Ledare. Pedagogrollen förändrats

Relevanta dokument
TVÅ VÄGAR KONTROLL UTVECKLING

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE YRKESROLL OCH LEDARSKAP

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars Karin Utas Carlsson

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikter och konflikhantering

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Konflikter och konfliktlösning

Konflikthantering. Tänk efter efter. Vill jag vara en en del av lösningen eller en del av konflikten? Konflikthantering: 3 okt 2011 GDK2 Rune Olsson

Mapping the conflict Kartläggning av konflikten

SET. Social Emotionell Träning.

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Scouternas gemensamma program

Lathund för värdegrundsarbete

Vi ska undersöka: Att jobba i projektgrupp och leva ihop med andra. Rationellt beslutsfattande

Konflikthantering. Vad är det som stinker? Hansell Nilsson.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

UF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Instruktioner. Tänk på situationer där dina önskemål står i motsats till någon annans. Hur beter du dig vanligen i dessa situationer?

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Konflikter. Utbildningens innehåll: - Konflikthantering - Medling - Förebyggande av konflikter

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Att jobba i projektgrupp. Rationellt beslutsfattande. Vi ska undersöka: Hur får man en grupp jobba effektivt: Rationellt beslutsfattande

Brännans förskoleområde. Orkesterns förskola avd Koltrasten

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Föreningstränare - Ledarskap

Lågaffektivt bemötande Fördjupning och kollegialt lärande med Ulf Lidman. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Handledning för studiecirkel

Värdegrundens lathund för värdegrundsarbete

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

En föräldramanual om läxläsning

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Arbetsgruppens dimensioner

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Handledning: Nu blev det KNAS

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

FOKUSOMRÅDE. Tvärkulturell krishantering Föreläsning med Ulf Lidman. 16 maj Lagar, styrdokument och överenskommelser

Gruppdynamik U t v e c k l i n g s c e n t r u m

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Självkänslan och metaforen Krukan

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Lärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016

Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

SAMTALSMETODIK HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

FÄRDIGHET 1: Att lyssna FÄRDIGHET 2: Att inleda ett samtal FÄRDIGHET 3: Att samtala FÄRDIGHET 4: Att ställa en fråga FÄRDIGHET 5: Att säga tack

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

11. Jag är bra på att se till så att saker och ting fungerar. Jag blir ofta ombedd att leda grupper och projekt.

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Lärarhandledning Rosa och orden

Likabehandlingsplan 2017/2018

Transkript:

KONFLIKTER

Ledare Sakorienterad Relationsorienterad Pedagogrollen förändrats

SYN PÅ BARNET/MÄNNISKAN Den ansvarslösa människan: (Smith, Skinner) Genomsnittsmänniskan: - har en medfödd ovilja till arbete och vill helst undvika det. - måste därför tvingas, kontrolleras, styras eller hotas med straff för att de uppställda målen ska uppfyllas. - föredrar att styras för att slippa ta eget ansvar. - har relativt små ambitioner och vill framför allt ha ekonomisk och materiell belöning Konsekvenser för pedagogrollen: - ge order - kontrollera - berömma eller klandra

Den sociala människan (Mayo, Rogers) Genomsnittsmänniskan: - är först och främst motiverad av sociala behov och får sin grundläggande känsla av identitet i samspelet med andra. - ser mkt liten mening i hårt rationaliserat arbete, de sociala kontakterna betyder mera. - är mer mottaglig för påverkan från en ledning som förmår uppfylla grundläggande sociala behov och strävan att bli accepterad. Konsekvenser för pedagogrollen: - tillåta känslor och behov - ge ramar, men inom dessa frihet - underlätta och stödja - använda kollektiva arbetsformer

Den självförverkligande människan: (Maslow, Erik Homburger Eriksson) Genomsnittsmänniskan: - upplever arbete och ansträngning som något naturligt - upplever däremot inte yttre kontroll och hot om straff som ngn djupare drivkraft - vill i stället utöva självstyrning och självkontroll för att nå mål som hon är engagerad i - är i stånd att inte bara acceptera utan söker också ansvar Konsekvenser för pedagogrollen: - fungera som katalysator och handledare - stödja och stimulera - ge självbestämmande - förvänta sig medansvar

TVÅ VÄGAR KONTROLL UTVECKLING

Relationskonflikter Individuella konflikter System - konflikter

Kriser Sammandrabbningar Smågroll

Konfliktstrategier inom olika verksamheter Rätts- Polis Yrkes- Social Hälso Familjeväsende insp. Tjänst vård rådg. Vinna - Vinna - Förlora Vinna (Ingela Thylefors)

Tillfredställa egna behov Jag vinner, Du förlorar Jag vinner, Du vinner Jag vinner hälften, Du vinner hälften Jag förlorar, Du förlorar Jag förlorar, Du vinner Tillfredställa andras behov

MEDLING Gör en överenskommelse att parterna vill försöka lösa problemet. Gå igenom spelregler t.ex. inte använda glåpord eller nedsättande beteende mot varandra, låta var och prata färdigt, vara ärliga, låta det som pratas om i samtalet stanna i rummet.

MEDLING 1. Vad hände? Vad är problemet? 2. Vad känner du? (uppmuntra jag-budskap!!) 3. Vad vill du ska hända? Sök lösningar. (brainstorm) 4. Vad är möjligt att göra? Hjälpa parterna att hitta en lösning som är godtagbar för samtliga. Alla förslag i fas tre är förmodligen inte acceptabla för alla. 5. Bestäm tid och plats för uppföljning!

MEDLING Tredje neutral part underlättar kommunikationen mellan de konfliktande parterna. Svår vid bristande mognad. Möjliggör lärande: Att identifiera och uttrycka känslor och behov Att ta del av den andres känslor och behov Att träna sin egen kommunikationsförmåga Att skapa möjligheter Att komma överens om framtidsvägar Att utvärdera utvecklingen framöver Är inte: Att ta reda på vems felet är Att skuldbelägga Att avgöra vad som borde gjorts tidigare

Medling kräver mognad För de mindre barnen mer träning kring uttryckande av känslor och skapa flera perspektiv

Förhandling Kräver mindre mognad: Och stark ledning Samtal: 1. Analys 2. Informations och perspektivbyte 3. Förhandling 4. Ev lösning (seger för ena parten, kompromiss, ingen överenskommelse nås)

Akvarium (strukturmodell) 1. Välj ett problem eller en konflikt. 2. Utse någon till problemets ägare 3. Utse någon till intervjuare. Låt intervjuaren fråga problemägaren tills intervjuaren känner att han/hon har en uppfattat problemet. Alla andra är tysta!! (= problemägare och intervjuare simmat in I ett akvarium) Intervjun ska skapa en beskriving av situationen. Inga varför-frågor, inga lösningsförslag, inga utvärderingar 4. Fri diskussion. Nu är problemägaren och intervjuaren helt tysta och lyssnar när övriga diskuterar hur man kan göra med problemet. Syftet är att försöka undvika försvar genom att man bara lyssnar. 5. Eftertanke. Problemägare och intervjuare kommer åter till tals för att ge synpunkter på det man hört. Tränar impulskontroll. Syftet är att försöka undvika försvarsmekanismerna (har redan provat m.m.)

Lantieri & Patti (skapare av RCCP) Utagerande och konflikthantering. Utagerande elever är mindre intresserade av fakta i en konflikt. De är mindre intresserade av alternativa lösningar. Förstår inte de negativa konsekvenserna av sitt beteende på samma sätt. Känner större främlingskap och svagare band till familj, skola och samhälle än andra elever. Kräver mer strukturerad träning i konflikthantering

TILLRÄTTAVISNING KONFLIKTHANTERING

Kommunikation som stänger nger: Direktiv Sluta upp att skrika! Förmana, Hota Sluta skrika annars.. Tillrättavisa Avbryt aldrig en person som. Ge färdiga lösningar Gör så här istället llet... Döma Du borde verkligen veta bättre, Du vet mycket väl vilka regler vi har

Förlöjliga, sänka Tolka Tjata Du beter dig som en bortskämd barnunge Du vill bara ha uppmärksamhet Jag har ju sagt till er hur många gånger som helst Du-budskap Du slutar genast bete dig på det bartnsliga sättet!!

Underlättar ttar!!!! Beskrivning/bedömning Öppen kritik lättare att ta än dold kritik = tydlighet i kommunikationen Omformulera så mottagaren kan ta emot Jag-budskap i stället för du-budskap Undvik sänkningarna Tydlig gräns Ge konfliktparterna möjlighetjlighet att ta sig ut ur historien med ansiktet i behåll

Bedömning/beskrivning Tänk att du aldrig kan hålla tyst!! Tiita på dina klasskamrater ; de arbetar och är tysta Jag märker att du inte är tyst.. Finns det ngt du kan göra för att inte störa ra. Vá inte alltid så himla störande Nu har du struntat i hemläxan igen. Varför kan du aldrig görara den Jag ser att du inte arbetar. Vad är problemet? Jag ser att du har inte gjort ditt hemarbete. Vad har hindrat dig?

Beskrivande tillrättavisningar ttavisningar skapar större möjlighet att förstå positiva och negativa konsekvenser av ett handlande + risken för sänkning/tappat ansikte inför andra är mindre

Förebyggande arbete på individnivå för att minska konflikter: Utveckling av självkännedom/positiv självbild Förmåga till empati Förmåga till eget ansvarstagande Konstruktiv kommunikation Förmåga att uppskjuta behovstillfredställelse

Förebyggande strategier på gruppnivå: Skapa gott gruppklimat Trygghet Acceptans för olikheter Normsystem Rollstrukturen Kommunikationssystem som fungerar (hur säger jag svåra saker, feed-back) Övningar för att stärka gruppen

Att arbeta med värderingar för gott gruppklimat och träning i konflikthantering: Fyra-hörn metoden: Ge gruppen fyra valmöjligheter utifrån en given situation eller frågeställning. Samtal/diskussion utifrån de olika valen. Ex. Vad skulle du göra om en elev blev mobbad i klassen? 1. Prata med mobbaren 2. Försvara den mobbade 3. Prata med läraren 4. Öppet hörn Ex Hur avskyr du att bli behandlad? m.m.

Linjen: Kan varieras i det oändliga. Ställ upp hela gruppen längs ena väggen i rummet. Markera på den motsatta väggen tre alternativa ställningstagande t.ex. Ja Vet ej Nej Ett sätt att få fram ställningstagande snabbt för att sedan diskutera med gruppen. Också ett sätt att bygga normsystem.

Heta stolen: Be deltagarna sätta sig i en ring (utan bord i mitten). Alla deltagare ska ha varsin stol. En extra tom stol finns med i ringen. Ledaren sitter hela tiden kvar på sin plats i ringen. Ledaren läser upp påståenden som deltagarna får värdera. De som håller med flyttar sig till en tom plats. De som inte håller med eller är tveksamma sitter kvar på sin plats. Kan också göras tvärtom. Fördel: Man måste fysiskt visa sin ståndpunkt. Lättare än att verbalisera!!!!!!!!

Rollspel: Deltagarna får olika roller t.ex. i en konfliktsituation som de spelar upp. För in en ny dimension. Lättare att ta andras perspektiv när man försatts i dennes situation. Enklare variant: Två och två med ryggen mot varandra. Kan gälla ett samtal. Forumspel mer avancerad variant med frysning och omtagningar.

Dilemmaövningar Berättelser med olika bottnar och som försätter deltagarna i problemlösning. Deltagarnas uppgift blir att ta ställning till olika agerande och handlingar för att etiskt granska detta. Kan ta sin ursprung även i verkliga händelser men är ofta mer provocerande. Ofta bättre att dra sådana paralleller i samtalet efteråt.

Brainstorm: Ledaren ställer en fråga och gruppen får associera fritt. Alla förslag skrivs upp på blädderblock/tavla. Ingen får kommentera de andras förslag förrän allt är uppskrivet. Spelregler: Kreativt (alla idéer välkomna) Aktivt (stanna inte upp och diskutera förrän efteråt) Tempo (ska gå rätt fort utan för mycket tankearbete) Tokigt är ok Efteråt samtal om alla förslagen

Listningsövning: Snabb listning av aktuella ord till bearbetning. T.ex egenskaper, rädslor, frustrationer, positivt, negativt. Reduktionsövning: Ofta efter en brainstorm eller listning. Vad bör inte vara med på listan (t.ex. vad kan vi göra för att alla ska känna sig trygga i skolan? Förslag som i den efterföljande diskussion visar sig mindre bra tas bort) Rangordning: Vilket ska vi börja med. Ploppar kan användas som underlag

Lappmetoden: 1. Formulera problemet. T.ex. Eleverna ger varandra öknamn och blir ledsna för det. Vad finns det för hinder att göra ngt åt detta? 2. Eleverna arbetar två och två. Skriver ner så många hinder de kan komma på på Post-it-lappar. 3. Sätt upp Post-it-lapparna väl synligt för alla 4. Sortera ämnesvis; t.ex. Tid, Rädsla, Grupptryck, Vana, Övrigt 5. Samtal: Vad kan vi då göra åt detta. Vad kan var och en göra? Vad kan personalen göra? Vad börjar vi med?

Tvärtomövningar: Hur kan vi skapa mer mobbning i den här klassen? Hur kan vi göra klassrummet till en otrygg plats att vara på? - Brainstorm - Sortera och prioritera de tre fyra mest tänkbara sakerna. - Vänd på dem igen! Hur ska varje hemsk sak förvandlas till ngt som inte ska hända. - Konkretisera; Vem gör vad, hur och när? Vad gör vi individuellt? Vad gör vi gemensamt?

Värderingsövning: Genom att ta ställning till fiktiva situationer får deltagarna bryta sina värderingar gentemot andra deltagares värderingar. Ställer grundvärderingar på sin spets som vi inte alltid är medvetna om. Konsekvensmetoden Ett sätt att hantera destruktiva strategier. T.ex. Vi tycker det bara är roligt med öknamn, eller att retas Arbeta två och två. Lista alla konsekvenser det innebär att retning och öknamn är ok. Redovisa parvis. Ett sätt att skapa grupptryck. Låta de mognare komma fram.

Levande statyer: Åskådliggöra ett relationsbegrepp t.ex. mobbning i smågrupper, alt dramatisera Simulationsövningar: Detta händer. Beskriv målande en situation. Vad gör du?? Samtal kring olika reaktioner, känslor, strategier, beteenden. Video/filmer Dagstidningar/Böcker

Konflikter mot bakgrund av olika organisationskulturer: Intresse för människorna i organisationen Intresse för arbetsuppgifterna

Rel - Kompromisser - Ta hänsyn till varandra - Överordnare = medlare - Konfrontationer undvikes. Kan leda till obalans och irritation Uppgifter

Rel - Konflikter bagatelliseras och dämpas - Gott förhållande mellan människor prioriteras: samförståndsanda - Kritik undvikes - Skvaller och kvirr en säkerhetsventil Uppgifter

Rel - Strävan att undvika konflikter och konfrontationer - Problem undvikes - Undvik situationer som väcker oro - Passiviteten som en kontrollfunktion - Leva med svårigheterna, snarare än att göra någonting åt dem Uppgifter

Rel - Stor risk för konflikter - Rivalitet och intressekonflikter - Personliga motsättningar - Rätt och fel - Domare - Vinnare - förlorare - Konflikter undertrycks genom regler och bestraffningar Uppgifter

Rel - Konflikter och oenighet en naturlig del av vardagen - Olikheter en tillgång - Konflikthantering sker genom konfrontation, utan utomstående domare - Öppen kommunikation Uppgifter

Konflikthanteringsstilar Tomas Kilman 5 olika stilar att hantera konflikter. Ingen av dem är den enda rätta Undvikande Anpassning Kompromiss Konkurrens Problemlösning

Undvikande: Undviker den andre eller håller tillbaka sina känslor och uppfattningar.

Anpassning: Sudda ut olikheter i uppfattningar som finns medan man betonar gemensamma intressen. Ger efter för andras synpunkter eller att uppfylla andras behov när man egentligen skulle föredra att inte göra det. Risk för självuppoffring

Kompromiss: Letar efter ömsesidig acceptabel lösning som delvis kan tillfredställa båda parter. Varje part måste ge upp någonting samtidigt som den får några mål eller behov tillfredställda. Ingen förlorar, ingen vinner. Mötas på halva vägen

Konkurrens: Driver sin egen linje på den andres bekostnad. Man använder sin förmåga att argumentera, sin rang eller ställning, man håller inne favörer Vid lösningar som innebär maktkamp framstår den ena parten som klar vinnare och den andre som klar förlorare

Problemlösande: Att lösa problem är ett vinnavinna sätt vid konflikthantering. Arbetar tillsammans med en annan part så att man hittar en lösning som tillfredställer båda. Båda tar lika ansvar för att identifiera de underliggande behoven för båda parter och att finna alternativ som tillfredställer dessa. Att lösa problem kan ta sig uttryck i att man drar fram oenigheter för att lära sig något av de andras ståndpunkt

SATIRS FEM FRIHETER 1. Frihet att uppfatta det man ser, inte vad man bör se. 2. Frihet att höra det man hör, inte det man bör höra. 3. Frihet att förnimma det man verkligen känner, inte vad man bör känna. 4. Frihet att ge uttryck för sina reaktioner på det man hör, ser och känner. 5. Frihet att ta risker, som att kunna be om det man behöver, inte bara det man är säker på att andra vill ge

Graden av stöd och utmaning i samtalet Utmaning Prestations- ångest Växande??? Bekräftande Emotionellt stöd

Glid mln positioner i samtalet för att undvika låsningar Bekräfta Avlasta Fokusera Berätta Utmana Upptäcka

Metakommunikation Vid låsningar KONKRETISERING MGN

NULÄGESBESKRIVNING Konkret Generaliserande beskrivande Diagnoser Nedbrutet i konkreta termer Situationsbeskrivning Delmål Neutralt Beskrivande MÅL SPRÅK Visioner Värderande

FÖRHÅLLNINGSSÄTT Respekt Lika Olika roller Föräldrar ytterst Frälsar - ansvariga för mentalitet sina barn PLANERING Planering, men Helt gemensam inte låsning planering FOKUS Såväl barn, grupp Enbart barnet som förhållningssätt

UPPFÖLJNING Bygga på det positiva Arkeologi Problemfixering

Kallt huvud Varmt hjärta Rena händer

Ahrenfelt, Bo och Berner, Roland (2003) Konflikthanteringsboken Liber ISBN47-06004-2 Ekstam, Kjell (2004) Praktisk konfliktlösning. Liber ISBN91-47-07401-9 Ekstam, Kjell (2004) Handbok i Konflikthantering. Liber ISBN 47-06123-5 Lennéer-Axelsson, Barbro och Thylefors, Ingela (1996) Om konflikter Natur och Kultur ISBN 91-27-06405-0 Utas-Carlsson, Karin (2001) Lära leva samman KSA tel o fax 042-348237, ISBN 91-631-0567-5 Wahlström, Gunilla (1996) Hantera konflikter men hur? Runa ISBN 91-88298-27-2 Wennberg, Bodil och Norberg, Sofia (2004) Makt, Känslor och ledarskap i klassrummet, Natur och Kultur ISBN 91-27-09632-7