusive ny vattenrening. Arbetet beräknas vara klart till sommaren 2011. Även lokaler för särskola och matsal i Centralskolan har renoverats som en del i planerad upprustning av Centralskolan. Avdelningen har under året genomfört projekt för ca 4 miljoner kronor. Inom verksamhetsområde Gullspång har avdelningen genomfört en ombyggnad av toaletter på Gullstensskolan samt brandsäkerhetsförbättrande åtgärder vid skolor och förskolor. Avdelningen har under året genomfört projekt för ca en miljon kronor. Fastighetsavdelningen Under 2010 har fastighetsavdelningen fortsatt med att utföra större insatser på utvalda objekt. Vi har tillsammans med att byggnadsavdelningen utfört projekt avseende energieffektivisering renoverat Flugsvampen och Hertigen i Mariestad. Vi har fortsatt att renovera Vadsbogymnasiet. Inom MTG har stora insatser gjorts för att förbättra inomhusklimatet genom att montera termostater och injustera värmesystemen. Under 2010 har det monterats in ett nytt ventilationsaggregat på Lysmasken, den femte och sista avdelningen på Lysmasken har renoverats, ny uppvärmning i gymnastiksalen på Regnbågsskolan, från el till vattenburen uppvärmning. Ny installation av luftvärme på Otterbäcksgården, yttre arbeten på fastigheten Gullstensskolan och även iordningställt lokaler till skolsköterskan. Vi har under det gångna året drabbats av stora kostnader p.g.a snö och kyla samt översvämningar. 2010 har varit ca 20% kallare än ett normalår. Insatserna för att skotta våra tak i de tre kommunerna blev väldigt kostsamt men vi klarade oss ifrån takras vilket hände på andra orter i Sverige. Städavdelning Verksamheten har bedrivits som tidigare år inom MTG området. Nytt golvvårds program har införts för att bevara och underhålla golvmaterialet på ett modernt sätt. 35 lokalvårdare har under året fått utbildning för att påbörja detta arbete och målsättningen är att fortsätta utbildningen under 2011. Framtiden Tekniska förvaltningen Det tekniska uppdraget kommer framöver att anpassas till förändrade och försämrade ekonomiska förutsättningar. Utöver detta sker en anpassning till förändrat uppdrag i samband med relativt sett stora minskningar av kommunernas egna fastighetsbestånd. Under kommande år skall stora skolprojekt och infraprojekt genomföras. Förvaltningen kommer att fokusera resurserna på dessa uppdrag En översyn av förvaltningens organisationsstruktur har genomförts. Nyrekryteringen inom förvaltningsledningen pågår och under de senaste åren har ny VA-chef och avfallschef rekryterats. Under 2011 kommer ny fastighetschef och gatuchef att tillträda. VA-avdelningen Som en följd av översvämningarna 2010 kommer mycket tid att läggas på utredningar av ledningsnätet i MTG. Prioriterade åtgärdsplaner samt underhållsplaner kommer att skapas. Dessa planer kommer att ligga till grund för akuta åtgärder samt långsiktiga investeringsplaner. Under 2011 kommer arbetet med att förändra beredskapsorganisationen inom VA-avdelningen att fortsätta. Målet är att minska dagens sex grupper till tre, genom att bilda gemensamma grupper inom MTG. För att klara detta kommer mycket tid att läggas på anläggningsutbildning. En ny organisation är tänkt att träda i kraft under 2012. Under första halvåret kommer arbetet med VA-strategiplan att vara i full gång. Resultatet ska presenteras innan sommaren. För att kunna skapa ett bra underlag för studien, kommer flera avdelningar att beröras. Förutom VAavdelningen behövs information från planavdelningarna samt miljöavdelningen. Det är även viktigt att politiken deltar aktivt i processen. Arbetet med att införa ett gemensamt datoriserat underhållssystem inom MTG fortsätter under 2011. Det är i första hand arbetet med att lägga in grundläggande uppgifter, som kommer att ske. Datoriseringen av samtliga anläggningar kommer att fortsätta. Målet är att kunna från en dator koppla upp sig mot vilken anläggning man vill inom MTG. Detta blir en stor hjälp vid beredskap.

56 Årsredovisning 2010 Nämndernas verksamhetsberättelser Under 2011-2013 kommer det att ske en underhållssatsning på ledningsnätet i Mariestad genom ökade investeringsmedel. Arbetet med vattenskyddsområdena kommer att fortsätta under 2011. Gatuavdelningen Avdelningen har många spännande uppdrag att göra i framtiden. Många projekt finns i planeringen såsom Sjöstaden, Gärdesparken, Västra skogen, Nolskogen och saneringsarbeten inom Va-sektorn. Efterfrågan på småhustomter och flerfamiljstomter kommer att styra takten på genomförandet. Flera projekt får av kapacitetsskäl läggas ut på entreprenad. Ytterligare kompetens inom kompetensområdet upphandling av byggprojekt kommer att få anskaffas. Arbetet med den gröna miljön har stora utmaningar framför sig. Merparten av stadens träd skall förnyas. Detta gäller bl.a. Stadsparken och Esplanaden. I övrigt bör skötseln utvecklas vidare för att skapa ett välskött Mariestad. I Gullspång kommer omgestaltningen av Storgatan att påbörjas under 2011 och bli klar under 2012. Planering pågår även med uppsnyggning av hamnområdet inklusive Ankarvägen i Otterbäcken. Beläggning av Industrivägen mellan Norra Hamnvägen och Vänerply är också planerad att ske 2011. Kart- och mätningsavdelningen Samtliga tre kommuner är nu överförda till samma kartprojektion i plan. Under året påbörjas överräkningen i höjd till det nya nationella höjdsystemet RH2000. För att svara upp till nationella målet avseende gemensam infrastruktur för Geodata, kommer vi att lägga resurser på att förbättra datastrukturen i MTG-området. Byggnadsavdelningen Planerade investeringar innebär en fortsatt hög arbetsbelastning för avdelningen med intressanta projekt i Mariestad såsom Tunaholmsskolans aula, om- och tillbyggnad av Högelidsskolan, upprustning av Teatern, förskola i Marieholmsskolan, ny kombihall vid Vadsbohallen, upprustning av Kronoparksskolan samt projekt iför Töreboda gäller ny entré till Kommunhuset, ny förskola Kastanjen, omklädningsbyggnad vid Töreshov och upprustning av simhallen. Fastighetsavdelningen Vi står inför stora organisationsförändringar som i skrivande stund ska MBL-förhandlas. Målsättningen är att utveckla samarbetet inom MTG än mer. Vi kommer att anställa ny personal i samband med omorganisation och pensionsavgång. I Gullspång kommer det under 2011 att bytas fönster på Lysmasken, bytas fönster och panel vid entré vid mat - salen på Regnbågsskolan, kompletteras med ljudabsorbenter i klassrum och utökning av parkeringsplatser vid Vård centralen i Gullspång. Städavdelningen Under 2011 kommer städet att anpassas efter de organisationsförändringar som sker inom BUN samt även efter framtida förändringar i fastighetsbeståndet. Anpassningar till verksamhetsförändringar sker löpande inom MTG området. Stiftelsen Södra Råda gamla kyrkplats har som ändamål att äga och förvalta Södra Råda gamla kyrkplats. Förvaltningen innebär ett kommunikations- och kunskapsprojekt med mål att skapa ny kunskap kring medeltida hantverk och materialhantering genom att rekonstruera den brunna medeltida kyrkan