Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering tillägg till tidigare uppdrag

Bilaga. PS 2014-09-30, 105 2014-09-26 Dnr PS2014-0031 Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering tillägg till tidigare uppdrag Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att till tidigare uppdrag för sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset kring samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering även inkludera Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (KCMR) i värderingen av de verksamheter som skulle kunna ingå en samlad rehabiliteringsverksamhet. Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade under våren 2014 att ge sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samlad rehabiliteringsverksamhet. Motivet till uppdraget var att en samordning mellan exempelvis ortopedisk, neurologisk, geriatrisk och andra lämpliga rehabiliteringsformer bedömdes kunna gynna patienterna, minska landstingets kostnader och potentiellt även kunna öka utomlänsintäkterna. Av uppdraget framgick också att utredningen bland annat skulle inkludera en värdering av vilka verksamheter som skulle kunna ingå i en samlad rehabiliteringsverksamhet. Produktionsstyrelsen föreslås nu besluta om ett tillägg till ursprungsuppdraget där sjukhusdirektören i värderingen av tänkbara verksamheter för en samordnad rehabilitering även inkluderar Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering (KCMAR) eller Arbetsrehab. Arbetsrehab är en avdelning under Arbetsoch miljömedicin som organisatoriskt tillhör Psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset. Avdelningens uppdrag har varit att utveckla arbetsmetoder och samverkansformer mellan medicinska, psykologiska och sociala insatser som underlättar återgång i arbete och minskar det hälsorelaterade utanförskapet för patienter med psykisk ohälsa och smärta. En särskild målgrupp för verksamheten har varit patienter som utförsäkras från sjukförsäkringen. Arbetsrehab har sedan verksamheten tillkom 2011 finansierats med hjälp av stimulansmedel från sjukskrivningsmiljarden genom beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Verksamheten står dock från årsskiftet 2014/2015 utan finansiering varför en avveckling av verksamheten påbörjats under hösten. Beslut om avveckling Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) tycks i huvudsak vila på ekonomisk grund och har inte föregåtts av en mer grundläggande utvärdering av verksamheten. Produktionsstyrelsen önskar därför att Arbetsrehab lyfts in i uppdraget kring ovan nämnda utredning som en av flera tänkbara verksamheter som skulle kunna ingå en samlad rehabiliteringsorganisation i någon form samt att en kostnadsberäkning för verksamheten presenteras. Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset

Bilaga PS 2014-09-30, 86. 2014-09-30 Dnr PS 2014-0001 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post tord.jansson@lul.se Produktionsstyrelsen Ekonomi- och verksamhetsrapporter delårsrapport -T2 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att lägga förvaltningarnas delårsrapporter för augusti månad 2014 till handlingarna - att uppmärksamma landstingsstyrelsen på de ekonomiska underskotten för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping - att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheterna genom bland annat produktionsplanering, införande av schemaläggningsprogram och en tydligare koppling av bemanning mot faktiskt behov. Allt i syfte att långsiktig uppnå ekonomisk balans. - att uppdra åt sjukhuschefen för Lasarettet i Enköping intensifiera arbetet med effektivisering av verksamheten med syfte att långsiktigt uppnå ekonomisk balans Ärendet Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på 286 miljoner kronor. Detta är en försämring jämfört med föregående prognostillfälle med 86 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset har försämrat sin prognos med 100 miljoner kronor. Detta samtidigt som flera förvaltningar har förbättrat sina prognoser över det förväntade ekonomiska resultatet enligt nedanstående tabell. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 pg 72173-8 bg 230-0168 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Förvaltning Progn 2014-05 Progn 2014-08 Förändr Akademiska sjukhuset -190 mnkr -290 mnkr - 100 mnkr Lasarettet i Enköping -20 mnkr -16 mnkr 4 mnkr Primärvården 0 5 mnkr 5 mnkr Folktandvården +8 mnkr +10 mnkr 2 mnkr Hälsa och habilitering -1,3 mnkr 0 0 Landstingets resurscentrum +3 mnkr +5 mnkr 2 mnkr Landstingsservice 0 0 0 Summa -200 mnkr -286 mnkr -86 mnkr Från förvaltningarnas delårsrapport har följande bedömts viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar nu ett förväntat ekonomiskt underskott med 290 mnkr. Av dessa är 190 mnkr godkänt av produktionsstyrelsen genom beslut 2014-05- 27 ( PS 2013-0063 ). Ökningen av det förväntade underskottet beror enligt sjukhusets tertialrapport främst på: Fortsatt stängda vårdplatser på grund av sjuksköterskebrist vilket påverkat sjukhusets möjligheter att klara budgeten för riksoch regionintäkter. Kostnader för hyrläkare inom psykiatrin till följd av ett högt remissinflöde. Personalkostnadsökningar till följd en hårt ansträngd bemanningssituation. Kostnadsökning för medicinskt material fortsätter. Sjukhusets målsättning är att effektivisera verksamheten och göra vad man kan för att uppnå ekonomisk balans i nivå med produktionsstyrelsens beslut. För att uppnå ekonomiskt balans har sjukhusledningen tagit fram en åtgärdsplan inom fyra områden: Produktionsökning Prislista och fakturering Effektivisering Finansiering inom vårdavtal och övrig landstingsfinansiering såsom FAS och ledningssystem. Inom området effektivisering redovisas aktiviteter såsom intensifiering av arbetet med produktionsplanering, införande av schemaläggningsprogram och en tydligare koppling av bemanningsnivåer till faktisk produktion. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos med 4 mnkr och redovisar ett underskott med 16 mnkr. Förändringen i prognosen härrör fram för allt till en ny bedömning av Lasarettets förlust till följd av införande av en ny prismodell för bild- och funktionsmedicin. Lasarettets bedömning är att 2014 års resultat inte kan åtgärdas med ytterligare besparingar än de åtgärder som är inberäknade i prognosen. Inför 2015 kommer delar av pro-

3 (3) blematiken att hanteras via nytt ersättningssystem. Förslag för att hantera resterande delar är ett utökat upptagningsområde. Primärvården Primärvården redovisar en förbättrad ekonomisk prognos. Det förväntande ekonomiska resultatet prognostiseras nu till + 5 mnkr. Förändringen i prognosen har sin grund i en ny bedömning av produktionsbudgeten där man nu uppskattar att kapiteringsersättningen kommer att bli lägre. Detta samtidigt som den rörliga besöksersättningen blir högre. Sammantaget ger detta ett positivt netto. Folktandvården Folktandvården förbättrar sitt redan positiva förväntande resultat på + 8 mnkr till + 10 mnkr. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering ändrar sin prognos från ett förväntat resultat på 1,3 mnkr till en ekonomi i balans. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum ändrar sin prognos från ett förväntat resultat på +3 mnkr till ett förväntat ekonomiskt resultat på + 5 mnkr. För en mer omfattande beskrivning av förvaltningarnas verksamhet och ekonomi hänvisas till bifogade delårsrapporter augusti 2014 T2. Bilagor Förvaltningarnas delårsrapporter Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Ekonomidirektören, Gustaf af Ugglas Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping

Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen Tertial 2 - Augusti 2014

2 (9) Ekonomi Efter augusti månad kan det konstateras att landstinget årsprognos försämras med 50 miljoner kronor. Landstingets årsprognos är nu, bortsett från reavinsten för försäljningen av Ulleråker, minus 111 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på plus 68 miljoner kronor 1. Avvikelsen mot budget beror främst på det underskott som finns på Akademiska sjukhuset på 290 miljoner kronor. Den försämrade årsprognosen beror framför allt på Akademiska sjukhusets försämrade prognos. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen sin prognos med 45 miljoner kronor främst beroende på lägre kostnader för köpt vård i form av vårdval inom specialistvård och vårdavtal med privata vårdgivare. Övriga förvaltningar inom hälso- och sjukvård lämnar förbättrade resultat jämfört med föregående prognos. Även Kollektivtrafikförvaltningen, Kultur och bildning och Landstingets resurscentrum förbättrar sina prognoser. Landstingets ledningskontor försämrar dock sitt resultat med 16 miljoner kronor. Anledningen till att prognosen har försämrats beror på kraftigt ökade kostnader för smittskyddsläkemedel för hepatit-c och tillkomna kostnader för Office 365. Finansförvaltningens förväntade resultat har förbättrats med 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Tabell 1: Årsprognos 2014 2 Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Progn jmf budget Summa intäkter 14 994 13 423 1 571 Summa personalkostnader -6 645-6 543-102 Summa övriga kostnader -6 325-6 331 6 Summa avskrivningar/nedskrivningar -505-480 -24 Årets resultat 1 520 68 1 451 Balanskravsjusteringar -1 631 0-1 631 Årets resultat enligt balanskrav -111 68-180 1 I LPB 2014-2016 är budgeten 108 mnkr. Efter att budgeten togs i juni har LF tagit ett tilläggsbeslut om att tillföra hälso- och sjukvårdsstyrelsen 40 mnkr till kösatsningar, vilket innebär att budgeten blir 68 mnkr. 2 Från augusti tas endast externa intäkter och kostnader (dvs landstingsinterna transaktioner är ej med) med i landstingets resultaträkning. Detta innebär att intäkterna och kostnaderna är lägre än vad som presenterats tidigare månader.

3 (9) Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott jämfört med budget på minus 287 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset har försämrat sin prognos med 100 miljoner kronor. Övriga förvaltningar har förbättrat sina prognoser förutom Landstingsservice som lämnar en oförändrad prognos. Förvaltningar under PS, mnkr Prog jmf Förändring jmf budget föreg prog Akademiska sjukhuset -290-100 Lasarettet i Enköping -9 4 Primärvården 5 5 Hälsa och habilitering 0 1 Folktandvården 2 2 Landstingsservice 0 0 Landstingets resurscentrum 5 2 Summa -287-86 Från förvaltningarnas månadsrapporter har följande bedömts viktigt att lyfta fram. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset lämnar en försämrad prognos med 100 miljoner kronor efter augusti månad. Det förväntade resultatet för året uppgår till minus 290 miljoner kronor. Underskottet förklaras av att budgeterade intäkter för riksoch regionvård inte uppnås, främst på grund av sjuksköterskebristen och fortsatt stängda vårdplatser. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal förväntas överstig budgeten med 60 miljoner kronor Sjukhuset skriver i sin rapport att de ökade personalkostnaderna beror på effekter av löneöversyn och strategiska satsningar. Vidare fortsätter kostnaderna för medicinskt material att öka och förväntas överstiga budget med 30 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping förbättrar sin prognos och prognostiserar efter augusti månad att årets resultat kommer att bli minus 16 miljoner kronor. Årsprognosen är 9 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Den negativa avvikelsen är bland annat en konsekvens av den nya landstingsgemensamma prismodellen för Bild och funktion som innebär lägre intäkter. Personalkostnaderna beräknas understiga budget med 5 miljoner kronor till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare, sjuksköterskor och chefsläkare. Kostnaderna för inhyrd personal beräknas överskrida budget med 4 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen för medicinskt material är fortsatt ökande och förväntas överstiga budgeten med 6 miljoner kronor. Primärvården Primärvården förbättrar sin prognos och lämnar ett prognostiserat positivt årsresultat på plus 5 miljoner kronor. Överskottet förklaras av en ökad produktion utan att kostnaderna ökat. Primärvården upplever dock att det finns problem med att pressa produktionen högre med befintliga resurser. Begränsningar finns exempelvis i att klara personalförsörjningen och tillgång till ändamålsenliga samt yt- och kostnadseffektiva lokaler. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering förbättrar sin prognos och prognostiserar resultat i enlighet med budgeterat nollresultat. Ekonomin är i balans trots att Audionommottagningen förväntas lämna ett underskott på 1 miljon kronor. Det är minskade personalkostnader på grund av vakanta tjänster under våren som bidrar till att budgeterat resultat antagligen kommer att uppnås. Förvaltningen uttrycker dock en oro över att kostnaderna för inkontinenshjälpmedel och övriga hjälpmedel har ökat. Om ökningen kvarstår kommer det att få en effekt på resultatet vid årets slut.

4 (9) Folktandvården Folktandvården prognos är att förvaltningen kommer att lämna ett överskott på cirka 10 miljoner kronor i år, vilket är 2 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på 8 miljoner kronor. Avgörande för resultatförbättringen är dels att personalkostnaderna kommer att bli lägre än budgeterat vilket dels beror på att personalkostnaderna budgeterats för högt och dels på grund av vakanser. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2014 som är i ekonomisk balans och i enlighet med budget. Försäljningen av Ulleråker påverkar prognosen negativt med 9 miljoner kronor med anledning av att stora delar av Kronparkens hyrts tillbaka för att ge möjlighet till behovsprövade evakueringar i samband med om- och nybyggnationer på Akademiska sjukhuset. Prognosen påverkas även negativt med cirka 11 miljoner kronor av effekter från den nya hyresmodellen, effekterna är tillfälliga och gäller endast under 2014. De ovan nämnde negativa kostnadseffekterna uppvägs genom lägre kostnader för personal, energi och beräknad effekt från införande av komponentavskrivning. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum har förbättrat sin prognos och lämnar ett prognostiserat årsresultat på plus 5 miljoner kronor. Överskottet kan förklaras av minskade personalkostnader och övriga kostnader. Bland annat har Multimedia och Bild- och informationssystem senarelagt projekt vilket ger minskade konsult- och avskrivningskostnader.

5 (9) Produktion Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i DRG vilket står för diagnosrelaterade grupper. DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus och fungerar som ersättningssystem och som beskrivning av vilken typ av produktion som genomförs på sjukhusen. Förutom DRG används även antal besök för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att kvantifiera produktionen. Primärvårdens produktion mäts i antal besök vilka kan delas upp i olika kategorier, exempelvis läkarbesök eller besök hos sjukgymnast. Även Folktandvården liksom Hälsa och habilitering mäter sin produktion i antal besök. Vårdproduktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan delas in i C-länsvård respektive riksoch regionvård. Produktionsuppföljning av vård till länets invånare (C-länsvård) fokuserar på faktisk produktion i relation till överenskommen produktionsvolym det vill säga den beställning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har lagt till sjukhusen. Överenskommen produktionsvolym 2014 är angiven i DRG-poäng, antal vårdtillfällen, samt antal läkarbesök och övriga besök. Vidare omfattas produktionen på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping av fritt vårdvals patienter. Akademiska sjukhuset Sjukhusets ackumulerade produktion, mätt i DRG-poäng, är minus 2,9 procent lägre än budget för perioden januari till augusti 2014, (hänsyn har då tagits till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts). Både sjukhusets C-läns produktion och riksoch regionvårds produktion, mätt i DRG-poäng, är lägre än budget. Den negativa avvikelsen mot budget härrör sig främst till sommarmånaderna, juni till augusti, då antalet vårdplatser var färre än föregående år samtidigt som medelvårdtiden ökade. Vid fyra tillfällen tvingades sjukhuset ha ett generellt intagningsstopp för den elektiva vården (två tillfällen i juni om sammanlagt sju dagar, sex dagar i juli och tre dagar i augusti) för att säkra den akuta vården. Antalet överbeläggningar ökade och patienter fick ligga länge på akuten i väntan på en vårdplats. När det gäller slutenvården, mätt i antal vårdtillfällen, så ligger både C-läns produktionen och riksoch region produktionen efter både budget och föregående år för perioden januari till augusti. Antalet kontakter inom öppenvården är färre, under perioden januari till augusti, för både C-länsoch riksoch regionvården när jämförelse görs mot budget. Däremot ses en ökning jämfört mot föregående år för både C-län och riksoch regionvården, inom öppenvården, mätt i antal kontakter. Att slutenvården ligger efter både budget och föregående år är bl a en effekt av att antalet öppna vårdplatser varit färre än samma period föregående år vilket i sin tur är en följd av personalbrist. Dock sker en effektivisering i slutenvården fortlöpande genom exempelvis minskade medelvårdtider. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården från slutenvård till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Vidare har genomsnittspatienten en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år vilket tyder på att sjukhuset har haft mer resurskrävande patienter. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den 77 720 kronor för perioden januari till augusti att jämföras med budget, 74 569 kronor, vilket innebär 4,2 procent högre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 9,2 procent. Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget angående C- länsvården och att köerna kommer att kortas 2014. Detta förutsatt att sjukhusets personalförsörjning förbättras under hösten jämfört med hösten 2013 och våren 2014 samt att investeringar kan genomföras så att produktionsplanerna kan hållas. För riksoch regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, dock inte i nivå med budget. Det är framförallt slutenvården samt omstruktureringen mellan sluten- och öppenvård som påverkar utfallet. För att säkra produktionen framåt arbetar sjukhuset aktivt med flera områden såsom operationsråd, inrättande av ett slutenvårdsråd, värdebaserad verksamhetsstyrning av vårdprocesser samt poliklinisering och nya behandlingsformer. Beträffande vårdval bedömer sjukhuset att produktionen kommer vara i nivå med utfallet 2013 vilket är divisionernas planer för 2014.

6 (9) Jämfört med januari till augusti föregående år uppvisar läkarbesök, övriga besök samt dagsjukvård en ökning. Detta till skillnad från slutenvårdstillfällena som uppvisar en minskning. Trenderna för de olika besöken samt vårdtillfällen kan ses i diagrammen nedan. Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser men har efter sommaren kommit i paritet med planering. Jämfört med motsvarande period föregående år har lasarettet en betydande högre produktionstakt vilket dels förklaras av att 2013 års produktion låg med tyngd på senare delen av året med anledning av ombyggnation på operationsenheten som färdigställdes sensommaren 2013. När det gäller totalt antal producerade DRG poäng så ligger lasarettet i stort sett i nivå med budget för perioden januari till augusti och jämfört med föregående år uppvisar lasarettet en ökning på 6,3 procent för motsvarande period. Inom slutenvårdsproduktionen ligger lasarettet i stort sett i nivå med budget vad det gäller DRG-poäng för perioden januari till augusti. Emellertid ligger lasarettet under budget med 4 procent när det gäller antal slutenvårdstillfällen. Inom öppenvården ligger lasarettet över både budget och föregående år motsvarande period när det gäller antal övriga besök och antal läkarbesök (inkl dagsjukvård). Sammantaget överstiger lasarettets produktion grundbeställningen enligt vårdavtal men planerad vårdvalsproduktion nås inte. Prognosen är att lasarettets totala DRG-produktion beräknas överskrida plan med 75 DRG poäng. När det gäller total kostnad per producerad DRG så är den 55 937 kronor för perioden januari till augusti att jämföras med budget, 55 500 kronor, vilket innebär 0,8 procent högre total kostnad per producerad DRG. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med 1,2 procent. Vid jämförelse mot föregående år för perioden januari till augusti har lasarettet utfört fler läkarbesök (inkl dagsjukvård) samt övriga besök. Beträffande slutenvårdsstillfällena så är antalet i stort sett i nivå med föregående år för perioden januari till augusti. Trenderna för de olika besöken samt vårdtillfällen kan ses i diagrammen på nästa sida.

7 (9) Diagram: Antal vårdtillfällen och antal kontakter, Lasarettet i Enköping Primärvården Det ackumulerade utfallet för läkarbesök är lägre jämfört med både budget och samma period föregående år (januari till augusti). Detta förklaras främst av brist på allmänläkare. Beträffande övriga besök så uppvisar de en väsentlig ökning i förhållande till såväl budget som föregående år. Cirka 32 000 fler övriga besök har gjorts under perioden januari till augusti jämfört med budget och motsvarande period föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga volymökningen är ett ändrat arbetssätt med utvecklad drop-in verksamhet som har skapat en ökad tillgänglighet. Avläst i antal besök noteras den största ökningen för besök hos sjuksköterska vid mottagning. När det gäller total kostnad per besök så är det aktuella nyckeltalet lägre än både budget och föregående år. Primärvården prognostiserar att överträffa lagd produktionsbudget 2014. Folktandvården Det ackumulerade utfallet (januari-augusti) för antal besök inom allmäntandvården ligger både under budget och föregående år. Antal besök inom specialisttandvården är i stort sett i nivå med föregående år men något färre än budget för perioden januari till augusti. För att öka produktionstalen har en rad aktiviteter påbörjats där nya arbetstidsmodeller och översyn av tidsbokningsplanering är viktiga inslag. När det gäller total kostnad per besök så är den något lägre än budget (-0,34 procent) men mycket högre än föregående år (+7,4 procent) för den aktuella perioden. Folktandvårdens prognos för 2014 är att antal budgeterade besök inte uppnås. Hälsa och habilitering Totala antalet besök uppvisar en ökning (+3,1 procent) för perioden januari till augusti jämfört med samma period föregående år. Hälsa och habilitering prognostiserar en ökning av antal besök för 2014 jämfört med 2013.

8 (9) Medarbetare Timlönekostnaden för landstinget har ökat med 3 procent jämfört med 2013. Bedömningen är att den ligger på en rimlig nivå. I maj respektive juni betalades ny lön och retroaktiv lön ut för flertalet förbund. Tandläkarna återstår som får ny lön och retroaktiv lön i samband med september månads löneutbetalning. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 8 088 och det är en ökning med 237 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 3 procent. Ett observandum att det genomsnittliga utfallet är lägre efter augusti än efter maj eftersom semestermånaderna med färre antal årsarbetare får en större tyngd. Flera förvaltningar har ökat antalet årsarbetare där det för några förvaltningar kan förklaras med landstingsinterna organisatoriska förändringar. Akademiska sjukhuset har ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 194 årsarbetare. Av dessa är 21 årsarbetare en följd av att barnspecialistmottagningarna numera organisatoriskt tillhör Akademiska, 8 årsarbetare är en effekt av närpsykiatrin i Enköping samt 10 årsarbetare av externa projekt. Sett till befattningar har bland annat specialistutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor ökat med 68 årsarbetare samt undersköterskor med 33. Akademiska skriver att det i dagsläget fattas cirka 65 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Vid en jämförelse av antalet årsarbetare vid Akademiska samma period 2012, 2013 och 2014 har antalet årsarbetare varit 5 707, 5 632 och i år 5 826. Landstingets kostnader för inhyrd personal är 49 miljoner kronor till och med augusti. Årsprognosen är 71 miljoner kronor vilket innebär ett överskridande av årsbudgeten med 23 miljoner kronor. År 2013 var kostnaderna 67 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare är efter augusti 36 miljoner kronor vilket är två miljoner kronor högre jämfört med samma period i fjol. Kostnaderna för övrig inhyrd personal är drygt 12 miljoner kronor och det är en ökning med 10 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Ökningen förklaras av att Akademiska sjukhuset har brist på specialistläkare inom främst psykiatrin samt den avdelning som tillfälligt öppnades och bemannades med inhyrd personal. Lasarettet har svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men ökningen av inhyrd personal beror även på rörligheten i sjuksköterskegruppen. Primärvården har ett relativt stadigt behov av inhyrning av läkare men det har stundtals varit svårt att avropa läkare via upphandlade leverantörer. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 4,5 procent. Det är lägre än för helåret 2013 då sjukfrånvaron var 4,7 procent. Sett till utvecklingen under löpande år följer utfallet tidigare år vilket sannolikt kommer gälla även för hösten. Landstingets mål 2014 är att den totala sjukfrånvaron ska vara högst 4,4 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 40 miljoner kronor efter augusti och det är fyra miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 12 procent. Diagram: Total sjukfrånvaro 5,0 4,5 Uppföljning total sjukfrånvaro 2014, LUL mål 4,4 % Procent 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt År 2012 År 2013 År 2014 Ack nov Årsutfall/mål 2014

9 (9) Bilaga Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Utfall 201401-201408 Utfall 201301-201308 Budget 201401-201408 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Fast ersättning från HSS 0 0 2 432 0 3 648 4 038 390 Vårdvalsintäkter 0 0 2 315 0 3 473 0-3 473 Riks-/regionsjukvård 1 291 499 1 163 194 1 288 441 1 896 981 2 050 887 2 010 387-40 500 Patientavgifter sjukvård 86 267 81 841 90 519 126 308 139 624 139 272-352 Intäkter enligt tandvårdstaxan 166 330 162 141 169 510 250 561 263 508 262 031-1 477 Trafikintäkter 429 431 438 734 463 928 677 733 727 695 681 846-45 849 Övrig finansiering 0 0-2 648 0-4 035-1 992 2 043 Övriga intäkter 2 451 972 989 844 882 497 1 486 765 1 329 454 2 978 702 1 649 248 Skatteintäkter 5 092 482 4 927 211 5 065 710 7 373 848 7 598 565 7 642 379 43 814 Generella statsbidrag/utjämning 851 478 871 501 873 551 1 309 329 1 310 327 1 277 644-32 683 Summa intäkter 10 369 460 8 634 466 8 836 255 13 121 524 13 423 146 14 994 307 1 571 161 Lönekostnader läkare -1 071 978-1 018 060-1 054 190-1 577 851-1 620 993-1 655 079-34 086 Lönekostnader övrig personal -2 717 988-2 518 073-2 687 701-3 915 079-4 165 235-4 192 851-27 616 Övriga personalkostnader -546 467-496 460-503 519-775 442-757 129-797 115-39 986 Summa personalkostnader -4 336 434-4 032 593-4 245 410-6 268 372-6 543 357-6 645 046-101 689 Inhyrd personal -49 034-36 053-31 863-66 663-47 591-71 383-23 792 Vårdval specialistvård -958 0 0-61 0 0 0 Köpt vård -587 010-567 648-644 156-888 920-1 046 879-964 288 82 591 Läkemedel -741 390-688 242-745 548-1 039 737-1 133 770-1 128 821 4 949 Medicinsk service -50 433-44 534-47 321-80 017-72 386-72 072 314 Köpt tandteknik och tandvård -26 065-27 726-37 008-45 978-56 351-52 751 3 600 Medicinskt material -406 297-368 140-390 941-626 631-623 837-660 952-37 115 Lokal- och fastighetskostnader -257 904-207 360-243 264-379 137-367 416-391 922-24 506 Trafikkostnader -922 244-890 975-940 630-1 354 438-1 431 037-1 425 227 5 810 Finansiell nettokostnad 106 329-503 762-41 625-536 073-62 462 92 901 155 363 Övriga kostnader -1 078 073-1 039 684-978 320-1 669 047-1 489 358-1 650 599-161 242 Summa övriga kostnader -4 013 081-4 374 123-4 100 678-6 686 702-6 331 086-6 325 115 5 971 Avskrivningar/nedskrivningar -329 574-274 292-315 705-413 134-480 401-504 552-24 150 Summa avskrivningar/nedskrivningar -329 574-274 292-315 705-413 134-480 401-504 552-24 150 RESULTAT 1 690 371-46 543 174 463-246 684 68 301 1 519 594 1 451 293 Not INVESTERINGSVERKSAMHET -4 359 919-5 341 493-5 722 957-8 393 787-8 777 742-7 495 376 1 282 366 Fastighetsinvesteringar -567 158-316 903-907 537-644 188-1 361 305-1 129 156 232 149 Investeringar i immateriella och -23 735-11 857-13 901-44 512-20 852-65 352-44 500 investeringar i utrustning -125 145-136 851-326 208-230 346-496 064-437 864 58 200

Tertialrapport (T2) augusti 2014 Akademiska sjukhuset

2 (38) Viktiga händelser Våren 2013 evakuerades de första vårdavdelningarna i 85-huset på Akademiska som ett led i det fleråriga om- och nybyggnadsprojektet Framtidens Akademiska. Den 14 maj i år kunde strokeavdelningen, som en av de första vårdavdelningarna, flytta in i nyrenoverade lokaler som möjliggör nya arbetssätt. De moderniserade lokalerna innebär fördelar både för patienter och för medarbetare. Med enkelrum värnas integriteten, samtidigt som risken för smittspridning och vårdrelaterade infektioner minskar. För personalen innebär de omgjorda vårdrummen en bättre arbetsmiljö, med nya patientnära arbetssätt och närhet till modernt IT-stöd och annan utrustning Under sommaren lyckades Akademiska sjukhuset hålla i genomsnitt 16 färre vårdplatser öppna jämfört med föregående sommar (juni-augusti). Sjukhuset har haft problem med överbeläggningar framförallt beroende på hög belastning på akuten som inneburit ökat behov av inläggningar på sjukhusets vårdavdelningar. På grund av barnmorskebrist hade Akademiska räknat med att behöva hänvisa var tredje kvinna till andra sjukhus under sommaren. Dessbättre behövde endast 55 kvinnor hänvisas, vilket motsvarar mindre än tio procent, och inga allvarliga incidenter inträffade. Alla hänvisningar skedde under lugna förhållanden. Det fanns till och med vissa dagar när trycket på förlossningen och BB var mindre och Akademiska kunde ta emot födande kvinnor från andra sjukhus och hjälpa andra landsting. Som första sjukhus i Sverige har Akademiska sjukhuset under våren introducerat blodstamcellstransplantation som behandling vid myastenia gravis, en muskelsjukdom som obehandlad kan leda till handikappande muskelförtvining. I bästa fall kan sjukdomen botas, men även om man endast lyckas stoppa förloppet och patienten slipper ta andra läkemedel är det ett stort framsteg. Ungefär 2 000 personer i Sverige har myasthenia gravis och fem-tio av dessa har mycket svåra symtom. I augusti introducerade Akademiska som första sjukhus i världen en ny behandling som eliminerar avstötningsrisken vid njurtransplantation genom att inaktivera så kallade HLA-antikroppar, något som tidigare utgjort ett direkt hinder för transplantation. I Sverige berörs ungefär en tredjedel av drygt 600 patienter som väntar på njurtransplantation. Sammanfattning Akademiska sjukhusets korrigerade ekonomiska resultat i perioden bedöms vara minus 90 miljoner kronor. Det redovisade resultatet för perioden är plus 15 miljoner kronor jämfört med budget. Eftersom det råder osäkerhet kring hur stor andel av denna intäkt som sjukhuset kommer att kunna tillgodoräkna sig vid årsskiftet väljer vi att tillämpa försiktighetsprincipen och därmed exkludera periodens budgetöverskott, utöver de 22 miljoner kronor som har erhållits i kösatsningsmedel, det vill säga 77 miljoner kronor exkluderas. Effekten av de den nya redovisningsprincipen med löpande uppbokningar av ännu ej fakturerade tjänster som gjorts i bokslutet på motsvarande netto 28 miljoner kronor exkluderas också för att inte ge en bild av att sjukhuset ekonomi är i balans. Sammantaget innebär detta att sjukhuset i praktiken fortsatt har ett sämre resultat än budgeterat i perioden. Om hänsyn till ovan är underskottet 90 miljoner kronor mot budget. De problem som Akademiska sjukhuset har med att nå ekonomi i balans har inte så mycket att göra med de kostnadsökningar som vi redovisade som prio 2 och 3 i budgeten för 2014 utan på andra kostnadsökningar som redovisades till PS 23 juni 2014 och som vi nu ser består när vi analyserar resultatet till och med augusti 2014. Fortsatt stängda vårdplatser (71 i augusti) på grund av sjuksköterskebrist och inskolning av nyanställda. Bristen påverkar framförallt den elektiva vården. Vi saknade i juni 50 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor. Situationen har ytterligare försämrats, bland annat inom neurodivisionen. Detta innebär att vi inte kunnat öka den elektiva produktionen och därmed möjligheten att klara budgeten för riksoch regionintäkterna.

3 (38) Inom psykiatrin har vi ökat öppenvårdsproduktionen vilket givit högre personalkostnader. Vi saknar specialistläkare vilket gör det svårt att hantera det allt större remissantalet och akutflödet utan hyrläkare. Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av lönerevision och de strategiska lönesatsningarna. Kostnaden är större än det redovisade underskottet, men balanseras upp något av att vi inte nått upp till den önskade sjuksköterskenivån, trots att vi nyanställt cirka 135 sjuksköterskor. Bemanningssituationen är fortfarande ansträngd genom att vi fortsatt tappar allmänsjuksköterskor på vårdavdelningar men framförallt att vi nu tappar specialistsjuksköterskor. Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Ökat antal laparaskopiska ingrepp, operationer med robot, dyrare implantatkostnader är kostnadsdrivande och ger negativt nettoresultat för sjukhuset eftersom debitering till kund inte ger full kostnadstäckning. Akademiska har ett tufft ekonomiskt läge 2014, även beaktat det budgeterade resultatet på minus 190 miljoner kronor. Sjukhuset behöver trots det göra resultatförbättringar för att klara en budget i balans. Divisionerna har redan vid ingången av året vidtagit en hel del åtgärder för att klara detta åtagande. Akademiska såg innan sommaren att trots de åtgärder som divisionerna vidtagit så prognostiserade divisionerna ett underskott på cirka 100 miljoner kronor för helåret. Anledningen till prognosen var att riksoch regionintäkterna sviktade samtidigt som kostnaderna för personal och medicinskt material ökade. Det föranledde ett behov av att agera och divisionerna ombads att under sommaren ge förslag på åtgärder för att undvika underskottet och få en ekonomi i balans för 2014. En åtgärdsplan har tagits fram i syfte att åstadkomma en ekonomi i balans. När sjukhusledningen i augustibokslutet ser resultatet av en svag ekonomisk utveckling under sommaren, bedömer ledningen att det är svårt att åstadkomma en ekonomi i balans under 2014, även om de åtgärder som startats efter sommaren ger positiva effekter. Sjukhusledningen väljer efter att ha analyserat resultatet, beaktat kostnadsökningarna och bedömt åtgärdsprogrammet att redovisa en prognos på minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. Sjukhusets målsättning är att effektivisera verksamheten och göra vad man kan för att uppnå en ekonomi i balans snarast möjligt. Ekonomi Senaste månadens utfall (augusti) Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter 676 667 573 9 Summa personalkostnader -340-337 -306-3 Summa övriga kostnader -257-264 -238 7 Summa avskrivningar/nedskrivningar -12-14 -14 2 Resultat 67 52 15 15 Nettoresultatet i augusti är plus 15 miljoner kronor mot budget. Intäktssidan visar ett plus på 9 miljoner kronor och kostnadssidan visar ett plus 6 miljoner kronor. Nettoeffekten av de uppbokningar som gjordes i bokslutet på kostnads- och intäktssidan motsvarar drygt plus 28 miljoner kronor. Produktionen under augusti månad når inte upp till budgeterade nivåer varvid effekterna av de förändrade bokslutsrutinerna, som inte är inarbetade i divisionernas periodiserade budgetar, förklarar det positiva nettoresultatet.

4 (38) Ackumulerat utfall (januari-augusti) Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 4 992 4 966 4 844 26 Summa personalkostnader -2 963-2 947-2 743-16 Summa övriga kostnader -2 150-2 139-2 026-11 Summa avskrivningar/nedskrivningar -97-113 -95 17 Resultat -217-233 -20 15 Akademiska sjukhuset redovisar i andra tertialet ett resultat om plus 15 miljoner kronor i förhållande till periodens budget. Utfallet avviker positivt på intäktssidan (26 mnkr) medan kostnadssidan visar en negativ avvikelse (-11 mnkr). Elimineras effekten av jämförelsestörande poster mellan årets delårsresultat och föregående års delårsresultat är differensen -199 miljoner kronor istället för som visas i tabellen ovan -197 miljoner kronor. Jämförelsestörande poster mellan åren som eliminerats är effekter av LPIK, rabatter på läkemedel och uppbokningar. Resultatförsämringen mellan åren återfinns främst på kostnadssidan och i synnerhet för personalkostnader, läkemedel och medicinskt material. Vilket indikerar att utvecklingen inom vården kräver dyrare läkemedel, mer avancerade behandlingsmetoder för att möta patienternas allt mer komplexa vårdbehov. Utöver detta gör vi ökade satsningar på att rekrytera och bibehålla personal. Justerat resultat: Redovisade summa intäkter 26 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 39 miljoner kronor exkluderas. Den redovisade rörliga ersättningen från HSS visar ett överskott mot budget på 89 miljoner kronor. Eftersom det råder osäkerhet kring hur stor andel av denna intäkt som sjukhuset kommer att kunna tillgodoräkna sig vid årsskiftet väljer vi att tillämpa försiktighetsprincipen och därmed exkludera periodens budgetöverskott, utöver de 22 miljoner kronor som har erhållits i kösatsningsmedel, det vill säga 77 miljoner kronor exkluderas. Grundbeställningen i DRG-poäng C-län är i nivå med budget och vi producerar enligt plan. -39-77 Justerade summa intäkter -90 Redovisade summa kostnader. 11 Effekten av de uppbokningar som gjorts i bokslutet på motsvarande 11 miljoner kronor exkluderas. -11 Justerade summa kostnader 0 Resultat inkl justeringar: -90 Akademiska sjukhusets resultat i perioden bedöms utifrån de justeringar som gjorts i tabellen ovan därmed vara cirka minus 90 miljoner kronor. Fokus kommer som tidigare att vara på riksoch regionintäkter och på personalkostnader samt kostnader för läkemedel och medicinskt material. Intäkter 26 mnkr (justerat -90 mnkr) På intäktssidan är riksoch regionintäkterna i balans med budget. Exkluderas effekten av den uppbokning på drygt 39 miljoner kronor som gjordes i bokslutet, avviker riksoch regionintäkterna i förhållande till budget med motsvarande belopp. Detta måste beaktas då periodiseringen av divisionernas budgetar inte är anpassade till de nya bokslutsrutinerna, vilket innebär att fram till december kommer troligtvis riksoch regionintäkterna att uppvisa positiva budgetavvikelser som elimineras i december då divisionernas budgetkrav är betydligt högre än övriga månader under året. Övriga intäkter avviker negativt mot budget medan vi betraktar intäkterna från C- län, inklusive erhållna medel för kösatsningar på 22 miljoner kronor, i balans med budget i och med att produktionen sker enligt plan.

5 (38) Fortsatta bemanningsproblem av vissa yrkeskategorier, färre vårdplatser än planerat på kirurgoch onkologdivisionen, evakueringen av neurodivisionen har påverkat den planerade produktionen, främst riksoch region, negativt. Under sommaren har det vid ett antal tillfällen varit nödvändigt att stoppa den elektiva vården på sjukhuset för att hantera den bekymmersamma beläggningssituationen på akutmottagningen, vilket påverkat intäkterna negativt. De divisioner som redovisar negativa avvikelser för riksoch regionintäkter vid tertial ett är även fortsättningsvis i fokus, det vill säga kirurgoch onkologdivisionen, medicinoch thoraxdivisionen samt kvinno- och barndivisionen. Orsakerna till budgetunderskottet inom medicinoch thoraxdivisionen är främst en förändrad efterfrågan från externa kunder, vilket inneburit en förändring av patientmixen med negativ inverkan på intäkterna som följd, omställning av verksamheten pågår. Inom kvinno- och barndivisionen är intäktsproblematiken delvis ett kapacitetsproblem inom verksamhetsområdena barnkirurgi och neonatologi. Under sommaren har även barnmorskebristen på förlossningen påverkat produktionen och ekonomin (analyseras under egen rubrik). Inom kirurgoch onkologdivisionen ses en positiv utveckling av intäkterna inom ortopedin, jämfört med samma period föregående år, vilket till stor del är tackvare samarbetet med Lasarettet i Enköping. Verksamhetsområde kirurgi når däremot inte upp till budget vilket beror på fortsatt vårdplatsbrist (46 st) utöver planerat. Interna genomlysningar har initierats på ett antal verksamhetsområden som har problem med att uppnå budgeterade intäkter. Genomlysningarna har ytterligare förstärkt behovet av att ta fram en självkostnadsbaserad prislista som bättre speglar verksamhetens resursförbrukning och att mer noggrant analyserar regionlandstingens vårdbehov från Akademiska sjukhuset idag och i framtiden. Kostnader -11 mnkr (justerat +/- 0 mnkr) Kostnadssidan visar en negativ avvikelse mot budget för samtliga resultatrader i tabellen nedan med undantag för avskrivningar/nedskrivningar som visar en positiv avvikelse på 17 miljoner kronor. Exkluderas effekten av de uppbokningar som gjordes i bokslutet, balanserar kostnadssidan på budget. I månadsrapporten i maj visade kostnadssidan ett positivt utfall på 19 miljoner kronor. Det försämrade resultatet på kostnadssidan kan i princip förklaras av ökade personalkostnader, inklusive inhyrd personal, samt kostnader för medicinskt material och läkemedel. Den totala personalkostnaden visar ett underskott mot budget på 16 miljoner kronor. Lönekostnader läkare visar ett positivt utfall på 12 miljoner kronor mot budget medan lönekostnader för övrig personal avviker negativt med 27 miljoner kronor. Underskottet för övrig personal härrör sig till ofinansierade personalkostnadsökningar under året för LKP, lönerevision och strategiska lönesatsningar. Kostnaden är större än det redovisade underskottet, men balanseras upp något av att vi inte nått upp till den önskade sjuksköterskenivån, trots att vi nyanställt cirka 135 sjuksköterskor. Bemanningssituationen är fortfarande ansträngd genom att vi fortsatt tappar allmänsjuksköterskor på vårdavdelningar men framförallt att vi nu tappar specialistsjuksköterskor. Detta analyseras mer ingående under medarbetaravsnittet. Övriga kostnader avviker negativt med minus 11 miljoner kronor mot budget. Inhyrd personal avviker minus 14 miljoner kronor mot budget. Avvikelsen återfinns främst inom psykiatridivisionen och medicinoch thoraxdivisionen. Inom psykiatridivisionen pågår ett aktivt arbete med att långsiktigt minska behovet av inhyrd personal. Kostnaderna för inhyrd personal på medicinoch thoraxdivisionen är främst kopplad till bemanning av den tillfälliga avdelningen på 70 D2, som numera är stängd, och av att det funnits behov av inhyrd personal under sommaren för att klara platssituationen på sjukhuset. Kostnader för medicinskt material överskrider periodens budget med 21 miljoner kronor. Framförallt driver ett ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och allt fler dyra implantat dessa kostnader. Denna utveckling är gynnsamma för patienten, ger kortare vårdtider men genererar ökade kostnader för medicinskt material. Denna utveckling motverkar delvis de kostnadsminskningar som divisionerna planerat göra via inköpsprojektet,

6 (38) varvid avvikelser uppstår. Kirurg- och onkologdivisionen samt medicinoch thoraxdivisionen är även fortsättningsvis de divisioner som främst uppvisar avvikelser. Jämfört med samma period 2013 har kostnaderna för medicinskt material ökat med över 7 procent (24 mnkr) vilket är kostnadsökningar långt över uppräkningen av budget 2014 enligt LPIK. Kostnaderna för läkemedel överskrider budget med 8 miljoner kronor. Närmare 7 miljoner kronor av underskottet utgör kostnader utöver budget för specialdestinerade livsmedel, varav kostnader för moms utgör drygt 2 miljoner kronor. Kostnaderna för TNF-alfahämmare fortsätter att öka och motsvarar hittills under året drygt 9 miljoner kronor. Jämfört med föregående år har läkemedelskostnaderna ökat med närmare 6 procent, främst på medicinoch thoraxdivisionen (TNF-alfahämmare) och på kirurgoch onkologdivisionen. För 2014 har en investeringsram för utrustning på 378 miljoner kronor beviljats, varav 25 miljoner kronor avser beviljade medel för IT. Merparten av resterade beviljade medel hänför sig till ersättningsutrustning och en mindre andel avser investeringar kopplade till Framtidens Akademiska (FAS). Utfallet hittills i år uppgår till 88 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner lägre än samma period 2013 och 164 miljoner kronor lägre än avsatt budget. I paritet med detta används inte hela avskrivningsutrymmet och avskrivningskostnaderna understiger därmed budget med 17 miljoner kronor. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter 7 784 7 817 7 445-33 Summa personalkostnader -4 575-4 530-4 259-45 Summa övriga kostnader -3 344-3 307-3 257-37 Summa avskrivningar/nedskrivningar -155-170 -145 15 Resultat -290-190 -216-100 Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms av sjukhusledningen efter en svag ekonomisk utveckling under sommaren till minus 100 miljoner kronor jämfört med budget. Resultatet har analyserats, kostnadsökningar har beaktats och effekter av åtgärdsprogrammet har vägts in i prognosbedömningen. De åtgärder som startats efter sommaren kommer att ge positiva effekter under hösten men inte tillräckligt för att åstadkomma en ekonomi i balans 2014. Sjukhusets målsättning är, som tidigare, att fortsätta effektivisera verksamheten och göra det som är möjligt för att uppnå en ekonomi i balans. Utöver detta har årsprognosen även justerats för utökad beställning (22,1 mnkr) och för återbetalning av målrelaterad ersättning från 2013 (-1,9 mnkr) samt för en bedömd återbetalning av målrelaterad ersättning 2014 (-13,5 mnkr). Dessa två prognosförändringar är i balans och medför därmed ingen förändring av det prognostiserade årsresultatet. Varje division har definierat det underskott som man för med sig från 2013 samt vilka kostnadsökningar utöver budgetram 2014 som måste hanteras. Detta motsvarar totalt cirka 100 miljoner kronor på sjukhusnivå, dessa ingår i det så kallade prio 2 och 3 åtgärderna. Dessa kostnadsökningar arbetar divisionerna med, men utöver dessa ser vi ytterligare intäktsproblem och kostnadsökningar: Riks- och regionintäkter (-40 mnkr): Fortsatt brist på sjuksköterskor, med fortsatt stängda vårdplatser (71 st) utöver plan som följd, vilket innebär svårigheter att öka den elektiva vården i den omfattning som är nödvändig för att klara intäkskravet för riksoch regionintäkter. Personalkostnader inklusive inhyrd personal (-60 mnkr): Personalkostnadsökningarna utöver budget beror huvudsakligen på effekterna av lönerevision och de strategiska lönesatsningarna. Kostnaden är större än det redovisade underskottet, men balanseras upp något av att det fortfarande saknas personal och bemanningssituationen är ansträngd. Medicinskt material (-30 mnkr):

7 (38) Ökade kostnader för medicinskt material är en trend som fortsätter. Kostnader för avskrivningar (+15 mnkr): Upphandlingsprocessen fungerar inte optimalt och kapaciteten på upphandlingsenheten har inte varit tillräcklig för att genomföra upphandlingar i den takt som önskas. I och med detta är vår bedömning att inte hela budgeten för avskrivningar kommer att utnyttjas. Kostnader för köpt vård (+15 mnkr): Flera divisioner har aktivt arbetat för att minskat kostnader för köpt vård vilket har givit resultat. Personalförsörjningen är viktig för sjukhusets resultat och årsprognos och utvecklingen av riksoch regionintäkterna. För närvarande har sjukhuset ett behov av närmare 20 operationssjuksköterskor. Prognosen för året avseende investeringar uppgår till 378 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor för IT-utrustning. Under aktuell period har 35 procent av den totala investeringsbudgeten använts. Vi kan konstatera att upphandlingsprocessen inte fungerat optimalt och att upphandlingsenheten inte haft tillräcklig kapacitet att genomföra upphandlingarna i den takt som önskats. En överenskommelse med Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor är gjord som innebär att fyra upphandlare placeras på Akademiska sjukhuset och att dessa arbetsleds av Akademiska sjukhusets organisation för Framtidens Akademiska sjukhus (FAS, programkontoret) men är anställda på upphandlingsenheten. Detta är viktigt för att klara av den stora volymen av upphandling som behöver ske för FAS, vilka ofta är tidskritiska, men också för sjukhuset övriga material- och utrustningsanskaffning som sker kontinuerligt. Samråd sker kontinuerligt med LSUs organisation för Framtidens Akademiska och upphandlingsenhetens chef. Måluppfyllelse styrkort I tertial två ska sjukhuset uppfylla 29 mål och uppdrag som härrör till sjukhusets balanserade styrkort. 19 mål beräknas att uppnås, 10 mål beräknas delvis uppnås och 1 mål beräknas att inte uppnås i styrkortet 2014, se bilaga 2. Uppföljning vårdavtal (regelböcker) I tertial två ska sjukhuset uppfylla 17 mål eller uppdrag som härrör sig till Vårdavtalet mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset. Samtliga mål i tertial två kommer helt eller delvis att uppnås (14 helt och 3 delvis), se bilaga 3. Bedömningen att sjukhuset uppskattningsvis kommer att återbetala 13,5 miljoner kronor i målrelaterad ersättning 2014. Produktion Senaste månadens utfall (augusti) Augusti månad har präglats av att sjukhuset haft en ansträngd personalförsörjningssituation. Under 3 dagar hade sjukhuset ett generellt intagsstopp för elektiv vård för att kunna klara den akuta vården. Samtidigt har antalet disponibla vårdplatser varit i nivå med föregående år. Medelvårdtiden per patient är för perioden högre än föregående år samtidigt som medel DRG per patient är lägre. Det är en konsekvens av att andelen akutsjukvård har varit högre än föregående år vilket ger en sämre möjlighet för sjukhuset att producera i nivå med budget. Sjukhusets öppenvård producerar enligt plan med en liten överproduktion för läkarbesök. Sjukhusets totala vårdproduktion för DRG (-577 poäng) och övriga besök (-1 034 besök) var lägre än budget i augusti månad 2013. Även produktionen var något lägre i jämförelse mot föregående år i augusti både vad gäller DRG poäng och antal övriga besök. Antalet vårdtillfällen/besök som inte DRG-registrerats har en större eftersläpning jämfört med föregående år, vilket ger osäker effekt på DRG-poäng, avseende C-län och riks-och regionvård.

8 (38) Slutenvård (augusti) Den slutna vårdproduktionen mätt i DRG (-626 poäng) och antal vårdtillfällen (-394) var lägre än budget för augusti månad. En hög eftersläpning i DRG-registrering ger en viss osäkerhet i bedömningen. För perioden juni augusti är underskottet -814 DRG poäng. För perioden har sjukhuset producerat fler vårddagar och med en högre medelvårdtid per patient. Det är framförallt medelvårdtiden för C-länspatienterna som ökar i den somatiska vården. För sommarmånaderna har medelvårdtiden ökat med 0,25 dagar (5 %), vilket skiljer sig från den generella utvecklingen av medelvårdtiden. Antalet genomsnittliga disponibla vårdplatser i augusti månad för den somatiska vården är i nivå med föregående år. För perioden juni augusti är antalet disponibla vårdplatser -16. Beläggningen av vårdplatser är högre (95 %) jämfört med samma period föregående år (89 %). Antalet överbeläggningar har ökat med 39 procent till 745 vårddagar. Ökningen motsvarar 0,5 procent av de disponibla vårdplatserna. Öppenvård (augusti) I öppenvården är antalet läkarbesök inklusive dagsjukvårdbesök i augusti i nivå med budget. För perioden juni augusti är produktionen i 190 DRG poäng högre än budget med 150 fler besök än planerat. Övriga besök producerar lägre än budget, - 1 034 besök för augusti månad. För perioden juni augusti är produktionen i nivå med budget. Kömiljarden Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet för kömiljarden faller som vanligt tillbaka under sommaren, då sjukhuset framförallt bedriver akut sjukvård. Före sommaren nådde sjukhuset grundkravet vid ett flertal månadsmätningar och förhoppningarna är goda att produktionen återhämtas till samma nivå. Jämfört prestationskravet gör sjukhuset bedömningen att detta kan nås under våren 2015 för sjukhuset som helhet. Det högre kravet, om 80 procent, mot grund- och prestationskrav kan nås för delar av sjukhuset under 2015. Ackumulerat utfall (januari-augusti) Sjukhusets ackumulerade DRG-produktion är -1 867 DRG-poäng (-2,9 %) lägre än budget till och med augusti månad 2014. Antalet övriga besök understiger budget med 6 787 besök (-3,4 %). Hänsyn har tagits till sjukhusets organisatoriska förändringar, vårdval samt den produktion som ännu inte DRG-satts (se även tabell nedan). Eftersom en större andel av slutenvården och läkarbesöken inte har DRG-satts för augusti så förväntas underskottet mot budget minska något. Underskottet härrör sig främst till sommarmånaderna, juni till augusti, då antalet vårdplatser var lägre än föregående år samtidigt som medelvårdtiden ökade. Vid fyra tillfällen tvingades sjukhuset ha ett generellt intagningsstopp för elektiv vård (två tillfällen i juni om sammanlagt sju dagar, sex dagar i juli och tre dagar i augusti) för att säkra den akuta vården. Antalet överbeläggningar ökade och patienter fick ligga länge på akuten i väntan på en vårdplats. Vid ingången av sommaren signalerade sjukhuset om produktionsproblem på förlossningen till följd av att ett stort antal barnmorskor sagt upp sig. Resultatet av detta redovisas särskilt nedan. Slutenvård Slutenvården har minskat med 2 474 DRG-poäng jämfört med budget vilket framförallt är en effekt av att:

9 (38) under perioden januari till augusti hade sjukhuset i genomsnitt drygt 44 vårdplatser (- 5,6 %) färre öppna jämfört med föregående år samma period. Under hösten förväntas produktionen öka något på grund av att antalet stängda vårdplatser minskar både jämfört med under våren och mot hösten 2013. den ackumulerade beläggningen i den somatiska vården är fortsatt hög (95 %) jämfört med föregående år (92 %). Antalet överbeläggningar under perioden januari till augusti är 3,4 procent av de disponibla vårdplatserna och är 35 procent fler jämfört med föregående år. medelvårdtiden per patient har minskat med 2 procent till 5,1 dagar. genomsnitts-drg per patient har ökat med 1,4 procent vilket tyder på att vi har haft mer resurskrävande patienter. produktionen har förskjutits från slutenvård till öppenvård. Knappt 700 färre patienter har behandlats i slutenvården samtidigt har drygt 1 100 fler patienter behandlats i öppenvården när hänsyn tagits till organisatoriska förändringar. Sjukhuset har färre vårdplatser öppna till följd av personalbrist vilket medfört en ökad beläggning. En effektivisering i slutenvården sker fortlöpande genom minskade medelvårdtider och att genomsnittspatienten har en något högre DRG-poäng i jämförelse mot föregående år. Ytterligare åtgärder är att sjukhuset i ökande omfattning polikliniserar vården från slutenvård till öppenvård. En effektivisering sker även genom att vård som tidigare utfördes av läkare överförs till andra personalkategorier såsom sjuksköterskor och sjukgymnaster. Öppenvård Antalet läkarbesök inklusive dagsjukvård är -2 035 besök (-0,8 %) jämfört med budget, exklusive barnspecialistmottagningarna och vårdval. DRG-poängen ökar med 528 (3,0 %) jämfört med budget. Samtidigt har 850 fler patienter behandlats jämfört med samma period 2013. Övriga besök minskar mot budget med 6 787 besök (-3,5 %) och utfallet är knappt 7 700 fler besök än föregående år samma period. C-länsvård Sjukhusets ackumulerade vårdproduktion för DRG var -1 092 DRG-poäng lägre än budget till och med augusti 2014. Slutenvården producerade 5,3 procent färre DRG-poäng än budgeterat medan läkarbesöken och dagsjukvården tillsammans producerade 3,7 procent fler DRG-poäng än budgeterat. Antalet patienter som behandlats inom slutenvården har minskat med 600 patienter medan den ökar inom öppenvården med 1 000 fler patienter jämfört med föregående år när hänsyn tas till organisatoriska förändringar.

10 (38) Antalet övriga besök minskar med 5 958 besök (- 3,2 %) jämfört mot budget. Produktionen ökar med drygt 7 700 besök jämfört med föregående år. Bedömningen är att sjukhuset kommer att producera i nivå med beställningen inklusive den utökade beställning som gjordes i maj 2014, förutsatt att personalförsörjningen fortsätter att förbättras så att vårdplatser kan hållas öppna enligt plan. Akademiska sjukhuset Utfall Beställnig Beställning C-län ackum. ackum. Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök Utfall föreg år ackum. Utfall jmf beställning % Utfall jmf föreg år % 43 867 44 989 44 629-2,5% -1,7% DRG-poäng sluten vård 28 957 30 588 30 312-5,3% -4,5% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal Vårdval 179 283 184 521 171 651-2,8% 4,4% Sjukhuset bedömer att producera i nivå med utfall 2013 vilket är divisionernas planer för 2014. Akademiska sjukhuset Vårdval Ack. Utfall 2013 Ack. Utfall 2014 Diff i% Utfall helår 2013 Katarakter antal läkarbesök 1 823 1 736-4,8% 2 715 Katarakter dagsjukvård 1 302 1 240-4,8% 1 939 Katarakter läkarbesök DRG-poäng 237 220-7,5% 354 Övriga besök katarakter 781 744-4,7% 1 163 Övriga besök ögonbottenfotografering 1 344 1 575 17,2% 3 887 Övriga besök ljusbeh helår 4 994 4 583-8,2% 7 181 Gynekologi läkarbesök Antal - 3 781 - - Gynekologi läkarbesök DRG-poäng - 195 - - Strukturersättning I strukturersättning för 2014 har sjukhuset övertagit barnspecialistmottagningarna i länet från primärvården. Produktionen ingår inte i produktionsbudgeten utan redovisas särskilt. Under de första åtta månaderna har mottagningarna i genomsnitt haft cirka 710 läkarbesök och nästan lika många övriga besök. Akademiska sjukhuset Barnspecialistmottagningar C-län Ack. Utfall 2014 Årsprognos DRG-poäng Läkarbesök 416 Antal Läkarbesök 5 712 Antal övriga besök 4 925 Riks- och regionvård Antal DRG-poäng inom riksoch regionvård är ackumulerat minus 4 procent jämfört mot budget, och antalet öppenvårdsbesök är minus 2 procent jämfört mot budget. Den genomsnittliga DRG-vikten inom slutenvården har ökat med 8,1 procent. I stort sett har lika många riksoch regionvårdspatienter behandlats i slutenvården hittills i år som föregående år medan drygt 150 fler patienter har behandlats i öppenvården. Antalet producerade öppenvårdsbesök under aktuell period är 6 procent lägre än budget.

11 (38) Slutenvård/ Öppenvård Ack Budget kontakter 2014 Antal kontakter 2014 Diff ack utfall 2014- ack budget Antal kontakter 2013 Antal kontakter 2014-2013 Ack Budget DRG 2014 Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2014 Diff ack utfall 2014- ack budget Vägd DRG inkl ej DRG-satta 2013 Diff Sluten vård 9646 8929-717 9309-380 16983 16219-765 16380-162 Dagsjukvård 3500 3067-433 3082-15 691 567-124 572-5 Läkar besök 22187 23003 816 21900 1103 1487 1600 114 1564 36 Övriga besök 13882 13079-803 13135-56 Sa: 49215 48078-1137 47426 652 19161 18386-775 18516-130 Årsprognos Prognosen är att Akademiska sjukhuset kommer att producera i enlighet med budget för C- länsvården och att köerna kommer att kortas 2014, förutsatt att sjukhusets personalförsörjning under hösten förbättras jämfört med hösten 2013 och våren 2014 samt att investeringar kan genomföras så att produktionsplanerna kan hållas. För riksoch regionvården kommer mer vård att produceras än föregående år, men inte i nivå med budget. Det är framförallt slutenvården samt omstruktureringen mellan sluten- och öppenvård som påverkar utfallet. Sjukhuset har flera områden som man aktivt arbetar med för att säkra produktionen framåt bland annat: inrättande av ett slutenvårdsråd operationsråd värdebaserad verksamhetsstyrning av vårdprocesser poliklinisering och nya behandlingsformer. Nyckeltalet Lika eller minskad kostnad per DRG kommer inte att uppnås 2014. Detta beror på att kostnaderna ökar mer än uppräkning för personalkostnaderna till följd av ökade lönekostnader, lönerevision, strukturella förändringar samt ökade övriga kostnader främst hyreskostnader, medicinskt material och läkemedel. DRG-systemet beskriver inte psykiatrins verksamhet, vilket även bekräftas av Socialstyrelsen. Akademiska sjukhuset Utfall Budget Utfall Utfall föreg Utfall jmf år Total produktion, C-län, Riks&Region inkl LOV och barnspecmottagningarna ackum. ackum. föreg år % Totalt antal producerade DRG-poäng 63 086 64 982 64 020-2,9% -1,5% DRG-poäng sluten vård 45 176 47 571 46 692-5,0% -3,2% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin jmf budget % 17 910 17 411 17 328 2,9% 3,4% DGR-poäng sjukvårdande behandling - - - - - Vårddagar, antal 198 321 207 033-4,2% Vårdtillfällen, antal 35 297 37 771 37 004-6,5% -4,6% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal 26 680 29 257 26 235-8,8% 1,7% Läkarbesök, antal 224 489 225 278 218 323-0,4% 2,8% Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal 204 280 210 446 196 989-2,9% 3,7% Totalkostnad / producerad DRG 77 720 74 569 71 182 4,2% 9,2% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 11,4-12,0-5,0% 44 624 42 456 40 751 5,1% 9,5%

12 (38) Medarbetare Senaste månadens utfall (augusti) Augusti månad som är en semestermånad med planerade stängda vårdplatser och planerad minskad öppenvård för Akademiska sjukhuset har kännetecknats av; En förbättrad personalförsörjningssituation vad gäller sjuksköterskor. Ökningen är positiv och kommer långsiktigt att förbättra bemanningen allt eftersom inskolningar mm är klara. Sett till den totala sommarperioden har sjukhuset kunnat bemanna för fler sjuksköterskor, 86 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Medicin- och thoraxdivisionen har under sommaren haft inhyrda sjuksköterskor för att kunna hålla öppet vårdplatser. Fortfarande fattas cirka 65 sjuksköterskor framförallt operationssjuksköterskor och sjuksköterskor med kompetens för att arbeta nattetid. Sjukhuset tecknade 29 kontrakt med sjuksköterskor som ska vidareutbilda sig till intensivvårdssjuksköterskor eller operationssjuksköterskor läsåret 14/15. Belastningen på vården är fortsatt hög. Den somatiska vården hade 16 färre disponibla vårdplatser öppna under juni till augusti jämfört med föregående år. Samtidigt var beläggningen högre 96,9 procent att jämföras med 92,5 procent i augusti föregående år. Antalet överbeläggningar under perioden har ökat med 30 procent. Ackumulerat utfall (januari-augusti) och årsprognos Akademiska sjukhuset har sedan 2013 haft en ansträngd personalförsörjningssituation främst med en brist på sjuksköterskor. Till följd av detta har sjukhuset därför stängt vårdplatser. Under årets första åtta månader har 5,6 procent färre vårdplatser varit öppna i jämförelse med samma period föregående år. När sjukhuset återgår till normalt läge efter semestrarna så förväntas antalet stängda vårdplatserna på grund av sjuksköterskebristen vara något lägre än samma period föregående år. Till och med augusti har sjukhuset successivt ökat antalet månadsanställda och för närvarande har sjukhuset drygt 340 fler månadsanställda (exklusive inhyrd personal) jämfört med samma period föregående år (se nedan). En del av ökningen är tillfällig och beror på att sjukhuset under sommaren bemannat med fler vikarier. Detta kan jämföras med att sjukhuset bara har ökat med 20 fler tillsvidareanställda jämfört med januari 2014 och har en preliminär personalomsättning på 7,5 procent för de första åtta månaderna.

13 (38) I dagsläget fattas det cirka 65 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Det finns även brist på specialistläkare inom vissa områden främst inom psykiatrin Sjukhuset har ökat med i genomsnitt 194 årsarbetare jämfört med 2013 varav Alf tid och externa projekt är 10 årsarbetare fler. I och med att sjukhuset har tagit över barnspecialistmottagningarna från Primärvården ökar närvarotiden med knappt 21 årsarbetare och effekt av närpsykiatrin i Enköping är 8 årsarbetare (se tabell nedan). Förändring av närvarotid mätt i antalet årsarbetare mellan 2013-2014 ackumulerat tom augusti (exklusive Alf-verksamhet, driftprojekt och externa projekt) Yrkesgrupp AS totalt Förändring i % Varav barnspec mott. och psykiatrin i Enköping Läkare 17 1,9% 0 Sjuksköterska 68 3,8% 11 Usk/skötare mfl 48 3,3% 2 Ledning 11 4,6% 0 Adm/handläggare 12 2,1% 5 Psykolog 14 15,5% 9 Övrigt 13 1,8% 2 Summa AS 184 29 Övertiden har ökat med 7 årsarbetare jämfört med föregående år samtidigt har antalet timanställda ökat med 3 årsarbetare. Främsta anledning till ökningen av övertiden är att under juni till augusti ökade övertiden med 20 procent jämfört med 2013. Även arbetad tid under jour och beredskap har ökat med 8 procent i sommar jämfört med föregående år. Övriga extraersättningar för extrapass är till och med augusti 4,6 miljoner kronor Timlönekostnaden ökade med 3,2 procent. Årets lönerevision blev 3,5 procent där främst sjuksköterskegruppen fick särskilda satsningar enligt plan. Sjukfrånvaron till och med augusti är 4,8 procent vilket är 0,1 procentenheter högre jämfört med 2013. Den långsiktiga trenden är att långtidssjukfrånvaron sakta ökar medan korttidssjukfrånvaron är i nivå med tidigare år. Sjukhuset förväntas inte kunna uppnå målet med en sjukfrånvaro på 4,6 procent för 2014. Kostnaderna för inhyrd personal för perioden till och med augusti är 28,7 miljoner kronor vilket är 14,3 miljoner kronor högre än budget. Sjukhuset prognostiserar en avvikelse från årsbudget med 18,7 miljoner kronor. Psykiatridivisionen som har merparten av kostnaderna för inhyrd personal kommer inte vara fullbemannade som planerat i september utan ha en fortsatt brist hela året, vilket avviker mot plan. Divisionen har problem att bemanna med hyrläkare på grund av ökad konkurrens från främst Stockholms län. I det prognostiserade underskottet ingår kostnader för medicinavdelning 70 D2 som tillfälligt öppnades under våren bemannat av hyrsjuksköterskor samt för medicinoch thoraxdivisionen sommarbemanning av vissa vårdplatser. Prognosen för 2014 är att sjukhuset kommer att ha fortsatt fokus på personalförsörjningen och att det tar längre tid att bemanna upp operationssalar och vårdavdelningar än vad som kalkylerats. För operationssjuksköterskor förväntas bristen vara kvar långt in i 2015 men på lite längre sikt kan situationen förbättras något med satsningen på ökat antal vidareutbildade. Det återstår mycket arbete med att få en långsiktigt hållbar personalförsörjningssituation. I nuläget är vården fortfarande känslig även för marginella personalförändringar

14 (38) Akademiska sjukhuset Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,25 % - - Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal 194 - - Procentuell förändring, % 3,4 % - - Total sjukfrånvaro, % 4,8 % 4,60 % 4,8 % Inhyrd personal, mnkr 28,7 mkr 21,3 mkr 40 mkr Riktade frågor Återkoppling av resursbristens konsekvenser på förlossningsavdelningen och kvinnokliniken sommaren 2014, se bilaga 5. Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Måluppfyllelse vårdavtal 4. Riks- och regionintäkter 5. Återkoppling av resursbristens konsekvenser på förlossningsavdelningen och kvinnokliniken sommaren 2014

1 ÅRSPROGNOS Årsprognos Akademiska sjukhuset tkr Utfall 201408 Budget 201408 Utfall 201401-201408 Budget 201401-201408 Utfall 201301-201308 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Rörlig ersättning från HSS 259 911 268 674 1 924 182 1 832 956 1 675 344 2 532 894 2 985 270 3 007 381 22 111 1) Fast ersättning från HSS 138 925 138 870 1 106 029 1 110 961 1 298 150 1 937 942 1 667 102 1 651 702-15 400 2) Vårdvalsintäkter 1 792 2 408 15 333 17 553 12 113 19 119 27 603 27 603 0 Riks-/regionsjukvård 190 596 167 352 1 259 782 1 259 863 1 135 712 1 852 534 2 006 664 1 966 664-40 000 3) Patientavgifter sjukvård 6 580 6 822 53 966 56 715 49 159 76 675 87 476 87 476 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 1 079 1 338 11 490 9 871 9 691 16 683 16 731 16 731 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 1 759 467 7 421 3 861 10 130 12 021 5 728 5 728 0 Övriga intäkter 75 624 81 243 613 636 674 451 653 245 997 300 1 020 523 1 020 523 0 4) Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 676 266 667 175 4 991 839 4 966 230 4 843 544 7 445 168 7 817 099 7 783 809-33 289 Lönekostnader läkare -94 791-100 311-875 681-887 365-827 437-1 284 095-1 361 316-1 353 316 8 000 5) Lönekostnader övrig personal -242 771-232 675-2 054 256-2 026 807-1 887 318-2 921 917-3 118 831-3 171 472-52 641 6) Övriga personalkostnader -2 437-4 070-32 688-32 700-28 062-52 724-50 152-50 152 0 Summa personalkostnader -339 999-337 056-2 962 625-2 946 872-2 742 817-4 258 736-4 530 299-4 574 940-44 641 Inhyrd personal -3 587-2 043-28 712-14 363-17 221-39 426-21 341-40 000-18 659 7) Vårdval specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -22 728-21 533-132 931-160 630-152 363-249 528-252 935-237 935 15 000 8) Läkemedel -59 821-59 983-505 905-497 837-442 693-695 781-761 784-762 784-1 000 9) Medicinsk service -6 923-7 031-56 218-56 168-50 855-91 627-85 555-85 555 0 Köpt tandteknik och tandvård -5-52 -19-414 -986-1 586-621 -621 0 Medicinskt material -31 956-39 628-353 106-332 279-320 620-547 853-531 253-562 253-31 000 10) Lokal- och fastighetskostnader -58 195-56 923-461 337-450 597-424 823-664 221-679 655-679 655 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -4 928-5 218-39 410-41 744-39 269-58 940-62 640-62 640 0 Övriga kostnader -68 998-71 311-572 344-584 676-576 816-907 975-910 967-912 377-1 411 11) Summa övriga kostnader -257 140-263 722-2 149 981-2 138 707-2 025 646-3 256 936-3 306 751-3 343 821-37 070 Avskrivningar/nedskrivningar -11 959-14 169-96 704-113 352-95 338-145 310-170 049-155 049 15 000 12) Summa avskrivningar/nedskrivningar -11 959-14 169-96 704-113 352-95 338-145 310-170 049-155 049 15 000 RESULTAT 67 168 52 228-217 472-232 701-20 257-215 814-190 000-290 000-100 000 Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och -312 0-6 336 0 0-7 602 0 0 0 investeringar i utrustning -14 506-31 500-81 301-252 000-113 457-186 069-378 000-378 000 0 Noter prognos: ("gröna" noter innehåller även uppgifter om budgetavvikelser) 1) Utökad beställning på 22,1 mnkr. Prognosförändringen är i balans. 2) Återbetalning av målrelaterad ersättning från 2013 (-1,9 mnkr) samt en bedömd återbetalning av målrelaterad ersättning 2014 (-13,5 mnkr). Prognosförändringen är i balans. 3) Fortsatt brist på ssk och fortsatt stängda vårdplatser utöver plan innebär svårigheter att klara den elektiva vården varvid intäktskravet för riksoch regionintäkter kommer att undersiga budget med -40 mnkr. 4) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Övriga intäkter avviker positivt 60,8 mnkr mot budget. Detta beror främst på uppbokningar av ej utnyttjade ALF-medel. 5) Prognosen för läkarlöner förväntas ge ett överskott mot budget på 8 mnkr. Varav 10 mnkr utgör ett överskott mot budget för ej uttagen ALF-tid och 2 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. Läkarlöner avviker positivt med 11,7 mnkr mot periodens budget vilket föranleder prognosförändringen. 6) Personalkostnader utöver budget pga effekter av lönerevision och strategiska lönesatsningar utgör 51,3 mnkr av prognosen medan 1,3 mnkr för utökade kostnader för den utökade beställnignen. Lönekostnader övrig personal visar ett överdrag mot periodens budget på -27,5 mnkr vilket föranleder prognosförändringen. 7) Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras överstiga budget med 18,7 mnkr. Kostnadsöknignarna återfinns inom psykiatridivisionen och medicinoch thoraxdivisioen. Periodens budgetavvikelse för inhyrd persoanl är -14,3 mnkr vilket föranleder prognosförändringen. 8) Budgeten för köpt vård prognostiseras ett överskott på 15 mnkr. Flera divisioner har arbetat aktivt med att sänka kostnaderna för köpt vård. I perioden visas ett budgetöverskott på 28,7 mnkr.delar av detta överskott prognostiseras kvastå vid åres slut. 9) Kostnadsökningar pga den utökade beställnigen. 10) Ökat antal laparoskopiska ingrepp, operationer med robot och dyra implantat är kostnadsdrivande (30 mnkr). 1 mnkr utgör ökade kostnader pga den utökade beställningen. I perioden är budgetavvikelsen -20,1 mnkr vilket föranleder prognosförändringen. 11) Detaljerad redovisning per kontogrupp, återfinns nedan. Prognosförändringen avser ökade kostnader pga den utökade beställnigen. 12) Investeringar genomförs inte i den takt som planerats vilket medför att budgeten för avskrivningar inte nyttjas. Prognosen är därför 15 mnkr lägre än budgeterat.

4) Övriga intäkter Utfall 1401-08 Utfall 1301-08 Helår 2013 3812 Alf medel 144 253 187 122 246 061 31 Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård 2 925 3 760 4 904 35 Försäljning av medicinska tjänster 210 751 193 312 311 454 36 Försäljning av andra tjänster 141 654 123 081 222 092 37 Försäljning av material och varor 8 640 7 298 16 028 38 Erhållna bidrag 37 880 67 233 87 441 39 Övriga intäkter 67 533 71 439 109 320 613 636 653 245 997 300 11) Övriga kostnader Utfall 1401-08 Utfall 1301-08 Helår 2013 51 Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård -29 119-30 249-53 960 55 Verksamhetsanknutna tjänster -42 271-36 815-69 716 57 Material och varor -20 585-22 400-36 651 58 Lämnade bidrag -108-80 -103 59 Temporära KD-kostnader -117 0-5 62 Hyra/leasing av anläggningstillgångar -6 893-7 021-11 513 63 Energi med mera -598-806 -1 139 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial -43 148-39 807-71 770 65 Reparation och underhåll -70 766-65 539-94 860 66 Kostnader för transportmedel -38 989-35 669-53 714 67 Transporter och frakter -95 949-90 665-142 296 68 Resekostnader -10 689-9 658-17 143 69 Information och PR -1 994-2 558-4 082 70 Representation och övriga försäljningskostnader -723-809 -1 425 72 Tele och post -18 016-28 990-45 210 73 Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader -8 512-11 608-18 152 75 Övriga tjänster -151 559-160 795-241 595 76 Övriga kostnader -32 229-33 347-43 866 78 Förlust vid avyttring och utrangering av anläggtillgångar -79 0-775 -572 344-576 816-907 975

2 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Alla förvaltningar ska, så långt det är möjligt, göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av utvalda mål från landstingets balanserade styrkort. En redogörelse ska även göras för respektive mål. = Prognosen är att målet uppnås 2014 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen är att målet inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Mål prognos Akademiskas mål Resultat avs. bemötande i Nationell Patientenkät (NPE) 2014 har förbättrats jmf. resultat 2012 Kommentar/lägesbeskrivning: Mätning av gott bemötande i Nationell patientenkät genomfördes våren 2014. Resultatet presenteras under september månad. Ökad faktisk tillgänglighet Akademiskas mål Ökad anslutning till Mina Vårdkontakter jämfört med 2013 Kommentar/lägesbeskrivning: Anslutning till Mina Vårdkontakter har ökat under 2014 jämfört med 2013. Tom 31 augusti 2014 har 69 enheter anslutit sig. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Akademiskas mål Ökad patientsäkerhet genom stärkt patientdelaktighet och information Kommentar/lägesbeskrivning: Mätning av patientdelaktighet och information genomfördes i Nationell patientenkät våren 2014. Resultatet presenteras under september månad. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Akademiskas mål Målen för 2014 i sjukhusets handlingsplan för likabehandling har uppnåtts Kommentar/lägesbeskrivning Arbetet med likabehandling pågår. Könsuppdelad statistik har tagits fram. Utbildningsinsats för chefer planeras under hösten.

18 (38) Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Kommentar/lägesbeskrivning: Det har pågått ett intensivt samarbete med barnombudsmannen. Samtliga divisioner har tagit fram en handlingsplan som utgör grunden för det fortsatta arbetet. Inväntar dessutom landstingets direktiv. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Akademiskas mål Implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats (tobak, riskbruk alkohol, fysisk aktivitet, ohälso. matvanor) Kommentar/lägesbeskrivning: Arbetet pågår och alla divisioner har påbörjat implementeringen av riktlinjerna (stor variation, från 4 % till 55 %). MTh, KB och psykiatridivisionen har ett aktivt arbete där hittills 50 % av de aktuella enheterna infört rutiner och dokumenterar enligt Landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Akademiskas mål Nya avtal har tecknats med samtliga landsting i vår region samt med övriga avtalskunder Kommentar/lägesbeskrivning Målet kommer delvis att uppnås under 2014. Gävleborg, Dalarna, Värmland och Örebro har förlängt sina avtal med sjukhuset 1 år. En dialog pågår med Sörmland och Västmanland som muntligt har bekräftat förlängda eller nya avtal. Övriga har förlängt avtalen 1 år. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Akademiskas mål Akademiska medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning Innovation Akademiska har haft en stark utveckling under 2014 och utvecklats från pilotprojekt till en etablerad enhet inom FoU-avdelningen på Akademiska sjukhuset. Genom projektfinansiering för utvecklingen av testbädden och projektet för ersättningsmodell för distansvård har antalet anställda ökat och därmed också möjligheterna att ta hand om och accelerera arbetet med innovationer riktade mot hälso- och sjukvården. Idéflödet från anställda på Akademiska och lasarettet i Enköping har ökat jämfört med tidigare år och antalet förfrågningar om externa samarbeten lika så. Sammanlagt har Innovation Akademiska under 2014

19 (38) varit involverade i drygt 50 projekt med stor bredd. Under året har även samarbetet med Center of Excellence inom Diabetes typ-1 stärkts för att öka möjligheterna till utveckling och tester inom det området. Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål prognos Akademiskas mål Ny ekonomimodell har implementerats under 2014 inför budget 2015 Kommentar/lägesbeskrivning: Prognosen är att målet delvis uppnås för 2014. Verksamhetens intäkter för c- länsvården går pga. brister i nuvarande ersättningsmodellen tyvärr inte att följa där de genereras. Däremot fungerar detta för riksoch regionvårdens intäkter samt för stora delar av kostnadssidan. Akademiskas mål Användandet av KPP är utvecklat och verktyg för kalkylering av KPP har implementerats Kommentar/lägesbeskrivning: Prognosen är att målet kommer att uppnås för 2014. Användandet av KPP har fått en viktig roll i sjukhusets arbete med värdebaserad sjukvård. Verktyget (Prodacapo) för kalkylering användes för inlämning av 2013-års KPP-data. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Akademiskas mål Totalkostnad i fasta priser i förhållande till total produktion 2013 Kommentar/lägesbeskrivning: Prognosen är att målet inte kommer att uppnås. Huvudsakligen beror detta på kostnadsökningar för löner, medicinskt material och läkemedel. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Akademiskas mål Fortsatt utveckling av verksamhets- och divisionsövergripande patientprocesser Kommentar/lägesbeskrivning: Arbetet går enligt uppsatt plan. Målbild för de sex pågående patientprocesserna esofaguscancer, diabetes, ortogeriatrik, alkohol och drogmissbruk hos unga vuxna, brännskador och esofagusatresi, analatresi och VACTERL går enligt strukturen för värdebaserad vård. Ett förberedande arbete med att identifiera deltagare till arbetsoch styrgrupper för ytterligare två patientprocesser startade i augusti 2014. Uppstartsmöte planeras i början av december 2014 för dessa patientprocesser. I november 2014 kommer ytterligare tre patientprocesser identifieras av sjukhusledningen för planerad start i maj 2015. Akademiskas mål Genomfört upphandling av IT-verktyg för processtyrning

20 (38) Kommentar/lägesbeskrivning: Hanteras via det övergripande projektet kring ledningssystem. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Akademiskas mål Operationsstyrning sker på sjukhuslednings-, verksamhets- och utförarnivå Kommentar/lägesbeskrivning: För att underlätta operationsstyrning inom sjukhuset är operationsrådet etablerat, bestående av samtliga verksamhetschefer inom opererande specialiteter samt intensivvård och anestesi. Det finns nu även en ledningsgrupp för vårdproduktion etablerad bestående av medlemmar ur sjukhusledningen och sjukhusets produktionsstab. Detaljplanering på veckonivå utförs på ett antal enheter, med eller utan stöd från operationsrådets arbetsgrupp. Här planeras för att ytterligare enheter rullas in i den modell som under våren prövats på Gyn-op. Akademiskas mål Implementerat nytt operationsplaneringssystem Kommentar/lägesbeskrivning: Upphandling är på gång, annonsering av anbudsförfrågan sker ca 19 september 2014, med anbudsstopp i slutet av oktober. Tilldelningsbeslut planeras till början av december med avsikt att skriva avtal med leverantören i januari 2015. Akademiskas mål Verktyg för produktionsstyrning används i samtliga aktuella verksamheter Kommentar/lägesbeskrivning: ProVer används av de flesta enheter inom sjukhuset för framförallt mottagning och öppen vård. Det aktiva arbetet avseende planering på verksamhetsövergripande nivåer av operationer sker i dialogen genom operationsrådet, samt genom den veckovisa detaljplaneringen i de befintliga operationsplaneringsverktygen på sjukhuset, såsom ex Lotus Notes och OPS. Dessa är dock inte ihopkopplade och informationen går inte att konsolidera på mer övergripande nivåer. Inför 2015 har budgetprocessen justerats och det ingår i verksamhetsplanerna att även göra produktionsplanering på en övergripande nivå, resultatet av detta kommer att utkristalliseras under hösten och vidareutvecklas till budgetprocessen för 2016. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete(beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)? Akademiskas mål Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet Kommentar/lägesbeskrivning: Den landstingsövergripande analysen är under utarbetande. Sjukhuset har arbetat med en analys av resultaten och dessa används i kvalitetsarbetet över hela sjukhuset. I ännu större utsträckning använder man de mer detaljerade resultaten från de svenska kvalitetsregistren, från vilka öppna jämförelser är ett utdrag.

21 (38) Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Akademiskas mål 100 % följsamhet till 2014 års handlingsplan för miljö Kommentar/lägesbeskrivning Flygresorna ökar, vilket gör att årets mål och miljöprogrammets fyraåriga mål om minskade koldioxidutsläpp riskerar att inte uppnås. Förskrivning av två målsatta läkemedel ökar, medan en minskar. Energimålet går svagt åt rätt håll, och avfallsmålet ser ut att uppnås med god marginal. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Kommentar/lägesbeskrivning Ska inte rapporteras i tertial 2 2014 enligt miljöchef. Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Akademiskas mål Implementering av forskningsstrategin har påbörjats Kommentar/lägesbeskrivning: En av viktigaste grunderna för implementering av forskningsstrategin är en tydliggjord FoU budget som därmed definierar tillgängliga resurser som kan översättas till de mål som formuleras via forskningsstrategin. Detta år ägnas framförallt år definiering och tydliggörande av FoU budget. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Akademiskas mål Akademiska har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sjukhusets prioriterade strategiska områden utifrån forskningsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning: Inom CoE diabetes samt allergicentrum har kompetens skjutits till för att på ett bättre sätt än tidigare kunna motsvara det behov av ny kunskap som finns inom dessa områden. Leverans av resultat ses i ett mer långsiktigt perspektiv än vad som är mojligt inom ramen för en tidsmässigt begränsad tertialrapport Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Akademiskas mål Landstingsövergripande rutin för Mini-HTA 1 används minst 2 gånger/division, alt. ca 10 gånger på hela sjukhuset vid införande av nya metoder Kommentar/lägesbeskrivning: Samtliga divisionsledningar och samtliga verksamhetschefer har informerats om mini-hta. Någon central registrering av användningen förs ej på tertialbasis 1 HTA= Health TechnologyAssessment

22 (38) Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Akademiskas mål Akademiska har ökat kunskapen bland chefer om hälsoekonomiska analyser och i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Kommentar/lägesbeskrivning: Under året har hittills inga aktiviteter genomförts för att nå ut med denna kunskap till chefer på verksamhetsnivå. Däremot innefattar arbete med värdebaserad vård i olika aspekter som till sitt innehåll faller inom den vida ram som omsluter hälsoekonomi som generellt begrepp Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Akademiskas mål Akademiska har ett strukturerat samarbete med bl.a. andra fakulteter inom universitet utöver medicinska, samt företag inom life science industrin Kommentar/lägesbeskrivning: Sedan början av året pågår ett intensivt arbete för att skapa tydligt samarbete mellan AS och Tek-Nat fakulteten inom UU. Efter sommaren har frågan även tagits upp i rektorsrådet inom UU vilket innebär att även Med-Farm nu på ett positivt och konstruktivt sätt medverkar till att skapa nya samarbeten där Tek-Nat blir involverade tillsammans med AS. Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Kommentar/lägesbeskrivning: Årlig kompetensförsörjningsplan framtagen och omfattar även chefsförsörjning (successionsplanering). Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Kommentar/lägesbeskrivning: Kontinuerligt arbete pågår avseende arbetsgivarvarumärke i enlighet med projektplan. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Akademiskas mål Upplevelsen av delaktighet samt Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jmf. 2012 Kommentar/lägesbeskrivning EMI 2014 = 4,0

23 (38) 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Akademiskas mål 60 % av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning: Målet uppnås inte, fortsatt arbete kommer att ske under hösten. Osäkert om målet kommer att uppnås under året. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Kommentar/lägesbeskrivning Målet uppnås inte. Aktiviteter i VerkSam har påbörjats och ambitionen är att målet ska nås under året. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Akademiskas mål Sjukfrånvaron är högst 4,5 % Kommentar/lägesbeskrivning Målet uppnås inte. Fortsatt arbete kommer att ske under hösten med bl a förebyggande insatser. Osäkert om målet kommer att uppnås under året. Akademiskas mål Samverkansavtalet ska följas Kommentar/lägesbeskrivning Målet är uppfyllt och samverkansavtalet följs.

BILAGA 3 MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL inkl. kvalitetsindikatorer = Prognosen är att målet uppnås 2014 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen är att målet inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE KVALITETSBILAGA Mål Kommentar/Lägesbeskrivning Prognos 3. Medborgare och kund 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Q1 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. 1. Akademiska sjukhuset rapporterar 2014 till minst 79 kvalitetsregister. En förteckning över rapporteringen 2013 finns i sjukhusets kvalitetsbokslut för 2013. Ett exempel på arbete med resultaten är intensivvårdens arbete med att minska respiratortiden på avdelningarna inom ramen för intensivvårdsregistret. 2.Riskbedömningar för fall, trycksår och undernäring görs i kvalitetsregistret Senior alert. Antal riskbedömningar i Senior alert. jan - augusti = 949 st. Under samma period 2013 gjordes 2282 riskbedömningar. Riskbedömningar och åtgärder för riskpatienter görs i större omfattning i Cosmic journalsystem än vad som redovisas i Kvalitetsregistret Senior alert då överföring av utdata från journalsystemet till kvalitetsregistret ej fungerar optimalt. 3. Antal registrerade dödsfall i Svenska palliativregistret under perioden jan - augusti 2014 var 389 st. 301 av dessa dödsfall registrerades som väntade dödsfall och 70 som oväntade dödsfall. 17 dödsfall bedömdes som varken eller. 4. VO kardiologi har ändrat organisationen av den invasiva verksamheten baserat på resultat från öppna jämförelser.

25 (38) 5. Arbetet med införande av kvalitetsledningssystem fortskrider enligt plan och en huvudprojektledare har inlett arbetet på sjukhusnivå. Q2 Mål: God cancersjukvård Utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård för patienterna. 1. KOD: Onkologi: Kontaktsjuksköterska som funktion är delvis implementerad. Plan finns för fortsatt utveckling. Kirurgi: Antalet bröstsjuksköterskor utökats från två till fyra. Urologi: Kontaktsjuksköterska för prostatacancer är under uppstartande och personen är utsedd. MTh: Är med i nätverket för kontaktsjuksköterskor. Utbildning kommer att ske under hösten 2014 2. DAT: Gäller Akademiska laboratoriet/klinisk patologi och cytologi. Översyn av flödet på histolab med MLA som leder arbetet startat 1 februari. Rekrytering av patologer och ST-läkare pågår, ev behövs även en undersköterska anställas. 3. MTh: Lungcancerprocessen är definierad. Lungcancer kommer att vara nästa diagnosgrupp inom arbetet med värdebaserad vård KOD: På divisionen, inom respektive berört VO, sker en kontinuerlig utveckling av vårdprocesserna i samarbete med regionen via RCC. Som exempel kan nämnas att arbetet har startats inom kolorektal. Bröstprocessen är redan klar. En rad åtgärder planeras att starta HT 2014 med bl a öppen mottagning för kvinnor med knöl i bröstet. VO urologi kommer att delta i värdebaserad vård avseende prostatacancer vilket startar 2015.

26 (38) Q3 Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård för patienterna Målet är att ge behandling inom 40 min från det att patienten kommer till AKM tills trombolysen kopplas på. Ledtiden idag är 50 min. 58% av kvinnorna har fått trombolys (ledtid 47min) och 42% av männen har fått trombolys (ledtid 60min). Q 4 Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård för patienterna. Rapporteras inte i T2 Q5 Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård för patienterna. Rapporteras inte i T2 Q6 Mål: God psykiatrivård Q7 Utföraren ska säkerställa en god psykiatrivård för patienterna. Rapporteras inte i T2 Mål: Kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Utföraren ska verka för att patienterna får en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Gäller psyk och neuro. Psykiatri: Rehabkoordinatorer driver arbetet inom sina respektive områden 1. ST-läkare har fått försäkringsmedicinsk utbildning. Arbetar fortlöpande med SIP för att möjliggöra tidig samverkan. 2. Pågår kontinuerligt. Patienterna registreras i nationella registret för smärtrehabilitering, vi utvecklar utvärdering med att mäta individuell målsättning. 3. Inom ramen för den s.k. PRIO-satsningen pågår under året särskilda satsningar

27 (38) för kompetensutveckling för berörda grupper. 4. Inom befintlig budgetram arbetar verksamheten kontinuerligt för att tillgodose patientbehovet avseende evidensbaserad rehabilitering. Enligt tidigare beräkningar finns idag inte ekonomiskt utrymme för att ge evidensbaserad rehabilitering till alla patienter som har behov av detta. Neurodivisionen: Medel från rehabgarantin används för kompetensförstärkning av personalen, ex OMT-kurs vid smärtcentrum, externa kurser och möten. Behandlingsmiljön har moderniserats med nya möbler och IT-utveckling. Stärkt utbildning av patienter/anhöriga, utbildning personal från primärvården, internetbaserad rehabilitering. Detta kräver insatser från personalen och skulle stimulansmedel tas bort kan det inte bibehållas utan resursförstärkning. I dagsläget finansieras ett helt rehabteam med dessa medel på sjukhuset samt 9 primärvårdsteam. Q8 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Q9 Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Rapporteras inte i T2 3.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. 1. Patientsäkerhetsberättelse för Akademiska sjukhuset är inlämnad för 2014 med redovisning av vidtagna åtgärder. 2. Resultat från punktprevalensmätning (PPM ) trycksår våren 2014: Prevalens av trycksår kategori 1-4 var totalt 16,5% varav förekomsten av trycksår kategori 1-4 för kvinnor var 15,4 % och förekomsten av trycksår kategori 1-4 för män var 17,8 %. Prevalens av trycksår 2013 kategori 1-4 var totalt 16,9% 3. Resultatet från PPM Dagens Smärta kommer att redovisas i årsrapporteringen då mätningen utförs i december 2014. 3. Resultat från PPM Dagen Nutrition våren 2014: 17,5% av patienterna uppnådde

28 (38) Q10 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Q11 Mål: Säker läkemedelsförskrivning inte 50% av det beräknade energibehovet, motsvarande siffra för 2013 var 19,7%. 139 patienter uppnådde inte sjukhusets nutritionsmål (75% av beräknat energibehov) vilket motsvarar 39,5%. Motsvarande siffra för 2013 var 54,3%. 1. Följsamhet till hygienregler: Neuro: 8 mån > 80%, KoD: 8 mån > eller = 80%, KB: 7 mån > eller = 80%, 1 mån > 70%, DAT: 7 mån > eller = 80 %, 1 mån > 70%, MTh: 7mån > 80%, 1 mån > 70%, Psyk: > 80%, 1 månad > 70 % 2. Följsamhet till klädregler: Alla divisioner når målet > 90%. Psyk: Når målet 8 månader och 1 månad 89 % 3.Sjukhuset deltog i SKL:s punktprevalensmätning avseende följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultatet för vårens mätning 2014 för basala hygienrutiner var 84,3% och för klädregler 98,6%, vilket är en förbättring sedan mätningen våren 2013. Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Rapporteras inte i T2 Q12 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Rapporteras inte i T2 Q13 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre 1. Förbättring av in - och utskrivningsprocessen bl a med läkemedelsgenomgångar vid utskrivning och samordningshjälp vid överföring till korttidsboende 2. Inrättande av mobila hembesöksteamet 3. Införande av äldrekortet

29 (38) Q14 Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av vissa olämpliga läkemedel för patienter 75 år och äldre Rapporteras inte i T2 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Q15 Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Rapporteras inte i T2 Q16 Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för patienter med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Rapporteras inte i T2 Q17 Mål: Behovsanpassad patient- och närståendeinformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och närståendeinformationen. 1. 2. 3. Rapporteras inte i T2

30 (38) Q18 Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel Utföraren ska använda evidensbaserade och kostnadseffektiva läkemedel för definierade patientgrupper. 1. 2. Rapporteras inte i T2 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Q19 Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. 1. 2. Rapporteras inte i T2 Q20 Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Rapporteras inte i T2 Q21 Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. 1. 906 patienter har fått information om rökstopp inför planerade operationer. 2. 48 patienter har totalt fått rökavvänjning men svårigheter att avgränsa enbart för indikatorn rökstopp inför operation. 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård

31 (38) Q22 Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. 1. 2. Rapporteras inte i T2 Q23 Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Strokesjukvård: I rädda hjärnanflödet har 58 % av kvinnorna har fått trombolys (ledtid 47min) och 42 % av männen har fått trombolys (ledtid 60min). Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för följande mål: Strokesjukvård Hjärtsjukvård Diabetesvård Rapportering i T2 gäller endast stroeksjukvården Q24 Mål: Jämställd sjukskrivningsprocess Utföraren ska verka för en mer jämställd sjukskrivningsprocess. Rapporteras inte i T2 3.5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

32 (38) Q25 Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Arbetet pågår och alla divisioner har påbörjat implementeringen av riktlinjerna men det är stor variation från 4,3 % till 55 %. MTh, KB och psykiatridivisionen har ett aktivt arbete där hittills ca 50 % av de aktuella enheterna infört rutiner enligt Landstingets Kunskapsunderlaget för levnadsvanor. Q26 Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskad tobaksrökning. 1. 18. 842 patienter har tillfrågats om tobaksvanor. 2. Patienter som fått tobaksavvänjning har huvudsakligen kanaliserats till lungmedicinska mottagningen, 48 patienter och 160 besök, men stöd ges även inom andra divisioner ex psykiatrin. Q27 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. 18 087 patienter har screenats med AUDIT3/ hela AUDIT. Ytterligare patienter har screenats utifrån Landstingets Kunskapsunderlag för levnadsvanor, ej inräknat här. Rutinerna inkluderar att patienter med riskbruk får information om mindre riskfull alkoholkonsumtion. Av de screenade hade 15 % ett riskbruk, 19 % av männen och 13 % av kvinnorna. Flest patienter med riskbruk (screenade med AUDIT3/ hela AUDIT ) finns i åldrarna 50-64 år (718) och 65-84 år (650). Under perioden har det succesivt införts screening enligt Landstingets Kunskapsunderlag för levnadsvanor och därför är inte sammanställningen helt komplett, bedömningen är att samlade data skall finnas till årsskiftet. Q28 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Alla sjukhusets divisioner har nått över 20 % införande av rutiner för screening av undernäring och/eller hälsosamma matvanor på sina avdelningar/mottagningar. Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutri-tion/ohälsosamma matvanor.

33 (38) Q29 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Q30 Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Alla aktuella divisioner har avdelningar/mottagningar som gett rekommendationer om fysisk aktivitet och skrivit FaR, sammanlagt 24 verksamhetsområden och totalt har 237 FaR förskrivits, 123 patienter har fått FaR med Friskvårdslotsning. Information om förskrivning av FaR till äldre och Seniorkortet har spridits i hela Landstinget. Exempel på aktuella aktiviteter är bildspel till patienter i väntrum. Planering har påbörjats för friskvårdslotsning via Blå rummet för äldre patienter med tex minnessvårigheter och andra kognitiva svårigheter som behöver stöd av annan person för att kunna tillgodogöra sig lotsningsstödet till fysisk aktivitet inom friskvården. 1-2. Sjukhuset arbetar nu med att breddinföra webbtidbok på samtliga enheter som infört eller avser införa Mina vårdkontakter. KB: Tider erbjuds som kan bokas om. Planerad pediatrik och neonatal har öppna telefoner hela dagarna. Tider erbjuds som kan bokas om. MVK är infört på gynmottagningarna och några barnmottagningar. Planen är resterande mottagningar inom divisionens VO ska införa MVK under hösten. MTH: De flesta enheter har eller planerar att ansluta till MVK. Möjligheter till patientstyrd tidsbokning ökar. Neuro: Telefontillgängligheten ligger på fortsatt hög nivå som under 2012 och 2013, vilket innebär nivåer på 90-95 %. Telefontiderna har utökats och arbetet fortskrider för att ytterligare utöka tillgängligheten. Möjligheterna för patienterna att påverka sin tidsbokning ökar genom förstärkt telefontillgänglighet men även det pågående införandet av Mina vårdkontakter ger större möjligheter till inflytande. Psyk: Telefontillgängligheten ligger på fortsatt hög nivå som under 2012 och 2013, vilket innebär nivåer på 90-95 %. Telefontiderna har utökats och arbetet fortskrider för att ytterligare utöka tillgängligheten. Möjligheterna för patienterna att påverka sin tidsbokning ökar genom förstärkt telefontillgänglighet men även det pågående införandet av Mina vårdkontakter ger större möjligheter till inflytande. 3. KB, KOD, DAT, Neuro, MTh klarar målen med andelen elektroniska remisser som bedömts inom fem dagar.

34 (38) Q31 Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Q32 Mål: Kortare väntetider till akutmottagningarna Utföraren ska förkorta väntetiderna till akutmottagningarna. Sjukhusets måluppfyllelse mot grundkravet faller som vanligt tillbaka efter sommaren, då sjukhuset framförallt bedriver akut sjukvård på grund av semestrarna. De patienter som mot medicinsk bakgrund kan vänta till hösten sätts i kö till dess bemanningen är bättre. Före sommaren nådde sjukhuset grundkravet vid ett flertal månadsmätningar och förhoppningarna är goda för hösten att snart vara ifatt med produktionen. Jämfört prestationskravet gör sjukhuset bedömningen att detta kan nås för sjukhuset som helhet först under våren. Det högre kravet om 80 % mot grund- och prestationskrav kan nås för delar av sjukhuset under 2015. 1. Klara på akuten inom 4 tim: DAT: Ortopedi: 75% 0mån, 70% 3 mån, 50% 5 mån Kirurgi: 75% 0 mån, 70% 0 mån, 50% 4 mån Övriga: 70% 0 mån, 60% 0 mån, 50% 2 mån, KB: 75% samtliga månader 2. Träffa läkare inom 60 min DAT: 50% 0 mån, 45% 0 mån, 40% 0 mån KB: 50% klarar samtliga månader PSYK: Andel patienter som träffat läkare på akutmottagningen inom 60 min: 35% 3.1. Triage Hänvisar till kvalitetsbilaga 4. 3.2. Medel och mediantid till läkare: DAT: Hänvisar till kvalitetsbilaga 4. KB: 38/25, 38/38, 53/38, 55/37, 44/30; 48/32, 45/29 Psyk: Medelväntetid till läkare: 87 min Medianväntetid till läkare: 69 min 4. Förnyelse- strategiska områden 4.1 Förändringsarbete Q33 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Rapporteras inte i T2

35 (38) Q34 Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Rapporteras inte i T2 Q35 Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende Utföraren ska skapa effektiva vårdkedjor och höja kvaliteten i behandlingen av personer med läkemedelsberoende. Rapporteras inte i T2

4 RIKS- och REGIONINTÄKTER (avvikelser över 5% alt mer än +/- 10 mnkr har kommenterats) Kund Delår 2014 Delår 2013 Riks- och regionvård Bokslut 2013 Not Dalarna 234 214 360 2) Gävleborg 254 240 362 3) Västmanland 169 165 258 Sörmland 150 143 228 Värmland 91 76 123 4) Örebro 69 71 117 Stockholm 107 105 198 Norra regionen 54 52 81 Åland 16 13 21 5) Övrigt 93 35 63 6) Summa 1 236 1 115 1 811 Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care 24 21 42 7) TOTALT 1 260 1 136 1 853 1) Kommentarer: 1) Totalt har riksoch regionintäkterna ökat med 10,9%. Prisuppräkningen mellan åren är 2,9 procent. Ökningen inklusive prisuppräkningen är därmed 13,8 procent. Landstinget i Dalarna, Värmland och Gävleborg står för de största intäktsökningarna jmf med fgå. Inget köparlandsting visar på någon alarmerande intäktsminskning. 2) Dalarna ökat jmf med fgå med 20 mnkr (9,2%). Främst ökar verksamhetsområde kirurgi och t horax. Verksamhetsområde hematologi, hud och reumatologi minskar mest. 3) Gävleborg ökar med 14 mnkr jmf med fgå ffa inom verksamhetområde hematologi, hud och reumatologi. 4) Värmland har köpt mer brännskadevård under aktuell period jmf med ffg. 5) Från Åland har intäkterna ökat för främst neurologi, strokevård och rehabmedicin samt ortopedi. 6) 39,3 mnkr avser uppbokning av R/R-intäkter på sjukhusnivå. 7) Uppsala care har främst haft ökade intäkter för pediatrisk- och onkologiskvård.

5 Återkoppling av resursbristens konsekvenser på förlossningsavdelningen och kvinnokliniken sommaren 2014 Tack vare noggrann planering klarade Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning sommaren bättre än förväntat. Av planerade 1 120 förlossningar har 981 genomförts på Akademiska sjukhuset. Det innebär att 139 förväntade förlossningar har genomförts på andra sjukhus. 58 av dessa är hänvisade av oss mot bakgrund av resursbristen. 12 av dessa 58 berodde på brist på neonatalplatser. Övriga (81 patienter) har själva valt att nyttja andra vårdgivare enligt valfrihetsprincipen. Kostnader för dessa kommer faktureras sjukhuset under hösten. Redovisning av förlossningar i Uppsala län juni-augusti 2014: Antal förlossningar Totalt planerat antal förlossningar i länet 1 120 Genomförda förlossningar AS 981 Differens/ andra vårdgivare 139 varav Hänvisade 58 Valfrihetsprincip ca 81 Redovisning av hänvisade patienter Hänvisade Normala förlossningar 32 Kejsarsnitt 14 Indikerade Neonatal patienter 12 58 Redovisning av mottagande vårdgivare/ersättningsvårdgivare: Ersättande Vårdgivare: Kejsarsnitt Normala BB Sofia 14 5 Huddinge 1 Utanför Regionavtal 14 6 Gävle 17 Västerås 13 Eskilstuna 6 Örebro 1 Falun 1 Inom Regionavtal 38

38 (38) Resursbristen inom kvinnosjukvården under sommaren har bland annat bemötts med extrapass och övertid, enligt fördelning nedan: Förlossningen, både barnmorskor och undersköterskor Juni 61 extrapass Juli 77 extrapass Aug 40 extrapass Gynekologi hela sommarperioden: 23extrapass, nattsjuksköterskor 11 extrapass, nattundersköterskor BB hela sommarperioden 15 övertidspass för undersköterskor 21 övertidspass för barnmorskor Totalt alltså 36 övertidspass, av dessa var fem så kallade dubbelpass. Specialistmottagningarna hela sommarperioden Totalt 26 övertidspass Total kostnad Ökade kostnader pga situationen under sommaren: Ökad övertid - registrerat utfall hittills är ca 900 tkr Extraersättning för att klara sommaren - registrerat utfall hittills är 886 tkr. Köpt vård beräknas till ca 7 500 tkr. Vi har ännu inte fått alla fakturor. Läget inför hösten Vi saknar fortfarande fem barnmorskor jämfört med beräknat behov. Det innebär att vår kapacitet på området motsvarar ca 98 procent av behovet och vi kommer även framledes behöva hänvisa enstaka patienter till andra vårdgivare vid extremt hög belastning. Rekryteringssituation är bättre nu jämfört med i vintras. Fler söker sig till Akademiska sjukhuset. Prognosen är att kunna ha full bemanning från och med årsskiftet. Arbetsmiljön har blivit bättre genom de insatser som gjorts under sommaren. Flera av de nya rutiner som krävts under sommaren för att få ihop verksamheten har varit framgångsrika och kommer att permanentas.

1 (27) Delårsrapport Augusti 2014 Lasarettet i Enköping

2 (27) Viktiga händelser Utökad öppenvård Lasarettets målmedvetna satsning på utbyggnad av mobila team har minskat slutenvårdstillfällena vid medicinskt centrum. Gemensam självkostnadsbaserad prislista Under 2014 infördes landstingsgemensam prislista inom radiologi. Detta medförde förändrade priser för lasarettet. Operationssamarbete med Akademiska sjukhuset Patienter överförs till och opereras på Lasarettet i Enköping. Operatören kommer från Akademiska och finansieras av lasarettet. Samarbetet kommer under hösten att utvecklas ytterligare med fler operationstyper men även med mottagningsverksamhet. Byggstart akutmottagningen För att förbättra patienternas säkerhet och integritet, korta väntetiderna genom förbättrade flöden och förbättra arbetsmiljön har en ombyggnation av akutmottagningen påbörjats. Ombyggnationen beräknas vara klar 2016. Akutläkare I syfte att förbättra omhändertagandet av akut sjuka har lasarettet nu anställt akutläkare. Sammanfattning Lasarettet prognostiserar ett resultat på -16,2 miljoner kronor. Lasarettets produktion överstiger kraftigt grundbeställning enligt vårdavtal men når inte planerad vårdvalsproduktion. Lasarettet har trots detta haft svårt att klara kömiljards- och vårdgarantimålen fullt ut. Lasarettet är sedan årsskiftet en aktör även i vårdval gynekologi. Lasarettet har arbetat med att förtydliga och stärka arbetsgivarvarumärket och resultatet i medarbetarenkäten visar oförändrat högt nöjt medarbetarindex. Lasarettets sjuktal är fortsatt låga men når inte målet på 4,4 procent. Lasarettets patientsäkerhetsarbete fortsätter enligt handlingsplan och följs regelbundet på lasarettsledningsnivå. Lasarettet har startat ett projekt med planerade röntgenundersökningar nattetid och infört webbtidbok på delar av medicinmottagningen. Lasarettets HBT-certifiering fortsätter enligt plan. Lasarettet har ännu inte lyckats implementerat landstingets forskningsstrategi. Lasarettet deltar i regelbundna och utökade samarbetsforum med Akademiska sjukhuset, primärvården samt Enköpings och Håbos kommuner. Lasarettet klarar de flesta mål angivna i styrkort och vårdavtal. Ekonomi Senaste månadens utfall Augusti månads resultat är -2 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse mot budget med 1 miljon kronor. Intäkter för producerad c-länsvård överstiger budget med 1 miljon kronor i perioden. En redovisningsmässig korrigering av c-länsintäkter har gjorts i perioden vilket påverkar månadens utfall med -5,5 miljoner kronor. Förvaltningsexterna röntgenintäkter understiger budget med 0,6 miljoner kronor till följd av ny landstingsgemensam prismodell för Bild och funktionsmedicin. Personalkostnader understiger budget med 0,5 miljoner kronor vilket balanseras mot kostnadsökning för inhyrd personal.

3 (27) Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter 37 37 37 1% Summa personalkostnader -25-26 -24 2% Summa övriga kostnader -13-13 -13 2% Summa avskrivningar/nedskrivningar -1-1 -1-3% Resultat -2-3 -1 33% Ackumulerat utfall Lasarettets ackumulerade utfall till och med augusti är -18,5 miljoner kronor vilket är 3,6 miljoner kronor lägre än budget. Intäkterna ligger 1 miljon kronor lägre än budget. Riks- och regionvårdsintäkter ligger 3,5 miljoner kronor under budget vilket till största delen förklaras av en högre budgeterad c-länsproduktion än beställning motsvarande 6,9 miljoner kronor. Den rörliga c-länsintäkten ligger 9,2 miljoner kronor över budget varav ersättning inom vårdavtal ligger 13,8 miljoner kronor över budget medan vårdvalsintäkter avviker med -4,6 miljoner kronor. Detta förklaras av en hög produktion vid den kirurgiska verksamheten, vilket beskrivs under produktionsavsnittet. Förvaltningsexterna röntgenintäkter avviker negativt mot budget med 6,9 miljoner kronor i perioden vilket kommer att öka under året, se årsprognos. Fast ersättning från HSS avviker mot budget med -0,4 miljoner kronor till följd av ej uppnådda tillgänglighetsmål. Lasarettet har budgeterat för ett bortfall motsvarande 6 månader men har till och med augusti inte lyckats nå målet någon månad gällande besök och endast 4 månader gällande operation/behandling vilket innebär ett sammanlagt bortfall motsvarande 12 månader. Kostnaderna ligger 2,5 miljon kronor över budget i perioden. Personalkostnaden ligger 2,5 miljoner kronor under budget till följd av vakanta tjänster främst inom stabsfunktionen. Verksamheternas vakansutrymme har till stor del använts för finansiering av övertids-, vikarie- samt sjuklönekostnad. Utfallet för inhyrd personal är 7,8 miljoner kronor vilket är 3,8 miljoner kronor högre än budget. Kostnadsökningen är främst inom Kirurgavdelningen och IVA där bristen på sjuksköterskor är påtaglig. Kostnaden för medicinskt material fortsätter att öka. Utfallet ligger 3,3 miljoner kronor över budget och 4,3 miljoner kronor över föregående års utfall motsvarande period. 0,8 miljoner kronor av överskridandet förklaras av dyra implantat för vissa operationer som utförs inom ramen för samarbete med Akademiska sjukhuset. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter 318 319 301 0% Summa personalkostnader -216-218 -203 1% Summa övriga kostnader -115-109 -105-5% Summa avskrivningar/nedskrivningar -6-6 -4 8% Resultat -19-15 -12-24% Jämförelse med föregående års delårsbokslut Intäkter Lasarettets ackumulerade intäkter är 16,9 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år. Intäkter för riksoch regionvård är 0,5 miljoner kronor lägre där intäktsbortfallet främst är att hänföra till minskad försäljning av slutenvård inom den medicinska verksamheten. Den rörliga c-länsintäkten har ökat med 38,4 miljoner kronor varav c:a 22,5 miljoner kronor är att hänföra till förändrat poängpris. Som konsekvens av det högre poängpriset sänktes strukturersättningen vilket medför 18,2 miljoner kronor lägre strukturersättning. Återbetalning av målrelaterad ersättning är 680 tusen kronor lägre än föregående års delårsutfall där 2012 års återbetalning ingår i resultatet. Sammantaget ligger den fasta ersättningen från HSS 17,5 miljoner kronor lägre än föregående års delårsbokslut. Försäljning av lasarettsexterna röntgentjänster är 3,2 miljoner kronor lägre än föregående år trots en volymökning motsvarande 7,4 procent inom kundgruppen.

4 (27) Kostnader Personalkostnaden inklusive inhyrd personal har ökat med 14,6 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år vilket motsvarar 7 procent. Bristen på sjuksköterskor i kombination med hög rörlighet i yrkesgruppen har medfört att kostnaden för inhyrd sjuksköterskepersonal har ökat med 2 miljoner kronor medan kostnaden för inhyrda läkare ligger marginellt under föregående års delårsutfall. Kostnaden för köpt medicinsk service har ökat med 1,2 miljoner kronor vilket motsvarar 7,0 procent. Ökningen ligger i paritet med lasarettets produktionsökning. Kostnadsutvecklingen gällande medicinskt material är fortsatt hög. Utfallet är 4,3 miljoner kronor högre än motsvarande period föregående år vilket motsvarar 24,8 procent. Av dessa 4,3 miljoner kronor kan 2,5 miljoner kronor hänföras till övrigt medicinskt material vilket motsvarar 20,9 procent och 1,8 miljoner kronor kan hänföras till ökade implantatkostnader. Dyra implantat för vissa operationer som utförs inom ramen för samarbete med Akademiska sjukhuset är en direkt kostnad och förklarar 0,8 miljoner kronor medan de indirekta kostnaderna är i dagsläget svåra att värdera. Hyreskostnaden har ökat med1,4 miljoner kronor jämfört med föregående år vilket främst förklaras av operationsombyggnaden som färdigställdes hösten 2013. Avskrivningskostnaderna har ökat med 1,5 miljoner kronor till följd av en medveten strategi att hålla en stabil nivå på lasarettets tekniska utrustning. Årsprognos Lasarettet prognostiserar ett resultat på -16,2 miljoner kronor vilket är en resultatförbättring med 3,5 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport och 9,2 miljoner kronor sämre än budget. Budgetavvikelsen är tilldels en konsekvens av den landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin vilket innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Vid beräkning av årseffekten bör volymförändringar beaktas vilket komplicerar prognosen men den uppskattas till mellan -8 och -12 miljoner kronor varvid lasarettet återgår till tidigare prognos på -10 miljoner kronor varav ca 8 miljoner kronor bedöms som landstingsintern transferering och 2 miljoner kronor som landstingsextern intäktsförlust. Av t.o.m. augusti utförda 22.015 undersökningar var 11.101 lasarettsinterna. Resterande undersökningar är främst till primärvården och Akademiska Sjukhuset. Lasarettet har ansökt om finansiering för produktion utöver beställning vid det kirurgiska verksamhetsområdet. Prognosen för kirurgiskt centrum pekar på en överproduktion motsvarande 620 DRG-poäng till ett ekonomiskt värde av 23 miljoner kronor inom ramen för vårdavtal. Orsaken till överproduktionen har beskrivits närmare i ansökan och förklaras med operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset, anestesiläkarbedömningar samt ett antal protesoperationer som inte bedömts som vårdvalsoperationer. Det senare innebär att lasarettet kommer att utföra totalt antal protesoperationer enligt planering men inte kommer att uppnå volymen inom ramen för vårdval. Bedömningen är att ca 360 protesoperationer kommer att utföras inom ramen för vårdval vilket är 220 färre än planerat. Det ekonomiska resultatet för kirurgiskt centrum förbättras därigenom med 4 miljoner kronor från -7 miljoner kronor som tidigare beviljats till -3 miljoner kronor. Inom det medicinska verksamhetsområdet har lasarettet budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. En besvärlig bemanningssituation både gällande läkare och sjuksköterskor samt minskat antal vårdtillfällen delvis till följd av färre akutbesök medför att varken produktionsmålet eller beställning kommer att uppnås. Lasarettet prognostiserar att verksamhetsområdet tappar ca 187 DRG mot planering och ca 20 DRG mot beställning motsvarande ett intäktsbortfall på ca 7 miljoner kronor. Återbetalning av målrelaterad ersättning uppgår för 2014 till 1,1 miljoner kronor vilket är 755 tusen kronor mer än budgeterat. Lasarettet har i budgeten tagit höjd för att tillgänglighetsmålen inte kommer att nås 6 av de 24 månaderna men gör bedömningen att målen endast kommer att uppnås 11 månader av 24 månader vilket är 7 månader färre än budgeterat. Målet gällande säkerställande av god hjärtsjukvård i form av kvalitetsindexpoäng kommer inte att nås vilket innebär en återbetalning med 300 tusen kronor.

5 (27) Personalkostnaden beräknas understiga budget med 5 miljoner kronor till följd av vakanta tjänster gällande specialistläkare, sjuksköterskor och chefsläkare. Kostnaden för inhyrd personal prognostiseras till 10,1 miljoner kronor vilket är 4,1 miljoner kronor över budget och en resultatförbättring med 4,1 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Lasarettet har budgeterat 2,2 miljoner kronor till inhyrd personal för att frigöra egen personal till utvecklingsarbete men på grund av det ekonomiska läget ser lasarettet ingen möjlighet att genomföra dessa under året utan det får planeras in i nästkommande år. Kostnadsutvecklingen för medicinskt material är som tidigare påpekats fortsatt stigande. Lasarettet prognostiserar ett utfall på 5,8 miljoner kronor över budget varav 1,4 miljoner kronor är direkta kostnader för dyra implantat till operationer som utförs av Akademiska sjukhuset och som inte har finansieringstäckning via DRG-ersättning. Förskjuten tidplan gällande ombyggnationer samt entreprenörs övertagande av matsal medför att hyreskostnaden beräknas till 1 miljon kronor under budget. En utredning i samarbete med LSU pågår för att säkerställa korrekt hyresdebitering. Övriga kostnader prognostiseras till 1 miljon kronor över budget vilket förklaras av kostnader för köpta sjukvårdstjänster i form av läkartjänster från andra landsting vilket är budgeterat som en personalkostnad. Investeringsplanen kommer att nås även om vissa investeringar förskjutits i tid vilket medför att avskrivningskostnaderna beräknas till 0,5 miljoner kronor under budget. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter 504 509 480-1% Summa personalkostnader -334-339 -315 1% Summa övriga kostnader -177-167 -165-6% Summa avskrivningar/nedskrivningar -9-9 -7 5% Resultat -16-7 -7-131% Produktion Senaste månadens utfall Lasarettet justerade produktionsplanen i april utifrån fortsatt trend mot ökad öppenvård och minskad slutenvård. I förhållande till planering ligger både slutenvårdsproduktionen och öppenvårdsproduktionen i paritet med planering. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % månad månad föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng 709 708 762 0,2% -6,9% DRG-poäng sluten vård 411 407 429 1,0% -4,1% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin 298 301 333-0,9% -10,5% DGR-poäng sjukvårdande behandling 0 0 0 0% 0,0% Vårddagar, antal 2304 2190 5,2% Vårdtillfällen, antal 389 408 431-4,7% -9,7% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal 393 3614 595 0,7% 1,3%

6 (27) Läkarbesök, antal 3248 2999 Sjukvårdande behandling, antal Övriga besök, antal 1170 1181 1141-0,9% 2,5% Totalkostnad / producerad DRG 54 683 55 885 49 691-2,1% 10,0% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 1,73 1,83-5,6% 36 458 36 825 32 701-1,0% 11,5% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Under augusti har 340 slutenvårdstillfällen och 361 DRG utförts vilket är 32 DRG över plan. Vårdval: I augusti utfördes 34 vårdtillfällen inom vårdval höft- och knäproteser vilket är 6 vårdtillfällen under plan. Öppenvård C-län exkl. vårdval: 3211 läkarbesök och 269 DRG har utförts i perioden vilket är 83 besök och 15 DRG under plan men 122 läkarbesök över beställning samt i nivå med beställning gällande DRG-produktion. Vårdval: 109 läkarbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under augusti vilket är 14 fler än planerad produktion. Inom vårdval gynekologi har 197 läkarbesök utförts vilket är 66 fler än plan. Ackumulerat utfall Lasarettet har under årets inledning haft svårt att uppnå planerad produktion på grund av bemanningsproblem av vissa specialistkompetenser men har efter sommaren kommit i paritet med planering. Jämfört med motsvarande period föregående år har lasarettet en betydande högre produktionstakt vilket dels förklaras av att 2013 års produktion låg med tyngd på senare delen av året med anledning av ombyggnation på operationsenheten som färdigställdes sensommaren 2013. I maj installerades en ny CT kamera som var behäftad med fel vid leverans, vilket krävde omfattande reparation. Extrakörningar under helger och kvällar räddade dock produktionen och resultatet blev till och med något över önskad nivå under sommaren. Lasarettet i Enköping Utfall Budget Utfall jmf Utfall föreg Utfall jmf Total produktion, C-län, år budget % ackum. ackum. föreg år % Riks&Region samt LOV Totalt antal producerade DRG-poäng 6010 6012 5655 0,0% 6,3% DRG-poäng sluten vård 3421 3441 3229-0,6% 5,9% DRG-poäng läkarbesök inkl dagsjukvård, kirurgi, medicin 2589 2571 2426 0,7% 6,7% DGR-poäng sjukvårdande behandling 0 0 0 0,0% 0,0% Vårddagar, antal 18906 18662 1,3% Vårdtillfällen, antal 3273 3410 3283-4,0% -0,3% Dag-sjukvård, kirurgi, medicin, antal 3998 3618 30637 Läkarbesök, antal 26375 25724-0,9% 3,5% Sjukvårdande behandling, antal

7 (27) Övriga besök, antal 10968 10314 10295 6,3% 6,5% Totalkostnad / producerad DRG 55 937 55 500 55 287 0,8% 1,2% Antal producerade DRG-poäng / årsarbetare inkl inhyrd personal 1,74 1,71 1,9% Personalkostnad inkl inhyrd personal / antal producerade DRG-poäng 37 192 36 966 36 944 0,6% 0,7% Slutenvård C-län exkl. vårdval: Slutenvårdsproduktionen fram till och med augusti ligger 224 DRG och 10 vårdtillfällen över plan. Inom de akutmedicinska verksamheterna har antal vårdtillfällen minskat till följd av ökad poliklinisering och ligger i perioden 128 DRG och 219 vårdtillfällen under plan vilket balanseras upp av en ökad produktion inom de kirurgiska specialiteterna. Vårdval: Lasarettet är en aktör i vårdval höft- och knäproteser. Utfallet avviker negativt med c:a 250 tillfällen mot plan. Antalet förklaras dels av att vårdåtaganden initierades innan vårdval infördes 2013-07-01, bristfälligt remissunderlag samt att många patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation. En överenskommelse träffades med Hälso- och sjukvårdavdelningen att inte avvisa remisser som saknade uppgift om vårdval. Remisser inom ASA 1-2 skulle av lasarettet klassas som att patienten valt att avstå sin möjlighet att välja vårdgivare. Ett flertal av dessa bristfälliga remisser felregistrerades. Remissregistreringen förbättrades under senhösten 2013 och informationen till remittenterna kompletterades i mars 2014 av Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ett arbete med att identifiera och rätta upp de felaktiga registreringarna slutfördes före sommaren. Principen för rättning var att alla remisser som anlänt efter 2013-07-01 och som klassas som ASA1-2 ändrades till vårdval. En oväntat stor andel besök och vårdtillfällen härrörde från perioden före 2013-07-01. Även antalet forskningspatienter opererade på lasarettet av operatörer från Akademiska har inverkat på fördelningen mellan vårdval och vårdavtal. Öppenvård C-län exkl. vårdval: Läkarbesök ligger 12 DRG och 451 läkarbesök under plan men 96 DRG och 1224 läkarbesök över beställning. Trenden mot minskad slutenvård till förmån för ökad öppenvård fortsätter. Antal övriga besök 350 över plan. Varav vårdval: 553 öppenvårdsbesök inom vårdval höft- och knäproteser har utförts under året vilket är 318 färre än planerad produktion. Förklaring se under vårdval slutenvård. Inom vårdval gynekologi har 1667 läkarbesök utförts vilket är 465 fler än plan. Årsprognos Lasarettets totala DRG-produktion beräknas överskrida plan med 75 DRG. Lasarettet har budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning inom det internmedicinska verksamhetsområdet. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Den planerade öppenvårdsproduktionen beräknas uppnå plan men minskade akutmedicinska slutenvårdstillfällen till följd av ökad poliklinisering samt brist på specialistläkare medför att slutenvårdsproduktionsmålet för medicinskt centrum inte kommer att uppnås. Lasarettet har genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar med förstärkt kompetens på akuten och vårdavdelningarna, förstärkt utskrivning och mobilt sviktteam. För att ytterligare minska antalet undvikbara återinläggningar inom 30 dagar planerar lasarettet att skapa en ny vårdkedja, där ca 30 patienter per vecka erbjuds en läkarkontakt (besök/telefon) i nära anslutning efter utskrivning från medicinavdelningarna. Effekten blir en ökad öppenvårdsproduktion men sannolikt även ytterligare minskning av slutenvårdsproduktion. De frigjorda slutenvårdsplatser kan eventuellt erbjudas till C-länspatienter som vårdas på Akademiska sjukhuset. Som tidigare framgått har det skett en förskjutning av vård från vårdval protes till vårdavtal protes och ryggkirurgi. Orsaken till förväntat DRG-överskott inom vårdavtalet på nära 620

8 (27) DRG-poäng inom Kirurgiskt centrum förklaras huvudsakligen av att vårdåtaganden artros/protes initierades innan vårdval infördes 2013-07-01, samt att många av dessa patienter valt att vänta eller att det förelegat medicinska skäl att avvakta med operation eller bilateral operation. Ytterligare förklaring till överskottet är att protesforskningspatienter opererats på lasarettet av operatörer från Akademiska samt att ryggoperationer har utförts istället för protesoperationer. Till detta kan läggas drygt 100 DRG-poäng som ett resultat av förbättrad registrering av preoperativa bedömningar av narkosläkare. Inom vårdval höft- och knäproteser prognostiseras 220 färre operationer och 600 färre besök än plan men dessa kompenseras av motsvarande ökning inom ramen för vårdavtal. Vårdval gynekologi prognostiseras utföra c:a 750 fler besök än plan. Inom ramen för operationssamarbetet med Akademiska beräknas minst 300 patienter opereras inom både öppen och sluten vård. Än så länge omfattas mest patienter inom ortopedi (axel, knä, höft- och knäprotes, fot och rygg) varav rygg är ett nytt område men även urologi och plastikkirurgi är delaktiga. Under hösten kommer även neurokirurgi med baksträngsoperationer att utföras. Även mottagningsverksamhet kommer att testas under hösten inom ortopedi. Samarbetet är positivt men det har inte skett utan påfrestning inom både organisation och ekonomi. På grund av den gynnsamma utvecklingen av väntelistan kommer ytterligare patientkategorier att övertas från Akademiska som till exempel urologisk stenkirurgi och hudförändringar. I maj månad påbörjades Nattprojektet, vilket har som mål att utföra MR undersökningar 3 nätter/vecka. Målet att utföra ca 1.300 undersökningar nattetid under projektåret kommer sannolikt att nås. Lasarettet i Enköping Utfall Beställnig Utfall jmf Utfall jmf Utfall föreg Beställning C-län ackum. ackum. år ackum. beställning föreg år % % Totalt antal producerade DRG-poäng exkl övriga besök 5361 5149 5516 4,1% -2,8% DRG-poäng sluten vård 2954 2730 3158 8,2% -6,4% Övriga besök, sjukvårdande behandling, antal Medarbetare Senaste månadens utfall 9589 9112 10102 5,2% -5,1% Den genomsnittliga timlönekostnaden har minskat jämfört med juli månad, från 249,7 till 221,0. Även kostnaden för hyrpersonal har minskat jämfört med föregående månad, från 1,6 miljoner kronor till 792 tusen kronor. Antalet årsarbetare har ökat mellan juli och augusti, från 285,2 till 400,0. Sjukfrånvaron har minskat något, från 5,14 till 5,03 procent. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat från 218,8 till 225,7 och är en konsekvens av kostnaden för löneöversynen samt att kostnaden för obekväm arbetstid och övertid ökat jämfört med samma period föregående år. Vi räknar med att den genomsnittliga timlönekostnaden ökar ytterligare som en följd av årets löneöversyn men att den också kan komma att förändras med anledning av förändringar i personalstrukturen. I nuläget är det mycket svårt att prognostisera vilken effekt förändringar i strukturen ger. Antal årsarbetare, exklusive hyrpersonal, har ökat från 412 till 425 jämfört med föregående år, vilket ger en ökning med 3,1 procent. Närvarotiden för hyrpersonal motsvarar 6,7 årsarbetare per månad vilket är en ökning i jämförelse med föregående år då antalet motsvarade 4,7 årsarbetare per månad. Ökningen beror på svårigheter att rekrytera läkare inom vissa specialistområden men framförallt på rörligheten i sjuksköterskegruppen.

9 (27) Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och ligger till och med augusti på 5 procent. Det är långtidssjukfrånvaron som ökat och det är åldersgruppen yngre än 29 år som står för den största ökningen. Sjukfrånvaron har ökat för kvinnor medan den minskat för män. Flera av de långa sjukskrivningarna har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedömts kunna påskynda tillfrisknandet. Som ett led i att försöka minska sjukfrånvaron fick samtliga enheter innan sommaren en genomgång av aktuell personalsituation. I genomgången redovisades bland annat resultatet av medarbetarenkäten, sjuktal, rehabiliteringsärenden, personalomsättning och resultat av avslutsintervjuer. Respektive enhet ska utifrån detta se över vilka åtgärder som bör vidtas för att minska sjukfrånvaron. Personalkostnaden, exklusive hyrpersonal, är 6 procent högre än föregående år. Ökningen beror dels på kostnaden för löneöversyn 2013 och 2014, men också på att antal årsarbetare har ökat. Den höga personalomsättningen i sjuksköterskegruppen bidrar också till de ökade personalkostnaderna med introduktion och dubbelgång. Kostnaderna för inhyrd personal är 7,8 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än för samma period föregående år. Sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera läkare och sjuksköterskor är anledningen till den ökade kostnaden för hyrpersonal. Tabell: Lasarettet i Enköping Utfall Riktvärde/Mål/ Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,2 6,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 13 3,1 35 7 Prognos 2014 Total sjukfrånvaro, % 5,0 4,4 5,0 Inhyrd personal, mnkr 7,8 6 10,1 Thomas Ericson Sjukhuschef Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Måluppfyllelse vårdavtal

10 (27) Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos Lasarettet i Enköping tkr Utfall 201408 Budget 201408 Utfall 201401-201408 Budget 201401-201408 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 0 Rörlig ersättning från HSS 23 974 23 691 223 502 209 725 328 590 338 777 361 077 22 300 1,10 Fast ersättning från HSS 4 362 4 655 36 849 37 238 81 308 55 857 55 102-755 2 Vårdvalsintäkter 3 181 2 425 18 659 23 214 1 495 37 108 24 908-12 200 3,11 Riks-/regionsjukvård 1 765 1 738 10 651 14 178 17 173 22 623 16 523-6 100 12 Patientavgifter sjukvård 927 984 7 422 7 774 11 077 11 915 11 515-400 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 44 0 44 0 888 0 0 0 Övriga intäkter 2 537 3 108 20 520 26 577 39 649 42 370 34 925-7 445 4,13 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 36 789 36 601 317 648 318 705 480 180 508 650 504 050-4 600 Lönekostnader läkare -6 848-7 908-65 873-66 534-97 840-103 655-101 255 2 400 5,14 Lönekostnader övrig personal -18 000-17 152-147 422-147 496-211 891-229 165-226 865 2 300 5,14 Övriga personalkostnader -214-509 -2 449-4 187-5 128-6 363-6 063 300 Summa personalkostnader -25 062-25 570-215 745-218 217-314 859-339 183-334 183 5 000 Inhyrd personal -792-503 -7 795-4 020-8 420-6 030-10 130-4 100 6,14 Vårdval specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård -54-42 -150-321 -577-511 -511 0 Läkemedel -1 543-1 923-15 588-15 773-22 549-23 972-24 172-200 Medicinsk service -2 356-2 418-19 064-19 413-28 272-29 773-29 273 500 7 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -1 796-1 983-21 576-18 274-30 460-28 820-34 620-5 800 8,15 Lokal- och fastighetskostnader -2 973-3 137-22 900-24 255-33 948-36 835-35 835 1 000 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -29 12-111 93 210 140-360 -500 9,16 Övriga kostnader -3 374-3 227-27 563-27 267-41 474-41 336-42 336-1 000 17 Summa övriga kostnader -12 917-13 219-114 746-109 229-165 490-167 137-177 237-10 100 Avskrivningar/nedskrivningar -799-778 -5 715-6 220-6 640-9 330-8 830 500 Summa avskrivningar/nedskrivningar -799-778 -5 715-6 220-6 640-9 330-8 830 500 RESULTAT -1 989-2 966-18 558-14 961-6 809-7 000-16 200-9 200 Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -2 151-90 -12 633-13 002-18 087-17 655-17 655 0 Not jämförelse utfall: 1) Förändrat poängpris samt ökad produktion 2) Sänkt strukturersättning till följd av höjt poängpris 3) Nya vårdvalsområden gynekologi samt höft- och knäprotesoperationer. 4) Minskade förvaltningsexterna röntgenintäkter till följd av ny prismodell 5) Löneöversyn samt ökat antal årsarbetare 6) Vakanta sjukskötersketjänster 7) Ökad produktion 8) Kostnadsökning samt sammarbete med Akademiska sjukhuset 9) Kostnad för internränta till följd av minskat eget kapital och ökad investeringstakt Not prognos: 10) Produktionsökning motsvarande 600 DRG enligt ansökan 11) Omfördelning av höft- och knäprotesoperationer från vårdval till vårdavtal 12) Utökad budgeterad produktion uppnås ej 13) Minskade förvaltningsexterna röntgenintäkter till följd av ny prismodell 14) Vakanta tjänster läkare och sjuksköterskor 15) Fortsatt hög kostnadsutveckling 16) Kostnad för internränta till följd av minskat eget kapital och ökad investeringstakt 17) Kostnad för köpta läkartjänster från andra landsting

11 (27) Bilaga 2 Måluppfyllelse MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Lasarettsmål: Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Mål prognos - Lasarettet deltar i nationella patientenkäter, upprättad handlingsplan följs och kommer att revideras höst 2014. - PatientKaizen har utvecklats i pappersformat och har införts på operationsavdelningen, gynmottagningen och kirurgmottagningen. Ökad faktisk tillgänglighet Lasarettsmål: Ökad faktisk tillgänglighet. - Webbtidbok har införts på Medicinmottagningen inom verksamheter sömnmottagning samt dietistmottagning. - Röntgenavdelningen har startat projekt planerad nattröntgen. - Förutsättningar har utretts för drop-in på Endoskopienheten, som ett resultat av utredningen har enheten infört boka själv, (patienten erbjuds ett antal lediga tider som hen får välja mellan). Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Lasarettsmål: Lasarettet har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/ brandsäkerheten. - Senior alert: andelen fallriskbedömningar för patienter över 65 år och fallpreventiva åtgärder har ökat markant. - Arbetet med framtagande av uppföljningsrutiner i Infektionsverktyget är påbörjat på lasarettsövergripande nivå samt på centrumnivå. På lasarettsövergripande nivå hanteras uppföljningen av lasarettets styrgrupp för patientsäkerhet genom möten med Enheten för vårdhygien. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Lasarettsmål: Lasarettet når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. - Handlingsplan är upprättad för 2014-16. En styrgrupp, under ledning av lasarettets chefsläkare, bildas under hösten 2014. - Lasarettets HBT-certifiering fortlöper enligt plan. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Lasarettsmål: Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras.

12 (27) - Alla vårdavdelningar kommer att ta fram rutiner för information samt delaktighet för anhöriga under 18 år i anslutning till en utbildning, november 2014. Kontaktpersoner har utsetts på alla vårdavdelningar. - Akutmottagningen har tidigare fått utbildning i att anmäla när barn far illa, repetitionsutbildning genomförs under hösten. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Lasarettsmål: Lasarettet har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. - Arbetet är påbörjat. Enhetsvisa rutiner för levnadsvanearbetet är under framtagande. En landstingsövergripande grupp kommer, under hösten 2014, att utreda vilka förutsättningar förvaltningarna har att utifrån befintlig utdata följa effekterna av åtgärder. Lasarettets processledare för hälsofrämjande sjukhus kommer att ingå i gruppen. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Lasarettsmål: Lasarettet medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. - Lasarettet fortsätter att utveckla effektiva och säkra vårdkedjor tillsammans med södra länsdelens kommuner. Exempel på samverkansforum: Närvårdsavdelningen Äldrenålen Friktionsmöten Workshop palliativ vård Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Lasarettsmål: 90 procent verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. - Fördelning av lasarettsinterna OH-kostnader samt internhandel har införts i 2014 års redovisning vilket innebär att måluppfyllelsen är nära 100% Mål prognos Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Lasarettsmål: Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. - Totalkostnaden per DRG har i perioden ökat med 1,2 procent. Prognos för året 1,1 procent vilket innebär att målet inte kommer att nås 2014. Lasarettsmål: Vårdrelaterade infektions- trycksårs- och malnutritions-relaterade kostnader ska minska med minst 25% - Data från infektionsverktyget finns tillgängligt från april 2013 och mellan perioden april - augusti har medelvärdet sjunkit med 30,5% och

13 (27) medianvärdet 22,4%. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Lasarettsmål: Alla förvaltningens identifierade huvudprocesser är kartlagda och dokumenterade. Mål prognos - Lasarettet har sedan flera år tillbaka definierat huvudprocesserna. Nu pågår arbete med beskrivning och genomgång av olika delprocesser. Inom medicinskt centrum finns 3 delprocesser, slutenvårds-, öppenvårds- och akutvårdsprocessen, där 2 av 3 processägare har anställts som ska utbildas och utveckla/standardisera respektive process. Inom Kirurgiskt centrum har t ex delprocesserna direktinskrivning till slutenvård, flödet mellan mottagning och operation med matchning av kapacitet bearbetats. - Genomlysning av och systematiskt förbättringsarbete kring processen Planerad mottagning har påbörjats. På landstingsnivå har processen för misstänkt artros/proteskirurgi justerats med anledning av fritt vårdval Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Lasarettsmål: Alla verksamheter har produktions- och resursplanerat utifrån behov/beställning inkl uppföljning. - Samtliga verksamheter har en produktions- och resursplanering, som kontinuerligt följs upp. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete (beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)? Lasarettsmål: Utifrån arbetet med indikatorer har förbättringsinsatser inom alla huvudprocesser identifierats. - Lasarettet deltar i det landstingsövergripande arbetet. En nyinrättad sjukhusövergripande resurs har inventerat och i samarbete med kliniskt ansvariga föreslagit förbättringsområden. Forum för återkoppling har etablerats. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Lasarettsmål: Lasarettets miljömål för en giftfri miljö är uppnådda. - Lasarettets miljömål kommer att uppnås med förbehåll för två av läkemedelsmålen som rör förskrivning av Sertralin och Diklofenak. En extrainsatt miljögenomgång är planerad till den 25 september i ledningsgruppen för att analysera och försöka bryta utvecklingen av förskrivningen av dessa läkemedel. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Lasarettsmål: Lasarettets totala koldioxidutsläpp ska minska med 7% jämfört 2013. - Utifrån delårsrapporten för miljö, kommer lasarettets mål kring koldi-

14 (27) oxidutsläpp att uppnås. Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Lasarettsmål: Forskningsstrategin implementeras. Mål prognos - Lasarettet har enligt uppdrag fokuserat på tillgänglighet och hög produktion. Den i februari beslutade forskningsstrategin är känd men har ej fått genomslag i avvaktan på förtydliganden och direktiv från central nivå. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Lasarettsmål: Lasarettet har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. - Vid lasarettet är patientsäkerhet och systematisk verksamhetsutveckling enligt Lean/Kaizen/TOC högt prioriterade. Utvecklingsinsatser har genomförts inom flera patientsäkerhetsområden med goda resultat, exempelvis gällande basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler, se t.ex vårdavtalsrapportering nedan. - Ett forskningssamarbete med Medical Management Center vid Karolinska Institutet rörande integrering av hälsofrämjande insatser och ständiga förbättringar enligt Kaizen har nyligen avslutats. - Lasarettet ingår i en studie av ny metod att behandla patienter med vårdrelaterad clostridieinfektion. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Lasarettsmål: Lasarettet arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. - Lasarettets verksamhetsledningar har kännedom om rutinen för Mini- HTA vid införande av nya metoder, rutinen har ännu ej tillämpats. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Lasarettsmål: Lasarettet har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). - Lasarettets ledningsgrupp och inbjudna läkare har under året informerats om nyutvecklat verktyg för hälsoekonomiska bedömningar. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Lasarettsmål: Lasarettet har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. - Samarbetsforum finns för regelbundna möten med företrädare för Akademiska sjukhuset, Primärvården samt Enköpings och Håbo kommuner.

15 (27) Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Lasarettsmål: Lasarettets kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Mål prognos - I lasarettets kompetensförsörjningsplan framgår hur många chefer som avgår med pension 2014-2017. I kompetensförsörjningsplanen ingår bland annat att ta fram utvecklingsplaner och förbättra introduktionen för lasarettets chefer. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Lasarettsmål: Lasarettet har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. - Lasarettet har bland annat tagit fram en så kallad sägning Stor omtanke i litet format som tydliggör vår profil för befintliga och potentiella medarbetare. Samarbete med Linkedin har etablerats som förhoppningsvis ska leda till att vi når personer med den kompetens vi behöver. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Lasarettsmål: Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. - EMI är marginellt lägre än vid mätningen 2012, 4,13 jämfört med 4,16, men ligger fortsatt på en hög nivå. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Lasarettsmål: 85 % av medarbetarna har individuella styrkort. - Alla enheter har påbörjat eller slutfört arbetet med att ta fram individuella styrkort och lasarettets mål att 85 procent av lasarettets medarbetare har styrkort kommer att uppnås. Upplevelsen av delaktighet har ökat Lasarettsmål: Upplevelsen av delaktighet har ökat. - Upplevelsen av delaktighet har minskat från 3,6 till 3,5 när det gäller möjligheten att påverka sin arbetssituation och möjligheten att påverka beslut som tas på arbetsplatsen medan upplevelsen är oförändrad när det gäller stöd och uppmuntran vid förslag till förbättringar (3,8). Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Lasarettsmål: 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är gjorda. - Bedömningen är att 90 procent av kraven i Verksam avseende arbetsmiljö kommer att vara uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Lasarettsmål: Sjukfrånvaron är högst 4,4 %.

- Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år och ligger till och med tertial två på 5,03 procent. Lasarettet kommer även fortsättningsvis att arbeta aktivt med förebyggande och rehabiliterande åtgärder men flera sjukskrivningar har diagnoser där rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna påskynda tillfrisknandet. Prognosen för helåret 2014 ligger på 5 procent vilket innebär att vi inte uppnår lasarettets mål på 4,4 procent. 16 (27)

17 (27) Bilaga 3 Måluppfyllelse vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL (regelböcker) Mål Prognos

18 (27) 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 2. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 3. Redovisning av minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten från Öppna jämförelser som underlag i kvalitetsutvecklingen Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 2), 300 tkr (punkt 3), 300 tkr (punkt 4) Mål: God strokesjukvård Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och trombolysbehandling Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 500 tkr 1 Mål: God hjärtsjukvård Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal kvalitetsindexpoäng (Swedeheart) 2. Redovisning av täckningsgraden för registrerade hjärtinfarkter <80 år (Swedeheart) Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 300 tkr vid bibehållet eller förbättrat antal kvalitetsindexpoäng (punkt 1), 300 tkr vid bibehållen eller förbättrad täckningsgrad (punkt 2) 2 1 Källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret), utgångsvärde: antal minuter 2013

19 (27) Mål: God diabetesvård Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Uppföljning 1. Redovisning av blodtryckskontroll för patienter med diabetes typ 1 (systoliskt blodtryck <=130) 3 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen Målrelaterad ersättning: 400 tkr om minst 70 procent av patienter med diabetes typ 1 har ett systoliskt blodtryck <=130 3.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars) från föregående år Målrelaterad ersättning: 400 tkr för inlämnad patientsäkerhetsberättelse Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. 2 Källa: SWEDEHEART, Swedehearts kvalitetsindex 3 Källa: Nationella diabetesregistret 4 Hänsyn tas till förändringar i antal besökande personer i åldersgruppen 5 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns 6 Som ovan 7 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns 8 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2014 publiceras i november 2013, källa: Nationella väntetidsdatabasen

20 (27) Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning) Kommentar återrapportering: Rapportering månadsvis för samtliga enheter i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 75 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) 400 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Följsamhet till basalahygienrutiner LE totalt 2014 100 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM Oktober November December

21 (27) Följsamhet till klädregler LE totalt 2014 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Målvärde Mätvärde Riket totalt PPM Oktober November December Korrekt i alla sju hygienstegen LE % 100 90 80 70 60 % 50 40 30 20 10 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December ALLA STEG KORR% Riksgenomsnitt mars/okt 2014 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Uppföljning 1. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling 2. Redovisning av antal upprättade läkemedelsberättelser 3. Redovisning av antal utdelade läkemedelslistor Kommentar återrapportering: Enligt regeringens patientsäkerhetssatsning och satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Endast de enheter som har tillgång till klinisk apotekare berörs (punkt 1), redovisas på sjukhusnivå via överenskommen mall (punkt 2 och 3) Målrelaterad ersättning: 100 tkr (punkt 1), 100 tkr (punkt 2), 100 tkr (punkt 3)

22 (27) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre Utföraren ska minska förskrivningen av vissa läkemedel som är olämpliga för patienter 75 år och äldre Uppföljning 1. Redovisning på sjukhusnivå av antal förskrivna DDD (definierade dygnsdoser) av s.k. antikolinerga preparat, tramadol, långverkande bensodiazepiner, propiomazin och NSAID-preparat till patienter 75 år och äldre Målrelaterad ersättning: 100 tkr per preparatgrupp (se ovan) 4 (dvs. totalt 500 tkr) vid minskning från föregående år (december 2013) 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av åtgärder som vidtagits föranledda av resultaten från den nationella patientenkäten. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP) Målrelaterad ersättning: 500 tkr 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda aktörer

23 (27) som syftar till att definiera gemensamma vårdprocesser, rutiner för remisshantering, rutiner kring utskrivningsklara patienter, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter som har fått information om rökstopp inför planerade operationer Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för följande mål: Strokesjukvård (sidan 8) Hjärtsjukvård (sidan 9) Diabetesvård (sidan 9) Uppföljning 1. Redovisning av mål där återrapporteringen sker könsuppdelat Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: 165 tkr för respektive mål (i det fall statistik inte är möjlig att redovisa på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka)

24 (27) Mål: Jämställd sjukskrivningsprocess Utföraren ska verka för en mer jämställd sjukskrivningsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att implementera landstingets handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskad tobaksrökning. Uppföljning 1. Redovisning av antalet registrerade patienter som har fått frågan om tobaksvanor samt andelen av dessa som är dagligbrukare av tobak 2. Redovisning av andelen av de patienter som brukar tobak dagligen som har fått enkla råd om tobaksbruk 5 Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om alkohol samt andelen av dessa med riskbruk av alkohol 2. Redovisning av andelen patienter med riskbruk av alkohol som har fått rekommendation/information om riskfri alkoholkonsumtion 6 Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor.

25 (27) Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om matvanor samt andelen av dessa med ohälsosamma matvanor 2. Redovisning av andelen patienter med ohälsosamma matvanor som har fått enkla råd om hälsosamma matvanor 7 Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1) 200 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter som fått frågan om fysisk aktivitet samt andelen av dessa med otillräcklig fysisk aktivitet Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1 och 3) Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 1) 400 tkr (punkt 3) 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 800 tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från det att beslut om förstabesök har fattats

26 (27) Utfall: Återbetalning t.o.m. augusti 8 månader á 65 tkr Prognos: Målet nås årets tre sista månader. Återbetalning 9 månader á 65 tkr 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats Utfall: Återbetalning t.o.m. augusti 4 månader á 65 tkr Prognos: Målet nås resterande månader 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna. Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning 8 (månatlig redovisning) Målrelaterad ersättning: 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1)

27 (27) 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) 800 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder (punkt 3) Mål: Kortare väntetider vid akutmottagningen Utföraren ska förkorta väntetiderna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen, förbättra processer inom akutmottagningen samt åtgärder för att förbättra utflödet från akutmottagningen Målrelaterad ersättning: 800 tkr

Dnr PV 2014-0006 Delårsrapport augusti 2014 Primärvården Det självklara valet för god vård och hälsa

2 (8) Viktiga händelser Primärvården vill vara det självklara valet för god vård och hälsa för alla kunder och patienter inom vårdnivå primärvård. Från årets första åtta månader noteras följande händelser som exempel för att kunna realisera visionen. Verksamhetsutveckling gällande mottagande av nytt och okänt hälsoproblem. Utrymme för verksamhetsutveckling och samtidigt en ekonomi i balans. Stärkt tillgänglighet för flertalet av vårdcentraler med ambitionen att under året bredda tillgänglighetsbegreppet till att omfatta all verksamhet i vårdcentralsuppdraget. Ett första steg till en ändamålsenlig produktionsplanering i verksamheten. Fortsatta ansträngningar för att bidra till tydliga spelregler där uppdrag och finansiering hänger ihop. Med stöd i befintliga regelverk, och i den konsolidering som varit möjlig genom landstingsfullmäktiges beslut om förändringar i Primärvårdens tidigare anslagsfinansierad verksamhet, har en stabil verksamhetsbas etablerats. Hos Primärvårdens tjugo huvudvårdcentraler finns fortsatt utmaningar av olika karaktär. Primärvården driver frågor som avser att stärka patientnytta, kvalitet och öka tillgänglighet till verksamheten. Den konkurrens som uppstått genom utförsäljning och etablering av privata alternativ uppfattar Primärvården sporra verksamheten i egen regi att prestera än bättre. Sammanfattning I sammanfattning och med stöd i de aktiviteter som Primärvården driver noteras en styrning mot uppsatta mål vad gäller huvuddelen av de perspektiv som omfattas i förvaltningens styrkort. Den huvudaktivitet som har gett bäst utväxling i såväl medborgare och kund-, ekonomi- samt produktionsperspektiven är arbetet med breddinförande av drop-in verksamhet, inslag av flexiblare öppettider och en utveckling av processen gällande nytt och okänt hälsoproblem. En utvecklad produktionsplanering ska förutom att bättre tillgodose våra kunders behov kunna bidra till en effektivare organisering av verksamheten. Det senare innebär tillsammans med förvaltningens arbete med att skapa bästa effektiva omhändertagande (BEON) att bättre förutsättningar ges att planera och utföra arbetet med en rimlig belastning på olika personalgrupper. Förnyelsefrågorna är viktiga för långsiktig konkurrenskraft hos Primärvården. Förutom de självklara aspekterna på förnyelse som gäller förnyelse av verksamhetens innehåll eller utförande ingår även utveckling av affär och kulturen i organisationen som centrala inslag. Primärvården behöver bli bättre på att kombinera tydliga krav på medarbetarna med en stärkt förmåga att släppa fram kreativitet och engagemang för att kunna lösa uppgifter och problem nära patient/kund och verksamhet. Primärvården är ett starkt varumärke i landstingets sammanhållna verksamhet som kontinuerligt flyttar fram sin position vilket tydligt ligger i den samlade prognosen för 2014 års verksamhet. Det är med tillförsikt om en fortsatt positiv utveckling blicken riktas mot nästa år. Medborgare och kund Huvuddelen av vårdcentralerna får ett gott betyg vad gäller bemötandet i verksamheten. Samtliga vårdcentraler har handlingsplaner för att stärka eller bevara gott bemötande i verksamheten. Den gemensamt framtagna värdegrunden utgör en väsentlig plattform för Primärvården i bemötandefrågor. Tillgängligheten är generellt god i de flesta av verksamheterna och där brister uppvisas finns i nuläget åtgärdsplaner för att skapa en långsiktig och uthållig tillgänglighet. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har arbetats in i verksamheten och utgör en gemensam standard för detta viktiga arbete.

3 (8) I vårdcentralsuppdraget bedöms listningen understiga den planerade nivån. Sammantaget bedöms dock Primärvårdens marknadsandelar vara i nivå med föregående år utifrån uppdragen i vård-, mödravårds- och barnavårdscentral. Konkurrensen varierar från knivskarp i Enköping, Uppsala och Knivsta till begränsad i Heby, Östhammar, Tierp och Älvkarleby. Listningen över länsgräns och den nya patientlagen från och med årsskiftet 2014/2015 utgör dock nya inslag av stärkt valfrihet som påverkar verksamheten. Primärvården når inte samtliga mål i detta perspektiv under 2014. Målet om tillgänglighet för nybesök hos läkare inom sju dagar respektive bibehållen marknadsandel avläst i antal listade kommer inte att uppnås. Ekonomi Senaste månadens utfall Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter 66 65 78 1 Summa personalkostnader -32-32 -36-1 Summa övriga kostnader -28-29 -36 1 Summa avskrivningar/nedskrivningar 0 0 0 0 Resultat 5 4 6 2 Månadsutfallet i augusti är i nivå med budget. Intäkterna ligger något över budget vilket förklaras av en ökad besöksvolym och därmed förbättrad tillgänglighet till primärvård i egen regi. Ackumulerat utfall Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Mnkr Summa intäkter 542 535 619 7 Summa personalkostnader -281-284 -323 4 Summa övriga kostnader -237-242 -279 5 Summa avskrivningar/nedskrivningar -1-1 -2 0 Resultat 23 8 16 15 Primärvårdens redovisar per 31 augusti en budgetavvikelse som är 15 miljoner kronor bättre än den fastställda budgeten. Avvikelsen förklaras med + 10 miljoner kronor i vårdcentralsuppdraget, med 2 miljoner kronor i anslagsfinansierad verksamhet och resterande avvikelse förklaras i huvudsak av en positiv budgetavvikelse på förvaltningsövergripande nivå. Högre intäkter för rörlig besöksersättning tillsammans med lägre personalkostnader och kostnader för inhyrd personal förklarar den positiva budgetavvikelsen i perioden. Genomslaget i det förändrade arbetssättet genom utvidgad drop-in verksamhet var som tidigare rapporterat svår att bedöma då budgeten las i oktober föregående år. Än svårare har varit att förutse att förändringen har varit möjlig att genomföra inom en oförändrad personalresurs. Under sommarmånaderna har de samlade intäkterna redovisat en positiv budgetavvikelse med totalt 5 miljoner kronor. För såväl läkarbesök som övriga besökstyper redovisas en högre produktion än budgeterat under perioden juni till augusti. Periodresultatet 2014 är bättre än vid samma tidpunkt föregående år. Omsättningen är lägre vilket förklaras av den anslagsfinansierade verksamhet som övergått till Landstingets ledningskontor, Akademiska sjukhuset och till förvaltningen Hälsa och habilitering.

4 (8) Årsprognos Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Mnkr Summa intäkter 815 810 935 5 Summa personalkostnader -441-441 -501 0 Summa övriga kostnader -368-368 -424 0 Summa avskrivningar/nedskrivningar -2-2 -2 0 Resultat 5 0 8 5 Primärvården lämnar efter periodutfall per den 31 augusti ett prognostiserat årsresultat med + 5 miljoner kronor. Årsresultatet förklaras i allt väsentligt av en ökad produktion inom befintlig produktionsapparat. Det vill säga verksamheten har kunnat producera fler besök utan tillkommande kostnader. Utifrån en övergripande bedömning föreligger det problem att pressa produktionen högre inom befintliga resurser. Begränsningarna ligger bland annat i rådande problem att klara exempelvis personalförsörjning där det redan i nuläget är brist på nyckelkompetenser. Brister i ändamålsenliga samt yt- och kostnadseffektiva lokaler utgör ytterligare ett identifierat problemområde vad gäller resurser. Mest påtagligt är detta problem vad gäller Knutby vårdcentral vars fysiska tillstånd indikerar en drift på övertid. Tyvärr ser processen gällande ny vårdcentral i Almunge ut att avstanna genom kontinuerliga överklaganden i planprocessen. Det föreligger för innevarande år en viss osäkerhet kring spelreglerna för målrelaterad ersättning i det samlade vårdcentralsuppdraget. Ovanstående prognos är lämnad utifrån villkoren i beslutade regelböcker för 2014. Beroende på vilka beslut som fattas kan ovanstående prognos påverkas i negativ riktning. Primärvårdens bedömning av de områden som omfattar målrelaterad ersättning framgår av bilagan Måluppfyllelse regelböcker. I förhållande till fastställda mål i Primärvårdens styrkort bedöms samtliga mål i ekonomiperspektivet att uppfyllas för verksamhetsår 2014. Produktion Senaste månadens utfall Utfall Budget Utfall månad Utfall jmf Utfall jmf Primärvården månad månad föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) 36 492 36 139 37 202 353-710 - varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) 34 143 34 022 34 934 121-791 -varav telefonrådg/receptförnyelse 16 131 15 715 16 599 416-468 Övriga besök (inkl tel/rec) 50 158 46 594 49 308 3 564 850 - varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) 50 020 46 594 49 165 3 426 855 -varav telefonrådgivning 8 788 7 422 8 446 1 366 342 0 Totalkostnad/produktion 672 713 679 Vad gäller månadsutfallet för produktionen så är detta i nivå med budget för läkarbesök. Övriga besök uppvisar fortsatt en väsentligt högre nivå än den budgeterade. Noterbart är att produktionen sammantaget har hållits uppe på en hög nivå även under sommarmånaderna. De stora ökningarna i volym gäller främst besöken hos sjuksköterska

5 (8) Ackumulerat utfall Utfall Budget Utfall ackum Utfall jmf Utfall jmf Primärvården ackum. ackum. föreg år budget, st föreg år, st Läkarbesök(inkl tel/rec) 316 849 320 035 321 455-3 186-4 606 - varav läkarbesök vc-uppdrag (inkl tel/rec) 298 142 301 292 302 539-3 150-4 397 -varav telefonrådg/receptförnyelse 143 382 139 172 145 016 4 210-1 634 Övriga besök (inkl tel/rec) 445 155 412 623 412 452 32 532 32 703 - varav övriga besök vc-uppdrag (inkl tel/rec) 443 998 412 623 411 090 31 375 32 908 -varav telefonrådgivning 79 608 65 731 70 062 13 877 9 546 0 Totalkostnad/produktion 651 694 684 Det ackumulerade utfallet gällande läkarbesök ligger något under budgeterad nivå vilket främst förklaras av problem att försörja med allmänläkare i verksamheten. Budgeten är lagd utifrån att planerad resurs ska vara tillgänglig och mot bakgrund av att det stundtals varit problem att ens försörja med hyrläkare har det varit en bristsituation. För övriga besök överträffas budgeterade volymer med drygt 32 000 besök eller knappt 8 procent. Den huvudsakliga förklaringen till den kraftiga volymökningen är ett ändrat arbetssätt med utvecklad drop-in verksamhet har skapat en ökad tillgänglighet. Avläst i antal besök noteras den största ökningen för besök hos sjuksköterska vid mottagning vilket samtidigt utgör en nyckelresurs i detta arbetssätt. Årsprognos Primärvården prognostiserar att överträffa lagd produktionsbudget. En delförklaring är som nämnts svårigheter att bedöma tillkommande volymer genom förändrat arbetssätt. Den samlade intäktseffekten uppskattas bli enligt budget då kapiteringsersättningen kommer att bli lägre samtidigt som den rörliga besöksersättningen är högre. Den prognostiserade plusposten på intäktssidan motsvarar i huvudsak tillkommande stimulansmedel för exempelvis multimodal teambehandling och kognitiv beteendebehandling. Att fortsätta öka produktionen av övriga besök på det sätt som skett under 2014 bedöms inte vara vare sig möjlig eller realistisk inom befintlig dimensionering av verksamheten. Den stora utmaningen är istället att fortsätta utveckla arbetssättet genom exempelvis en utvecklad triagering och ett omhändertagande på bästa effektiva omhändertagandenivå. Här ingår även det fortsatta arbetet med att utveckla verksamhetens processer för ett ur patientnyttan utvecklat flöde. Med stöd i utvecklingen av verksamhetens kostnader bedöms produktivitetsmåttet komma att överträffas på årsbasis. Förklaringen är en fungerande kostnadskontroll gällande väsentliga kostnadsposter som personal, inhyrd personal, läkemedel, medicinsk service och lokalkostnader. I förhållande till fastställda mål i Primärvårdens styrkort bedöms samtliga mål i produktionsperspektivet utom ett att uppfyllas för verksamhetsår 2014. Målet om minskat koldioxidutsläpp bedöms enbart delvis uppfyllas. Förnyelse Efter genomförd omorganisation där tidigare forsknings- och utvecklingsmedel och tillhörande organisation överförts till förvaltningen Hälsa och habilitering har en egen utvecklingsenhet etablerats. Den egna organisationen är avsedd att vara ett verktyg för den offentliga primärvården att driva utvecklingsfrågor, följa utvecklingstrender och utgöra ett basalt och nära stöd till organisationen i den verksamhetsnära utvecklingen.

6 (8) Under året har bemanning och arbetsformer succsessivt kommit på plats och verksamheten har på ett påtagligt sätt bidragit till nödvändig utveckling inom processen för nytt och okänt hälsoproblem. Verksamhetens finansieras inom ramen för de intäkter som genereras i vårdcentralsuppdraget. Målsättningen är att kombinera den egna utvecklingsresursen med att anlita externa resurser där detta bedöms tillföra nödvändig kompetens eller bidra till en snabbare process. Det finns en upprättad utvecklingsplan med definierade utvecklingsprojekt som är bemannade och tidssatta. Med stöd i formulerade mål i styrkortet bedöms Primärvården nå samtliga mål i detta perspektiv. Medarbetare Senaste månadens utfall Det finns inga utmärkande noteringar gällande utvecklingen av personalnyckeltalen i augusti. Ackumulerat utfall och årsprognos Vad gäller timlönekostnaden noteras att riktvärdet ej fullt ut tagit hänsyn till den ändrade personalmixen som en konsekvens av beslutad och genomförd organisationsförändring. Primärvården anpassar i delårsrapporten sin prognos och riktvärde. När det gäller lönebildningen så har Primärvården följt centralt anvisade nivåer i 2014 års lönerörelse. Bristande följsamhet hos andra förvaltningar får oönskade konsekvenser i form av kompensationskrav för angränsande personalkategorier i Primärvården. Antalet årsarbetare avläst i närvarotid uppvisar en förändring med -80 årsarbetare ackumulerat till och med augusti. Den väsentliga förklaringen är, som löpande redovisats under året, den genomförda organisationsförändringen vid årsskiftet. Även i ett prognosperspektiv kvarstår problemet att fylla vakanser i verksamheten. Sjukfrånvaron har utvecklats positivt inom huvuddelen av Primärvårdens verksamheter. Förändringen gäller såväl kort sjukfrånvaro som längre sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron ökar något +0,02 för kvinnor och minskar för män samtidigt som det är en minskning i åldersintervall upp till 49 år och en liten ökning i åldersintervallet över 50 år. Det föreligger inga signifikanta ökningar i sjukfrånvaro för någon specifik yrkesgrupp inom Primärvården. Kostnaderna för inhyrd personal är något lägre än föregående år. Förklaringen är bland annat att det stundtals varit svårt att avropa hyrläkare via upphandlade leverantörer. Primärvårdens långsiktiga mål är att kunna ersätta befintliga hyrläkarlinjer och bemanna upp med egna allmänläkare i syfte att stärka bland annat kontinuiteten i verksamheten. Det behövs redan i nuläget fler ST-läkare än de som är på väg igenom sin utbildning. Långsiktigt innebär detta ett stort problem i verksamheten. Primärvården noterar i upprättat personal- och kompetensförsörjningsplan problem med personalförsörjningen även för andra professioner än allmänläkare. Det gäller bland annat distriktssköterskor och barnmorskor där åldersstrukturen innebär större samtida pensionsavgångar. När det gäller bristen på allmänläkare koncentreras aktiviteter till att säkerställa att allmänläkarens tid optimeras till de patientkontakter där direkt triagering till annan profession inte är möjlig. Generellt har Primärvården anledning att se över sina processer och sin produktion på ett sätt som medför en effektiv och rationell verksamhet i ett patientperspektiv. Här ingår även att i de delar Primärvården själv kan påverka situationen söka undvika att påföra verksamheten onödiga administrativa uppgifter. Primärvårdens ledningskontor ska kring vissa av uppgifterna som påförs från landstingsnivå utgöra det smidiga administrativa filter som är nödvändigt.

7 (8) Tabell:Urval personalnyckeltal Primärvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 0,38 1,0 1,0 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 4,4 4,8 4,5 Inhyrd personal, mnkr 12 20 20-80 -13-65 -11-77 -13 I förhållande till fastställda mål i Primärvårdens styrkort bedöms samtliga mål i medarbetarperspektivet att uppfyllas för verksamhetsår 2014. Måluppfyllelse styrkort Primärvården har lämnat sammanfattande kommentarer till status i de olika perspektiven under respektive rubrik i delårsrapporten. En detaljerad redovisning av prognostiserad måluppfyllelse finns i bilaga 2. För ett mål har det inte varit möjliga att avläsa eller bedöma måluppfyllelse. Nedanstående tabell visar avstämning mot styrkort i sammandrag. Kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarb 5 3 4 5 7 2 1 1 Det mål vars måluppfyllelse inte har prognostiserats i förnyelseperspektivet är Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar. Förklaringen är att Primärvården inte har någon aktiv roll kring forskningsmedel för vårdnivå primärvård sedan årsskiftet 2013/2014. Uppföljning regelböcker och vårdavtal Primärvården bedömer att du uppställda målen i regelböckerna som påverkar den målrelaterade ersättningen i allt väsentligt kommer att uppfyllas. I regelboken för vårdcentral finns det dock en risk för att målet gällande tillgänglighet till nybesök hos läkare inom sju dagar inte kommer att uppnås. Det kan även i några andra fall föreligga risker som mer utgår från vilken bedömning som kommer att göras i april nästa år. Det senare gäller främst målområdena kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård respektive sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess. Det senare kommer sannolikt att utgå som målområde i 2015 års regelbok. Det är synnerligen angeläget att förutsättningarna för avläsningen av målrelaterat i de olika regelböckerna är kända i förväg. När det gäller vårdavtalets åtagande uppfattar Primärvården att det saknas tydliga målformuleringar kring de verksamheter, total ekonomisk omfattning 2014 cirka 64 miljoner kronor, som avtalet omfattar. Det går inte att utesluta att denna brist på styrning påverkar vad landstinget får ut av aktuell verksamhet. Riktade frågor Några riktade frågor har inte adresserats i anslutning till förvaltningens delårsrapportering. Per Elowsson Primärvårdsdirektör

8 (8) Bilagor 1. Årsprognos 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Måluppfyllelse regelböcker och vårdavtal

BILAGA 1 Årsprognos Primärvården tkr Utfall 201408 Budget 201408 Utfall 201401-201408 Budget 201401-201408 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 0 Rörlig ersättning från HSS 56 144 55 159 455 886 453 138 673 698 685 985 685 985 0 Fast ersättning från HSS 5 358 5 358 42 866 42 865 180 887 64 298 63 726 572 Vårdvalsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0-15 0-48 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 2 783 2 865 23 979 25 162 37 489 38 931 38 931 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 0 0 0 0 0 0 0 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 4 0 27 0 0 0 Övriga intäkter 2 112 1 672 18 999 13 895 42 890 21 238 26 810-5 572 1 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 66 397 65 053 541 719 535 060 934 943 810 451 815 451-5 000 Lönekostnader läkare -10 541-10 408-95 562-93 850-195 192-145 797-145 797 0 Lönekostnader övrig personal -21 812-20 727-181 773-184 914-297 578-286 431-286 431 0 Övriga personalkostnader -135-602 -3 232-5 373-8 337-8 325-8 325 0 2 Summa personalkostnader -32 488-31 736-280 567-284 137-501 107-440 553-440 553 0 Inhyrd personal -1 294-1 667-11 562-13 333-17 603-20 000-20 000 0 3 Vårdval specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0 0-55 0-126 0 0 0 Läkemedel -9 453-9 673-75 112-77 383-126 349-116 075-116 075 0 Medicinsk service -6 572-6 307-59 159-57 133-97 167-90 805-90 805 0 Köpt tandteknik och tandvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Medicinskt material -529-807 -6 567-6 453-25 258-9 679-9 679 0 Lokal- och fastighetskostnader -5 367-5 817-45 090-46 533-79 091-69 799-69 799 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad -12-123 -112-982 -1 447-1 473-1 473 0 4 Övriga kostnader -5 233-4 992-39 544-39 936-77 013-59 905-59 905 0 5 Summa övriga kostnader -28 460-29 385-237 202-241 753-424 055-367 736-367 736 0 Avskrivningar/nedskrivningar -163-158 -1 286-1 266-2 249-1 899-1 899 0 Summa avskrivningar/nedskrivningar -163-158 -1 286-1 266-2 249-1 899-1 899 0 RESULTAT 5 286 3 775 22 664 7 904 7 533 263 5 263-5 000 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -50-250 -504-2 000-1 116-3 000-3 000 0 6 Notverk: Peridoutfall vs periodbudget och prognos vs årsbudget 1. Övriga intäkter. Primärvården budgeterar inte stimulansmedel i verksamheten mot bakgrund av dessas flyktighet och ofta oklar förutsättningar då verksamheten planläggs och budgeten fastställs. Det gäller främst medel som utgår till verksamheten ur den så kallade sjukskrivningsmiljarden eller rehabiliteringsgarantimedel. Detta förklarar i allt väsentligt avvikelsen i såväl period som årsprognos. 2. Övriga personalkostnader Primärvården har inte genomfört utfört personalutbildning och i förekommande fall personalsociala aktiviteter i den utsträckning som budgeterats. Enligt föreliggande planer kommer det att hämtas igen under hösten 2014. 3. Inhyrd personal I perioden är kostnaderna för inhyrd personal lägre än budgeterat. Delvis förklaras detta av rådande problem att kontraktera exempelvis hyrläkare. Prognosen för helår ligger kvar på budgeterad nivå med stöd i det behov om cirka 10 hyrläkarlinjer som föreligger i verksamheten. 4. Finansiell nettokostnad Budgeten las utifrån kända förhållanden vid budgeteringstillfället. Här ingick som en förutsättning internränta på tidigare års ackumulerade resultat. Landstingsfullmäktige beslutade i anslutning till beslut om årsredovisning (april 2014) att exkludera tidigare års resultat hänförligt till anslagsfinansierad verksamhet för Primärvården. 5. Övriga kostnader Summerar totalt cirka 50 enskilda konton som inte preciserats i föreliggande resultatrapport. Såväl period som prognos visar på god följsamhet till budget. Ett konto motsvarar drygt 30 procent av totalkostnad och det är IT-tjänster, drift och underhåll. I perioden noteras positiva budgetavvikelser gällande bland annat IT-tjänster och telekommunikation vilka möts av negativa budgetavvikelser för övriga köpta sjukvårdstjänster (kostnader jour och beredskap) och övriga förbrukningsinventarier. 6. Investeringsverksamheten ligger i periodutfallet långt från budgeterad nivå. Det finns fortsatt en tendens att en större del av investeringarna görs under hösten. Primärvården utvecklar sin styrning av investeringsverksamheten.

BILAGA 1

BILAGA 2 Måluppfyllelse styrkort MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund (blå text anger mål enligt Primärvårdens styrkort, fastställt av produktionsstyrelsen 2013-11-26, 132.) Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. Upplevelsen av gott bemötande har ökat. Aktiviteter genomförs enligt handlingsplan. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har tagit fram en presentation på Navet för samtliga medarbetare om Marknad och affärsmässighet. På Navet finns också värdegrundsmaterialet som ska vara grunden för hur Primärvården arbetar. Ett interaktivt arbete i bemötandefrågor är genomfört på ett ordinarie chefsmöte, ett arbete som nu kommer att fortsätta med storföreläsningar för alla medarbetare där det sedan kommer fördjupas per varje vårdcentral. Resultatet av den nationella patientenkäten redovisar inga dramatiska försämringar men indikerar att ytterligare insatser är nödvändiga. Ökad faktisk tillgänglighet Primärvården har en ökad tillgänglighet inom samtliga området, mått >90 procent för vårdgarantiområden. Kommentar/lägesbeskrivning De officiellt rapporterade månatliga mätningarna av tillgänglighet enligt regelbokens definition visar på en hyggligt stabil tillgänglighet i telefon och till nybesök hos läkare inom sju dagar. Primärvården svarar även upp mot att tillgodose behoven av hjälp till rökavvänjning. Graderingen av målet som enbart delvis uppfyllt utgår från att det inte föreligger en tillräckligt stabil tillgänglighet för samtliga av de offentliga vårdcentralerna. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Primärvården har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient-/person- /brandsäkerheten. Kommentar/lägesbeskrivning Under året har samordnare för astma/kol och diabetes tillsatts. Ett intensivt arbete pågår för att utveckla stödet till verksamheterna för ökad kvalitet i omhändertagandet av patienter inom dessa diagnoser. Återkoppling av erfarenheter från händelseanalyser har systematiserats i form av chefsläkarnas Lärandearkiv, med fem lärandefall sedan februari 2014. Regelverk för åtkomst av journalinformation har tagits fram i samråd med landstingets informationssäkerhetsavdelning som stöd för vårdpersonalen. Struktur för loggningskontroller har tydliggjorts. Cosmic Messenger har införts i hela landstinget och funktionen Bevakning som lett till flera säkerhetsrisker har stängts av efter flera års kravställning. Genom automatiska påminnelser via Notes (mail) till berörda säkerhetsombud samt uppföljning av genomförda brandskyddskontroller ökar/förbättrar Primärvården brandsäkerheten

Primärvården har sett över skalskyddet vid våra dygnet runt öppna verksamheter. Ett par möjliga förbättringar identifierades och kommer åtgärdas. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Primärvården når målen för 2014 i upprättad åtgärdsplan, utifrån likabehandlingsplanen Kommentar/lägesbeskrivning Många av planerade aktivteter för 2014 som framgår av handlingsplan för 2014-2017 är genomförda, upprätthålls eller kommer att vara genomförda under hösten 2014. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Genomföra aktiviteter för 2014 från Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. Kommentar/lägesbeskrivning Barnrättsperspektiv innebär att ta hänsyn till och säkerställa de mänskliga rättigheter som barn har i åtgärder eller vid beslut som rör barn. I enlighet med landstingets handlingsplan där vikten av samarbete betonas har primärvården fortsatt gott samarbete med bl.a. BHV-enheten och MHVenheten liksom i ett flertal mötesforum i de olika kommunerna. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Primärvården har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har aktivt deltagit i landstingsgemensam revidering av kunskapsunderlaget för levnadsvanor. Dokumentet ligger till grund för skapande av arbetsrutiner. Primärvården har fortsatt att informera och utbilda verksamheten gällande dokumentation av levnadsvanor. Primärvården har inlett samarbete med hälsa och habilitering för att samordna insatser till vårdcentralerna. Till grund för förbättringsarbete har Primärvården rapporterat utdata i form av KVÅ- koder för sjukdomsförebyggande åtgärder till verksamheterna. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården bidrar aktivt till att uppnå den regionala utvecklingsstrategin genom finnas i och bedriva verksamhet över hela länet, med undantag av Håbo kommun. Detta sker för Primärvården via mål i andra av styrkortets perspektiv. Primärvården har en bibehållen marknadsandel, jämfört med 20131215 (listade ) och 20131231 (producerade besök etcetera). Kommentarer/lägesbeskrivning Målet bedöms inte uppnås under 2014 med stöd i att antalet listade på de offentliga vårdcentralerna kommer att vara lägre än motsvarande period föregående år. Inom verksamhetsområdena mödrahälsovård och barnahälsovård bedöms vår marknadsandel i princip bibehållas. Eftersom dessa områden i jämförelse med vårdcentral är relativt små så uppväger det inte tappet av listade i vårdcen-

tralsuppdraget. Om de producerade besöken beaktas så förbättras jämförelsen något då produktionen av övriga besök ökar kraftigt under 2014. Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvårdens ekonomimodell innebär att alla intäkter och kostnader redovisas direkt hos berörd verksamhet. För gemensamma kostnader belastas verksamheten med en OH-kostnad som är 3% för konkurrensutsatt vårdcentralsverksamhet och med 2,5% för anslagsfinansierad verksamhet. Skillnaden i procentsats förklaras av att Primärvården har en kostnad för Landstingets resurscentrums tjänster för den konkurrensutsatta verksamheten. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar/lägesbeskrivning Med stöd i en effektiv kostnadskontroll och en stärkt produktion under 2014 bedöms totalkostnaden i förhållande till total produktion bli lägre 2014 i jämförelse med föregående år. En inte oväsentlig del av bruttokostnadsminskningen gäller läkemedel inom läkemedelsförmån öppenvård. Hela denna kostnadsminskning ligger inte inom Primärvårdens prestation utan är en effekt av patentutgångar. Det Primärvården kan påverka är dock följsamheten till listan över rekommenderade läkemedel, den så kallade Rek-listan. Genom att detta är ett fokuserat område har det haft en positiv påverkan på såväl bruttokostnad som resultat för verksamheten. Primärvården levererar ett ekonomiskt resultat i enlighet med produktionsstyrelsens beslut Kommentar/lägesbeskrivning Enligt det beslutade resultatmålet för 2014 ska Primärvården leverera ett resultat som sämst är 0 kr. Primärvården kommer att uppfylla det fastställda resultatmålet. Primärvården bedöms överträffa det fastställda målet vilket bland annat förklaras av att utvecklingsinsatser ej genomförts i planerad omfattning. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Primärvården standardiserar sina huvudprocesser. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Arbetet med att standardisera de kliniska processerna i Primärvården har påbörjats. Lista över de vanligaste diagnoserna har tagits fram, vilken utgör grund för prioriteringsordning då det gäller att kartlägga och standardisera. Aktiviteter/flöden som är gemensamma för flera processer har setts över och riktlinjer har tagits fram. Det gäller bl.a. stöd vid triagering enligt BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) samt dropin-mottagning. Under året planerar vi att påbörja kartläggningen av huvudprocesserna för utbildning och förebyggande arbete. Arbetet med att beskriva de stödjande processerna har påbörjats och en struktur för att främja ett processorienterat arbetssätt inom Primärvårdens

ledningskontor har tagits fram och förankrats bland medarbetarna. Fyra arbetsgrupper finns, analysgrupp, marknadsgrupp, processgrupp och kvalitetsråd. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas Primärvården har vidareutvecklat produktionsstyrningen av verksamheten. Kommentar/lägesbeskrivning Den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering används i verksamheten och under 2014 har ett verktyg etablerats för stärkt produktionsstyrning. Det aktuella verktyget som heter PV/PRO är ett egenutvecklat system där verksamhetscheferna produktions-, kapacitets- och resursplanerar verksamheten. Under hösten 2014 kommer en fortsatt vidareutveckling av verktyget att ske i syfte att stärka detta beslutsstöd i verksamhetens planeringsprocess. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet Kommentar/lägesbeskrivning Nödvändiga politiska beslut är nu fattade och de lokala delprojekten för införande går igång under hösten 2014. Planering av det lokala delprojektet för införande har påbörjats. Notering: Ursprungligt formulerad målsättning är genom den beslutade tidsplanen inte möjlig att realisera under 2014. Den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser ska användas i förvaltningarnas kvalitetsutvecklingsarbete (beskriv även i svaret hur förvaltningen har arbetat/använt öppna jämförelser i sitt kvalitets- och utvecklingsarbete)? Primärvården använder den landstingsövergripande analysen av öppna jämförelser i kvalitetsutvecklingsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har liksom tidigare år följt upp resultaten i Öppna jämförelser med relevans för primärvård. Under året har utbildningsaktiviteter genomförts för diabetesansvariga läkare och sjuksköterskor för att öka registrering i NDR och i syfte att fortsätta förbättra diabetesomhändertagandet. Förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre uppmärksammas via läkemedelssamordnare på vårdcentralerna och uppföljning via verksamhetschefer. Apotekare på vårdcentral är uppskattad och viktig resurs men finns tyvärr tillgänglig endast i mycket begränsad omfattning. Under året har också vårdprogram och en särskild rutin för administrering av vissa osteoporosläkemedel vid ett par vårdcentraler tagits fram. Primärvården deltar i arbetet med förbättrade rutiner kring kallelser för gynhälsokontroller. Miljömålen mot en giftfri miljö i landsginets miljöprogram ska uppnås Kommentar/lägesbeskrivning Vad gäller läkemedel har förskrivningen av diklofenak och kinoloner minskat med cirka 25 procent och setralin samtidigt noterar en marginell ökning med 2 procent. Förbrukningen av pappersark/årsarbetare ökade med 3,4 % under första halvåret 2014 jämfört med år 2014. En marginell ökning och primärvården gör bedömningen att vid årets slut ska förbrukningen av pappersark/årsarbetare vara i nivå med plan. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 I Primärvården är målen följande vad gäller koldioxidutssläpp

- Utsläppen av koldioxid från tjänsteresor ska vara 15 procent mindre 2014 i jämförelse med 2011 avläst per anställd - Inte öka koldioxidutsläppen från Primärvårdens totala tjänsteresor i jämförelse med föregående år avläst per årsarbetare Kommentar/lägesbeskrivning När det gäller utsläpp av koldioxid vid tjänsteresor uppgår minskningen till 5 procent utifrån statistik för perioden januari juni 2014. Det blir sannolikt svårt att nå det uppsatta målet under resten av året. Det totala antalet tjänsteresor inom Primärvården har minskat med 4 procent jämfört med föregående år. Det andra delmålet ser därför ut att kunna uppnås under 2014. Förnyelse Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har sedan årsskiftet 2013/2014 överlämnat de forskningsmedel förvaltningen tidigare hanterade till den nya förvaltningen Hälsa och habilitering. Primärvården är en aktör på den samlade primärvårdsmarknaden i länet som inom ramen för den av förvaltningen Hälsa och habilitering implementerade forskningsstrategin kan ta del av prioriterade resurser för forskning. Primärvården deltar och bevakar utvecklingen gällande forskning för de områden som berör primärvård. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården deltar och bevakar detta område genom den inrättade utvecklingsenheten. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Primärvården har stärkt sin utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Kommentar/lägesbeskrivning När det gäller den reguljära forskningsverksamheten för vårdnivå primärvård har den offentliga primärvården överlämnat uppdrag och finansiella resurser till förvaltningen hälsa och habilitering från och med årsskiftet 2013/2014. Primärvården fortsätter sina ansträngningar att stimulera till deltagande i de forskningaktiviteter är möjliga för vårdnivå primärvård. När det gäller utvecklad affärsmässighet och konkurrenskraftig verksamhet har området stärkts genom ett tydliggörande av innehåll och aktiviteter. Genom ett användande av samma budskap in i organisationen och genom att koppla frågorna till exempelvis Primärvårdens värdegrund bedöms det föreligga en stärkt utveckling inom området. Genom etablerandet av en egen utvecklingsenhet bemannad med tre resurser för att driva, bevaka och stimulera till verksamhetsutveckling bedöms det även inom detta område föreligga en stärkt utveckling. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Primärvården arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Kommentar/lägesbeskrivning

Primärvården deltar i vårdprogramarbete och arbete med kliniska processer där modell för ordnat införande används. Den landstingsgemensamma systematiken inom detta område behöver utvecklas vilket förhoppningsvis tydliggörs inom ramen för upprättandet av det processbaserade ledningssystemet. Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) Primärvården har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen, planering och uppföljning. Kommentar/lägesbeskrivning Primärvården har knutit hälsoekonomisk kompetens till verksamheten i syfte att stärka arbetet med hälsoekonomiska beräkningar. Under 2014 har en relativt måttfull ambitionsnivå lagts som innebär informations- och utbildningsinsatser samt några konkreta pilotuppdrag där hälsoekonomi integreras i framväxande dokumentation. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Primärvården har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Kommentar/lägesbeskrivning Våren 2013 var primärvårdsdirektören (PVD) en av grundarna av Svensk primärvårdsförening (SPF). SPF består av chefer för den offentligt drivna primärvården i alla landsting. Syftet är erfarenhetsutbyte, då problemställningarna är likartade över landet. SPF ska dessutom vara en påtryckargrupp gentemot myndigheter och SKL. PVD är styrelseledamot. Arbetet i styrelsen har varit inriktad på att konstituera föreningen, verksamhetsplanering, därtill har nätverk bildats för HR-chefer samt för chefsekonomer/chefscontrollers, det finns även planer på ett nätverk för utvecklingschefer. SPF har också haft möten med SKL för att komma till rätta med problemet kring hyrläkare. En annan viktig uppgift är att vara ett forum för informationshämtning från olika myndigheter och SKL angående primärvårdens framtida utveckling. Primärvården har sedan lång tid regelbundna möten med de flesta divisionerna på Akademiska sjukhuset samt på senare tid även sjukhuset i Enköping för att minimera friktioner mellan den öppna och slutna vården. Arbetet har resulterat i flera vårdöverenskommelser, där det klargörs vem gör vad i övergång mellan öppen och sluten vård. Vi är nu i slutfasen angående dito gällande kardiologi och hur nya blodförtunnande farmaka ska användas. Primärvården har också regelbundna möten med Landstingsservice för att hantera våra lokaproblem, lika så med Landstingets resurscentrum för diskussion gällande innehållet tjänstekataloger. Detta samarbetes betydelse stärks av behoven om en framdrift av aktuella bygg- eller ombyggnadsprojekt samt realisering av de lokaleffektiviseringar Primärvården eftersträvar. Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Primärvårdens kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. Mål prognos Kommentar/lägesrapport Primärvården tagit fram en uppdaterad personal- och kompetensförsörjningsplanen och den innefattar även chefsförsörjningen. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Primärvården genomför aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Kommentar/lägesrapport Primärvården arbetar kontinuerligt med att arbeta med värdegrund, medarbetar-

skapspolicy och ledningsfilosofin som är basen för att stärka arbetsgivarvarumärket. Material har tagits fram som beskriver varför man ska välja den offentliga Primärvården som kommer att användas på mässor och vid rekrytering. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Engagerad Medarbetar Index (EMI) bibehålls Kommentar/lägesrapport Primärvården har ökat EMI indexet till 4,3 jämfört med 2012 års EMI på 4,23. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Minst 85 procent av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesrapport Alla medarbetare som har medarbetarsamtal med sin chef har ett upprättat individuellt styrkort. Det betyder att målet är nått. Upplevelsen av delaktighet har ökat Upplevelsen av delaktighet bibehålls Kommentar/lägesrapport I senaste medarbetarenkätsundersökningen har NMI för delaktighet ökat från 3,7 till 3,8 Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Minst 90 procent av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda. Kommentar/lägesrapport I år har vi tydligare arbetet med hur cheferna ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Information har lämnats på chefsmöten om Verksam och bedömningen är att vi kommer klara målet på att 90 procent av kraven för arbetsmiljö är uppfyllda. En försvårande faktor som kan innebära att vi ej klarar målet är de problem som finns med lokaler och inomhusmiljöerna. Nu finns en väl fungerande och upparbetad handlingsplan men åtgärder tar tid att genomföra och resultaten kommer ännu längre fram. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Sjukfrånvaron är högst 4,8 procent Kommentar/lägesrapport Primärvården gör bedömningen att målet på en sjukfrånvaro om högst 4,8 procent kommer att nås.

BILAGA 3 Måluppfyllelse regelbok och vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE REGELBÖCKER Mål De beslutade styrdokumenten Förfrågningsunderlag/regelbok, VC, MVC, BVC omfattar drygt 90 procent av Primärvårdens verksamheter. Dialog/diskussion pågår på tjänstemannanivå om hur den interna styrningen av konkurrensutsatt Primärvård ska utvecklas. Över tid har uppmärksammats ett antal frågor som tydliggjort oklara spelregler eller en oklar styrmodell. Prognos Primärvården rapporterar i denna bilaga de delar av vårdavtalet där vårdgivaren avkrävs en årlig rapportering, regelbok vårdcentral kapitel 5, sid 38-44, regelbok mödravårdscentral kapitel 5, sid 33-34 och regelbok barnavårdscentral kapitel 5, sida 33-35. I förekommande fall utgår Primärvårdens prognos av måluppfyllelse från att verksamheterna bedöms enligt vårdgivarbegreppet där Primärvården utgör en vårdgivare. Regelbok vårdcentral Beställaren följer via Diver upp statistik gällande antal besök, antal hembesök, tolkbesök, telefonkontakter, antal listade, antal besök per listad per yrkeskategori, läkemedel kr per läkarbesök, antal antibiotikarecept per listad patient. Centrum för verksamhetsförlagd utbildning ansvarar för uppföljning av antal studentveckor, utbildningstimmar. Vårdgivaren lämnar uppgift om medicinsk service, kronor per läkarbesök. Kommentar/lägesbeskrivning Det finns inga målangivelser i regelböckerna för ovanstående statstik eller nyckeltal. Primärvården använder dock vissa av ovanstående nyckeltal som styrtal i verksamheten eller som mått för exempelvis lönesättning av läkare. Den årliga rapporteringen ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling Miljö Tilläggsåtagande Inte heller här är det mål kopplade till den rapportering som lämnas till beställaren. Privata vårdgivare rapportera ovanstående uppgifter via en webenkät, bland annat med stöd i etablerade standardrapporter framtagna av PV/IT. Primärvården lämnar uppgifterna i ett excelunderlag som även avser att ligga till grund för ekonomisk bedömning av uppbokningar i den utsträckning områden för målrelaterad ersättning ej uppfylls enligt uppställda krav. För tilläggsåtagandet sjukgymnastik anges särskilda uppföljningskrav enligt re-

gelbokens sidor 43-44. Huvuddelen av aktuella mått tar beställaren fram själv via befintliga uppföljningssystem. Detsamma gäller även olika typer av mått eller nyckeltal som används för att bedöma exempelvis tillgänglighet. Bedömning av status gällande kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok vårdcentral, sidan 41-42. Hälsoinriktat arbete Mått 1. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk. 2. Patienter som fått rådgivande samtal om missbruk av alkohol. 3. Patienter som fått rådgivande samtal om otillräcklig fysisk aktivitet med tillägg (FaR ). 4. Patienter som fått kvalificerat rådgivande samtal om ohälsosamma matvanor. Rapportering 1. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ kod DV113. 2. Redovisa antal patienter som registrerats med KVÅ kod DV122. 3. Redovisa antal patienter som registreras med KVÅ kod DV132 och DV200. 4. Redovisa antal patienter som registreras med KVÅ kod DV143 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Mått 1. Vårdgivaren ska rapportera till Svenska Demensregistret (SveDem). Rapportering 1. Andel inrapportering av totalt antal listade patienter med demenssjukdom. Vård i rimlig tid Mått 1. Telefontillgängligheten enligt genomsnittligt värde av samtliga SKL:s nationella mätningar januarioktober (not: avläsning av mätningar i mars och oktober). 2. Andel läkarbesök inom sju dagar enligt genomsnittligt värde för samtliga SKL:s nationella mätningar januari-oktober (not: avläsning av mätningar i mars och oktober). Rapportering 1. Vid full måluppfyllelse 90 procent = avdrag 0 procent 2. Vid 80 procent men < 90 procent = avdrag 10 procent

Notering: Den bristande måluppfyllelsen i denna del av målrelaterad ersättning motsvarar en prognostiserad återbetalning med drygt 1,4 miljoner kronor i vårdcentralsuppdraget. Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Mått 1. Vårdgivaren ska bidra till en sammanhållen vård och genom en förstärkt utskrivningsprocess för de patienter som riskerar oplanerad återinskrivning på sjukhus inom 30 dagar (så kallade fokuspatienter) Rapportering 1. 70 procent av antalet signaler om utskrivning av fokuspatient i Prator ska efterföljas av ett uppföljande telefonsamtal till fokuspatient (giltiga bortfall är inkluderat i procenttalet). Notering: Inom målområde sammanhållen vård har fortsatt införande av aktuell rutin upphört efter pilotverksamhet i Enköping. Läkemedel Mått 1. Vårdgivaren ska för patienter som är 75 år eller äldre minska förskrivningen av de läkemedel som berörs i satsningen Mest sjuka äldre - jämfört med december 2013. - antikolinerga preparat - Tramodol - långverkande bensodiazepiner - Propiomazin -NSAID-preparat 2. Vårdgivaren ska minska antalet antibiotikarecept per listad patient 2014 jämfört med 2013. Rapportering 1. Redovisa förskrivningen i jämförelse med föregående år. 2. Redovisa antalet recept per listad patient i jämförelse med föregående år. Regelbok mödravårdscentral Av regelboken, sidan 33, framgår att uppföljningen syftar till att granska om Vårdgivaren uppfyller kraven för regelboken. Syftet är även att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag. En stor del av efterfrågade data hämtas av beställaren via befintliga journal- och verksamhetssystem. Vårdgivaren är ålagd att rapportera de uppgifter som ej kan hämtas från befintliga system. Landstingets mödrahälsovårdsenhet ansvarar för insamling, sammanställning och bearbetning av statistik för verksamhetsuppföljning av mödrahälsovården. Enheten sammanställer en årsrapport som återkopplas till verksamheter och beställare. Vårdgivarens årliga rapportering ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling

Miljö Bedömning av status gällande redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok sidan 34. Mått 1. Vårdgivaren ska registrera alla gravida i mödrahälsovårdsregistret vid inskrivning och vid avslutad graviditet. Rapportering. 1. Vid täckningsgrad 95 procent av antalet registrerade gravida i Huldra som är registrerade i graviditetsregistret/mödrahälsovårdsregistret är ersättningen 100 procent. Regelbok barnavårdscentral Uppföljningen gällande regelbok för barnavårdscentral utgår vad gäller den löpande uppföljningen från registrering i Basta och Cosmic. Vårdgivarens årliga rapportering ska omfatta: Kvalitetssystem Patientsäkerhet Hälsoinriktat arbete Personal Samverkan Forskning och utveckling Miljö Vårdgivaren ska utöver ovanstående rapportering även rapportera avvikelser från i regelboken fastställda målnivåer inom nedanstående områden. Hälsoövervakning Mått 1. Andel övervakade barn. 2. Andel nyfödda barn som fått hembesök inom en månad efter hemkomst. 3. Andel övervakade barn 1, 3, 4, 5 år. 4. Andel språkbedömda barn 3 år. 5. Andel synbedömda barn 4 år. 6. Andel barn med tillväxtuppgift vid 3, 4 och 5 år. Rapportering, måluppfyllelse 1. 99 procent 2. 85 procent (mått med målrelaterad ersättning) 3. 95 procent 4. 90 procent 5. 90 procent 6. 90 procent Hälsosamtal

Mått 1. Andel ammande vid 4 månader 2. Andel ammande vid 6 månader 3. Andel föräldrar som röker vid 4 veckor 4. Andel föräldrar som röker vid 9 månader 5. Anderl mödrar som erbjudits EPDS Rapportering, måluppfyllelse 1. 87 procent 2. 77 procent 3. < 5 procent 4. < 8 procent 5. > 80 procent Vaccinationer Mått 1. 3 doser DTP, Polio, Hib (andel 2-åringar) 2. Pneumokocker (andel 2- åringar) 3. MPR (andel 2-åringar) 4. Tuberkulos respektive hepatit B (andel vaccinerade riskbarn) 5. Andel barn som saknar uppgift om BCG- och hepatit B-indikation Rapportering, måluppfyllelse 1. 98 procent 2. 98 procent 3. 95 procent 4. 95 procent 5. < 1,5 procent Kvalitetsuppföljning Mått 1. Andel folkbokförda barn som helt saknar data. Rapportering, måluppfyllelse 1. < 3procent Bedömning av status gällande redovisning av kvalitetsmått för bedömning av målrelaterad ersättning, regelbok sidan 34. Mått 1. Vårdgivaren ska registrera antalet hembesök inom 30 dagar och redovisa andelen av alla barn som fått minst ett hembesök. (De barn som skrivs ut från barnbördshus/barnklinik efter dag 14 är exkluderade i statistiken).

Rapportering 1. Vid täckningsgrad 85 procent = ersättning 100 procent MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Av det beslutade vårdavtalet för 2014-2016 framgår under punkten 4 Uppföljning att Utföraren ska i delårsrapport och årsredovisning, lämna en redovisning till Beställaren avseende de verksamheter vårdavtalet avser. Prognos Föreliggande vårdavtal som omfattar en verksamhetsvolym motsvarande drygt 64 miljoner kronor i omsättning formulerar inga särskilda målrelaterade ersättningar. Gjord prognos av måluppfyllelse i denna sammanställning omfattar Primärvårdens uppfattning om fullgörande av de i avtalet preciserade åtagandena. Kommentar/lägesbeskrivning Akutmottagningar vid Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral som är öppna hela dygnet. Verksamhetsansvaret omfattar samtliga akuta insatser gällande vårdnivå primärvård och som inte ska hanteras av sjukhusens akutmottagningar. Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på exempelvis väntetider vid akutbesök. I uppdraget ingår att akutmottagningen vid Östhammars vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar. (andel av totalt anslag = 67 procent (43 Mnkr)) Primärvårdsjour vid Enköpings husläkarcentrum (öppet klockan 17-21 på vardagskvällar och klockan 9-18 på helger). Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på väntetider vid akutbesök. (andel av totalt anslag = 4 procent (3 Mnkr)) Beredskapsverksamhet, alla dagar kl 17-08 och lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet, innebär att läkare finns i beredskap för att vid behov kunna konstatera dödsfall och utfärda vårdintyg samt ge medicinsk rådgivning till kommunernas särskilda boenden. Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour- och beredskapsverksamhet i primärvård. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. (andel av totalt anslag = 9 procent (6 Mnkr)) IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Funktionshyresdokumentet, som definierar servicenivå och tjänstebeskrivning, och priset justeras i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård. Eventuellt över- och underskott i verksamheten regleras vid årets slut. (andel av totalt anslag = 14 procent (9 Mnkr)) Neurosjukgymnast Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral, Strokesjukgymnast Samariterhemmets vårdcentral och Knivsta vårdcentral. andel av totalt anslag = 1 procent (0,8 Mnkr)) Konsultläkarverksamhet inom verksamhetsområdena vid Tierps och Östhammars vårdcentraler. Akademiska sjukhuset tillhandahåller konsultinsatserna till Utföraren. Beslut kommer att fattas i särskild ordning som kan påverka nuvarande uppdrag. (andel av totalt anslag = 5 procent (3 Mnkr)) Landstingsfullmäktige fattade i april 2013 beslut om att delar av anslagsfinansierad verksamhet enligt vårdavtal skulle överlämnas till Akademiska sjukhuset respektive förvaltningen Hälsa och habilitering. Dessa förändringar genomfördes

vid årsskiftet 2013/2014. Vad gäller kvarvarande verksamheter så är eller har dessa i samtliga delar varit föremål för olika utredningar eller överväganden. I den pågående vårdavtalsdialogen för 2015 så bedöms verksamheterna vid akutmottagningar, primärvårdsjour i Enköping samt PV/IT vara de kvarvarande uppdragen.

Delårsrapport 2014 Folktandvården

Sammanfattning Folktandvårdens förutsättningar för att nå målen i Styrkort är goda med några undantag. Köerna har ökat och volymen besök har gått ned. Som en följd av den lägre besöksfrekvensen kommer inte heller de ekonomimål som är kopplade till produktionen att nås. Ett intensivt arbete för att komma tillrätta med den lägre produktionen pågår. Ett par mål kommer inte att nås där Folktandvården är beroende av Landstinget, det rör schemaläggningsprogram samt implementering av Folktandvårdens övergripande nyckeltal. Ekonomin är god och helårsresultatet förväntas bli 1,8 MSEK bättre än vad som budgeterats. Viktiga händelser Ett av syftena med Folktandvården är att möta befolkningens behov av tandvård, därmed är tillgänglighet en högprioriterad fråga. Arbetsgrupper är tillsatta för att se över arbetstidsmodelller, tidbokning, öppethållande samt arbetssätt. Ambitionen är att skapa utrymme för fler kunder att besöka oss för att få behandling. Frisktandvårdsavtalen fortsätter att öka och speciellt glädjande är att 53% av 20-29 åringar har tecknat avtal. Folktandvårdens produktionssystem T4 står inför en omfattande uppgradering. De 14 berörda tandvårdsorganisationerna har tillsammans skapat 20 arbetsgrupper som arbetar aktivt med att ta fram kravspecifikationer samt att enas om övergripande tandvårdsprocesser. Barnrättsperspektivet är i fokus och underlag är framtaget för att ge möjlighet till etiska falldiskussioner ute på klinikerna. Ekonomi Senaste månadens utfall Folktandvården visar för augusti månad ett resultat som är 2,3 MSEK sämre än budgeterat. Intäkterna ligger 1,0 MSEK under budgeterad nivå, där styckepris vuxna och tandreglering inte nått upp till budgeterad nivå. Personalkostnaderna sammantaget ligger för augusti månad i nivå med budget. Summa övriga kostnader är för aktuell månad högre än budgeterat med 1,3 MSEK. Under augusti har kostnaden för nationell ST-utbildning belastat resultatet med 0,5 MSEK, något som tidigare år kommit senare under hösten. Till det kommer att IT-tjänster drift och underhåll är 0,5 MSEK högre än budgeterat, vilket beror på att HR- och Ekonomisystemen faktureras tertialvis och inte följer budgetkurvan. Avskrivningarna är i nivå med budget. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget % Summa intäkter 29 30 26-3% Summa personalkostnader -19-19 -18 0% Summa övriga kostnader -9-8 -8-16% Summa avskrivningar/nedskrivningar -1-1 -1-2% Resultat 0 2-1 95% Ackumulerat utfall Folktandvårdens ackumulerade resultat till och med augusti är 18,3 MSEK, vilket är 6,3 MSEK bättre än budget. Juli månads enskilda resultat var 9,1 MSEK vilket är högre än övriga månader och har sin orsak i sättet att bokföra löner.

Intäkterna är 0,6 MSEK bättre än periodens budget. Avvikelsen mot budget beror på ersättning för Landstingsfinansierade projekt, något som inte budgeterats. Personalkostnaderna är 5,9 MSEK lägre än budgeterat, orsaken till avvikelsen är i huvudsak att budget lagts på fel nivå samt att ett antal kliniker haft ersättningsrekryteringar som varit svåra att tillsätta och därmed tagit tid. Summa övriga kostnader har ett utfall som är i paritet med budget. Avskrivningarna följer budgeterad nivå. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget % Summa intäkter 272 271 261 0% Summa personalkostnader -170-176 -166 3% Summa övriga kostnader -78-78 -76 0% Summa avskrivningar/nedskrivningar -5-5 -5-1% Resultat 18 12 15-53% Delårsresultat jämfört med föregående år Folktandvårdens resultat ackumulerat augusti 2014 är 3,6 MSEK bättre än resultatet motsvarande period föregående år. De totala intäkterna har ökat med 3,9%, 10,1 MSEK, jämfört med föregående års intäkter. År 2013 periodiserades intäkterna inte full ut, vilket står för 4,4 MSEK av differensen. Resterande differens på 5,7 MSEK, 2,2%, är effekten av prisökningar som genererats av Referensprislistan, Frisktandvårdsprislistan, Specialistprislistan samt nya priser för E-åtgärder. Lönekostnadsökningen är mellan perioderna 2,4% och är därmed i linje med löne-revisionen. Raden lönekostnader har ökat ytterligare med 0,4% på grund av olikheter i periodisering av retroaktiva löner. Summa övriga kostnader är 1,6 MSEK högre under 2014 än året innan på grund av datorutbyte på Klinikerna samt inhyrda konsulter inom Kommunikation och IT. Årsprognos Det prognostiserade resultatet för 2014 är 10,2 MSEK, vilket är 1,8 MSEK högre än budgeterat resultat. Avgörande betydelse för resultatförbättringen är att personalkostnaderna kommer att bli lägre än vad som budgeterats. Personalkostnaderna har budgeterats för högt i kombination med att det vid flera rekryteringar dragit ut på tiden innan ny ersättare tillträtt. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget % Summa intäkter 416 417 405 0% Summa personalkostnader -269-274 -261 2% Summa övriga kostnader -128-127 -125-1% Summa avskrivningar/nedskrivningar -8-8 -7-3% Resultat 10 8 12-22% Produktion Senaste månadens utfall För allmäntandvården följer augusti månad samma trend som funnits under hela 2014, att antalet besök är färre än budget och även färre än samma månad året innan. Skillnaden jämfört med budget och föregående år är dock mindre än tidigare månader under året. Specialisttandvården har genomfört fler patientbesök jämfört med budget och med utfallet föregående år. Nettotill-

skottet av nya frisktandvårdsavtal är lågt jämfört med budget och samma månad förra året. Försäljningen av Frisktandvårdsavtal är ojämnt fördelad under året och är till viss del beroende på särskilda aktiviteter som genomförs. Folktandvården Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård 19896 20026 20331-0,65% -2,14% Antal besök, specialistvård 3904 3665 3665 6,52% 6,52% Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan 42 250 103-83,20% -59,22% fg månad Totalkostnad / antal besök 1216 1188 1126 2,29% 7,97% Ackumulerat utfall Antalet besök i allmäntandvården har minskat något jämfört med motsvarande period förra året, däremot har Specialisttandvården tagit emot fler besök än under föregående år. Totalt har knappt 95 000 patienter fått tandvård att jämföra med knappt 100 000 patienter under samma period förra året. Viktigast för tandvården är antalet timmar med patient i behandlingsstolen, att antalet vårdtimmar är stort. Under årets första åtta månader har antalet vårdtimmar minskat med 4100 timmar jämfört med samma period förra året, en minskning med 3%. Att hitta en rimlig förklaring till att flera produktionsmått gått ner har varit svårt, analysen fortsätter. Allmäntandvård Att antalet unika patient ID har minskat gör att fler patienter väntar på vård. Allmäntandvården har stort patienttryck och cirka hälften av klinikerna uppger att vuxna patienter får vänta längre än tre månader på planerade behandlingar. Nya vuxna patienter kan alltid erbjudas vård på någon klinik, men inte alltid den klinik kunden önskar. Även inom barn- och ungdomstandvården finns en viss fördröjning vid ett fåtal kliniker som beräknas vara åtgärdade vid årsskiftet. Sammantaget innebär detta att köerna till allmäntandvården ökat. Det finns flera orsaker till att vårdefterfrågan ökat, bland annat inflyttning samt flera nya asylboenden. Målsättningen är att öka vårdkapaciteten genom att åter nå de produktionsnivåer som gällde 2013 samt att skapa utrymme för och rekrytera mer personal. Analys av orsakerna till att majoriteten av klinikerna behandlat färre patienter än föregående år förväntas ge svaret på hur trenden skall vändas. Specialisttandvård Kötiderna till specialisttandvården har varit ett problem under flera år. Under 2013 gjordes satsningar på rekrytering och förändrat arbetssätt, vilket gav resultat och väntetiderna var i slutet av 2013 3-4 månader eller kortare inom alla specialiteter. Under 2014 har köerna åter vuxit för att nu vara 5-6 månader för vuxenspecialiteterna utom för protetik där väntetiden är 10 månader. Kön har även ökat inom den specialiserade barntandvården och väntetiden är nu ca 5 månader för oprioriterade patienter. Inom tandregleringen finns inga köer. En av orsakerna till de ökade förseningarna är ett ökat remissinflöde - endodonti och bettfysiologi har till exempel ökat sitt remissantal med 14% respektive 7% sedan förra året. Allt fler remisser kommer också från remittenter utanför Folktandvården. Protetik har inte ett ökat remissflöde utan här beror de långa väntetiderna på att två specialisttandläkare slutat och rekryteringen av ersättare har varit svår. Åtgärder För att öka produktionstalen har en rad aktiviteter påbörjats där nya arbetstidsmodeller och översyn av tidboksplanering är viktiga inslag. För att fokusera frågan ytterligare kommer alla kliniker att besökas av Tandvårdsdirektören under temat Tillgänglighet där frågan om tillgänglighet diskuteras. Andra aktiviteter är översyn av lokaler, hantering av flex- och kompensationstid samt förbättrad schemaläggning. För att komma till rätta med kösituationen för specialisttandvården har ett separat åtgärdspaket tagits fram.

Folktandvården Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Antal besök, allmäntandvård 170969 177394 180056-3,62% -5,05% Antal besök, specialistvård 30334 31486 30670-3,66% -1,10% Antal i kö, specialistvård 704 Netto tillskott nya frisktandvårdsavtal sedan 1717 2000 1922-14,15% -10,67% årets början Antal frisktandvårdsavtal vid periodens utgång 41162 41445 38851-0,68% 5,95% Totalkostnad / antal besök 1258 1263 1171-0,34% 7,44% Årsprognos Prognosen för helår är att antalet besök och unika patient ID inte kommer att nå budget. Först och främst måste fjolårets produktionsnivåer återskapas och för att öka tillgängligheten. Det finns även ett behov av att rekrytera för att möta det ökande vårdtrycket. Prognosen är därför att Folktandvården inte kan hämta igen den produktion vi förlorat hittills under året, under hösten kommer produktionen av tandvård uppgå till budgeterad nivå. Medarbetare Senaste månadens utfall Det totala sjuktalet är 3,74%, en minskning sedan föregående månad då sjuktalet uppgick till 3,85. Antal årsarbetare påverkas av semester och sjukdom, en jämförelse mellan åren är därför inte relevant. Timlönekostnaden har ökat något från föregående månad. Ackumulerat utfall jämfört med föregående år Årsarbetare Antalet årsarbetare för perioden uppgick till 360 stycken och har minskat med en person i jämförelse med föregående år. Under den senaste månaden syns ett trendbrott då antalet anställningar ökar. Antalet tandläkare har ökat med en årsarbetare, antalet tandhygienister har minskat med två årsarbetare och tandsköterskor med en årsarbetare jämfört med föregående år. Målet är att rekrytera fler tandhygienister, i dagsläget är det få sökande till utannonserade tjänster som tandhygienist och tandsköterska. Timlönekostnader Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 1,51% jämfört med helår 2013. Folktandvårdens timlönekostnad uppgick för perioden till 201,71 SEK vilket kan jämföras med 2013 då timlönekostnaden uppgick till 197,3 SEK. Den procentuella ökningen förväntas stiga något då löneöversynen för samtliga områden inte är slutförd. Sjukfrånvaron Folktandvårdens totala sjuktal för perioden uppgick till 3,74%, en minskning med 0,93% jämfört med motsvarande period föregående år. Målet för sjukfrånvaron 2014 är 4,4%. Den långa sjukfrånvaron har minskat med 0,62% och uppgår till 1,60%. Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,21 procentenheter och uppgick till 1,41 %. Gruppen 50 år eller äldre är de med högst sjukfrånvaron, 4,45%. Kvinnornas totala sjukfrånvaro var något högre än männen, kvinnor 3,79% och män 3,41%. Inhyrd personal Inget behov av inhyrd personal finns.

Folktandvården Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 1,51 Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -1-0,20 Total sjukfrånvaro, % 3,74 4,4 4 Inhyrd personal, mnkr 0 0,0 0

Bilaga 1 Årsprognos Folktandvården Årsprognos Folktandvården tkr Utfall 201408 Budget 201408 Utfall 201401-201408 Budget 201401-201408 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 0 0 0 0 0 0 0 0 Rörlig ersättning från HSS 0 0 0 0 0 0 0 0 Fast ersättning från HSS 4 170 4 170 33 358 33 359 48 851 50 038 50 038 0 Vårdvalsintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Riks-/regionsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Patientavgifter sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Intäkter enligt tandvårdstaxan 24 606 25 457 234 522 234 348 350 599 361 977 360 500-1 477 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 0 0 450 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 284 417 3 286 3 334 5 846 5 001 5 001 0 1 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 29 060 30 043 271 616 271 041 405 296 417 016 415 539-1 477 Lönekostnader läkare 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader övrig personal -18 871-18 327-166 223-169 791-253 051-265 186-262 000 3 186 Övriga personalkostnader -173-734 -3 564-5 869-7 528-8 804-7 000 1 804 2 Summa personalkostnader -19 044-19 061-169 787-175 660-260 579-273 990-269 000 4 990 Inhyrd personal 0 0 0 0 0 0 0 0 Vårdval specialistvård 0 0 0 0 0 0 0 0 Köpt vård 0 0 0 0 0 0 0 0 Läkemedel -99-130 -1 094-1 198-1 665-1 903-1 903 0 Medicinsk service -86-91 -534-728 -888-1 092-1 092 0 Köpt tandteknik och tandvård -1 256-1 509-15 551-15 761-23 820-24 507-24 507 0 Medicinskt material -1 353-1 287-13 711-13 219-21 622-23 012-23 012 0 Lokal- och fastighetskostnader -2 453-2 508-19 420-20 067-31 298-30 101-30 101 0 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 Finansiell nettokostnad 286 261 2 306 2 087 3 022 3 130 3 300 170 Övriga kostnader -4 266-2 658-30 283-29 389-48 768-49 358-51 000-1 642 3 Summa övriga kostnader -9 227-7 922-78 287-78 276-125 039-126 843-128 315-1 472 Avskrivningar/nedskrivningar -662-649 -5 263-5 189-7 415-7 783-8 000-217 Summa avskrivningar/nedskrivningar -662-649 -5 263-5 189-7 415-7 783-8 000-217 RESULTAT 127 2 412 18 279 11 916 12 263 8 400 10 224 1 824 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0 0 0 0 0 investeringar i utrustning -422-992 -7 468-7 939-5 214-11 909-11 909 0 Not 1 Övriga intäkter: Periodens ackumulerade utfall är i paritet med budget, vilket gör att prognos ligger på budgeterad nivå. Not 2 Övriga personalkostnader Under perioden har utbildning och intern representation varit lägre än budgeterat varför prognosen sänks. Not 3 Övriga kostnader: Utfallet är 0,8 MSEK över budget där avvikelsen beror på att konsulter inom IT och Marknad hyrts in för 0,4 MSEKsom inte var budgeterade. Till det kommer utbyte av datorer på Klinikerna för 0,4 MSEK där kostnaden inte stämmer med budgetkurvan. Prognos för raden övriga kostnader höjs med 1,6 MSEK på grund av periodens resultat samt att utbyte av datorer på Kliniker kommer att ske med 0,8 MSEK under hösten.

Bilaga 2 Styrkort MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan FTV: 20% fler patienter anser att de fått information om behandlingskostnaden I Folktandvårdens patientenkät som genomfördes 2013 var det viktigaste förbättringsområdet att ge patienterna bättre kostnadsinformation. En uppföljande enkät har tagits fram som enbart fokuserar på kostnadsinformation. Enkäten kommer att distribueras på klinikerna tidig höst 2014. Ökad faktisk tillgänglighet FTV: Alla patienter får vård inom 3 månader Öka volymen internetbokningar med 30% Folktandvården har väntetider > 3 mån för oprioriterade patienter inom specialisttandvården för vuxna och vissa allmäntandvårdskliniker. Antalet internetbokningar bedöms vara oförändrat jämfört med 2013. Under året har en ny internettidbok tagits fram som nås via Mina Vårdkontakter. En arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för hur tider på nätet ska ställas till förfogande. Det nya konceptet kommer att starta vid årsskiftet 2015. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten FTV: Förbättra patientsäkerheten ur ett mångkulturellt perspektiv Folktandvården har under 2013-2014 gjort satsningar på att förbättra bemötande och information till personer som är födda utanför Sverige. Två projekt pågår, ett i Gottsunda som främst riktar sig till barn och ett som riktas till äldre inom Kunskapscentrum för äldretandvård. Målet är att fler personer inom gruppen utlandsfödda ska nås av tandvård och att den ska kunna utföras på ett säkert sätt. Under året har anvisningarna för asylsökande och tillståndslösa reviderats så att den följer Socialstyrelsens råd om tandvård som inte kan anstå. Under året har även riktlinjerna för hanteringen av personer med skyddad identitet reviderats så att en säkrare tandvård kan erbjudas. Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen Samtliga mål i likabehandlingsplanen räknar vi med att ha uppnått vid årets slut. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras FTV: Bibehålla antalet barn 2-19 år på 2013 års nivå Genomförande av aktiviteter för barnens rättigheter pågår. En enkät som riktar sig till barn i åldern 3-6 år där barnen själva får ge sina synpunkter på tandvården har tagits fram och testas under hösten av några kliniker. Ett antal typfall som beskriver etiska dilemman när det gäller barns delaktighet och självbestämmande i tandvårdssituationer har tagits fram. Klinikerna använder typfallen för att diskutera fram förhållningssätt. Antalet barn redovisas i årsrapporten. Prognosen är att målet kommer att uppnås.

Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder FTV: 50% av 21-åringarna har tecknat Frisktandvårdsavtal Nationella riktlinjer för tandvård togs fram av Socialstyrelsen 2011. En stor del av rekommendationerna som ges gäller sjukdomsförebyggande åtgärder. Riktlinjerna ligger till grund för processbeskrivningar, rutiner och riktlinjer. Effekterna av de förebyggande åtgärderna dokumenteras på flera områden: - Utvecklingen av kariesförekomst följs över tid - Att sjukdomsförebyggande åtgärder utförs följs genom rapporteringen till Försäkringskassan - I patientenkäten får patienterna frågan om de fått lära sig hur de själva kan hålla tänderna friska. I enkätundersökningen 2013 svarade 92% av patienterna svarade ja på frågan, en ökning med 15% jämfört med 2010. Konceptet Frisktandvård är centralt för Folktandvården. Under året har flera forskningsrapporter kommit som visar att patienter med avtal har en mer positiv hälsoutveckling än patienter som betalar enligt styckeprismodellen. Målet att 50 % av 21- åringarna ska teckna avtal är redan uppnått. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin FTV: Antalet äldre som får nödvändig tandvård ska öka med 10% Folktandvården har byggt ut den mobila tandvården som utförs på äldreboenden under 2014 med syftet att fler äldre ska kunna erbjudas tandvård. Mätning av hur många äldre som fått tandvård görs vid årets slut. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras FTV: Prognostiserat resultat vid T2 får ej avvika mer än 1,5 MSEK från helårsresultat Resultatet är minst 1% av omsättningen Resultatmålen utvärderas vid årsbokslut. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre FTV: Totalkostnad i förhållande till antal besök är samma eller lägre än föregående år. Oförändrad timkostnad för tdl + ass jämfört med 2013 Antalet besök har minskat och personalkostnaderna ökat vilket gör att målet ej kommer att nås. Målet oförändrade timkostnader för tdl + ass kommer inte att nås då andelen tandläkartid är för stor i förhållande till assistanstid. Produktion Mål prognos Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade FTV: Två av fyra huvudprocesser implementeras Andel patienter som får sjukdomsbehandling vid kariesdiagnos ökar med 25% Prognosen är att huvudprocesserna kommer att vara standardiserade vid årets slut

och att undersökningsprocessen och förebyggande vård ska vara implementerade. För att öka andelen patienter med karies som också får sjukdomsbehandling har ett vårdprogram tagits fram för karies. Uppföljningen av andelen som fått sjukdomsbehandling görs via tandhälsoregistret på Försäkringskassan när året är slut. Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas FTV: Folktandvårdens nya nyckeltalsstruktur implementeras Folktandvården arbetar med produktionsplanering av vården på individnivå genom beslutsstödet R2 och lokala/nationella register i följande steg: 1) identifiera patienters och befolkningens behov, 2) hälsobedömningen i R2 ligger till grund för produktionen, 3) resurserna planeras utifrån befolkningens behov, och 4) produktionen följs upp med nyckeltal. Under 2013-14 har Folktandvården tagit fram nyckeltal som är heltäckande för verksamheten. Samtliga nyckeltal är definierade och dessutom är det beskrivit hur datafångst görs. Implementeringen har inte kunnat göras enligt plan då det inte är möjligt att göra nya rapporter i Diver och SAS ännu inte är på plats, En enklare form av nyckeltal används i verksamheten i väntan på implementering av de nya. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Samtliga arbetsledare och miljöombud har genomgått en riskbedömningsutbildning om farliga kemikalier. Ett gemensamt riskbedömningsmål har utarbetats för Folktandvårdens gemensamma produkter. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 FTV: Öka användningen av telemedicinmöten med 20% Koldioxidutsläpp från Folktandvården tjänsteresor har minskat med -42,61% sedan 2010. Antalet telemedicinmöten redovisas i årsrapporten. Stor satsning på telemedicinmöten har gjorts under året både inom äldretandvård och specialisttandvård. Förnyelse Mål prognos Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar Implementering av forskningsstrategin pågår. Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden FTV: Forskning inom laservård genomförs enligt fastställd plan Forskning inom äldretandvård genomförs enligt fastställd plan Implementera IT-strategin Forskning inom de strategiska områdena har fortsatt enligt plan under året. FoUarbetet redovisas i årsrapporten. Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Behandlingsmetoderna förändras kontinuerligt. Som stöd för detta använder klinikerna kvalitetschecklistan. Nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen är grunden för val av behandlingsmetoder.

Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning) FTV: Utvecklingsprojekt för schemaläggning/tidbok genomförs Utvecklingsprojektet pågår Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer FTV: Kartlägga och kommunicera konkurrensläget Folktandvården har konkurrens från andra aktörer när det gäller personalförsörjning och patienttillgång. Särskilt fokus har funnits på personaltillgång under året. Medarbetare Mål prognos Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning FTV: 90% av åtgärderna i personal- och kompetensförsörjningsplanen är genomförda. Folktandvårdens kompetensförsörjningsplan omfattar chefsförsörjning och vilka åtgärder som är kopplade till chefsförsörjningen. Vid årsskiftet är bedömningen att målet kommer att vara uppnått. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Folktandvården arbetar med många olika aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket genom sommarstudenter, marknadsföring på mässor och i skolor, information via hemsida och broschyr, adeptprogram, utvecklingstjänst mm Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat FTV: EMI, Engagerad Medarbetar Index >4,1% Nya riktlinjer för medarbetarskap klart EMI index var 4,24 Riktlinjer för medarbetarskap finns framtagna till årsskiftet. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Sedan 2009 har alla medarbetare individuella styrkort Upplevelsen av delaktighet har ökat Resultatet för Delaktighet ligger på samma värde som år 2012, 3,7 Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Alla delar i VerkSam är uppfyllda. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Folktandvården har fram till sista augusti en total sjukfrånvaro på 3,74 procent.

12 (14) Bilaga 3 Måluppfyllelse vårdavtal (regelböcker) MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL (regelböcker) Mål Prognos Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella riktlinjer för tandvård ska tillämpas Nationella riktlinjer för tandvård tillämpas i alla vårdprogram, rutiner och uppföljningar av vårdkvalitet. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan 2013-2014 beaktas Redovisas i årsrapporten. FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas FoU-arbetet utvecklas kontinuerligt. Nya projekt har startats, tex. laserkirurgi, uppföljning av tandregleringsbehandlingar och telemedicin. Dessutom har den administrativa hanteringen och uppföljningen av FoU-projekt omarbetats och förbättrats under året. Säker vård: Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas Redovisas i årsrapporten. Patientfokuserad vård: Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet Folktandvården genomför en stor patientenkät var 3:e år (senast 2013). Övriga år görs uppföljningar av patienternas uppfattningar genom att mäta inom utvalda grupper eller delområden. Under 2014 mäts inom området tandreglering, laserbehandling och bettfysiologi. En satsning på mångkulturellt perspektiv har genomförts och i samband med detta har intervjuer genomförts med kunder/patienter. I ett särskilt projekt har en enkät som möjliggör för förskolebarn att beskriva hur de upplever tandvården tagits fram. Enkäten kommer att testas på en klinik under hösten. Fokus läggs även på att förbättra områden i förra årets stora enkät. Främst gäller det patienternas uppfattning om kostnadsinformation innan behandlingar. Inom tandvården finns inga nationella patientenkäter. Tillgängligheten till specialisttandvården ska fortsatt förbättras Ökat remissinflöde och bemanningsproblem inom specialisttandvården för vuxna gör att väntetiderna för oprioriterade patienter har blivit längre under året. Störst problem finns inom protetik där väntetiden är 10 månader. För övriga vuxenspecialiteter är väntetiden 5-6 månader. Tandregleringen är köfri, dock uppvisar barnspecialisttandvården temporärt en mindre kö. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas Flera aktiviteter inom området pågår. Enkäten riktad till förskolebarn som beskrivs ovan är en av dessa. Dessutom har ett antal kliniska fallsituationer tagits fram som inkluderar etiska dilemman när det gäller barns rätt att få information, samtycke och delaktighet i beslut i tandvården. Klinikerna använder fallsituationerna som diskussionsunderlag för att göra all personal medveten om barnets perspektiv.

13 (14) Effektiv vård: Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON Folktandvården använder ett databaserat beslutsstöd, R2, för att styra patienter och behandlingsbehov till rätt personalkategori. Tandhygienister och tandsköterskor utför en stor del av undersökningarna och de förebyggande behandlingarna. Avancerade behandlingar styrs till kompetenta allmäntandläkare för att avlasta specialisttandvården. Under 2014 har det uppstått rekryteringsproblem när det gäller tandhygienister och tandsköterskor medan det är lätt att rekrytera allmäntandläkare. Detta har medfört att nyckeltalen för BEON försämrats. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen Genom beslutsstödet R2 kan intervallet för undersökningar och val av behandlingsinsatser styras utifrån hälsobedömningen. Personalens följsamhet till beslutsstödet ökar kontinuerligt. Fortsatt arbete med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster Folktandvården har sedan flera år haft möjligheter att boka tider på nätet. Under 2014 har en ny funktion tagits fram där Mina vårdkontakter används för en enkel och säker tidsbokning. Systemet fungerar för både nybokningar och ombokningar. Jämlik vård: Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras Folktandvården har tagit fram en likabehandlingsplan ur medborgarperspektiv. Konkreta mål har inkluderats inom bemötande, tillgänglighet och god vård på lika villkor. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård Asylsökande och tillståndslösa barn erbjuds tandvård på alla kliniker. För ensamkommande flyktingbarn genomförs uppsökande verksamhet. Statistik presenteras i årsrapporten. Vård i rimlig tid: Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har Samtliga allmäntandvårdskliniker har öppet på andra tider än vardagar 8-17. Specialisttandvården finns sedan några år lokaliserad även i Enköping. Väntetiden för planerade behandlingar ska vara högst tre månader Vårdtrycket på allmäntandvården har ökat det senaste året, vilket framför allt på vuxensidan innebär viss eftersläpning i kallelser av revisionspatienter. För nya patienter erbjuds alltid vård inom 3 månader på någon klinik Störst problem med vårdkapacitet finns i Norduppland. Inom vissa delar av specialisttandvården kan vård inte erbjudas inom 3 månader (se ovan). Väntetiden till specialisttandvård för patienter med prioriterat vårdbehov ska vara högst en månad Alla patienter med prioriterat vårdbehov får vård inom en månad. Hälsoinriktad tandvård: Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Uppföljningen av den populationsinriktade profylaxen görs läsårsvis. För läsåret 2013-2014 har 98% av alla förskolor och skolklasser fått besök av Folktandvårdens personal.

14 (14) Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren är infört vid fler barnavårdscentraler Vid flertalet barnavårdscentraler kommer ett utökat samarbete att införas under 2014. Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med 2013 Redovisas i årsrapporten. Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska Redovisas i årsrapporten. Motiverande samtal till ungdomar med tobaksbruk ska erbjudas. Redovisa uppföljning av effekt. Motiverande samtal erbjuds till ungdomar som uppger tobaksbruk. Under året har en uppföljning av resultatet gjorts. Av de tobaksbrukare som år 2011 fått motiverande samtal var det 35% som två år senare använde tobak, dvs. 65% hade slutat med tobaksbruket. Av tobaksbrukarna som inte fått motiverande samtal hade lika många, 66%, slutat med tobaksanvändningen. Det verkar således som om motiverande samtalet som det utförts i ordinarie tandvårdsverksamhet inte ledde till minskat tobaksbruk. Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska Redovisas i årsrapporten. Kvalitetssäkrad vård: Leverera data till kvalitetsregister för karies och parodontit, SKaPa Data levereras kontinuerligt från Folktandvårdens patientjournaler till kvalitetsregistret SKaPa. Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med 2012-2013. Antal 2-åringar som har ett hälsosamtal registrerat 2014 ska öka i jämförelse med 2013. Redovisas i årsrapporten. Förnyelse: Ett kunskapscentrum för äldretandvård har skapats Kunskapscentrum för äldretandvård invigdes i januari 2014. Fyra FoU-projekt pågår. Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT pågår Ett projekt är genomfört och en artikel är accepterad i vetenskaplig tidskrift. Ytterligare ett projekt är nyligen godkänt av etikprövningsnämnden.

2014-09-15 Dnr: HOH 2014-0001 Delårsrapport T2-2014 Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings ledningskontor Kungsgärdets center S:t Johannesgatan 28 A Box 26074 750 26 Uppsala tel 018-611 62 41 fax 018-50 79 45 hoh@lul.se www.lul.se/hoh

2 (26) Delårsrapport 2014 Hälsa och habilitering Viktiga händelser Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnande 18 augusti och ska i första hand ta emot patienter som behöver inneliggande sjukvård men inte Akademiska sjukhusets resurser. Kommunkoordinator på akutmottagningen Akademiska sjukhuset, som utför bedömning av vårdbehov och vårdnivå (så kallat triage) för patienter över 65 år, har även uppdraget att undvika onödig inläggning på specialistvård. Koordinatorn hjälper till med kontakter med kommunen för extra insatser så att patienten kan vårdas hemma, alternativt direktinläggas på vårdboende eller Närvårdsavdelningen. Vi ligger långt fram med planering av en ny kundtjänst på Kungsgärdets center. Kundtjänsten ska verka för säkrare ankomstregistrering för alla brukare/patienter som besöker förvaltningens verksamheter på Kungsgärdets center samt ge avlastning avseende praktiska och administrativa arbetsuppgifter som idag handhas av enhetssekreterare/enhetschefer. Planeringen är att Kundtjänsten ska vara igång från och med början av 2015. Boken "Hej då tobak - ungdomars tankar om ett tobaksfritt Sverige", är klar och är på tryckning. Lansering av boken sker nationellt på LUFT-konferensen i början av oktober (Nationell konferens om tobak). Ungdomsmottagningarna har bjudits in till ett första möte under september. Mötets syfte är att tillsammans ta fram ett underlag som stöd för det kommande projektuppdraget avseende samordning av länets ungdomsmottagningar. Center för kommunikativt och kognitivt stöd (CKK) har invigts. Verksamheten visar, informerar och utbildar om produkter och ny teknik och vänder sig till brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. CKK ska även vara ett stöd till nätverk och förskrivare. Sammanfattning - Måluppfyllelsen i både styrkort och vårdavtal är enligt prognos mycket god. Samtliga mål i förvaltningens styrkort beräknas vara uppnådda vid årets slut. Samtliga mål i vårdavtalet som redovisas i delårsrapporten beräknas vara uppnådda vid årets slut. - Enkätresultat från brukar-/patientutvärderingar uppvisar hög andel brukare/patienter som är mycket nöjda med bemötandet. - Arbetet med ökad faktisk tillgänglighet har pågått under året med goda resultat. - Förvaltningen prognostiserar en budget i balans, trots underskottet för Audionommottagningen. - Förvaltningen ligger långt framme i arbetet med ledningssystemet för kvalitet. - Tillämpningen av modellen för produktionsplanering fortsätter att implementeras. - Center för kommunikation och kognitivt stöd är i drift. - Sjukfrånvaron har sjunkit jämfört med föregående år och ligger fortfarande under målet högst 4,2 procent. - Koldioxidutsläppen för totala tjänsteresor har minskat markant. - Väntetiderna håller sig inom bestämmelserna för både vårdgarantin och den förstärkta vårdgarantin. - Nya Närvårdsavdelningen öppnade under augusti. Ekonomi Förvaltningens ekonomi är god. Alla verksamheter har en budget i balans, förutom Audionommottagningen. Det som oroar när utfallet analyserats är att hjälpmedelskostnaderna har ökat med 17 procent (1 350 tkr) i jämförelse med förra året. Om kostnaderna fortsätter att öka i samma takt kan verksamheten få svårt att hålla budget. Att förvaltningen uppvisar ett överskott beror bland annat på att det har varit svårt och tagit tid att rekrytera nyckelpersoner till förvaltningens verksamheter. Förvaltningen gör bedömningen

3 (26) att resultatet vid årets slut kommer att vara i paritet med budgeten även med utebliven hyreskompensation på 500 tkr och underskottet för Audionommottagningen. Vi kan inte göra någon jämförande analys av resultatet mellan år 2013 och 2014. Verksamheter har överförts till vår förvaltning vilket innebär att kostnaderna ökat i storleksordning 24 mkr totalt mellan åren. Det är svårt att jämföra resultatet när förvaltningen ökar eller minskar antalet verksamheter mellan åren. Senaste månadens utfall I tabellen nedan redovisas resultatet för augusti månad. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter 23 25 16-2 Summa personalkostnader -13-14 -10 0 Summa övriga kostnader -2-9 -4 7 Summa avskrivningar/nedskrivningar 0 0 0 0 Resultat 7 2 1 6 Under augusti justerades posten övriga kostnader positivt med ca 4 500 tkr. Det är vidarefaktureringen av kostnader för läkare i särskilt boende (SÄBO) under sommaren som ger minskade kostnader för augusti. Skillnaden i resultat mellan åren och med hänsyn till vidarefaktureringen av SÄBO- kostnader, blir ca 1 500 tkr bättre år 2014. Ackumulerat utfall Ackumulerat utfall jan-aug. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 200 199 133 2 Summa personalkostnader -115-116 -85 1 Summa övriga kostnader -72-74 -39 1 Summa avskrivningar/nedskrivningar -3-3 -3 0 Resultat 10 6 5 4 Det ackumulerade utfallet visar på ett överskott. Förvaltningen har tagit höjd för kommande satsningar inom forskning och utveckling samt eventuellt ökade kostnader. Förvaltningen har under året fått utökad budget för att tillsätta tjänster i samband med övertagande av verksamheter. Dessa tjänster är nu tillsatta vilket innebär högre kostnader framledes. Tabellen ovan visar för år 2013 ett överskott för perioden med 5 000 tkr. Resultatet för hela året 2013 blev ett nollresultat. Eftersom vi har ökat vår budget med ca 47 procent måste vi ha ett bättre ackumulerat resultat i år för att hamna på ett nollresultat. Hela kompensationen för utökat antal tjänster betalades ut under våren utan att periodiseras vilket innebär bättre ackumulerat redovisat resultat. Hörcentralens audionommottagning ackumulerat utfall jan-aug. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 2 3 2-1 Summa personalkostnader -2-2 -2 0 Summa övriga kostnader -1 0 0 0 Summa avskrivningar/nedskrivningar 0 0 0 0 Resultat -1 0 0-1 Hörcentralens audionommottagning fortsätter att uppvisa underskott.

4 (26) Hjälpmedelskostnader Hjälpmedel exkl. inkontinenshjälpmedel Månad År 2014 År 2013 Avvikelse jan 126613 535476-408 863 feb 1016112 327926 688 186 mar 1212779 1509969-297 190 apr 1332270 1043707 288 563 maj 1689011 1059121 629 890 jun 1168317 939541 228 776 jul 1935000 1849767 85 233 aug 760 546 617 802 142 744 sep 0 okt 0 nov 0 dec 0 tot 9 240 648 7 883 309 1 357 339 Förvaltningen vill ovan visa hur hjälpmedelskostnaderna har ökat under året i jämförelse med året innan. Vi kommer att lägga ett förslag att kostnaderna ska tas där kostnaderna uppkommer. Det innebär att andra förvaltningar, som idag förskriver men där Hälsa och habilitering tar kostnaderna, själva får ta dessa. Inför år 2014 fick förvaltningen en ökad budget för hjälpmedel med 3 000 tkr. Ramjusteringen täcker inte de ytterligare ökade kostnaderna under året. Årsprognos Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter 299 298 199 1 Summa personalkostnader -179-184 -136 4 Summa övriga kostnader -115-110 -59-5 Summa avskrivningar/nedskrivningar -5-4 -5 0 Resultat 0 0 0 0 Förvaltningen prognostiserar ett nollresultat även vid underskott för Audionommottagningen på ca 1 000 tkr samt utebliven hyreskompensation på 500 tkr. I samband med att förvaltningen ökade i storlek togs ett beslut centralt att tillsätta resurser för ökat antal tjänster. Några av tjänsterna har tillsatts efter sommaren vilket innebär lägre kostnader i år än vad som hade kalkylerats. Alla tjänster har nu blivit tillsatta och kommer få en helårseffekt avseende kostnaderna för nästkommande år. Vi har svårt att göra prognos för de verksamheter som 1 januari 2014 kommit till förvaltningen eftersom nettokostnaderna för perioden inte kan jämföras. Det som vi kan konstatera är att verksamheterna ser ut att hålla sin budget. Det finns dock en viss oro över att kostnaderna för inkontinenshjälpmedel och övriga hjälpmedel har ökat. Om ökningen kvarstår kommer detta att få effekt på resultatet vid årets slut. Förvaltningen vill än en gång poängtera att det inte kan vara rätt att övrig verksamhet inom Hälsa och habilitering ska finansiera audionommottagningens underskott.

5 (26) Hörcentralens audionommottagning Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter 4 4 4-1 Summa personalkostnader -3-3 -3 0 Summa övriga kostnader -1-1 -1 0 Summa avskrivningar/nedskrivningar 0 0 0 0 Resultat -1 0-1 -1 Underskottet på ca 1000 tkr för Audionommottagningen kommer att kvarstå även vid årets slut. Audionommottagningen har minskat med en 50 procent tjänst. Förvaltningen kan i dagsläget inte utföra ytterligare besparingsåtgärder. Produktion Förvaltningen kan jämföra produktionen mellan åren för alla verksamheter. Som tidigare påpekats är det omöjligt att jämföra vilka kostnader verksamheterna, som kommit till förvaltningen 1 januari i år, har haft under samma period förra året. Det viktigaste för förvaltningen är att under året att säkerställa parametrarna i produktionsstatistiken så att vi kan göra korrekta jämförelser under kommande år. Senaste månadens utfall Hälsa och habilitering Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök 5 705 5 899-3,2 % Total nettokostnad/antal besök 2 523 Antal besök/årsarbetare 24 Personalkostnad/antal besök 2 045 Produktionen är i stort sätt densamma som vid motsvarande månad föregående år (augusti 2013). Det vi kan se när vi analyserar produktionen är att sjukvårdande verksamheter, förutom Migrationshälsan (Cosmos), har något lägre produktion i år i förhållande till år 2013. Ackumulerat utfall Hälsa och habilitering Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Totalt antal besök 59 398 57 590 3,1 % Total nettokostnad/antal besök 2 843 Antal besök/årsarbetare 30 Personalkostnad/antal besök 1 933 Förvaltningen fortsätter att öka sin produktion i jämförelse med samma period förra året. Vi kommer under nästa år ta fram fler jämförande nyckeltal. I år kan vi endast jämföra antal besök mellan åren. Årsprognos Förvaltningen prognostiserar en produktionsökning, trots att några verksamheter uppvisar en lägre produktion i jämförelse med föregående år.

6 (26) Medarbetare Senaste månadens utfall Den totala sjukfrånvaron för augusti är 3,31 procent. Det är en liten minskning jämfört med föregående månad då vi låg på 3,38 procent men en markant minskning jämfört med samma period förra året då vi låg på 3,85 procent. Antalet årsarbetare ligger ungefär på samma nivå som föregående mätning, d v s en ökning med 48 om vi jämfört med helår 2013. Timlönekostnaden har ökat från 6,47 procent till 7,02 procent. Den främsta orsaken är att ny lön och retroaktiv lön till förvaltningens läkare har betalats ut sen föregående mätning. Ackumulerat utfall och årsprognos Målet för den totala sjukfrånvaron för 2014 är 4,2 procent. Augusti månads utfall visar att vi har goda förhoppningar om att nå målet. Prognosen är att antalet årsarbetare kommer att öka under året på grund av nya uppdrag som medför nyrekryteringar. Bland annat har vi öppnat en närvårdsavdelning i augusti vilket medfört en nyrekrytering av 26 personer men som inte kommer att synas i statistiken förrän i september. Vi anser att vår tidigare beskrivna prognos vad gäller förvaltningens timlönekostnad fortfarande stämmer. Den organisationsförändring som förvaltningen genomgått samt nya uppdrag medför att timlönekostnaden kommer att öka ytterligare framöver. Detta på grund av att timlönekostnaden för de medarbetare som vi nyrekryterar framöver sannolikt kommer att vara högre än den genomsnittliga timlönekostnad vi har i dag. Vad gäller inhyrd personal gäller detta läkare under cirka två månader. Tabell T 2 Hälsa och habilitering Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 7,02 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % + 48 23,7 % Total sjukfrånvaro, % 3.31 % 4.2% 4.2% Inhyrd personal 120 tkr

Bilaga 1. 7 (26)

8 (26) Bilaga 2, Styrkort = Prognosen är att målet uppnås 2014 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen är att målet inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE STYRKORT Medborgare och kund Mål prognos LUL: 1 a) Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan. HOH: 1 a) Minst 85 % av alla tillfrågade brukare/patienter/kunder upplever att de får ett gott bemötande hos Hälsa och habilitering Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens enheter som under året gjort brukar-/patientenkäter har i sina enkätresultat fått mycket goda omdömen avseende upplevelse av bemötande. Inom verksamheterna Habilitering nord respektive Habilitering syd visar de flesta svarsresultaten 100 procent och några 96-99 procent avseende andel nöjda brukare. För Audionommottagningen anger 100 procent att de får gott bemötande. Inom verksamhetsområde Funktionsstöd och hälsa har man i sina enkätresultat fått 100 procents nöjdhet. Tolkcentralen deltar i nationell nöjdhetsundersökning i slutet av året och resultat redovisas i kommande tertialrapporter. Folkhälsoenheten och Hjälpmedelscentralen har inte mätt kundernas nöjdhet under året och kommer att göra detta 2015. Verksamhetsområde Särskild vård och integration startade 1 januari 2014. Inga avvikelser avseende bemötande har inkommit. En enkät kommer kontinuerligt att följa patienter på Närvårdsavdelningen. Enligt enkätresultatet om samarbetet med särskilda boenden var bedömningen om samarbetet 100 procent enligt svarsalternativen Bra och Mycket bra. Enheterna inom Särskild vård och integration kommer att delta i den nationella patientenkäten.

9 (26) HOH: 1 b) Antalet samordnade individuella planer har ökat jämfört med 2013. Kommentar/lägesbeskrivning Antal samordnade individuella planer har ökat från 69 till 103 jämfört med samma tidsperiod föregående år. LUL: 2-3) Ökad faktisk tillgänglighet. HOH: 2 a) 50 % av förvaltningens enheter har öppet 8.00 16.30 på vardagar. 2 b) 50 % av förvaltningens enheter kan nås på telefon 8.00 16.30 på vardagar. Kommentar/lägesbeskrivning Öppettiderna och telefontillgängligheten varierar något i de olika enheterna utifrån brukarnas behov men betydligt fler är 50 procent har öppet och kan nås på telefon 8.00-16.30. Tolkcentralen är efter kontorstid via SOS tillgängligt för tolkbeställningar dygnet runt och året runt. Tolkcentralen ligger dessutom när det gäller andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag på 98 procent, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet. LUL: 3 a-b) Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten HOH: 3 a) 100 % av alla brukare/patienter som besöker Hälsa och habilitering ankomstregistreras i december 2014. Kommentar/lägesbeskrivning Praktisk brandutbildning på Kungsgärdet har genomförts under våren. Brandsäkerhetskontroller är genomförda. Alla medarbetare genomgår brandutbildning i Pingpong på Navet. Hörcentralen har skaffat ett anpassat brandlarm för hörselskadade. 95 procent av brukarna som besöker enheterna för habilitering har ankomstregistrerats. Arbetet fortsätter för att nå 100 procent. Inom Särskild vård och integration ankomstregistreras 100 procent av patienterna. 3 b) Alla orter där Hälsa och habilitering bedriver verksamhet har en bemannad entré. Kommentar/lägesbeskrivning Kungsgärdet har en bemannad entré. Alla mottagningar i ytterkommunerna har en bemannad entré/ingång. För Hälsoäventyret, som finns på fyra platser i länet, tas skolklasser emot utan reception. Personal från Hälsoäventyret möter alltid upp de besökande skolklasserna. Särskild vård och integrations enheter som finns på vårdcentraler har bemannad entré, förutom mottagningarna för hemlösa där sjuksköterska bemannar.

10 (26) LUL: 4 a) Alla berörda förvaltningar når målen för 2014 i sina respektive upprättade åtgärdsplaner, utifrån likabehandlingsplanen. HOH: 4 a) 100 % av målen i HOH:s handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv är uppfyllda. Kommentar/lägesbeskrivning En av förvaltningens två aktiviteter är påbörjad. Påbörjad är planering av Introduktion av nyanställda i Handlingsplan för likabehandling ur ett medborgarperspektiv. I Checklista för introduktion av nyanställda kommer inom kort uppmaningen att gå igenom områdena Bemötandet, Tillgänglighet (kommunikation) och God vård (service) på lika villkor att finnas. Ännu inte påbörjade är aktiviteterna beräkning av andel nyanställda som tagit del av introduktionen och regelbundenhet för uppdatering av områdena i Kvalitetshandboken. LUL: 4 b) Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras. HOH: b) Hälsa och habilitering har uppfyllt de åtaganden för 2014 som ingår i Handlingsplan 2013 2017 för att förverkliga barnets rättigheter. Kommentar/lägesbeskrivning Planering för att ta fram och redovisa exempel på beslut som omfattas av och där hänsyn ska tas till barnkonventionen kommer att ske under hösten 2014. Alla förvaltningens medarbetare som kommer i kontakt med barn (både barn som brukare eller barn som anhöriga till brukare/föräldrar) anmäler till socialtjänsten när oro finns för att barn far illa eller riskerar att fara illa. All personal har kunskap om och använder den rutin som finns i kvalitetshandboken. Möte med Läns-BO Martin Price har genomförts och förvaltningens aktiviteter utifrån handlingsplanen 2014 har godkänts av honom. Ett basvärde över antalet orosanmälningar som gjordes inom förvaltningen 2013 ska tas fram. Antalet orosanmälningar enligt diarieplanen var 5 stycken under 2013, varav en ser ut att vara en felregistrering. Under 2014 har hittills (29/8) 5 oros-anmälningar registrerats i diariet. LUL: 5. Alla berörda förvaltningar har påbörjat arbetet med att skapa arbetsrutiner för dokumentation av effekter av åtgärder i enlighet med Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. HOH: 5. 100 % av de relevanta enheterna använder rutinerna kring levnadsvanor i Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Kommentar/lägesbeskrivning Arbetet pågår. Relevanta enheter inom förvaltningen är enheterna i verksamheterna Habilitering nord och Habilitering syd. Representanter från respektive verksamhetsområde har med ledningskontoret prövat och enats om material och tillvägagångssätt för implementeringen som börjar i september. Andel av relevanta enheter som använder rutinerna kring levnadsvanor anges i årsredovisningen. Planering av utvärdering genom stickprov av dokumentation enligt rutiner och stickprov av att användare känner till dem har påbörjats.

11 (26) Hälsoäventyret erbjuder klasser i länet utbildning kring hälsofrågor som berör kost, tobak och fysisk aktivitet. Folkhälsoenheten ger stöd till den samlade primärvården kring förebyggande hälsa och sjukvård. Där sker alltså arbetet indirekt. LUL: 6. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin. HOH: 6. Hälsa och habilitering har bidragit till intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin genom att beakta åtagandena i landstingets strategiska plan. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens chefer har vid arbetsplatsträffar diskuterat tre mål för vad enheten/avdelningen specifikt beaktar i Landstingets strategiska plan. (Ex. FoU-avd) Landstinget har en högt utvecklad förmåga att systematiskt tillämpa kunskapsstyrning på alla organisationsnivåer. Vårdbehoven tillgodoses i sammanhållna processer med berörda aktörer. Landstinget har 2025 ökat andelen disputerade inom alla sjukvårdens yrkeskategorier, jämfört med 2013. Ekonomi Målprognos LUL: 1. Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras. HOH: 1. 85 % av förvaltningens kostnader redovisas där de genereras. Kommentar/lägesbeskrivning Inför budget 2014 bestämde förvaltningen att till respektive enhet överföra kostnader avseende hyror, städ och andra mindre kostnader som tidigare har legat centralt. Även chefslöner som har legat centralt har förts ut. Detta innebär att förvaltningen kommer uppnå målet med bred marginal. Diskussioner förs även om att hjälpmedel ska kostnadsföras där de genereras vilket då kommer att innebära att andra förvaltningar ska bära kostnaderna som idag ligger hos oss. LUL: 2. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. HOH: 2 a) Kostnaden i förhållande till total produktion är densamma som föregående år eller lägre. Kommentar/lägesbeskrivning På grund av övertagandet av verksamheter från bland annat Primärvården från och med 1 januari kan vi inte redovisa kostnaden i förhållande till total produktion för hela förvaltningen eftersom vi saknar ekonomisk uppföljning för år 2013 för dessa verksamheter. Vi kan däremot se att produktionen har ökar för förvaltningen totalt och att ekonomin är i balans förutom för Audionommottagningen.

12 (26) HOH 2 b) Förvaltningens ekonomi är i balans. Kommentar/lägesbeskrivning Hälsa och habilitering kommer enligt prognos att ha en budget i balans, om vi undantar Audionommottagningen, även om vi inte fått kompensation för införandet av den nya hyresmodellen. Även verksamheterna som har tillkommit kommer att klara budgetmålet om inte kostnaden för inkontinenshjälpmedel överskrider budget. Produktion Mål prognos LUL:1 a) Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade. 1 b) Verktyg för produktionsstyrning vidareutvecklas. HOH: 1 a) 50 % av förvaltningens identifierade huvudprocesser är standardiserade. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har deltagit i en utbildningsrevision av det pilotprojekt och det processarbete som bedrivits för att utveckla ett ledningssystem för kvalitet. Vid revisionen tydliggjordes att huvudprocesserna inom habiliteringsverksamheterna är kartlagda och beskrivna i en gemensam struktur i form av flöden. Begreppet standardiserade huvudprocesser ifrågasattes vid revisionen på grund av att det inte finns någon uttalad vägledning i landstinget vad en standardiserad huvudprocess ska innehålla för att uppfylla kraven. Förvaltningen ligger dock långt fram vad gäller att beskriva huvudprocesserna i flöden och kommer inom ramen för projektet Ledningssystem för kvalitet att fortsätta arbetet med att identifiera hälsoproblem, insatser och utfallsmått för varje flöde, för att få effektiva huvudprocesser. Vi kommer således att uppnå målet. S Vi inväntar revisionsrapport och landstingsövergripande metodbok för processarbetet. HOH 1 b) 50 % av förvaltningens enheter tillämpar modell för produktionsplanering Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har bildat en produktionsgrupp med utdatarepresentanter för alla verksamheter. Förslag har presenterats från verksamheterna hur de vill produktionsplanera. Samtal har tagits med ansvarig för landstingets produktionsplaneringsverktyg ProVer. Vår förhoppning är att kunna använda oss av verktyget ProVer för att lättare kunna planera, följa upp och utvärdera. Produktionsgruppen ska även bistå med att ta fram utdata i form av statistik från IT-system och annat produktionsunderlag. Gruppen ska medverka till att verksamheterna får det stöd som behövs för implementering av beslutstödsverktygen.

13 (26) LUL: 2. Alla förvaltningar har infört ledningssystemet för kvalitet. HOH: 2. 100 % av de åtaganden som anges i landstingets plan för ledningssystem för kvalitet 2014 är utförda. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna ska detta mål inte redovisas av förvaltningarna utan på LULnivå, d.v.s. av landstingets ledningskontor. LUL: 3. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 % i jämförelse med 2010. HOH: 3. Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat jämfört med 2010. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt statistik för första halvåret 2014 har koldioxidutsläppen per årsarbetare minskat med 34,3 procent jämfört med 2010. Förnyelse Mål prognos LUL: 1. Forskningsstrategin implementeras i alla berörda förvaltningar. HOH: 1 a) 100 % av förvaltningens chefer känner till landstingets forskningsstrategi. Kommentar/lägesbeskrivning Alla förvaltningens chefer känner till och har läst landstingets forskningsstrategi. HOH 1 b) Förvaltningen har påbörjat en handlingsplan utifrån landstingets forskningsstrategi. Kommentar/lägesbeskrivning Under hösten kommer verksamheterna att utse enhetschefer till den arbetsgrupp inom förvaltningen som ska utarbeta en handlingsplan för Hälsa och habilitering. LUL: 1 c-d) Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden. HOH: 1 c) Center för kommunikation, kognition och teknik är i drift. Kommentar/lägesbeskrivning Personal inom Center för kommunikativt och kognitivt stöd har arbetat fram arbetsmodell för hur samordningen av kommunikativt och kognitivt stöd och ny teknik ska ske samt beskrivning av den nya samverkan mellan verksamheter som arbetar med detta. Invigning av Center för kommunikativt och kognitivt stöd, samt öppnande och start av visningsmiljön sker den 8 september.

14 (26) HOH 1 d) Tre beskrivna insatser per dokumenterad huvudprocess innehåller beskrivning av evidens. Kommentar/lägesbeskrivning I manual för beskrivning av insatser har text under rubriken evidens utvecklats. Tre beskrivna insatser som innehåller beskrivning av evidens finns inom huvudprocesserna ADHD, Autismspektrumtillstånd, Flerfunktionshinder, Förvärvad hjärnskada, Rörelsehinder samt Utvecklingsstörning. Under hösten fortsätter arbetet med att beskriva insatser i processbeskrivningarna för synnedsättning, dövblindhet och hörselnedsättning. LUL: 2 a) Alla HoS-förvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. HOH: 2 a) En beskrivning för hur modell för ordnat införande av nya, effektiva behandlingsmetoder ska användas inom HOH finns i kvalitetshandboken. Kommentar/lägesbeskrivning I Kvalitetshandboken HOH finns nu den lokala rutinen som beskriver förvaltningens lokala process för beslut med stöd av Mini-HTA och Checklista. Förvaltningen har även påbörjat utvecklandet av en blankett för nominering av fråga för Mini-HTA. LUL: 2 b) Alla HoS-förvaltningar har ökat kunskapen i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen (planering och uppföljning). HOH: 2 b) Förvaltningsledningen har deltagit i utbildning i att använda hälsoekonomiska analyser i styrprocessen. Kommentar/lägesbeskrivning Måluppfyllelse kan inte anges. Framtagande av landstingsgemensamt utbildningsmaterial är försenat och kommer först 2015. LUL: 3. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. HOH: 3. Hälsa och habilitering har ett strukturerat samarbete med utvalda samarbetspartners. Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningen har vid ledningskontoret nu en samordningschef och samordningsavdelning. Förvaltningen har också ett dokument som tydliggör syfte och mål med samarbetet/mötet, deltagare, återrapportering etc. Källa: Guide to making every meeting matter (Harvard Business Publishing). Varje verksamhet i förvaltningen har utifrån detta dokument ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer. Samarbete sker strukturerat bland annat med olika delar av Uppsala kommun och övriga kommuner i länet i närvårdssamverkan, likaså med Barn- och ungdomspsykiatrin, Vuxenpsykiatrin, andra enheter på Akademiska sjukhuset samt Specialpedagogiska skolmyndigheten. Olika former av samverkan sker även med berörda intresseorganisationer.

15 (26) Hjälpmedelscentralen samverkar i regionen vad gäller upphandling av hjälpmedel i syfte att hålla kostnader för inköp nere. Detsamma gäller upphandling av inkontinenshjälpmedel. Tolkcentralen har ett strukturerat samarbete med fem landsting gällande tolkbokningssystemet och gör därigenom kostnadsbesparingar och får tillgång till speciell kompetens. Genom deltagande i TALFÖR sker ett strukturerat samarbete med samtliga tolkcentraler i landet. Detta är en mötesplats för kompetens- och kvalitetsutveckling samt en remissinstans mot myndigheter, utbildningar och organisationer. Medarbetare LUL: 1. Alla förvaltningarnas kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning. HOH: 1. Förvaltningens kompetensförsörjningsplan inkluderar chefsförsörjning. Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Förvaltningens nuvarande kompetensförsörjningsplan omfattar till viss del chefsförsörjning. Planen kommer under hösten att revideras och då omfatta fler aktiviteter med avseende på chefsförsörjning. LUL: 2 a) Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. HOH: 2 a) Förvaltningen har genomfört två aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket. Kommentar/lägesbeskrivning Planering av aktiviteter som ska genomföras under hösten har påbörjats av HRchef och kommunikatör. Workshops kommer att genomföras med medarbetare som varit anställda minst 6 månader och max 3 år. Där kommer frågeställningarna att vara Vad var det som gjorde att du sökte det arbete du har idag? och Vad är det som gör att du stannar kvar?. Yrkesporträtt kommer att tas fram för två bristyrken inom förvaltningen som därefter presenteras på Navet. LUL: 2 b) Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat. HOH: 2 b) Engagerad Medarbetar Index (EMI) i medarbetarenkäten är lika eller högre än 2012

16 (26) Kommentar/lägesbeskrivning Trots en stor omorganisation under hösten 2013 och vid årsskiftet 2013/2014 är EMI-värdet för hela förvaltningen ungefär lika som 2012. 2012 = 4.21 2014 = 4.23 LUL: 2 c) Sjukfrånvaron är högst 4,4 %. HOH: 2 c) Sjukfrånvaron överstiger inte 4,2 %. Kommentar/lägesbeskrivning Den totala sjukfrånvaron för T 2 2013 var 3,85 procent. Den totala sjukfrånvaron för T 2 2014 är 3,31 procent vilket innebär en markant minskning. Den största skillnaden går att finna bland antalet långtidssjukskrivna men även korttidssjukfrånvaron har sjunkit. LUL: 3 a) 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. HOH: 3.a) Mer än 75 % av medarbetarna har individuella styrkort. Kommentar/lägesbeskrivning I förvaltningens verksamheter Habilitering nord, Habilitering syd samt på Ledningskontoret har mellan 78 100 procent av medarbetarna idag individuella styrkort. Inom verksamheten Särskild vård och integration pågår arbetet under hösten. Inom Tolkcentralen och Hjälpmedelscentralen har alla medarbetare individuella styrkort. Hälsoäventyret och Folkhälsoenheten kommer att få individuella styrkort 2015. LUL: 3 b) Upplevelsen av delaktighet har ökat. HOH: 3 b) Upplevelsen av delaktighet enligt medarbetarenkäten har ökat jämfört med 2012. Kommentar/lägesbeskrivning Måluppfyllelse kan inte anges. Hälsa och habilitering startade 1 januari 2014. Jämförelse kan inte göras med 2012. LUL: 3 c) 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är gjorda. HOH: 3 c) 90 % av aktiviteterna i arbetsmiljöledningssystemet VerkSam är genomförda. Kommentar/lägesbeskrivning Rapportering av VerkSam görs i december och rapporteras i Årsredovisningen

17 (26) Bilaga 3, Vårdavtal MÅLUPPFYLLELSE VÅRDAVTAL Mål Prognos/Utfall 3. Medborgare och kund 3.1 Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. 2. Redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM för relevanta verksamheter där utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2). Kommentar/lägesbeskrivning 1. Verksamheten Särskild vård och integration rapporterar till kvalitetsregistren som berör verksamheten, till exempel senior alert och diabetesregistret. Systematisk anslutning till demensregistret pågår. Verksamheten är inte med i Nysam. Verksamheterna Habilitering nord och Habilitering syd rapporterar till kvalitetsregister HabQ och CPUP. Resultaten i HabQ autismdelen används på individnivå inom respektive enhet. Vad gäller CP-delen och CPUP säkrar kvalitetsregistret en strukturerad uppföljning av varje brukare i de åldersgrupper som ingår. Resultatet från Hörselbron redovisas och diskuteras med medarbetarna och brukarorganisationen. 2013 års resultat visar ökat positivt resultat i jämförelse med föregående år. Särskilda åtgärder för förbättringar har inte krävts. 2. Kommentarer rörande Habiliteringens NYSAM nyckeltal Nysamrapport för 2014 distribueras juni 2015 och redogörs för i Delårsrapport 2015. Nysamrapport för 2013 distribuerades under juni 2014 och redovisas nedan. Habiliteringens enheter för barn, ungdomar och vuxna är inte uppdelade på olika verksamheter för barn och ungdomar respektive vuxna (Barn- och ungdomshabilitering respektive Vuxenhabilitering). Kostnaderna baseras därför på en skattning grundad på antal brukare under respektive över 18 år. Andelen brukare som har en aktuell habiliteringsplan är mycket hög. 82 procent av brukare som haft kontakt under 2013 har en aktuell plan.

18 (26) Habiliteringen för barn ligger i förhållande till övriga landsting - 28 procent över medianen vad gäller antal kontakter per brukare. - På medianen vad gäller antal brukarkontakter per årsarbetare habiliteringspersonal. - 7 procent under medianen vag gäller antal brukare per årsarbetare habiliteringspersonal. Habiliteringen för vuxna ligger i förhållande till övriga landsting - 62 procent över medianen vad gäller antal brukare per 1000 invånare över 18 år. - 3,4 procent under medianen vad gäller personalkostnad per brukare. - 28 procent över medianen vad gäller antal brukarkontakter per brukare. Habiliteringen för vuxna är väl utbyggd vad gäller resurser men har också ett stort antal brukare och ett större uppdrag jämfört med flertalet andra landsting. Habiliteringen för barn och vuxna gör kompletterande utredning för diagnos vad gäller flertalet personer med utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd vilket medför flera kontakter och ett större antal brukare främst vad gäller vuxna. Det finns ett öppet utbud av kurser och grupper som brukare själva kan välja. Detta innebär sannolikt att kontakterna pågår under längre tid. Kommentarer rörande Syncentralens NYSAM nyckeltal Syncentralernas senaste offentliga Nysamrapport finns tillgänglig sedan juni 2014 och avser 2013. Syncentralen tenderar att röra sig mot Nysams medianvärde i flera nyckeltal i förhållande till de andra landstingen. Vi har en syncentral som ger möjlighet till god tillgänglighet och kontinuitet i insatser över tid. I förhållande till flertalet övriga syncentraler ger vi fler insatser till barn, ungdomar och brukare i yrkesverksam ålder. Rehabiliteringen för dessa åldersgrupper är oftast mer omfattande än för äldre. Vad gäller äldre är insatserna glesare men en väl utbyggd syninstruktörsverksamhet finns i länets kommuner. Till skillnad från flertalet andra landsting erbjuds brukare besök i filialmottagningar i hela länet. Syncentralen ligger i förhållande till övriga landsting: - 2,2 procent under medianen för personalkostnad per brukarkontakt och 0,6 procent över medianen för kostnad totalt per brukare. - 0 procent under/över medianen för personalkostnad per invånare i länet. - 0,6 procent över medianen för hjälpmedelskostnaden per invånare i länet. Jämför man Uppsalas medianvärden 2013 med 2012 års medianvärden är personalkostnad per invånare i länet oförändrad, personalkostnad per brukare minskad med 6 procent och personalkostnad per brukarkontakt ökad med 9 procent. Kommentarer rörande Tolkcentralens NYSAM nyckeltal Tolkcentralens senaste offentliga Nysamrapport finns tillgänglig sedan juni 2014 och avser 2013. Tolkcentralen ligger i förhållande till övriga landsting på: - 46 procent över medianvärdet när det gäller antalet beställda uppdrag per100 000 invånare. - 38 procent över riksmedianvärdet för antalet utförda tolktimmar. - 11 procent under medianvärdet för totalkostnaden per utförd tolktimme. - 98 procent avseende andelen uppdrag som utförts av beställda uppdrag, vilket är den näst högsta utförandegraden i landet.

19 (26) - I jämförelse med landets övriga tolkverksamheter har länets tolktjänst öppet flest antal timmar per vecka (29 timmar) för personliga besök och då med teckenspråkig personal. Tolkcentralen har ett stort antal användare som erbjuds en god tillgänglighet. 3.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse. Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen. (1 mars) Kommentar/lägesbeskrivning Patientberättelse för 2014 upprättas till 1 mars 2015. Vi återkommer alltså i kommande tertialrapporter. 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser för habilitering och rehabilitering Utföraren ska samordna vårdprocesserna för individer med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska detta återrapporteras i Årsredovisningen varför vi återkommer. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen.

20 (26) Uppföljning Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2) 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses). 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd. Kommentar/lägesbeskrivning 1. I det kontinuerliga arbetet inom Habilitering syd och Habilitering nord kring habiliteringsplanering med brukare och/eller företrädare diskuteras behov och förväntningar på verksamheten. Behöver utvecklas vidare till exempel via enkäter och fokusgrupper. I samband med individuell habiliteringsplanering görs kontinuerlig verksamhetsutvärdering av måluppfyllelse, nöjdhet, delaktighet och bemötande inom enheterna för habilitering och numera även inom Hörcentralen och Syncentralen. Av sammanställningen av utvärderingar gjorda i samband med habiliteringsplanering inom enheterna för habilitering framkommer att måluppfyllelse ligger på 80 (78) procent, nöjdhet med insatser på 90 (89) procent och möjlighet att påverka planering och insatser på 92 (92) procent. Siffrorna inom parentes avser år 2013. 99 (99) procent är nöjda med bemötandet inom motsvarande enheter. Basvärdet från 2012 är 95 procent. Inom enheterna för habilitering utvärderas kontinuerligt även stödet till anhöriga vid uppföljning av habiliteringsplaner och vid kursdeltagande. Av dem som fått stöd för egen del är 94 procent nöjda med insatserna. Motsvarande siffra för 2013 är 94 procent. Ett första uppstartsmöte har också genomförts för att få fram en handlingsplan för anhörigstöd. Syncentralen utvärderar upplevelsen av nöjdhet delaktighet och måluppfyllelse i samband med individuell habiliteringsplanering. I de enkäter som kommit in svarar 100 procent att de är nöjda med Syncentralens insatser, bemötande och samtliga känner sig delaktiga i sin rehabilitering. 80 procent anser att målen har uppnåtts i hög grad och 20 procent att målen uppnåtts till mer än hälften. Syncentralen planerar att genomföra den synanpassade nationella brukarenkäten vartannat år. Den genomfördes senast 2012 och kommer att genomföras oktober 2014. Som en del i framtagande av nyckeltal inom Nysam utförde Hörcentralen, fördjupad hörselrehabilitering, en väntrumsenkät under tre veckor i början av året. 80 personer besvarande enkäten och av dessa svarade 100 procent att de fått ett gott bemötande.

21 (26) Hörcentralen och Audionommottagningen lämnar kontaktuppgifter till kvalitetsregistret Hörselbron. Med hjälp av registret kommer flera kvalitetsfaktorer kontinuerligt att mätas bl a upplevelsen av bemötandet vid mottagningen. Resultatet för helår 2013 lämnas i årsrapporten. Landets tolkcentraler kommer att göra en nationell nöjdhetsundersökning i slutet av året. TALFÖR driver detta och kommer att anlita Indikator. Verksamhetsområde Särskild vård och integration startade 1 januari 2014. Inga avvikelser avseende bemötande har inkommit. En enkät kommer att kontinuerligt följa patienter på Närvårdsavdelningen. Enligt en enkät om samarbetet med särskilda boenden var bedömningen om samarbetet till 100 procent bra eller mycket bra. Enheterna inom Särskild vård och integration kommer att delta i den nationella patientenkäten. 2. Ett första uppstartsmöte har genomförts för att få fram en handlingsplan för anhörigstöd inom Habilitering nord och Habilitering syd. Kommunkoordinator på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset har hittills informerat 30 patienter över 65 år om mobila äldreakuten. Kommunikationsplan tar tagits fram för nya Närvårdsavdelningen. Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare som har en individuell habiliterings- /rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Kommentar/lägesbeskrivning 82 procent av brukarna inom enheterna för habilitering har en aktuell habiliteringsplan. Motsvarande siffra för T 2 år 2013 var 77 procent. Inom Syncentralen har 45 procent brukare en aktuell habiliteringsplan vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Motsvarande siffra Inom Hörcentralen är 32 procent vilket är oförändrat med föregående år. Syncentralen och Hörcentralen har inte arbetat med habiliteringsplaner under lika lång tid som Habiliteringens enheter vilket är en förklaring till de jämförelsevis lägre procenttalen. Inom verksamheten Särskild vård och integration ingår frågan om

22 (26) rehabiliteringsplaner i nya Närvårdsavdelningens verksamhetsplan och huvudprocess. Målet är att alla patienter ska få en egen plan på Närvårdsavdelningen och Äldrevårdsenheten. Inom övriga verksamheter (Cosmos och Hemlösemottagningarna) upprättas planer efter behov. Inom hemlösemottagningarna har samordnade individuella planer upprättats. 3.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar t att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska detta redovisas i T 3. Vi återkommer alltså med detta i Årsredovisningen. 3.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data). Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska detta redovisas i T 3. Vi återkommer alltså med detta i Årsredovisningen.

23 (26) 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Uppföljning Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor). Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna för uppföljning av vårdavtalet ska detta redovisas i T 3. Vi återkommer alltså med detta i Årsredovisningen. Mål: Stöd för minskad tobaksrökning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienter för minskad tobaksrökning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning: 300 tkr Kommentar/lägesbeskrivning Antal tillfrågade i relevanta grupper vid T2 är 194 personer för hela förvaltningen. Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om matvanor. 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst). Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1)

24 (26) Kommentar/lägesbeskrivning 1) Antal tillfrågade i relevanta grupper vid T2 inom förvaltningen är 194 personer. 2) Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska punkten 2 redovisas i Årsredovisningen varför vi återkommer. Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare i relevanta grupper som tillfrågats om fysisk aktivitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt för rekommendationer av fysisk aktivitet. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR). Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning Antal tillfrågade i relevanta grupper inom förvaltningen vid T2 är 194 personer. Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska punkterna 2 och 3 redovisas i Årsredovisningen varför vi återkommer. 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten. 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Kommentar/lägesbeskrivning 1. Alla enheter inom Habilitering nord och Habilitering syd har i arbetet med sina aktivitetsplaner diskuterat och tagit fram olika aktiviteter kring tillgänglighet. Verksamheten är redan mycket tillgänglig då enskilda besök samt framför allt många grupper/förläsningar planeras efter brukarnas behov till exempel under kvällstid. Habilitering nord och Habilitering syd har i alla medarbetares styrkort skrivit in ett delat ansvar för tillgänglighet och har rutiner för öppethållande och tillgänglighet.

25 (26) Hjälpmedelscentralen arbetar med produktionsplanering och dialog kring produktion och ställtider. Enheterna inom Särskild vård och integration har god tillgänglighet, och inga väntetider till besök. Förvaltningens samtliga lokaler är anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Se även redogörelse sidan 9 under mål om ökat tillgänglighet enligt Styrkortet. 2. Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska detta redovisas i Årsredovisningen varför vi återkommer. Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habilitering för barn och vuxna. 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen. 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen. 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna. Målrelaterad ersättning: 300 tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1). 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2). 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3). 200 tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4). 200 tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4). Kommentar/lägesbeskrivning 1) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 2) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 3) Vårdgarantin (tre månader) uppfylls. 4a) Förstärkta vårdgarantin första bedömning 98 procent. Att det inte blir 100 procent beror på att för ett ärende blev remissen kvar hos remittent i 30 dagar innan den skickades till oss. 4b) Förstärkta vårdgarantin på börjad utredning/behandling: 100 procent.

26 (26) 4. Förnyelse strategiska områden 4.1 Förändringsarbete Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälsooch sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen. Kommentar/lägesbeskrivning Enligt anvisningarna för uppföljning av Vårdavtalet ska detta redovisas i Årsredovisningen varför vi återkommer. Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). Kommentar/lägesbeskrivning 1. Enligt anvisningarna för uppföljning av vårdavtalet ska detta redovisas i Årsredovisningen varför vi återkommer. 2. Vid diskussioner i samband med förhandlingar kring vårdavtalet 2014 framkom att PRIO för vår förvaltning avser den statliga förstärkta vårdgarantin som redovisas för ovan (sidan 25).

1 (13) Delårsrapport 2014 Landstingets resurscentrum

2 (13) Viktiga händelser Förvaltningen har, för ekonomiadministration, personaladministration och patientfaktura, arbetet fram prismodell för tillämpning i budget 2015. Inriktningen för framtagandet av modellen har varit koncernnyttan, en tydlig modell som är enkel att administrera och den skall klara myndighetskraven på konkurrensutsatt verksamhet. Under året har en Ekonomi- och lönesupportlinje startat för att minska sårbarheten och öka tillgängligheten för kärnverksamheten i kontakten med dessa enheter Förvaltningen har initierat och startat en beställningscentral för sjukresor i egen regi i samarbete med Prebus. I linje med vårt ständiga förbättringsarbete har förvaltningen infört produktionsredovisning för samtliga enheter. Genom detta får vi en bättre bild över tidsåtgången i våra olika processer. E-frikort har nu framgångsrikt införts även hos privata vårdgivare i länet - en tjänst som väckt ett stort intresse nationellt. HR-systemen har anpassats till ändringarna i Allmänna bestämmelser vilka träder i kraft den 1 oktober. Ändringarna rör för hantering av övertid, obekväm arbetstid, jour- och beredskap, färdtid och förskjuten arbetstid. Sammanfattning Inom ramen för förvaltningens uppdrag pågår ett förändringsarbete i linje med fastställd handlingsplan. Flera angivna mål i handlingsplanen är redan uppnådda. Det är viktigt att de förändringar och effektiviseringar som genomförs håller hög kvalité och skapar ett värde för landstinget som helhet. Förändringsarbetet har inneburit att vi har dokumenterade rutiner och bättre förutsättning för att arbeta vidare med effektiviseringar inom förvaltningen. Effektiviseringar i sig behöver inte enbart betyda pengar utan att vi inom förvaltningen avlastar kärnverksamheten administrativa sysslor. För att fånga upp verksamhetens behov av stöd pågår kontinuerligt dialoger med företrädare för kärnverksamheten, Vi har en budget i balans och redovisar även i år ett positivt resultat skälet är främst vår inriktning att alltid ompröva återbesättning av lediga tjänster samt att vissa tillsättningar dragit ut på tiden och vi inte anlitat konsulter i den omfattning som avsåg när budgeten för 2014 fastställdes. Sammantaget har mycket hänt under det gångna året och vi kan stolt säga att vi så här långt lyckats väl med vårt uppdrag sen kan vi naturligtvis alltid bli bättre genom att driva ett ständigt förbättringsarbete och vara lyhörd för verksamhetens behov av stöd. Ekonomi Senaste månadens utfall Resultatet för augusti månad visar på ett bättre resultat med 2 mnkr. Intäktsminskningen med 1,5 mnkr beror på periodisering av intäkter för R7e, en gemensam drift- och förvaltning av den etablerade lösningen e-arkiv. Lösningen finansieras av de nio deltagande landstingen och ska därför inte påverka resultatet för Resurscentrum. Investeringsprojektet R8, en ny arkitektur för den elektroniska patientjournalen Cosmic, bokför personal- och konsultkostnader som investering vilket ger en kostnadsminskning med 2 mnkr. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter 19 20 16-2 Summa personalkostnader -5-6 -6 1 Summa övriga kostnader -10-12 -6 2 Summa avskrivningar/nedskrivningar 0-1 -1 0 Resultat 3 1 3 2

3 (13) Ackumulerat utfall Resultatet för perioden är 13 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Vårdsystem som ingår i förvaltningsobjektet MedBild har minskade kostnader i förhållande till budget med 3,2 mnkr främst på grund av senarelagda projekt. Elektronisk patientjournal Cosmic har en kostnadsminskning med 2,7 mnkr jämfört med budget på grund av minskade avskrivningskostnader samt förskjutning av kostnader till senare hälften året. Verksamheterna ekonomi, personal, patientadministration och utdata har minskade personalkostnader med 2,8 mnkr varav 1,3 mnkr är kostnader som bokats direkt på projektet Beslutsstöd, implementering av datalager och verktyget SAS. Arkivlösningen R7e, har 1,5 mnkr lägre kostnader men denna kostnad påverkar som tidigare nämnts inte resultatet för Resurscentrum. Ekonomienheten har en kostnadsminskning med 1 mnkr för konsultkostnader. Delårsbokslutet visar på ett överskott med 15 mnkr vilket är 5 mnkr lägre än förra årets delårsbokslut. Förändringen över åren avser till största delen enheten för elektronisk patientjournal och det är interna konsultkostnader och IT-tjänster från MSI, landstingets interna IT-enhet, som är 5 mnkr högre jämfört med tidigare år. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 163 161 149 2 Summa personalkostnader -55-58 -52 2 Summa övriga kostnader -86-94 -69 8 Summa avskrivningar/nedskrivningar -6-7 -8 1 Resultat 15 2 20 13 Årsprognos Det prognostiserade överskottet för Resurscentrum år 2014 är 4,8 mnkr. Vårdsystemen förändrar mixen av sina kostnader vilket påverkar skillnaden mellan budget och prognos på de enskilda resultatraderna men det ger ingen förändring på Resurscentrums resultat. Multimedia och Bild- och informationssystem minskar sina kostnader och intäkter med 2,6 mnkr. Anledningen till neddragningen av kostnader beror på senarelagda projekt vilket ger minskade konsult- och avskrivningskostnader. Elektronisk patientjournal Cosmic går från minskade avskrivningar och konsultkostnader 3,5 mnkr till ökade personalkostnader 3,6 mnkr. Enheten för patientadministration får 1,2 mnkr i intäkter för verksamheterna bårhus och smittspårning från Primärvården. Utdataenheten har lägre personalkostnader för år 2014 med 1,3 mnkr som under året har bokförts på ledningskontorets projekt Beslutsstöd, implementering av datalager och verktyget SAS. Resurscentrums enheter har haft ett antal senareläggningar av anställningar över året vilket på helåret ger en kostnadsminskning i förhållande till budget med 1,9 mnkr. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter 240 241 212-1 Summa personalkostnader -89-90 -82 1 Summa övriga kostnader -139-141 -115 2 Summa avskrivningar/nedskrivningar -8-10 -11 3 Resultat 5 0 2 5

4 (13) Produktion Ekonomienheten har under det senaste halvåret arbetat intensivt med att införa ett strukturerat sätt att arbeta med ständiga förbättringar och daglig styrning. Personalenheten har deltagit i arbetet med att hitta en modell för att möjliggöra för landstingets medarbetare att erhålla rabatt på UL-trafiken. Enheten får också i och med denna nya förmån ett utökat uppdrag då medarbetarna betalar årskorten via nettolöneavdrag. Personalenheten har också tagit ett utökat ansvar för landstingets administration och support till HR gällande löneöversynsarbetet. Årets resultat av förhandlingarna har lästs in via filer istället för som tidigare registrerats manuellt i HR-systemets webb. Senaste månadens utfall Landstingets resurscentrum Utfall månad Utfall månad föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor / årsarbetare 1 501 Antal leverantörsfakturor / årsarbetare 2 605 Antal lönespecifikationer / årsarbetare 1 024 932 10% Ackumulerat Landstingets resurscentrum Utfall ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf föreg år % Antal kundfakturor** / årsarbetare 14 371 Antal leverantörsfakturor** / årsarbetare 20 882 Antal lönespecifikationer / årsarbetare 889 811 10% Antal årsarbetare för kund- och leverantörsfakturor bygger på antal timmar nedlagd tid för motsvarande bastjänster för dessa mått finns inga jämförbara värden för 2013. Måttet är justerat för att motsvara landstingets definition för årsarbetare. Antal årsarbetare lönespecifikationer hämtas från redovisningen i Diver. Medarbetare Senaste månadens utfall Antalet årsarbetare är 126, en minskning med 14 årsarbetare sedan redovisningen för maj. Det är uttag av semester som har är orsaken till minskningen av närvarotiden. Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 0,24 procent sedan föregående månad. Orsaken till ökningen är löneöversynen och nyrekryteringar. Sjukfrånvaron har minskat med 0,13 procent sedan maj månad. Ackumulerat utfall och årsprognos Den genomsnittliga timlönekostnaden har ökat med 3,61 procent jämfört med helår 2013. Utifrån planerade rekryteringar bedöms årsprognosen till en ökning med 4 procent. Uppföljningen visar att det genomsnittliga antalet årsarbetare till och med augusti 2014 är 126, vilket är en ökning med 6 årsarbetare jämfört med samma period i fjol. Ökningen finns i huvudsak inom enheten elektronisk journalhantering, ekonomienhetens systemförvaltning och vårdgarantin vid patientadministrationen. Utifrån det arbete som pågår med Resurscentrums handlingsplan och att enheten elektronisk patientjournal intensifierar sitt arbete med vårdsystemens funktionalitet, bedöms årsprognosen för ökningen av antalet årsarbetare till 8.

5 (13) Förvaltningen har en mycket positiv trend för sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat jämfört med 2013, från 3,54 procent till 2,64 procent. Minskningen har skett både för frånvaro 2-14 dagar och för den längre sjukfrånvaron > 60 dagar. Administratörer är den yrkesgrupp som har den högsta sjukfrånvaron med 3,62, vilket är en minskning med 2,71 procent jämfört med 2013. Riktvärdet för sjukfrånvaron är satt till 4 procent, samma nivå som för 2013. Personalkostnaden har ökat med 7,68 procent jämfört med 2013. Ökningen beror huvudsakligen på de satsningar som förvaltningen genomfört och som lett till att antalet årsarbetare har ökat samt på årets löneöversyn. Landstingets resurscentrum Utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2014 Budget 2014 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 3,61 % 4 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % Total sjukfrånvaro, % 2,64 % 4 % 3,0 % Inhyrd personal, mnkr 0 0 0 6 5 % 8 Bilagor 1. Årsprognos (levereras senare) 2. Styrkort 2014 3. Handlingsplan 2014

6 (13) Bilaga 1 Årsprognos 1) Utfall ack budget ack Utfallet visar på 1,8 mnkr kr mer i intäkter än vad som är budgeterat. Antalet asylsökande i länet ökar och det avspeglar sig i den asylschablon som betalas ut från staten i efterskott hittills rör det sig om 0,8 mnkr mer än vad som är budgeterat. Ett engångsbelopp har erhållits för skanning av journalkopior motsvarande 0,5 mnkr och resterande belopp avser interna intäkter för labbprover och bårtransporter som förts över efter att 2014 års budget var klar. Helårsbudget - Årsprognos De prognostiserade intäkterna blir 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Vårdsystemen som ingår i förvaltningsobjektet MedBild får 2,6 mnkr minskade intäkter från förvaltningarna till följd av minskade kostnader. Enheten för patientadministration får ytterligare 1,2 mnkr intäkter för verksamheterna bårhus och smittspårning vilka togs över från Primärvården vid årsskiftet. 2) Lönekostnad läkare budgeteras på raden Lönekostnad övrig personal. 3) Utfall ack budget ack Verksamheterna ekonomi, personal, patientadministration och utdata har minskade per-

sonalkostnader med 2,8 mnkr varav 1,3 mnkr är kostnader som bokats direkt på projektet Beslutsstöd, implementering av datalager och verktyget SAS. Helårsbudget Årsprognos I prognosen för personalkostnader finns både minskade kostnader 4,7 mnkr för enheterna ekonomi, utdata, patientadministration, arkiv och bild- och informationssystem. Enheten för elektronisk journalhantering ökar sina personalkostnader i förhållande till budget med 3,6 mnkr. 4) Utfall ack budget ack Rekryteringskostnader budgeterades som övriga kostnader och utfallet hittills i år är 0,2 mnkr. Helårsbudget Årsprognos Övriga personalkostnader ökar med 0,1 mnkr på grund av nyanställningar på enheten för elektronisk journalhantering. 5) Utfall ack budget ack Kostnaden för köpt vård är 0,7 mnkr lägre än budget för asylsökande. 6) Utfall ack budget ack I utfallet om 2,3 mnkr ingår kostnader som avser labbprover för smittspårning, obduktion och bårhus. 1,4 mnkr finns ej med i budget och resterande 0,9 mnkr finns budgeterat som övriga kostnader. Helårsbudget Årsprognos I prognosen ingår kostnader som avser labbprover för smittspårning, obduktion och bårhus, förväntat utfall för 2014 är 3,2 mnkr i beloppet ingår 2,7 mnkr vilka budgeterades som extern övrig kostnad. 7) Utfall ack budget ack Kostnaden för tandvård är 0,4 mnkr högre för asylsökande än budgeterat. 8) Utfall ack budget ack Kund- och patientfakturering har ökade räntintäkter i förhållande till budget med 0,3 mnkr. Förvaltningsobjektet MedBild och Elektronisk journalhantering har tillsammans minskade internräntekostnader på grund av senarelagda investeringsprojekt med totalt -0,5 mnkr. Helårsbudget Årsprognos Dröjsmålsränteintäkterna har ökats i prognosen och internräntekostnaden har justerats ned i förhållande till budget. Totalt ger det en minskad finansiell nettokostnad med 0,3 mnkr. 9) Utfall ack budget ack Förvaltningsobjektet MedBild har minskade kostnader i förhållande till budget med 2 mnkr främst på grund av senarelagda projekt. Elektronisk patientjournal har en kostnadsminskning med 2,4 mnkr jämfört med budget på grund av förflyttning av konsultkostnader till interna personalkostnader samt förskjutning av kostnader till senare hälften av året. I mnkr finns budgeterat för labbprover (mittspårning och obduktion) men utfallet bokas som Medicinsk service. 1,1 mnkr är ej utnyttjade konsultkostnader för ekonomi och resurscentrum gemensamt. Arkivlösningen R7e ligger 1 mnkr efter i utnyttjande av budgeterade medel. Resterande belopp avser ännu ej debiterade kostnader för skannade journalkopior. Helårsbudget Årsprognos I prognosen förväntas övriga kostnader bli 4,9 mnkr lägre än budget vilket fördelar sig per enhet enligt följande; elektronisk patientjournal 1,5 mnkr, bild- och informationssystem 0,4 mnkr, multimedia 0,6 mnkr, ekonomi och LRC-gemensamt 1,1 mnkr. 10) Utfall ack budget ack Förvaltningsobjektet MedBild minskar sina kostnader för avskrivningar med 0,6 mnkr och Elektronisk journalhantering har minskade avskrivningar med 0,8 mnkr vilket beror på senarelagda projekt. Helårsbudget Årsprognos Prognosen för avskrivningar minskar på grund av senarelagda investeringsprojekt för Förvaltningsobjektet MedBild och Elektronisk journalhantering. 7 (13)

8 (13) Bilaga 2 Måluppfyllelse Alla förvaltningar ska, så långt det är möjligt, göra en bedömning kring prognostiserad måluppfyllelse av utvalda mål från landstingets balanserade styrkort. En redogörelse ska även göras för respektive mål. = Prognosen är att målet uppnås 2014 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen är att målet inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet till handlingsplan Nöjd kund ska vid nästa mättillfälle för ekonomi- och personaladministrationen vara 80 procent Mål prognos Ekonomi- och personaladministration genomför kundenkät i oktober. Ökad faktisk tillgänglighet Patientadministrationen har ökat den faktiska tillgängligheten Patientadministrationens verksamheter är nu tillgängliga på telefon från klockan 9 till 15 varje vardag. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient- /person-/brandsäkerheten Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Resurscentrum har överenskomna Service Level Agreement (SLA) 1 för samtliga förvaltningar inom områdena ekonomi, patientfakturor och personal Kunddialoger är bokade med samtliga förvaltningar för genomgång och överenskommelse av SLA. I SLA ingår tjänsteutbud, tillgänglighet, volymer och pris som Resurscentrum ska leverera till respektive förvaltning och division. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Ekonomi Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål prognos Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Förvaltningen har sedan tidigare uppnått målet. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Den löpande lönekostnaden per kundfaktura, lönebesked, sjukresa och utlämnad 1 Överenskommelse om servicenivå

9 (13) journal ska vara samma som föregående år Löpande lönekostnaden per lönebesked och utlämnad journal är samma som motsvarande period 2013. Löpande lönekostnad per kundfaktura är lägre än föregående år. Även om den totala andelen fakturor har ökat så förklaras den största minskningen i lönekostnad av en förändrad hantering av privata vårdgivare till andra län. Från att tidigare ha fakturerat de privata vårdgivarna en gång i månaden skickas nu en faktura per vårdtillfälle. Sjukresestatistik följs upp och sammanställs i samband med årsbokslutet. Utifrån fastställd finansieringsform föreslå och förankra ny prismodell för Resurscentrum En ny prismodell har tagits fram och den har förankrats och godkänts av landstingets ledning. I arbetet med prismodellen har en kundreferensgrupp medverkat. Den nya modellen har efter godkännandet presenterats för samtliga kunder. Produktion Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Resurscentrums huvudprocesser är dokumenterade Mål prognos En stor del av Resurscentrums processer är standardiserade. Det pågår ett intensivt arbete med standardisering av ytterligare processer samt utveckling av redan standardiserade processer. I samband med arbetet med projektet Ledningssystem avser vi att kartlägga och identifiera kvarstående processer. Antalet lönebesked och kundfakturor per full time equivalent (FTE) 2 ska vara fler än föregående år Antalet lönebesked per FTE är 78 fler jämfört med motsvarande period 2013. Antalet kundfakturor per FTE är fler än föregående år (se under Ekonomi, mål 1). Antal ärende inom patientadministration ska uppgå till 25 ärenden per dag och FTE Patientadministration har i genomsnitt 29 ärenden per dag. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Ingår ej i styrkortet för Landstingets resurscentrum. Förnyelse Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Mål prognos Resurscentrum är ett etablerat Shared Service Center (SSC) 3 inom landstinget Ekonomi, personal och patientfakturor ingår i ett benchmarknätverk med andra landsting som har Shared service centers. En mognadsgradanalys kommer att genomföras inom benchmarknätverket i samband med årsskiftet. I och med detta erhåller vi ett resultat och en jämförelse över 2 Ett vedertaget begrepp för heltidsårsarbetare inom t ex benchmark 3 En enhet som utför gemensamma tjänster åt organisationen

10 (13) vår mognadsgrad som Shared Service Center. Resurscentrum har ett strukturerat arbetssätt för utveckling av tjänsteutbud och för Resurscentrum som SSC Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att ta skapa rutiner för ett strukturerat sätt att arbeta med ständiga förbättringar. I det dagliga arbetet med ständiga förbättringar fångas nya tjänster upp. I samband med kunddialogerna sker en diskussion om förändring och utveckling av tjänsteutbudet. Resurscentrum har stärkt sitt interna varumärke Som en del i det arbetet har Resurscentrum under sommaren rekryterat en kommunikationsassistent. Syftet är att kunna arbeta mer professionellt och systematiskt med vår profil och information till kunderna Medarbetare Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Resurscentrums kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Mål prognos Kompetensförsörjningsplanen kommer att färdigställas under hösten 2014. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Se perspektivet förnyelse och Resurscentrum har stärkt sitt interna varumärke Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Engagerad Medarbetar Index ska uppgå till minst 4,0 Vid årets medarbetarenkät hade Resurscentrum ett EMI på 4,1. Det är i nivå med resultatet från föregående medarbetarenkät. Upplevelsen av delaktighet har ökat Bibehålla upplevd delaktighet Resultatet för delaktighet har förbättrats något NMI 3,7 och 2012 var det 3,6. Även om vi nått vårt mål behöver vi fortsätta arbeta med medarbetarnas delaktighet. Det handlar om att på olika sätt göra medarbetarna delaktiga i verksamheten. Öka målkvalitén När det gäller målkvalitén har Resurscentrum samma värde, NMI 3,9, som vid föregående medarbetarenkät. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Ca 60 procent av medarbetarna har individuella styrkort. Målet kommer inte att uppnås under 2014 men bedöms vara det under våren 2015. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Sjukfrånvaron är högst 4 procent Resurscentrum har haft en mycket positiv trend för sjukfrånvaron under det senaste året. Sjukfrånvaron är idag 2,64 procent, en minskning med 0,90 procent jämfört med 2013. Vi arbetar enligt Aktiv rehabilitering och genomför vissa förebyggande insatser. Bland annat har vi haft ergonomisk genomgång av ett 80- tal arbetsplatser.

Bilaga 3 Handlingsplan 11 (13) Medborgare och kund Mål/aktivitet Status 2013-12 Status 2014-08 Kommentar Utbildning professionellt förhållningssätt och bemötande under hösten 2013. Under året kommer alla medarbetare att delta i ett bemötandespel. LRC Ekonomi Kunddialoger ska genomföras två gånger per år med varje förvaltning och division. Tjänstekatalog - Vidareutveckling av tjänstekatalog skall vara godkänd av samtliga förvaltningar. Införande av ärendehanteringssystem för hantering av till Ekonomi inkommande frågor/ärenden. Senast 2013-11. Servicedesk ekonomi. Säkerställa att LUL har 1 gränssnitt för att kontakta Ekonomienheten. Utrullad 2014-04. Ekonomienheten ska från och med 2015 initialisera och tillhandahålla minst tjugo utbildningstillfällen för förvaltningarna per år. Säkra att vi kan skicka E-faktura till de kunder som ej är patienter - senast Q4 2014. Kunddialoger genomförs med samtliga kunder i september/oktober 2014 Tjänstekatalogen är godkänd och implementerad. Utfallet för Nöjd kund skall vara 85 procent 2016. Genomförs i oktober 2014 En uppgradering av Agresso krävs för att genomföra E-faktura. Uppgraderingen är senarelagd till 2015. Uppdaterad tjänstekatalog för löneadministrationen senast 2013-11. Personal Tjänstekatalog ska skapas för pensionsadministration senast 2013-11. Tjänstekatalog framtagen Införande av en gemensam servicedesk för löneadministrationen senast 2014-01. Utfallet för Nöjd kund ska vara 85 procent 2016. Genomförs oktober 2014 Tjänstekatalog för Patientadministrationen ska vara godkänd av samtliga förvaltningar till 2013-12. Patientadmin Utökade telefontider - genom förändrat arbetssätt kan enheten möjliggöra en förbättrad telefontillgänglighet för medborgarna för vårdgarantienheten, Ceså, sjukresor och patientfakturor. I samarbete med ekonomienheten möjliggöra E-faktura för medborgarna. Införs efter uppgradering av Agresso. Införa e-frikort för sjukresor och sjukvård. E-frikort nu även infört för privata vårdgivare.. mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

Bilaga 3 Handlingsplan 12 (13) Produktion Mål/aktivitet Status 2013-12 Status 2014-08 Kommentar Dokumentation av Ekonomienhetens huvudprocesser. Ekonomi Personal Patient- Antalet fakturor med felaktig referens skall minska till 7 procent år 2016 (är nu 14 procent). Antalet fakturor med felaktig adress skall 2016 utgöra maximalt 1 procent av totalt inkommande fakturor (är nu 4 procent). Antalet Kundfakturor per årsarbetare (FTE) skall till 2016 öka med 26 procent jämfört med 2013. Antal Leverantörsfakturor per FTE skall öka med 40 procent till 2016 jämfört med perioden 2013-01 2013-06. Antalet lönespecifikationer per årsarbetare (FTE) ska öka med 20 procent under 2012-2016. Kostnaden per lönespecifikation ska minska med 15 procent under åren 2012-2016. Fortsatt deltagande i Benchmarknätverket inom processerna Tid & lön och Resor & utlägg. Utökat deltagande i benchmark med processen personaladministration. Identifiera nyckeltal i syfte att på ett tydligt och enkelt sätt beskriva våra åtagande och volymer. Fortsatt uppföljning, analys och åtgärder genom internkontrollarbete.internkontrollarbetet kommer under dessa år att inriktas på flödet mellan oss och våra kunder för att ytterligare förbättra kvaliteten i rapportering till oss. hanterade ärenden (via e-post och telefon) ska uppgå till 25 ärenden/dag/fte för 2014. År 2015 ska ärendena uppgå till 30/dag/FTE. adminantalet Ett genomsnittigt samtal i telefonservice ska uppgå till 6 minuter. Antalet fakturor med felaktig referens är 11,5% 201408 Grunden för framtagning av KPI:n har allt för stora brister och det krävs en uppgradering av Agresso för att få fram rätt värde. Ackumulerat värde 201408 Antal kundfakturor/fte 14 371 Ackumulerat värde 201408 Antal leverantörsfakturor/fte 20 882 Värde från benchmark år 2012 799 lönespecifikationer per FTE och år 2013 966. Värde från benchmark år 2012 96 kr och år 2013 92 kr. I genomsnitt hanteras 29 ärenden/dag/fte. Idag tar ett genomsnittligt samtal 3 minuter. mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

Bilaga 3 Handlingsplan 13 (13) Ekonomi Mål/aktivitet Status 2013-12 Status 2014-08 Kommentar Produktionsredovisning infört senast december 2013. Alla enheter rapporterar tid i processer. LRC Ekonomi Målet är att under 2014 utreda och förankra en finansieringsform för Landstingets resurscentrum. Fortsätta att utveckla prissättningen i syfte att ge större transparens och i större utsträckning kunna påverka kundernas beteende. Säkra att de konkurrensutsatta verksamheternas krav på redovisning uppfylls. Minska totalt belopp för öppna leverantörsfakturor vid månadsbokslut. Genomsnittligt belopp ska för 2016 vara 60 procent lägre än snittet för perioden septembernovember 2013. Rutin för att följa samt boka upp kostnad för öppna leverantörsfakturor är framtagen samt kommunicerad med förvaltningarna. Medarbetare LRC Mål/aktivitet Utfall EMI (Engagerad Medarbetar Index). Utfallet ska vara lägst 4,2 till och med 2016. Utfallet NMI (Nöjd medarbetarindex) för chef och ledarskap ska år 2016 uppgå till 4,0. Status 2013-12 Status 2014-08 Kommentar EMI var 4,1 vid årets medarbetarenkät. NMI för chef och ledarskap var 4,1 vid årets medarbetarenkät. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 4 procent för åren 2014-2016. Sjukfrånvaro 201408 är 2,64 procent. mål uppfyllt arbete pågår, mål delvis uppfyllt mål ej uppfyllt Ingen symbol ej påbörjat

Delårsrapport Augusti 2014 Landstingsservice

2 (22) Viktiga händelser Byggstart för den nya byggnaden för vård och behandling. Färdigställs under 2017. Ulleråkersområdet har överlåtits till Uppsala kommun per 1 mars 2014. Genomförande pilotprojekt av VNS (vårdnära servicetjänster) pågår. Uppförande av tillbyggnad av Rudbeckslaboratoriet för Uppsala Universitet pågår. Rekrytering av ny avdelningschef Teknik samt ny ekonomichef är avslutade. Sammanfattning Årets prognos för resultatet är i balans. Förändringar mellan budget och prognos är en realitet då överlåtelsen av Ulleråker till Uppsala kommun ger högre inhyrningskostnader, men samtidigt lägre vakanser och tillsammans effektivare användning av ytorna. Landstingsservice har förstärkt organisationen för att kunna utföra de stora projekt som beslutats både i Uppsala och Enköping. I samband med det sker en anpassning av organisationen för att öka den interna effektiviteten. Resultatet av året är trots detta en prognos i balans. Ekonomi Utfall augusti 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat för augusti månad som uppgår till minus 6 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen består i huvudsak av en ej budgeterad kostnadspost för extern hyresgäst. Kostnaden ska faktureras kund under 2014. Jämfört med föregående år är årets resultat jämförbart, dock med den skillnaden att ovan nämnda kostnad inte fanns 2013, men 2013 innehöll en högre avskrivningskostnad i och med att Ulleråkersområdet då var i landstingets regi under hela 2013. Mnkr Utfall månad Budget månad Föreg. år månad Utfall jmf budget Summa intäkter 97 97 90 0 Summa personalkostnader -9-8 -8-1 Summa övriga kostnader -73-58 -57-15 Summa avskrivningar/nedskrivningar -21-24 -31 3 Resultat -6 7-6 -13 Ackumulerat utfall per augusti 2014 Landstingsservice redovisar ett resultat per augusti månad som uppgår till plus 6 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor sämre än budget. De största avvikelserna kan hänföras till ovan nämnda kostnadspost för extern kund, men även till lägre kostnader för avskrivningar, räntor, fastighetsdrift, media och planerat underhåll samt en påverkan med lägre hyresintäkter med anledning av försäljningen av Ulleråkersområdet. Avvikelserna för fastighetsdrift och planerat underhåll kan dock hänföras till periodiseringsdifferenser som blir justerade på årsbasis. Jämfört med föregående år är årets resultat 19 miljoner kronor lägre. Den största avvikelsen kan hänföras till tidigare nämnd kostnad för extern hyresgäst som inte var budgeterad. Utöver detta redovisas högre intäkter från hyror, fastighetsdrift, städ och transport/logistik, vilket delvis balanseras av lägre intäkter för telefoni. Personalkostnaderna är högre med anledning av den årliga lönejusteringen och effekten av gällande bemanningsplan. Övriga kostnader är 23 miljoner kronor högre mot bakgrund av högre

3 (22) inhyrningskostnader för lokaler på Ulleråkersområdet och ovan nämnda kostnadspost för extern kund, men även påverkad av lägre kostnader för media. Avskrivningar är 6 miljoner kronor högre än föregående år, vilket är en effekt av aktiveringar för avslutade investeringsprojekt. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Utfall jmf budget Summa intäkter 764 769 751-5 Summa personalkostnader -82-82 -77 0 Summa övriga kostnader -497-489 -474-8 Summa avskrivningar/nedskrivningar -180-187 -174 7 Resultat 6 10 25-5 Årsprognos Landstingsservice redovisar en årsprognos för 2014 som är i ekonomisk balans och i enlighet med budget. Under början av året genomfördes en av de största fastighetsaffärerna i landstingets historia då Ulleråkersområdet såldes till Uppsala kommun. Resultateffekten för Landstingsservice innebär ett underskott om ca 9 miljoner kronor bl a med anledning av att stora delar av Kronparkens sjukhem har hyrts tillbaka, detta för att ge möjlighet till behovsprövade evakueringar i samband med om- och nybyggnationer inom Akademiska sjukhuset. I övrigt så påverkas resultatet negativt av effekter från hyresmodellen med ca 11 miljoner kronor, effekter som endast gäller under 2014. Nämnda kostnadseffekter balanseras genom lägre kostnader för personal, energi och beräknad effekt från införande av komponentavskrivning fr o m 2014. Mnkr Prognos 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Progn jmf budget Summa intäkter 1 145 1 158 1 164-12 Summa personalkostnader -130-132 -116 1 Summa övriga kostnader -743-738 -782-5 Summa avskrivningar/nedskrivningar -272-288 -276 16 Resultat 0 0-10 0 Fastighetsinvesteringar Total prognos uppgår till 1 129 miljoner kronor jämfört med budgeterat 1 361 miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 232 miljoner kronor. Den största avvikelsen består av förskjutningar i tid för projekt J-huset och B11 inom Framtidens Akademiska med 244 miljoner kronor jämfört med budget. Produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund ligger även de efter tidsmässigt jämfört med budget, samlat med 83 miljoner kronor. Akuten i Enköping samt byggnad A1 vid Akademiska sjukhuset har en högre prognos för 2014 än budget med 9 miljoner kronor, vilket beror på ett snabbare genomförande än budgeterat. Mindre projekt som är under genomförande och ej specificerats i investeringsplanen uppgår till 109 miljoner kronor över budget. Investeringar i fastigheterna ligger samlat 22 miljoner kronor efter budget.

4 (22) Produktion Utfall augusti 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är knappt 6 procent högre än budget påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler avseende Ulleråkersområdet och att basen för yta har minskat i samband med försäljningen av Ulleråkersområdet. Justerat för ovan är utfallet väl i paritet med budget. Vid en jämförelse med föregående år är årets utfall knappt 2 procent lägre, vilket sammantaget är resultatet av en lägre kostnadsmassa. Mediaförbrukningen är ca 8 procent högre än budget och föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall. Utfallet för augusti är beräknad på en ytbas som exkluderar Ulleråker medan budget innehåller densamma. Utfallet för augusti är påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet, men framförallt av en extremt varm månad som genererat högt effektuttag av kyla. Mediakostnad kr/m 2 BRA är drygt 8 procent lägre än budget, men knappt 38 procent högre än föregående år. Budgeteffekten är påverkad av en periodiseringsdifferens, medan avvikelsen mot föregående år kan förklaras av ett högre effektuttag med anledning av den varma sommaren och en priseffekt mellan åren. Driftkostnader är 10 procent lägre än budget och föregående år. Faktureringsgraden är varken uppe i budgeterad eller föregående års nivå. Landstingsservice Utfall månad Budget månad Utfall månad föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm 133 126 135 5,6 % - 1,5 % Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) 13 12 12 8,3 % 8,3 % Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 11 12 8-8,3 % 37,5 % Driftkostnader kr/kvm 9 10 10-10,0 % - 10,0 % 1) Avser el och värme Ackumulerat utfall per augusti 2014 Fastighetskostnad/m 2 BRA är knappt 5 procent högre än budget påverkat av ökade kostnader för inhyrda lokaler avseende Ulleråkersområdet och att basen för yta har minskat i samband med försäljningen av Ulleråkersområdet. Justerat för ovan är utfallet väl i paritet med budget. Jämfört med föregående år är kostnadsnivån knappt 9 procent högre. Avvikelsen kan hänföras till en högre kostnad för inhyrda lokaler och att basen för yta minskat under 2014. Mediaförbrukningen är knappt 2 procent lägre än budget och drygt 4 procent lägre än föregående år. Budget är beräknad utifrån föregående års utfall. Utfallet per augusti är beräknad på en justerad ytbas i o m att Ulleråkersområdet såldes per februari 2014 medan budget innehåller densamma. Utfallet per augusti jämfört med budget och föregående år är till största delen påverkat av effekten från energieffektiviseringsprojektet, men även av en gynnsam väderlek under våren som tyvärr inte blev lika gynnsam över sommaren i o m att det krävdes större effektuttag av kyla. Mediakostnad kr/m 2 BRA är i nivå med budget och är marginellt högre än föregående år. Priseffekter tar bort en del av effekten från lägre mediaförbrukning, men kostnaden ligger ändå inom beräknad nivå. Driftkostnader uppgår inte till budgeterad nivå p g a att faktureringsgraden inte kommit upp till budgeterad nivå. Samma effekt ges även vi jämförelse med föregående år.

5 (22) Landstingsservice Utfall ackum. Budget ackum. Utfall ackum föreg år Utfall jmf budget % Utfall jmf föreg år % Total fastighetskostnad/kvm 1 085 1 038 996 4,5 % 8,9 % Mediaförbrukning egna fastigheter kwh/kvm 1) 159 162 166-1,9 % - 4,2 % Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 132 132 131 +/- 0 % 0,8 % Driftkostnader kr/kvm 66 78 68-15,4 % - 2,9 % 1) Avser el och värme Medarbetare Utfall augusti 2014 Förvaltningens timlönekostnad har minskat, från 3,54 procent per maj till 2,83 procent per augusti. Ökningen av antalet årsarbetare har minskat med 4 jämfört med ackumulerat per maj 2014. Sjukfrånvaron har minskat något, per augusti är den 3,69 procent jämfört med maj som var 3,82 procent. Antalet långtidssjuka har stigit medan korttidsfrånvaron har minskat. Inriktningen är att sjukfrånvaron inte kommer att överstiga fyra procent. Ackumulerat utfall per augusti och årsprognos för 2014 Antalet årsarbetare uppgår till 216 per augusti, vilket är en ökning med 1,8 procent jämfört med förra året. Ökningen beror på att antalet handläggare har ökat, ex projektledare, funktionsplanerare och lokalplanerare, detta för att klara planering och start av stora byggprojekt. Handläggare har ökat med sex årsarbetare. Ökningen saktar in. Timlönekostnaden uppgår till 196,33 kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,83 procent, riktvärdet för 2014 är 2,2 procent. Sjukfrånvaron vid förvaltningen är per augusti 3,69 procent, vilket kan jämföras med utfallet per december 2013 på 3,41 procent. Målet för sjukfrånvaron är högst 4 procent. Korttidsfrånvaron, 2-14 dagar, har sjunkit under året med 0,25 procent och uppgår per augusti till 1,3 procent. Den längre sjukfrånvaron, 60 dagar och längre, har ökat med 0,36 procent och uppgår per augusti till 1,8 procent. Ingenjörer har det högsta sjuktalet 6,57 procent, tekniker 3,26 procent, vaktmästare 4,31 procent, handläggare 2,48 procent, ledning 2,31 procent och administratörer 1,44 procent. Inhyrd personal avser förvaltare och ekonom. Kompetensnivån vid förvaltningen har under de senaste två åren höjts. För att klara de stora byggprojekten har behovet av specialistkompetenser ökat. Tabell: Landstingsservice Nyckeltal medarbetare Utfall 2014 Riktvärde/Mål/ Budget 2014 Prognos 2014 Timlönekostnadens proc. förändr jämfört med föreg. år, % 2,83 % 2,2 % 2,2 % Förändr i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % 4 1,8 % 5 3,0 % 5 3,0 % Total sjukfrånvaro, % 3,69 % 4,0 % 4,0 % Inhyrd personal, mnkr 0,7 mnkr 1,0 mnkr 1,2 mnkr Thord Hägg Förvaltningsdirektör

6 (22) Bilagor 1. Årsprognos 2014 2. Måluppfyllelse styrkort 3. Uppdelning av resultat mellan fastigheter och övrig verksamhet

7 (22) Bilaga 1 Årsprognos 2014 Årsprognos Landstingsservice tkr Utfall 201408 Budget 201408 Utfall 201401-201408 Budget 201401-201408 Utfall 201301-201308 Bokslut 2013 Årsbudget 2014 Årsprog 2014 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter 96 787 97 080 764 097 768 778 750 624 1 164 460 1 157 657 1 145 461-12 196 Summa intäkter 96 787 97 080 764 097 768 778 750 624 1 164 460 1 157 657 1 145 461-12 196 1 Lönekostnader övrig personal -8 911-7 248-79 302-79 313-75 747-112 766-127 007-124 343 2 664 Övriga personalkostnader -33-384 -2 732-3 074-1 747-3 502-4 611-5 973-1 362 Summa personalkostnader -8 945-7 632-82 034-82 387-77 494-116 268-131 618-130 316 1 302 2 Inhyrd personal 78-14 -876-113 -672-1 212-170 -1 203-1 033 Medicinsk service -1-4 -13-30 -37-45 -45-47 -2 Medicinskt material -129-699 -3 892-5 593-4 297-7 411-8 390-8 636-246 Lokal- och fastighetskostnader -46 366-26 872-239 714-214 097-193 250-352 620-321 083-345 983-24 900 Trafikkostnader 0 0 0 0-1 -2 0 0 0 Finansiell nettokostnad -18 019-19 115-145 935-152 916-160 881-243 342-229 374-218 084 11 291 Övriga kostnader -8 594-11 737-106 170-115 942-115 316-177 490-179 106-169 050 10 056 Summa övriga kostnader -73 029-58 441-496 599-488 691-474 455-782 121-738 168-743 002-4 834 3 Avskrivningar/nedskrivningar -20 756-23 883-179 929-187 366-173 910-276 351-287 871-272 180 15 691 Summa avskrivningar/ nedskrivningar -20 756-23 883-179 929-187 366-173 910-276 351-287 871-272 180 15 691 4 RESULTAT -5 942 7 124 5 534 10 334 24 765-10 280 0-37 -37 5 INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar -47 285-113 442-567 158-907 537-316 904-644 223-1 361 305-1 129 156 232 149 6 Investeringar i immateriella och 0 0 0 0-1 732-1 992 0 0 0 investeringar i utrustning -15-848 -2 838-6 787-2 185-2 320-10 180-10 180 0 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 0

8 (22) Noter Avvikelser mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget 1. Intäkter (- 4,7 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 2. Personalkostnader (0,4 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 3. Övriga kostnader (- 7,9 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (7,4 miljoner kronor) Avvikelsen < 5 %. 5. Resultat (- 4,8 miljoner kronor) Se ovan! 6. Fastighetsinvesteringar (340,4 miljoner kronor) Utfallet per augusti uppgår till 567 miljoner kronor jämfört med budgeterat 907 miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 340 miljoner kronor. De största avvikelserna består av förskjutningar i tid för FAS-projektet, produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund. Viss återhämtning gentemot budget sker under slutet av 2014. se noteringar nedan vid jämförelse mellan årsprognos och årsbudget.

9 (22) Avvikelser mellan årsprognos och årsbudget 1. Intäkter (- 12,2 miljoner kronor) Avvikelsen domineras av minskade hyresintäkter avseende Ulleråkersområdet i och med försäljningen till Uppsala kommun per 20140228. 2. Personalkostnader (1,3 miljoner kronor) Lägre kostnader inom teknikavdelningen främst med anledning av försenade rekryteringar. 3. Övriga kostnader (- 4,8 miljoner kronor) Avvikelsen domineras av högre kostnader för inhyrda lokaler med anledning av återförhyrning från Uppsala kommun av behovsprövade lokaler inom Ulleråkersområdet, en merkostnad som till viss del balanseras av lägre räntor med anledning av försäljningen av Ulleråkersområdet och lägre energikostnader. Avvikelsen avseende energikostnader är dels resultatet av försäljningen av Ulleråkersområdet och dels av effekter från energieffektiviseringsprojektet. 4. Avskrivningar/nedskrivningar (15,7 miljoner kronor) Merparten av avvikelsen kan hänföras till försäljningen av Ulleråkersområdet, men även från en viss anpassning till förväntad effekt av komponentavskrivning. 5. Resultat (+/- 0 miljoner kronor) Se ovan! 6. Fastighetsinvesteringar (232,1 miljoner kronor) Total prognos uppgår till 1 129 miljoner kronor jämfört med budgeterat 1 361 miljoner kronor, vilket ger en avvikelse med 232 miljoner kronor. Den största avvikelsen består av förskjutningar i tid för projekt J-huset och B11 inom Framtidens Akademiska med 244 miljoner kronor jämfört med budget. Produktionskök och parkeringsgarage inom Akademiska sjukhusområdet samt komplettering av investering i gasanläggning för bussdepån i Fyrislund ligger även de efter tidsmässigt jämfört med budget, samlat med 83 miljoner kronor. Akuten i Enköping samt byggnad A1 vid Akademiska sjukhuset har en högre prognos för 2014 än budget med 9 miljoner kronor, vilket beror på ett snabbare genomförande än budgeterat. Mindre projekt som är under genomförande och ej specificerats i investeringsplanen uppgår till 109 miljoner kronor över budget. Investeringar i fastigheterna ligger samlat 22 miljoner kronor efter budget.

10 (22) Bilaga 2 Måluppfyllelse = Prognosen är att målet uppnås 2014 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2014 = Prognosen är att målet inte uppnås 2014 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Landstingets mål Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Samtliga avdelningar som har verksamhet i närkontakt med kunder, patienter och övriga intressenter följer detta noga och i de fall det finns tidsmål uppsatta ex. patienttransportgrupp och tele mäter man det mot uppsatta tillgänglighetstider. Ökad faktisk tillgänglighet Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Åtgärder enligt plan för 2014, prio 3, utifrån tillgänglighetsförstudien beräknas bli klara under 2014. Parkeringsplatser är etablerade för Akademiska sjukhusets personal på Ulleråkersområdet. Medarbetarna transporteras med bussar mellan Ulleråker och sjukhuset. Samtliga informationskanaler samordnas såsom skyltning, Navet m fl för att ge en bra information och hänvisning till patienter och besökare inom Akademiska sjukhusområdet. Respektive förvaltning har vidtagit minst två åtgärder för att förbättra patient/person/brandsäkerheten Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice aktiviteter för att förbättra brandsäkerhet är att säkerställa styrande dokument avseende förändrade krav i BBR 20. Ett pilotprojekt har startat som innebär att landstinget får ett fungerande brandskyddsarbete. En säkerhetspärm byggs upp som kvalitetssäkrar det systematiska brandskyddsarbetet. Rutiner kommer att läggas in i fastighetsdatasystemet Landlord. Första implementering sker på Lasarettet i Enköping för att därefter fortsätta införandet på Akademiska sjukhuset. Aktiviteterna för 2014 i Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter ska genomföras Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Se nedan under Landstingsservice mål.

11 (22) Medborgare och kund, forts. Landstinget medverkar aktivt i arbetet med att uppnå den regionala utvecklingsstrategin Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Se nedan under Landstingsservice mål. Landstingsservice mål Kvaliteten på förvaltningens leveranser och tjänster skall öka Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Kundmätning för att mäta NKI kommer inte att utföras under 2014. Frekventa kunduppföljningsmöten hålls med verksamhetsledningar och lokalsamordnare i syfte att fånga upp önskemål, beställningar etc samt göra avstämning att levererad service uppgår till överenskommen kvalitet. Kvaliteten på serviceverksamheten skall mätas i nationellt samarbete Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice deltar i en nationell servicemätning inom Best Service gruppen. Datainsamling och sammanställning är klar och slutrapport har levererats. Analysarbetet påbörjas och aktivitetsplan för förbättringar ska tas fram. Parkeringsplatser för patienter och besökare på Akademiska sjukhusområdet skall vara lika med eller högre än 2013 Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet inte uppnås 2014! Den stora parkeringsplatsen på Akademiska sjukhuset är stängd till förmån för byggnation av ett helt nytt parkeringsgarage. Under byggtiden har en tillfällig parkering etablerats för Akademiska sjukhusets personal på Ulleråkersområdet. Medarbetarna transporteras med bussar mellan Ulleråker och sjukhuset. Genomföra åtgärder enligt plan för 2014 utifrån tillgänglighetsförstudien Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Åtgärder enligt plan för 2014, prio 3, utifrån tillgänglighetsförstudien beräknas bli klara under 2014. Gemensam kundingång för Landstingsservice alla tjänster skall genomföras i enlighet med FM-utredningen från 2013 Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Arbetet fortgår i avdelad projektgrupp för detta. Delrapport under 2014.

12 (22) Medborgare och kund, forts. Information och hänvisning för patienter och besökare inom Akademiska sjukhusområdet skall vara enkel och tydlig med anledning av aktuella byggprojekt Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Bland de insatser som gjorts finns de digitala informationstavlor som satts upp i ingång 85 (1) och i ingång 70 (2). Via dessa sprids långsiktig information om det pågående projektet och snabb/kortlevande information om de störningar som uppstår med anledning av byggarbeten. Landstingsservice har samarbetat med kommunikationsavdelningen på Akademiska sjukhuset för att säkerställa att aktuell information även sprids via Navet, akademiska.se, i kallelser m.m. Inom ramen för FAS-projektet har det tagits fram ett tillfälligt skyltprogram för sjukhusområdet. Detta ska göra det enklare att hänvisningsskylta vid avstängningar/trafikomläggningar. Inför stängningen av den norra parkeringen gjordes omfattande informationsinsatser i form av tydliga skyltar, trycksaker och digital information. Utöver detta har en särskild plats på akademiska.se skapats, där Landstingsservice kan publicera aktuell information. Informationscentret vid norra infarten till sjukhusområdet har hållit öppet två dagar i månaden, med start i februari (uppehåll i juli). Landstingsservice har haft >120 besökare varav en knapp majoritet varit allmänhet, besökare och patienter. Via pressaktiviteter och förvaltningsdirektören har vi även försökt sprida information till patienter, besökare och allmänhet via media. Genomföra åtgärder utifrån plan 2014 för bättre byggnadstekniskt brandskydd Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Projektanvisningar revideras utifrån bättre brandskyddsåtgärder. Revidering av styrande dokument har utförts utifrån förändrade krav i BBR 20 och är godkända inom Landstingsservice. Ett pilotprojekt har startat i syfte att kvalitetssäkra det systematiska brandskyddsarbetet. Arbetet beräknas avslutas under 2014. Första implementering kommer att ske vid Lasarettet i Enköping och därefter kommer Akademiska sjukhuset. Utifrån kulvertutredningen genomföra de mest prioriterade åtgärderna Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Arbete pågår och planen är att de mest prioriterade åtgärderna blir utförda under 2014. Arbete Handlingsplanen för att förverkliga barnets rättigheter skall beaktas i aktuella byggprojekt Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Handlingsplanen ska implementeras i projekthandboken. Samarbete pågår med barnombudsmannen avseende inre gestaltning.

13 (22) Medborgare och kund, forts. Säkerställa att den regionala utvecklingsstrategin finns med i Landstingsservice verksamheter Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice säkerställer att Landstinget i Uppsala län har möjlighet att leverera kommunikation i hela landstinget. Det genom att tillhandahålla effektiva och ändamålsenliga lokaler för verksamheterna. Ekonomi Landstingets mål Verksamhetens intäkter och kostnader ska redovisas där de genereras Mål prognos A Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Förvaltningen har sedan ett flertal år tillbaka resultaträkningar som redovisas på lägsta möjliga nivå, vilket ex vis innebär att varje byggnad har en egen resultaträkning. Resultaten aggregeras sedan per förvaltningsområde, enhet, avdelning och förvaltning. Prognos och budget utförs på motsvarande sätt. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Målet är inte analyserat, men mot bakgrund av det förbättrade ekonomiska resultatet som till stor del är ett resultat av en lägre kostnadsnivå för ett flertal kostnadsbärare indikerar det på en positiv utveckling. Förvaltningen har dessutom med en utökad volym av projekt, genererat ett utfall som är bättre än föregående år. Målet måste dock definieras noggrannare för en mer säker analys. Landstingsservice mål Uppföljning med efterkalkyl på alla byggprojekt > 10 miljoner kronor Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet inte uppnås 2014! Ej påbörjat. Arbetet kommer att realiseras 2015. Resultat enligt ägarkrav Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Årsprognosen för 2014 beräknas bli +/- 0, vilket är lika med budget. Driftkostnader skall vara lägre än 2013 mätt i 2013 års prisnivå Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet inte uppnås 2014! Kostnaden för fastighetsdrift ökar i förhållande till 2013, men är lägre än budget. Den största anledningen till ökningen mellan åren är att bemanningen under 2013 inte uppgick till plan, vilket beräknas ske under 2014.

14 (22) Ekonomi, forts. Mediakostnader skall minska i förhållande till 2013 mätt i 2013 års prisnivå Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Kostnaden för media minskar mellan åren, dels med anledning av att Ulleråkersområdet har sålts per februari 2014, men framförallt tack vare effekter från energieffektiviseringsprojektet. Kostnaden Förvaltningskostnader kr/m 2 BRA skall minska med 2 % jämfört med 2013 mätt i 2013 års prisnivå Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet inte uppnås 2014! Kostnaden beräknas öka med ca 3 %, vilket är i enlighet med budget. Vissa förstärkningar av resurser har tillkommit under året, vilket har varit enligt plan för att ökad produktionsvolym ska kunna administreras efter fastställd nivå. Kostnaden Avtal avseende hyror och service skall finnas med alla Landstingsservice kunder Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Avtal är upprättade med alla Landstingsservice kunder. Produktion Landstingets mål Alla Mål prognos Förvaltningarnas huvudprocesser är standardiserade Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Arbetet kommer att genomföras inom projektet Kvalitetsledningssystem, Landstingsservice delprojekt. Särskild organisation är organiserad för detta. Miljömålen mot en giftfri miljö i landstingets miljöprogram ska uppnås Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice har fasat ut kemikalier från avvecklingslistan samt utfört målet om att minst 85 % av VA-rör är ftalat- och PVC-fria. Koldioxidutsläpp ska minska med 35 procent i jämförelse med 2010 Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstinget i Uppsala län köper sedan år 2012 enbart koldioxidneutral fjärrvärme till landstingets fastigheter. Landstingsservice mål 5-årig investeringsplan skall finnas för fastighetsägarinitierade investeringar Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! 5-årig investeringsplan är framtagen.

15 (22) Produktion, forts. Mål prognos 10-årig underhållsplan skall finnas Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! 10-årig underhållsplan är framtagen. Antal kvadratmeter tomställd yta BRA av den totala ytan BRA skall vara lägre än 2013 Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Utfallet per augusti 2014 redovisas till 5,6 %, vilket även kvarstår som prognos för 2014. Utfallet ska jämföras med föregående års utfall på 7,2 %. Genomföra alla beslutade delar inom byggprojektet Framtidens Akademiska enligt plan 2014 Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Alla beslutade delar som avser 2014 är genomförda och projektet går helt enligt plan. Genomföra energisparprojektet enligt plan Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Energisparprojektet kommer att genomföras enligt plan och de åtgärder/aktiviteter som låg till grund för måluppfyllelse kommer att genomföras under 2014. Det som tyvärr påverkar energiförbrukningen negativt är det stora antalet byggprojekt som pågår inom landstinget samt att trenden för verksamhetsenergi ser ut att öka då allt mer energikrävande utrustning (t ex. MR-kameror) installeras inom landstinget. Under det gångna året såldes fastigheterna på Ulleråkersområdet, vilket medför att en rad genomförda energiåtgärder ej kan medräknas i måluppfyllelsen. Införa Service Level Agreement (SLA) för minst två av landstingets förvaltningar och inom Landstingsservice strategiska områden Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet inte uppnås 2014! Förvaltningsplaner på upphandlade tjänster är klara. Planen är att SLA ska kunna implementeras under 2015 till sin helhet eller till vissa valda delar. Tydliggöra/redovisa befintliga avtalsvillkor för införda Service level Agreement (SLA) Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Förvaltningsplaner är publicerade på Navet.

16 (22) Produktion, forts. Tjänsteutbudet skall utvecklas i syfte att frigöra tid för vårdpersonal Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Pilotprojekt genomförs avseende VNS på avdelningarna 70 A1och A2 samt 70 B1 och B2. Piloten har påvisat kvalitetshöjning och ekonomiska fördelar. Till detta kommer att personalen i enkät redovisar att den fysiska arbetsbelastningen minskat (69 procent). 43 procent anger att arbetsglädjen ökat och 35 procent anger att stressen minskat. Slutrapport ska lämnas till Produktionsstyrelsen i september. Förnyelse Landstingets mål Mål prognos Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst 2 av sina prioriterade strategiska områden Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice har ökat resurserna inom organisationen för att bättre följa utvecklingen i Framtidens vård och behandling. Detta i syfte att säkerställa att renoveringar och nybyggnationer görs med rätt dimensionering samt relevant på marknaden tillgänglig utrustning. Landstingsservice deltar i flera projekt som leds från Chalmers med samma syfte att bygga rätt och det med tillgängligt vetenskapligt stöd. Alla förvaltningar har ett strukturerat samarbete med utvalda aktörer Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Se nedan under landstingsservice mål. Landstingsservice mål Delta i och utveckla det landstingsövergripande Benchmarkingarbetet Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice deltar i det landstingsövergripande benchmarkingarbetet med utvalda processer. Implementera Facility Management utredningen enligt fattat beslut i Produktionsstyrelsen Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Beslut ska fattas i september. Beroende på om rekommendationen följs att starta implementeringen på sjukhuset kommer Landstingsservice att organisera det arbetet.

17 (22) Förnyelse, forts. Mål prognos Utifrån Best Service mätningen förändra arbetssätt från de goda exemplen Kommentar/lägesbeskrivning I pilotprojektet för FM har förslaget om förändrat arbetssätt införts för vård- och servicepersonal. Fördjupat samarbete med utvalda samarbetsparter har redovisats Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Fördjupade samarbeten med uttalade samarbetspartner fortgår. Medarbetare Landstingets mål Mål prognos Alla förvaltningars kompetensförsörjningsplan omfattar även chefsförsörjning Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Se nedan under Landstingsservice mål. Alla förvaltningar har aktiviteter för att stärka arbetsgivarvarumärket Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Arbetet med förvaltningens arbetsgivarvarumärke befinner sig i startläge. Påbörjas i arbetet med verksamhetsplan 2015. Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! EMI har minskat. I medarbetarenkäten 2014 uppnåddes värdet 3,80, jämfört med värdet i enkäten 2012 som var 3,88. Frågan hanteras vid framtagande av förvaltningens styrkort och verksamhetsplanering. 75 procent av medarbetarna har individuella styrkort Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Individuella styrkort finns framtagna för 75 procent av förvaltningens medarbetare. Arbete med nytt styrkort för 2015 har påbörjats, antalet mål kommer att minskas och medarbetarna ska känna igen sig i målen. Det nya styrkortet kommer att underlätta framtagande av individuella styrkort. Upplevelsen av delaktighet har ökat Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Enligt medarbetarenkäten har delaktighet minskat, värdet i enkäten 2014 uppgick till 3,5 jämfört med värdet för 2012 som var 3,6. Även denna fråga hanteras vid framtagande av förvaltningens styrkort 2015 och vid verksamhetsplanering.

18 (22) Medarbetare, forts. Minst 90 procent av kraven i VerkSam avseende arbetsmiljö är uppfyllda Mål prognos Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Arbetsmiljöfrågorna har fokus vid framförallt Transport och Driftenheten, där verksamheten är av den karaktär att arbetsmiljöreglerna måste efterlevas. Skyddsronder med efterföljande handlingsplaner sker regelbundet vid dessa verksamheter. Sjukfrånvaron är högst 4,4 procent Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Se nedan under Landstingsservice mål. Landstingsservice mål Kompetensförsörjningsplan skall finnas för alla funktioner inom Landstingsservice Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Landstingsservice har en framtagen kompetensförsörjningsplan som omfattar samtliga yrkeskategorier. Kompetensförsörjningsplanen belyser förvaltningens behov av specialistkompetenser och kommande pensionsavgångar. Medarbetarundersökning skall genomföras Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Medarbetarenkät genomfördes under februari 2014, enligt plan kommer nästa enkät att ske under våren 2016. Alla planerade åtgärder utifrån medarbetarenkätsresultatet är genomförda Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Slutrapporter från alla avdelningar avseende handlingsplaner och åtgärder kommer att redovisas senast 30 september 2014. Alla föreslagna åtgärder har inte genomförts, arbetet pågår. Goda exempel på ansvarstagande och förslagsverksamhet skall uppmärksammas Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet delvis uppnås 2014! Medvetenheten om samarbete inom och mellan avdelningar, vid akuta eller speciella händelser har ökat vid förvaltningen. Alla avdelningar/enheter är medvetna om betydelsen av att uppmärksamma handlingskraft och engagemang från individer och grupper.

19 (22) Medarbetare, forts. Mål prognos Minst 90 % av Landstingsservice enheter arbetar systematiskt med arbetsmiljöarbete Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Arbetsmiljöarbetet följer den årscykel som är framtagen och känd. Vid Transport och Driftenheten är arbetsmiljön av den karaktären att arbetsmiljöfrågorna alltid är i fokus. Skyddsronder med efterföljande handlingsplaner genomförs årligen. Sjukfrånvaron skall vara lägre eller högst 4,0 procent Kommentar/lägesbeskrivning Prognosen är att målet uppnås 2014! Förvaltningens sjukfrånvaro per augusti 2014 uppgår till 3,69 procent. Målet för 2014 är 4.0 procent. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har minskat med 0,25 procentenheter och uppgår nu till 1,30 procent. Den längre sjukfrånvaro, upp till 60 dagar, har ökat med 0,36 procent och uppgår till 1,80 procent. Rehabiliteringsåtgärder är insatta vid Länshälsan

20 (22) Bilaga 3 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet totalt Resultaträkning Landstingsservice TKR Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år BESKRIVNING 201401-201408 201401-201408 2014 2014 2013 RESULTAT LANDSTINGSSERVICE 5 534 7 421-1 887-37 0-10 280

21 (22) Bilaga 3 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet fastighet Resultaträkning Fastigheter BESKRIVNING Period Helår TKR Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år 201401-201408 201401-201408 2014 2014 2013 HYRESINTÄKTER 619 933 632 827-12 893 928 756 952 573 924 301 AVTALSARBETEN 2 821 0 2 821 0 0 7 649 ÖVRIGA INTÄKTER 8 190 9 731-1 541 11 996 14 596 15 787 SUMMA INTÄKTER 630 944 642 557-11 613 940 753 967 169 947 738 PERSONALKOSTNADER 0 0 0 0 0-128 MATERIALKOSTNADER -3 693-5 593 1 901-8 390-8 390-7 237 HYRESKOSTNADER -90 175-76 429-13 747-137 684-114 436-117 216 LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER -19 584-18 590-995 -26 064-27 884-31 997 PLANERAT UNDERHÅLL -17 379-35 070 17 690-52 000-52 604-69 877 DRIFTKOSTNADER -35 938-48 059 12 121-65 063-72 089-65 735 MEDIAKOSTNADER -71 501-81 474 9 973-113 843-127 468-126 411 ÖVRIGA KOSTNADER -5 938-6 055 116-8 328-9 082-9 555 AVTALSARBETEN -29 167 0-29 167 0 0-7 759 SUMMA KOSTNADER -273 376-271 269-2 107-411 372-411 953-435 913 RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT 357 568 371 288-13 721 529 380 555 216 511 824 AVSKRIVNINGAR -178 566-197 234 18 668-279 097-302 555-274 887 FINANSIELLA POSTER -141 202-148 020 6 818-210 887-222 030-242 629 RES FÖRE OVERHEAD 37 800 26 034 11 765 39 397 30 630-5 692 ARVODESKOSTNAD FRÅN ÖVRIG VERKSAMHET -24 624-24 632 7-36 947-36 947-34 901 RESULTAT FASTIGHETER 13 175 1 403 11 773 2 450-6 317-40 593 NYCKELTAL Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år KR/M2 BRA 201401-201408 201401-201408 2014 2014 2013 FÖRVALTAD YTA BRA 521 632 617 751-96 119 521 632 617 751 602 229 VARAV OUTHYRD YTA BRA 29 177 89 792-60 615 29 177 89 792 43 175 OUTHYRD YTA % 5,6% 14,5% -8,9 5,6% 14,5% 7,2% HYRESINTÄKT 1 188,45 1 024,40 164,05 1 780,48 1 542,00 1 534,80 MEDIA -137,07-131,89 5,18-218,24-206,34-209,90 DRIFTKOSTNAD -68,90-77,80-8,90-124,73-116,70-109,15 PLANERAT UNDERHÅLL TOTAL YTA -33,32-56,77-23,45-99,69-85,15-116,03

22 (22) Bilaga 3 Uppdelning av resultat mellan fastighet och övrig verksamhet övrig verksamhet Resultaträkning Övrig verksamhet BESKRIVNING Period Helår Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Föreg år 201401-201408 201401-201408 2014 2014 2013 FASTIGHETSDRIFT 44 776 51 174-6 398 83 395 81 086 75 276 TELE, TRANSPORT, TRYCKERI OCH PARKERING 46 817 44 184 2 633 69 899 66 398 67 999 ENTREPRENADER 94 150 87 825 6 325 140 474 131 757 160 432 ÖVRIGT 17 139 19 937-2 798 21 220 30 846 22 606 SUMMA INTÄKTER 202 882 203 120-238 314 988 310 087 326 314 PERSONALKOSTNADER -79 304-82 387 3 084-127 949-131 618-111 891 MATERIAL-/VARUKOSTNADER -1 178-352 -826-1 605-528 -1 888 HYRESKOSTNADER -20 605-20 388-217 -26 854-30 460-19 681 LOKAL-/FASTIGHETSKOSTNADER -74 355-73 611-743 -111 181-110 507-108 636 PLANERAT UNDERHÅLL -19 374-18 515-859 -32 945-27 828-35 682 FÖRBRUKNINGSINVENTARIER/-MATERIAL -4 743-4 765 22-8 498-7 088-8 139 TELE OCH POST -12 104-11 200-904 -17 884-16 801-16 493 ÖVRIGA TJÄNSTER -8 006-8 064 58-13 521-12 048-8 649 ÖVRIGA KOSTNADER -9 383-7 423-1 960-13 705-11 179-17 665 SUMMA KOSTNADER -229 052-226 706-2 346-354 142-348 057-328 725 RES. FÖRE AVSKRIVN. & FINANSIELLT -26 170-23 586-2 584-39 154-37 970-2 411 AVSKRIVNINGAR -1 363 9 868-11 232 6 917 14 684-1 464 FINANSIELLA POSTER -4 733-4 896 163-7 197-7 344-713 RESULTAT FÖRE ARVODE -32 265-18 613-13 652-39 434-30 630-4 588 INTÄKT ARVODE FRÅN FASTIGHET 24 624 24 632-7 36 947 36 947 34 901 RESULTAT ÖVRIG VERKSAMHET -7 641 6 018-13 659-2 487 6 317 30 313

Bilaga. PS 2014-09-30, 87 2014-09-15 Dnr LE2014-0130 Lasarettet i Enköping Sjukhuschef Thomas Ericson Produktionsstyrelsen Produktionsdirektör Åtgärdsförslag samt konsekvensbeskrivning för ekonomi i balans vid Lasarettet i Enköping Bakgrund Lasarettets prognostiserade underskott för 2014 är enligt delårsbokslutet -16,2 Mkr. Underskottet är en konsekvens av tre separata orsaker. 1. Vårdval höft- och knäproteser -3 Mkr Ärendet är sedan tidigare berett och lasarettet har beviljats 7 miljoner kronor i underskott under förutsättning att 578 operationer utförs inom ramen för vårdval. Lasarettet har ansökt om finansiering för produktion utöver beställning motsvarande 600 DRG. Orsaken till överproduktionen har beskrivits närmare i ansökan och förklaras med operationssamarbetet med Akademiska sjukhuset, anestesiläkarbedömningar samt ett antal protesoperationer som inte bedömts som vårdvalsoperationer. Det senare innebär att lasarettet kommer att utföra totalt antal protesoperationer enligt planering men inte kommer att uppnå volymen inom ramen för vårdval. Bedömningen är att ca 360 protesoperationer kommer att utföras inom ramen för vårdval vilket är 220 färre än planerat. Det ekonomiska resultatet för kirurgiskt centrum förbättras därigenom med 4 miljoner kronor från -7 miljoner kronor som tidigare beviljats, till -3 miljoner kronor. 2. Ny prismodell för Bild och funktion, -10 Mkr En ny landstingsgemensamma prismodell för Bild och funktionsmedicin har införts vilket innebär lägre förvaltningsexterna intäkter för lasarettets Radiologiskt centrum. Vid beräkning av årseffekten bör volymförändringar beaktas vilket komplicerar prognosen men den uppskattas till mellan -8 och -12 miljoner kronor varvid lasarettet prognosticerar -10 miljoner kronor varav ca 80 procent bedöms som landstingsintern transferering och 20 procent som landstingsextern intäktsförlust. 3. Planerad produktionsvolym uppnås ej, -7 Mkr Inom det medicinska verksamhetsområdet har lasarettet budgeterat och planerat för 167 DRG över beställning. Den ökade produktionen är planerad inom mottagningsverksamheten med syfte att korta väntetiden för både ny- och återbesök. Kungsgatan 67-73 Box 908 745 25 Enköping tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 www.lul.se/lasarettetenkoping

2 (3) Den planerade öppenvårdsproduktionen beräknas uppnå plan men minskade akutmedicinska slutenvårdstillfällen till följd av ökad poliklinisering samt brist på specialistläkare medför att slutenvårdsproduktionsmålet för medicinskt centrum inte kommer att uppnås. Lasarettet har genomfört ett antal förändringar i syfte att minska undvikbara inläggningar med förstärkt kompetens på akuten och vårdavdelningarna, förstärkt utskrivning och mobilt sviktteam. Lasarettet prognostiserar ett intäktsbortfall på ca 7 miljoner kronor för verksamhetsområdet. Bedömning Lasarettets försämrade resultat är till största delen att hänföra till minskade intäkter på grund av förändrade ersättningsmodeller samt ökad poliklinisering. Möjligheten för lasarettet att åtgärda underskottet innevarande år bedöms som icke genomförbart. I detta besvärliga ekonomiska läge har lasarettet beslutat att de lasarettscentrala utvecklingsmedlen som skapats internt fryses vilket är en icke önskvärd kortsiktig åtgärd och som befaras få framtida konsekvenser i form av uteblivna positiva effekter. Åtgärden är dessutom ringa i förhållande till lasarettets resultat varvid mer betydande och långsiktigt stabilare åtgärder bör vidtas. Den nya ersättningsmodellen kommer att hantera delar av lasarettets underskott under 2015 gällande finansieringsproblematiken vid poliklinisering men effekten av minskade röntgenintäkter kommer att kvarstå. Lasarettet föreslår därför ett utökat upptagningsområde för det internmedicinska verksamhetsområdet. Ökat produktionsuppdrag Lasarettets upptagningsområde gällande internmedicin är Enköpings, Håbos och södra Hebys kommun vilket omfattar totalt ca 66000 invånare. Lasarettet föreslår ett utökat upptagningsområde med ytterligare delar av Heby kommun såsom socknarna Huddunge, Enåker och Nora. Utökningen omfattar c:a 3140 invånare vilket innebär en utökning med 4,7 procent i förhållande till nuvarande upptagningsområde. Motsvarande ökning från nuvarande beställning ger 215 DRG till ett ekonomiskt värde av 8 miljoner kronor. Bedömningen är att utökningen omfattar c:a 2-3 vårdplatser vilket möjliggörs via pågående samt planerad vidareutvecklad poliklinisering. Kostnadsreduktion Slutsatsen av lasarettets analys som genomfördes 2013 av möjliga kostnadsreduceringar var att kostnadsreduktion inte var möjligt utan betydande nedskärningar i befintlig verksamhet vilket skulle äventyra produktionskapaciteten, försämra kösituationen och riskera patientsäkerheten. Några nya omständigheter som påverkar tidigare bedömning har inte tillkommit varför tidigare slutsats, att kostnadsreduktion utöver de åtgärder som är beräknade i prognosen inte är möjligt, kvarstår. En kostnadsreduktion för icke vårdproducerande enheter som lasarettsövergripande stabsfunktion bedöms inte som långsiktigt hållbart då den verksamheten redan är hårt belastad och endast uppgår till 3,9 procent av lasarettets totala kostnad.

3 (3) En kostnadsreduktion för vårdproducerande enheter i form av personalneddragningar eller stängningar påverkar produktion, tillgänglighet, patientsäkerhet och arbetsmiljö negativt, ger minskade intäkter och leder inte till budgetbalans för lasarettet. Teoretiskt kan det bli en kostnadsreduktion för HSS förutsatt att patienterna inte måste hanteras av annan landstingsfinansierad vårdinrättning. Sammanfattning Lasarettet bedömer att 2014 års resultat inte kan åtgärdas med ytterligare besparingar än de åtgärder som är inberäknade i prognosen. Inför 2015 kommer delar av problematiken att hanteras via nytt ersättningssystem. Förslag för att hantera resterande delar är utökat upptagningsområde. Thomas Ericson Sjukhuschef

1(5) Till: Produktionsstyrelsen Ekonomi i balans Produktionsstyrelsen 2014-09-05 1. Inledning Vid produktionsstyrelsens den 27 maj 2014 presenterades de åtgärder som divisionerna påbörjat och vi kan konstatera att dessa givit effekt och att divisionerna sparat in stora delar av de i budgeten ofinansierade 100 mnkr (prio 2 och 3) som Akademiska fick ta ansvar för och som redovisas i bilaga 1. När vi efter sommaren ser på prognosen för helår pekar den, trots åtgärderna som vidtagits, på ett underskott i storleksordningen 100 mnkr. Underskottet fördelar sig på nedanstående divisioner: PSYK MTH KB - 30 mnkr - 40 mnkr - 20 mnkr De problem som Akademiska sjukhuset har med att nå ekonomi i balans har inte så mycket att göra med de kostnadsökningar som vi redovisade som prio 2 och 3 i budgeten för 2014 utan på andra kostnadsökningar som redovisades till PS i 23 juni 2014 och som vi ser består när vi analyserar resultatet för augusti 2014. Fortsatt stängda vårdplatser (71 st i augusti) på grund av sjuksköterskebrist och inskolning av nyanställda. Bristen påverkar framförallt den elektiva vården. Vi saknade i juni 50 sjuksköterskor, främst specialistsjuksköterskor och situationen har ytterligare försämrats, bland annat inom neurodivisionen. Detta innebär att vi inte kunnat öka den elektiva produktionen och därmed möjligheten att klara budgeten för riksoch regionintäkter. Inom psykatrin har vi ökat öppenvårdsproduktionen vilket givit högre personalkostnader. Vi saknar specialistläkare vilket gör det svårt att hantera det allt större remissantalet och akutflödet utan hyrläkare. Generellt sett har vi högre närvarotid inom slutenvården vilket ger ökade personalkostnader. Ökade kostnader för medicinskt material (ca 20 mnkr) är en trend som fortsätter. Ökat antal lapraskopiska ingrepp, operationer med robot, dyrare implantatkostnader som vid debitering till kund inte ger kostnadstäckning, är kostnadsdrivande. Sjukhusledningen hade en workshop den 19 augusti där divisionerna presenterade förslag på åtgärder för budget i balans. Målsättningen var att presentera åtgärder som innebär att Akademiska som helhet kan åstadkomma en ekonomi i balans 2014. Förslagen diskuterades vidare i sjukhusledningen och det utsågs ansvariga för respektive sjukhusövergripande åtgärd. Det beslutades samtidigt att divisionerna ska dokumentera de divisionsspecifika åtgärderna och att de ska följas upp vid de månatliga divisionsgenomgångarna av verksamheten och i sjukhusledningen.

2. Ny åtgärdsplan för ekonomi i balans 2014 2(5) Den nya åtgärdsplanen som sjukhusledningen tagit initiativ till indelades i 4 olika områden: Produktionsökningar Prislista och fakturering Effektiviseringar Vårdavtal HSS, Landstingsfinansiering FAS och Nytt Ledningssystem. 2.1 Produktionsökningar Kvinno- och barndivisionen, kirurgi- och onkologidivisionen och neurodivisionen ser möjligheter till produktionsökningar inom riksoch region. Åtgärder Öppna stängda vårdplatser framförallt inom kirurgi- och onkologidivisionen och medicinoch thoraxdivisionen Ansvarig: slutenvårdsrådet och respektive divisionschef. Utnyttja ökad kapacitet med Samariterhemmet från första januari 2015. Ansvarig: operationsrådet och respektive divisionschef. Öka samarbetet med Enköping gällande slutenvård. Ansvarig: operationsrådet. Expansion dagkirurgi och ökat öppethållande på barnkirurgen. Ansvarig: Marianne van Rooijen. De ekonomiska effekterna på riks/regionintäkter uppskattas ge följande: Helårseffekt Nettoeffekt 2014 40-60 mnkr 10-20 mnkr De ekonomiska effekterna för köpt vård uppskattas ge följande kostnader: Helårseffekt pga minskad vårdgaranti Nettoeffekt 2014 10-15 mnkr 5-10 mnkr 2.2 Prislista och fakturering Starta ett sjukhusövergripande projekt som leds av vårdadministrativ service (inom KB) i samarbeta med controllerfunktion. Översyn av rutiner gällande särdebiteringar, val av op- och vårdnivåer, fakturering- och registrering. Ansvarig: Andreas Henriksson och Jan- Erik Sundquist skriver projektdirektiv. De ekonomiska effekterna på riks/regionintäkter uppskattas ge följande: Helårseffekt Nettoeffekt 2014 5-10 mnkr 0-5 mnkr

3(5) 2.3 Effektivisering Starta ett antal effektiviseringsåtgärder utöver de redan tidigare initierade åtgärderna på respektive division. Åtgärder Lönekostnader läkare/övrig personal sätta mål för bemanningsnivåer kopplat till produktion, jouruttag, införande av Medinet. Ansvarig: respektive divisionschef Små vårdavdelningar - se över möjligheten att slå ihop avdelningar och därmed skapa större enheter. Ansvarig: slutenvårdsrådet och divisionschefer. Inköp - och lagerhållningsåtgärder. Först och främst göra upphandlingar utifrån Akademiska sjukhusets behovsbild (ex material inom neurokirurgi) och fortsätta med inköp- och lagerprojekt på divisionerna. Etablering av inköpsorganisation. Ansvarig: Jan- Erik Sundquist tar frågan till Anders Andersson Läkemedelsbesparingar - centralt och lokalt besparingsarbete. Ansvarig: Jan- Erik Sundquist tar frågan till Astrid Forsström De ekonomiska effekterna är i dagsläget svårt att bedöma. 2.3 Vårdavtal HSS, Landstingsfinansiering FAS och Nytt Ledningssystem Förhandlingen kring vårdavtalet är inne i slutskedet och i förhandlingarna har det påpekats från HSS att vissa delar av det finansieringsbehov som Akademiska sjukhuset har inte kommer att finansieras inom ramen för vårdavtalet. Finansieringen måste sökas från LS eller från av LS redan beslutade projekt såsom FAS- projektet (LSU) och Projektet Nytt Ledningssystem (LLK). Klinisk genetik får ersättning utanför fasta ersättningen i vårdavtalet. Arbeta för ersättning utifrån faktisk merkostnad/prislista. Ansvarig: Jan- Erik Sundquist och Marianne van Rooijen. Kompensation från HSS gällande flygmoms i avvaktan på att SKL fattar beslut om ersättning. Psykiatrisk vården får för låg DRG-ersättning vilken inte täcker den stora produktionsökningen. Föra diskussion om ökad ersättning om den ökade produktionen skall bestå. Ansvarig: Jan- Erik Sundquist och Åsa Hagberg FAS finansieras inte via vårdavtalet. Diskussion om annan finansieringslösning måste föras med landstinget gällande Akademiska sjukhusets egna FAS kostnader som ej finansieras via LSU. Ansvarig: Hans- Olov Hellström och Jan- Erik Sundquist Sjukhusets strategiska satsningar för att utveckla ledning och styrning av verksamheten bör till sin helhet ingå i projektet nytt ledningssystem. Diskussion om förutsägbar finansieringslösning måste föras med landstinget. Ansvarig: Hans- Olov Hellström och Jan- Erik Sundquist En hel del av ovanstående kostnader har under 2014 ökat den ekonomiska belastningen på Akademiska sjukhuset i avsaknad av beslut. För 2015 är denna situation inte löst och vi ser att dessa kostnader kommer att bli drygt 200 mnkr inkl 100 mnkr i satsning på lönebildning och utbildning specialistsjuksköterskor.

4(5) Sammanfattning Divisionerna har redan vid ingången av året vidtagit en hel del åtgärder för att klara det åtagande som gjordes om en besparing för att möta prio 2 och 3 satsningarna enligt bilaga 1. Akademiska såg innan sommaren att trots de åtgärder som divisionerna vidtagit så prognosticeras ett underskott på ca 100 mnkr. Anledningen till prognosen var att RR- intäkterna sviktade samtidigt som kostnaderna för personal och medicinskt material ökade. Det föranledde ett behov av att agera och divisionerna ombads att under sommaren fundera på åtgärder för att undvika underskottet och försöka få en ekonomi i balans för 2014, fullt medvetna om att tiden är knapp och att de åtgärder som sätts in ofta kräver lägre tid för att ge full effekt. Sjukhusledningen har efter sommaren tagit fram en åtgärdsplan i syfte att försöka åstadkomma en ekonomi i balans men det är i dagsläget svårt att uppskatta om det räcker med hänsyn till de få månader som återstår av året. Uppsala 2014-09-05 Lennart Persson Sjukhusdirektör Jan- Erik Sundquist Bitr. Sjukhusdirektör

5(5) Bilaga1 Prio 2 och 3 i budget 2014 Strategiska satsningar Verksamhetsutveckling Strategiska projekt som värdebaserad vård, operationsråd, arbetsgivarvarumärket, etc. (5 mkr i ökad avskrivningskostnad) Kontaktsjuksköterskor cancervård, nationella riktlinjer (3,5 mkr) Labsystemet GenLis för klinisk genetik (exkl avskrivning 2,5 mkr) Införande av Cosmic beslutsstöd psykiatrin (2 mkr) Ny bröstcancerprocess delvis ofinansierad (1,7 mkr) Processledare RCC delvis ofinansierat (1,7 mkr) Personal och kompetensförsörjning Struktursatsning sjuksköterskor del 2 (29 mkr) Kompetensförsörjning personal (>10 mkr) Arbetstidsmodell barnakuten (4 mkr) Medicink teknisk utveckling Ökade nettokostnader robotkirurgi (4,5 mkr) Baksträngsimplantat (4 mkr) Produktionsökningar Utökning 1 vårdplats CIVA och 1 vårdplats BIVA (8,5 mkr) Utökning 1 vårdplats AIMA (3,5 mkr) Intäktsminskningar PET-centrum garantipengar GE Healthcare (7 mkr) Luftburen intensivvård (LIV) vikande efterfrågan (3,5 mkr) Vårdval gyn effekt på intäkterna (? Mkr) Övrigt Nytt avtal SOS alarm (3,65 mkr) Emboliseringsmaterial (2,3 mkr) Baklofenpumpar nytt kostnadsansvar (2 mkr) Ökad intern konsultverksamhet psykiatrin pga flytt (1,3 mkr) Totalt alla områden >100 mkr

1 (2) 2014-09-15 Dnr PS2013-0063 Ledning Thord Hägg 018-611 65 94 thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Landstingsservice plan för ekonomi i balans 2014 Återrapportering efter bokslut tertial 2/2014 Landstingsservice redovisar i samband med bokslutet för tertial 2/2014 en prognos för 2014 som är i ekonomisk balans och lika med budget. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade om en ny hyres- och servicekostnadsmodell som ska ge underlag för att nå en budget i balans genom självkostnad för fastigheter och service. Modellen infördes från 1 januari 2014. Som komplement till modellen ska kostnader för fastighetsinvesteringar och s k strategiska vakanser täckas genom att avkastningskravet på Landstingsservice kompenseras för dessa belopp. För 2014 sänktes avkastningskravet från 5,5 % till 4,8 %, detta efter en beräkning utförd våren 2013. När den slutliga modellen beräknades och budget för 2014 fastställdes konstaterades att bl a kostnaderna för de strategiska vakanserna var betydligt högre än den tidigare beräkningen, vilket gav ett underskott för Landstingsservice. Underskottet uppgick till 17 miljoner kronor, vilket resulterade i en plan för att erhålla en ekonomi i balans och som presenterades för produktionsstyrelsen vid sammanträdet 25 mars 2014. Landstingsservice fick då i uppdrag att återkomma med en rapport efter bokslutet per tertial 2/2014 för att visa att planen följs. Landstingsservice Dag Hammarskjöldsväg 18 Ing C 8 751 85 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-69 58 18 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Prognos över förändringar gentemot budget Aktivitet Mnkr Lägre kostnader för energi + 3 Lägre kostnader för avskrivningar - byggnader + 12 Lägre kostnader för räntor byggnader + 8 Lägre hyresintäkter p g a förseningar i projekt - 6 Total kostnadsförändring jämfört med budget + 17 Genom ovan redovisade förändringar beräknas Landstingservice prognos för 2014 vara i ekonomisk balans. Ekonomiska drifteffekter från försäljningen av Ulleråkersområdet är medräknad i prognosen för 2014. Per Gunnar Sjöström Ekonomichef för Thord Hägg Förvaltningsdirektör

Produktionsdirektörens rapport September 2014 Landstingets ledningskontor

Agenda Närvårdsavdelning - Uppsala Fördjupad uppföljning av sjukgymnaster Ledningskontoret planerar för flytt FAS och produktion under genomförandet Status produktionsdirektör Landstingets ledningskontor

Närvårdsavdelningen i Uppsala öppnat Den 18 augusti 2014 öppnade Närvårdsavdelningen i Uppsala. Avdelningen har 13 vårdplatser och tillhör förvaltningen Hälsa och habilitering. Planering pågår för en eventuell utökning av antalet platser under hösten. Närvårdsavdelningen tar emot patienter som behöver inneliggande vård under en begränsad tid (3-8 dagar), men som inte behöver avancerad diagnostik och behandling vid ett sjukhus. Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset avlastas därmed. Exempelvis kan det gälla patienter som behöver antibiotika intravenöst som behöver blodtransfusion med känd hjärtsvikt och som behöver vätskedrivande behandling med frakturer som inte ska opereras men där smärtlindring behöver ges Närvårdsavdelningen finns i nyrustade lokaler på Kronparksgården på Ulleråkersområdet. Landstingets ledningskontor

Fördjupad uppföljning av sjukgymnaster På uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen har under våren ett konsultföretag HiQ Stockholm följt upp tio sjukgymnaster (fysioterapeuter). Samtliga är privata och ersätts enligt den så kallade nationella taxan. Medicinskt sakkunniga personer har granskat fem patientjournaler hos varje sjukgymnast. Granskarna har också gjort telefonintervjuer. Granskningen har främst gällt journaldokumentation och fakturering till landstinget. Den medicinska kvaliteten i behandlingarna har också granskats. Bristerna är så allvarliga att fyra av sjukgymnasterna kommer att anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Landstinget har fört en dialog med respektive vårdgivare och kommit överens om vilka åtgärder som måste vidtas. Det kommer att bli aktuellt med återbetalningar i vissa fall. Landstinget kommer att göra ytterligare fördjupade uppföljningar av sjukgymnaster verksamma enligt den nationella taxan och se över vissa rutiner och anvisningar. Landstingets ledningskontor

Ledningskontoret planerar för flytt Enligt planerna så flyttar landstingsledningen 2016 till ett nytt kontor på Storgatan vid Östra station. Förutom landstingets ledningskontor ska bland annat Kultur och bildning inklusive Upplandsstiftelsen och Länsbiblioteket samt administrationen för Kollektivtrafikmyndigheten UL inrymmas i lokalerna. Det nya kontoret kommer att rymma cirka 300 arbetsplatser. Huset byggs i sex plan som ett standardkontor med en blandning av öppna lösningar och enskilda kontorsrum. Stora krav ställs på miljöanpassning och energieffektivitet. Räknat per kvadratmeter kommer energiförbrukningen att minska till en tredjedel av dagens förbrukning. Landstingsstyrelsen har beslutat att ge landstingsdirektören i uppdrag att teckna en avsiktsförklaring med Jernhusen om att hyra lokalerna. Frågan avgörs slutligen av landstingsfullmäktige. Landstingets ledningskontor

FAS och produktion under genomförandet Exempel Evakuering av 2 våningsplan i 70 huset enligt tidplan årsskiftet 2014-2015 23 + 23 vpl = 46 vpl våningsplan I 23 + 23 vpl = 46 vpl våningsplan II 92 vpl Återflytt efter av 2 våningsplan i 70 huset efter renovering 23 vpl på våningsplan I 23 vpl på våningsplan II 46 vpl Ursprunglig tidsplan går ej att genomföra mer evakueringsutrymme krävs. Krav på full produktion under hela genomförandet av FAS. Landstingets ledningskontor

Status produktionsdirektör Undertecknad tf produktionsdirektör t.o.m 2014-12-31 Landstingets ledningskontor

ViV 2014-08-31 Vårdgarantin och kömiljarden Primärvården ( offentlig o privat ) utfall 2014-08-31 Telefontillgänglighet samma dag Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Kömiljard utfall 2014-08-31 Nybesök = enl SKL:s grund- o prestationskrav Operation/åtgärd = enl SKL:s grund- o prestationskrav Landstingets ledningskontor

Primärvården Telefontillgänglighet: 91% (juli 91 %) Variationen: 70 100% Nivån för målrelaterad ersättning är 90 % Tillgänglighet läkarbesök: 89% (juli 91 %) Variationen: 76 96% Nivå för målrelaterad ersättning är 90 % Landstingets ledningskontor

Privat primärvård Telefontillgänglighet: 87% (juli 88 %) Variationen: 33 100 % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Tillgänglighet läkarbesök: 89% (juli 92 %) Variationen: 75 99 % Nivån för målrelaterad ersättning är 90 %. Landstingets ledningskontor

Kömiljard grundkrav och prestationskrav Landstingets ledningskontor

53,0%* Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

49,7 %* Landstingets ledningskontor * = grundkrav för kömiljard är 70 %

Landstingets ledningskontor Väntetider i vården sammanfattning Tillgänglighet till offentlig Primärvård: 91% telefontillgänglighet och 89% till första besök inom sju dagar. Tillgänglighet till privat primärvård: 87% telefontillgänglighet och 89% tillgänglighet till första besök inom sju dagar. Nivån för den målrelaterade ersättningen är 90%. Kömiljardens grundkrav på 70 % inom 60 dagar uppnås inte, varken för väntande till första besök (53,0%) eller till operation/åtgärd (49,7 %). Kömiljardens prestationskrav på 70 % inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (56,6%) eller för faktiskt utförda operationer (51,8%). Antal väntande till första besök ökar med 86 st i augusti (10 751) jämfört med juli (10 665). Antal väntande till operation minskar med 83 st i augusti (3 713) jämfört med juli (3 796). Antal utförda besök är i augusti 4 701 st att jämföras med juli då antalet var 3 819 vilket således innebär en ökning med 882 st fler utförda besök i augusti. Antal operationer i augusti är 1 128 st vilket är 370 st fler än i juli. Antal utförda besök i augusti är i nivå med augusti föregående år. Antal faktiskt utförda operationer/åtgärder är dock lägre i augusti i år jämfört med augusti 2013. Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök (51,4%) eller för väntande till operation/åtgärd (43,9%). Akademiska sjukhuset klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (58,5%) eller för faktiska operationer (51,9%). Lasarettet i Enköping klarar inte grundkravet varken för väntande till första besök (63,8%) eller för väntande till operation/åtgärd (67,7%). Lasarettet klarar inte heller prestationskravet för varken faktiska första besök (55,5%) eller för faktiska operationer (47,2%). Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i augusti månad.

- Slut på presentation - Landstingets ledningskontor

1(20) AS2014-0197 Statusrapport kömiljarden och vårdgarantin augusti 2014 På grund av neddragningarna i den elektiva vården under sommaren uppnås inte kraven enligt kömiljarden eller vårdgarantin i augusti. Sjukhuset klarar inte grundkravet (70% väntat mindre än 60dgr) eller prestationskravet (70% utförda inom 60dgr) för nybesök och operation/behandling i augusti månad. Mäter vi mot vårdgarantin (inom 90dgr) ligger sjukhuset bättre till procentuellt sett. Lokalt inom vissa verksamhetsområden klarar man dock grundkravet och/eller prestationskravet, exempelvis inom Onkologi och Kvinnosjukvård. Ingen av divisionerna har som helhet uppnått ställda krav i augusti. Måluppfyllelse för kömiljardens Grundkrav samt antal väntande patienter i Maj och Augusti Kömiljard Kömiljard Vårdgaranti Vårdgaranti Antal Antal andel Grundkrav andel inom andel inom 90 andel inom 90 väntande väntande inom 60 60 dagar dagar dagar patienter patienter dagar Maj Aug Maj Aug Maj Aug Antal väntande patienter kvar t 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 68% 52% 86% 75% 7 864 9 005 1 621 >70% varav C-län 69% 52% 87% 75% 6 973 7 982 1 437 varav Riks och region 62% 50% 80% 72% 891 1023 205 Operation/åtgärd 68% 45% 83% 67% 2 670 2 858 715 ca 70% varav C-län 68% 46% 84% 69% 1 954 2 029 487 varav Riks och region 70% 42% 80% 62% 716 829 232 Måluppfyllelse för kömiljardens Prestationskrav samt antal väntande patienter i Maj och Augusti 2014 Prestationskrav Kömiljard andel inom 60 dagar Kömiljard andel inom 60 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Vårdgaranti andel inom 90 dagar Antal faktiska patienter Antal faktiska patienter Maj Aug Maj Aug Maj Aug Antal faktiska patienter kvar till 70% Prognos andel inom 60 dagar Nybesök 66% 59% 84% 78% 4 468 3 651 402 >70% varav C-län 66% 60% 84% 79% 4 003 3 244 324 varav Riks och region 63% 50% 81% 69% 465 407 81 Operation/åtgärd 63% 52% 84% 74% 955 668 120 > 70% varav C-län 61% 47% 84% 71% 722 469 108 varav Riks och region 56% 64% 83% 79% 233 199 12

Under sommaren planerar sjukhuset mindre elektiv vård på grund av semesteruttagen, tillgängligheten sjunker markant. Andelen väntande patienter som får vård inom 60 dagar försämras tills vi kommer igång i full skala igen till hösten, vilket också tydligt syns i grafen nedan för både 2012 och 2013. Där syns också att det tagit ca 2 månader in på hösten innan vi kommit i fatt med köerna till ungefär samma nivå som under våren. Sjukhuset förväntar sig ungefär samma återhämtningstakt den här hösten, även om antalet stängda vårdplatser fortfarande är något fler i år än föregående år. Bedömningen är att Grundkravet kommer att uppnås igen i oktober/november. Riktade åtgärder vidtas för att öka förutsättningarna för att uppnå Prestationskravet under vintern. Akademiska sjukhusets måluppfyllelse kömiljardens Grundkrav och Prestationskrav - avseende besök resp. operation/åtgärd. Januari 2012 Augusti 2014. Ett antal initiativ har påbörjats för att effektivisera patientflöden och öka kapacitetsutnyttjandet i lokaler och personal, exempelvis genom att föra patienter till rätt vårdnivå, samarbeta mer över organisatoriska gränser och jobba med mer produktionsstyrning. Under hösten fortsätter extrasatsningar på kvällsmottagningar inom vissa enheter. Planeringen av resurser och befintlig kapacitet byggs ut, förfinas och breddas. Inom Centraloperationsenheten har det startats serviceteam som skall arbeta runt operationssalarna och bland annat avlasta operationspersonalen genom att ta hand om flytt av utrustning, städning m.m. Stängda vårdplatser och kritisk personalförsörjningssituation Sjukhuset har fortfarande ca 70 vårdplatser stängda. Det är ett fyrtiotal fler än vid samma tid förra året. Sjukhuset har lyckats rekrytera många sjuksköterskor men saknar fortfarande omkring 60 stycken. Många av de nya sjuksköterskorna är nyutexaminerade och under upplärning på avdelningarna, vilket kan förklara att sjukhuset inte kan öppna vårdplatser i samma takt som vi lyckats rekrytera nya medarbetare. Det är fortfarande svårt att rekrytera vidareutbildade sjuksköterskor, exempelvis operationssjuksköterskor. Här har en satsning på vidareutbildning med lön lanserats för att få fler sökande till specialistsjuksköterskeprogrammen. Detta har fått ett gott mottagande och ett antal sjuksköterskor har nu börjat sin vidareutbildning. De sökande kommer dock internt från sjukhuset och skapar därmed nya luckor i bemanningen som fylls med mindre erfaren

personal. Ytterligare ett antal långsiktiga projekt och aktiviteter pågår för att både attrahera och behålla våra medarbetare, och då inte minst sjuksköterskorna. Nybesök Antalet patienter som stod i kö till nybesök i augusti var ca 9 000, en ökning med närmare 1 100 personer jämfört med före sommaren. Av de väntande patienterna var ca 1 000 utomlänspatienter och ca 8 000 var c-länspatienter. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av antalet väntande patienter till nybesök. Antalet genomförda besök föll, på grund av semesteruttag, under perioden juni och juli men har ökat något under augusti. Verksamheten är i september uppe i full skala igen och extramottagningar planeras för att komma ifatt. De diagnoser som ingår i kömiljarden utgör underlag till diagrammet. Utveckling av antalet väntande till nybesök och producerade nybesök. Januari 2012 till augusti 2014 På divisionsnivå är det Neurodivisionen om ligger längst från måluppfyllelse (41%) jämfört Grundkravet i Kömiljarden. Kirurg- och onkologdivisionens olika kirurgiska verksamhetsområden ligger ungefär lika efter sommaren där omkring 45% av köerna uppfyller kraven. Onkologen däremot upprätthåller sina nivåer förhållandevis bra, 82% får fortfarande ett nybesök inom 60 dagar. Den division som klarat sig bäst som helhet är Medicin- och thoraxdivisionen. De når 67% i måluppfyllelse i augusti. Förutom Onkologen är det tre verksamhetsområden som klarar Grundkravet i kömiljarden: Kvinnosjukvården, Kardiologen och Hematologi/Hud/Reumatologi. Avseende de faktiska som räknas i Prestationskravet i Kömiljarden så är det flera verksamhetsområden som klarar detta på sommaren, då den vård som bedrivs under sommaren i huvudsak är akut och de får vård omedelbart. Baserat på divisionernas redovisningar och statistik från tidigare år är den samlade bedömningen att sjukhuset kommer kunna klara grundkravet för Nybesök i oktober/november. Samtliga divisioner uppger att de räknar med att uppnå grundkravet senast vid årsskiftet.

Operation/åtgärd Antalet patienter som stod i kö till operation/behandling var i augusti drygt 2 800. Av dessa var drygt 800 utomlänspatienter medan ca 2 000 var c-länspatienter. Det är en tydlig ökning jämfört med maj, vilket beror på att vi under sommaren i huvudsak bedriver akut sjukvård och övriga ställs på väntelista till efter sommaren då bemanningen är bättre. Vad gäller genomförda operationer såg vi i mars det största antalet sedan oktober 2012, så ett återfall mot mer normala nivåer var att vänta i april och maj. Under juni och juli utfördes fler operationer än motsvarande månader 2013 och i augusti ligger vi på samma nivå som föregående år. Trots att produktionen varit något högre under både våren och sommaren i år jämfört med förra året så når kön till operation och behandling i juli den högsta nivån vi haft under de senaste tre åren och passerar 2 900 köande i juli. Detta beror bland annat på ett ökat remissinflöde, dels på grund av de extra mottagningar vi genomfört under våren, dels på grund av att Gävle sjukhus börjat skicka remisser på bassjukvård inom bland annat Ögonkirurgi till Akademiska sjukhuset som de själva inte har kapacitet att hantera. Utveckling av antalet väntande till operation och produktion av operationer. Januari 2012 till augusti 2014. På divisionsnivå är det Kirurg- och onkologdivisionen som klarat sig sämst avseende måluppfyllelse (36%) till Grundkravet på operation och behandling. Neuro- samt Kvinno och - barn divisionerna har 47% i måluppfyllelse i augusti och Medicin- och Thorax divisionen ligger bäst till med sina 52% i måluppfyllese mot Grundkravet. Divisionerna har alltjämt problem med stängda vårdplatser och på sjukhusnivå är det 44 fler stängda vårdplatser än vid motsvarande tid föregående år. Under hösten hoppas vi få se mer resultat av de optimeringsinitiativ som vidtagits på flera håll inom de opererande enheterna. Samarbetet med Enköping kommer enligt beslut att fortsätta även under hösten och sjukhuset ser även över interna omfördelningar av operationskapaciteten. Vi öppnar också ett bröstcentrum i de nyligen tillträdda lokalerna på Samariterhemmet och planerar att öka operationskapaciteten med en till två operationssalar där till årsskiftet. Jan-Erik Sundquist Biträdande sjukhusdirektör

Statusrapporter per Division Statusrapport för kirurgoch onkologdivisionen augusti 2014 Nybesök Väntande Kömiljard andel inom 60 dagar maj Kömiljard andel inom 60 dagar aug Vårdgaranti andel inom 90 dagar maj Vårdgaranti andel inom 90 dagar aug Antal väntande patienter maj Antal väntande patienter aug Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innev månad Prognos antal väntande patienter 2014-12- 31 Prognos andel inom 60 dagar 2014-12- 31 Handkirurgi 50% 49% 78% 68% 474 522 107 300 80 % Kirurgi 72% 56% 87% 79% 469 659 95 600 85 % Ortopedi 63% 45% 84% 71% 491 805 202 740 70 % Urologi 74% 49% 91% 73% 329 439 92 400 86 % Onkologi 90% 82% 92% 90% 124 111 100 94 % Totalt KOD div 66% 51% 85% 74% 1887 2536 496 2 140 80 % Nybesök faktiska Kömiljard andel inom 60 dagar maj Kömiljard andel inom 60 dagar aug Vårdgaranti andel inom 90 dagar maj Vårdgaranti andel inom 90 dagar aug Antal faktiska patienter föreg mån maj Antal faktiska patienter innev mån aug Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innev månad Prognos antal faktiska patienter 2014-12- 31 Prognos andel inom 60 dagar 2014-12- 31 Handkirurgi 74% 61% 84% 69% 228 246 21 70% Kirurgi 72% 55% 84% 75% 371 198 31 70 % Ortopedi 28% 40% 52% 64% 318 157 47 70 % Urologi 58% 46% 73% 53% 163 127 30 70% Onkologi 94% 91% 99% 96% 142 127 94 % Totalt KOD div 62% 58% 76% 71% 1222 855 129 80 % 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: : Sommar. Låg bemanning. Semestrar medför minskad elektiv produktion. Vår nuvarande bemanning är otillräcklig i förhållande till ett uppdrag som ökat med patienter dels från Stockholm men också från Enköping. Vi har ett ökat remissinflöde. Rekryteringsåtgärder pågår. Kirurgi: Under sommarmånaderna ökar köerna till besök. Vanligtvis minskar väntetiden under hösten när verksamheten kommer igång för fullt. Under det senaste halvåret har den sektion (kolorektal) som har flest patienter haft ett läkartapp, men nyrekrytering har nu skett. Ortopedi: Minskad elektiv verksamhet i samband med sommarsemestrar. Urologi: Minskad elektiv verksamhet i samband med sommarsemestrar. Onkologi: Minskad elektiv verksamhet i samband med sommarsemestrar.

2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: Vårdgarantienheten kommer att nyttjas. Remisser till Elisabethkliniken. Rekrytering av kollegor från Tyskland. Kirurgi: Det pågår ett kontinuerligt arbete med översyn av väntetiderna. Kolorektals patienter med anala problem remitteras vidare till Enköping. Koloskopier remitteras till Sollentuna. Ortopedi: Fortsatt ökning av verksamheten genom ST mottagningar, sjukgymnastmottagning på ryggsektionen, operationsutrymme i Enköping, överföring av remisser till andra vårdgivare som vi har avtal med, ES, LE, Nacka. Förbättrad produktionsplanering tack vare planeringsenheten. Urologi: Enköping har bra urologisk bemanning och inga köer, varför en del remisser skickas dit Onkologi: Trots att vi uppnår de gränsvärden som finns strävar vi efter att ligga mycket högre när det gäller våra patienter. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren 2015 Kirurgi: : Inom 3 månader. Ortopedi: November uppsatt som mål. Äldre köer utgör en extra utmaningsom vi på olika sätt satsar på att komma till rätta med. Underläkarstöd på avdelning frigör mottagningsutrymme för specialister. Urologi: Inom ett par månader 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av mottagningsbesök. Hanteras via utökning av bemanning samt expansion av polikliniska operationer. Kirurgi: Nej Ortopedi: Ökat elektivt inflöde men avsaknad av vårdplatser som riskerar leda till strykningar i det planerade flödet. Ett ökat samarbete med rehab och kommuner kan skapa förutsättningar för bättre flöden och minimera risken för att akuta patienter är kvar länge och stoppar det planerade inflödet. En utväxling av dagkirurgi och relativt friska patienter gör att andelen tyngre sjuka och komplicerade fall på sjukhuset ökar. Dagkirurgin är minskad till förmån för den inneliggande vården. Urologi: Vi har medvetet sjunkande mängd läkarbesök på mott. En del slussas till ssk-mott medan en del hänvisas åter till primärvården med rekommendationer att följa det vårdprogram som nyligen sjösatts

5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. Handkirurgi: Vi kommer sannolikt att ha svårt att fullgöra vårt uppdrag fullt ut innan vi har rekryterat nödvändig personal. Det är därför svårt att bedöma möjligheten att uppnå önskat värde per dec 2014. Kirurgi: Verkar rimligt Ortopedi: Betydligt bättre än förra året samma tid. Antalet väntande har sjunkit både till mottagning och operation. Dock skapar sommaren en puckel. Urologi: Verkar rimligt. Onkologi: Vi räknar med att snarast efter det att semesterperioden är slut vara över 90% igen. Operation/behandling väntande Kömiljard andel inom 60 dagar maj Kömiljard andel inom 60 dagar aug Vårdgara nti andel inom 90 dagar maj Vårdgaran ti andel inom 90 dagar aug Antal väntande patienter maj Antal väntande patienter aug Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarand e månad Prognos antal väntande patienter 2014-12- 31 Progno s andel inom 60 dagar 2014-12-31 Kirurgi 63% 32% 77% 50% 291 307 117 200 70 % Ortopedi (exkl rygg) 55% 35% 74% 55% 244 240 85 350 70 % Urologi 63% 23% 75% 41% 232 178 84 140 70 % Ryggkirurgi 89% 51% 96% 58% 79 71 14 70 55 % Handkirurgi 70% 46% 87% 79% 163 269 65 120 82 % Totalt kirdiv 64% 36% 79% 57% 1009 1065 365 880 70 % Operation/behandling faktiska Kömiljard andel inom 60 dagar maj Kömiljard andel inom 60 dagar aug Vårdgaranti andel inom 90 dagar maj Vårdgaranti andel inom 90 dagar aug Antal faktiska patienter maj Antal faktiska patienter aug Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos antal faktiska patienter 2014-12- 31 Prognos andel inom 60 dagar 2014-12- 31 Kirurgi 64% 73% 85% 82% 67 55 70 % Ortopedi (exkl rygg) 59% 70% 78% 79% 90 47 0 70 % Urologi 51% 47% 70% 71% 37 17 4 70 % Ryggkirurgi 60% 50% 85% 50% 20 8 2 70 % Handkirurgi 41% 30% 75% 43% 59 30 12 70 % Totalt kirdiv 55% 60% 78% 71% 273 157 18 70 %

6. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Handkirurgi: Sommar. Låg bemanning. Semestrar medför minskad elektiv produktion. Vår nuvarande bemanning är otillräcklig i förhållande till ett uppdrag som ökat med patienter dels från Stockholm men också från Enköping. Vi har ett ökat remissinflöde. Rekryteringsåtgärder pågår. Kirurgi: Semesterperiod då enbart akuta patienter respektive patienter med cancer opereras. Under HT 2014 beror mycket av produktionen på sjuksköterskebemanning på vårdavdelning och operation. Ortopedi: Enköping skapar operationsutrymme för ryggkirurgin. Urologi: Semesterperiod med neddragning av vårdplatser och operationsresurser. 7. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Handkirurgi: Vårdgarantienheten kommer att nyttjas. Remisser till Elisabethkliniken. Rekrytering av kollegor från Tyskland. Kirurgi: Kontakt med Vårdgarantikontoret. Ortopedi: Information till primärvård. Fortsatt samarbete med Enköping. Vårdprogram. Extra bemanning till planeringsenheten. Urologi: Genomgång av väntelistor för att se att de är aktuella. Efter det troligen kontakt med vårdgarantikontoret. 8. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Handkirurgi: Våren 2015. Kirurgi: Om tre månader. Ortopedi: Nov 2014 om platssituationen klarnar och inga extra ordinära händelser (tex. Vinterkräksjuka) inträffar. Urologi: Dec -14, beroende på inflödet. 9. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Handkirurgi: Behov av ökad produktion av operationer. Hanteras via utökning av bemanning samt expansion av polikliniska operationer. Kommer dock sannolikt att behövas ytterligare resurser inom dagkirurgin samt marginellt även inom slutenvårdskirurgin. Kirurgi: Inte i nuläget. Ortopedi: Möjligen ska man fundera på ytterligare vårdgivare för fotkirurgi, eller avtal. Vår fotkirurgi tillhör emellertid de mest avancerade i Sverige och utgör i nuläget i princip bara stor fot. Verksamheten här borde öka för R/R. Urologi: Vi har långa köer till operationer som ska göras med robotkirurgi samt den RFbehandling som görs på röntgen av små njurtumörer. Detta är flaskhalsar som sjukhuset måste arbeta gemensamt med.

10. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. Handkirurgi: Vi kommer sannolikt att ha svårt att fullgöra vårt uppdrag fullt ut innan vi har rekryterat nödvändig personal. Det är därför svårt att bedöma möjligheten att uppnå önskat värde per dec 2014. Ortopedi: Läget kan bli bättre än i prognosen om arbetet flyter på utan några större incidenter under hösten. Statusrapport för Medicin- och thoraxdivisionen, aug -14 Nybesök Nybesök väntande Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föreg månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innev månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föreg månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innev månad Antal väntande patienter föreg månad Antal väntande patienter innev månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innev månad Prognos antal väntande patienter 20141231 Progno s andel inom 60 dagar 201412 31 Medicin- och thoraxdiv Hema/Hud/ Reuma 85% 72% 96% 95% 863 847 0 750 80% Intern/lungmed 70% 56% 96% 73% 285 341 48 200 65% Kardiologi 84% 71% 93% 83% 107 78 0 70 75% Specialmedicin 93% 65% 96% 87% 161 215 11 215 90% Totalt div 83% 67% 96% 88% 1416 1481 59 1235 Nybesök - faktiska Medicin- och thoraxdiv Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föreg månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innev månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregmånad Vårdgaran ti faktiska andel inom 90 dagar innev månad Antal faktiska patienter föreg månad Antal faktiska patiente r innev månad Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr innev månad Prognos antal faktiska patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 2014123 1 Hemat/Hud/ Reuma 66% 50% 95% 92% 589 491 98 500 70% Intern/lungmed 60% 42% 90% 75% 139 102 29 850 65% Kardiologi 78% 41% 88% 78% 41 51 15 35 80% Specialmedicin 76% 49% 94% 76% 117 87 18 117 90% Totalt div 67% 48% 94% 87% 886 731 160 1502

1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO Hema/Hud/Reuma: Sedan i mars har kömiljarden legat runt 80 %. Senaste månaden har det sjunkit till 65 %, bedömningen är den att det beror på sommarbemanning och att pat skjutit upp besökstid pga. semestrar. Jämt flöde med inkommande remisser, ingen nedgång under sommaren. VO Intern/lungmed: Köerna finns framförallt inom allergologi. Allergimott har varit stängd i stort sett hela sommaren vilket förvärrat kösituationen. Bemanningen av allergologer är för låg i förhållande till inflödet av remisser. Inte heller internmedicins mott har kunnat bemannas under semesterperioden. Lungcancervården har inga väntetider och inom övrig lungmedicin är väntetiderna i fas. Brist på läkarrum är också en bidragande orsak till köerna. VO Kardiologi: Effekt efter sommarstängning. VO Specialmedicin: Minskad produktion under sommarmånaderna till följd av semestrar. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO Hema/Hud/Reuma: Ser över köerna, någon extra mott om möjligt, svårt när undervisningen har startat. Planerar några kvällsmott. Det tidigare arbetet kvarstår att hålla mott så effektiv som möjligt. VO Intern/lungmed: Diskussion har förts om extra mottagningssatsningar under hösten. Kvällsmott ca 80-100 nybesök. Fler mott.rum kommer att iordningställas och de adm. lokalerna förtätas. Genomgång och optimering av läkarschema för mott. Sjuksköterskemottagning fördelas på annat sätt för att förbereda plats i mott.rum för läkarmott, dock sker ingen minskning av ssk-mott. VO Kardiologi: Ser redan återhämtning, balans förväntas under hösten. VO Specialmedicin: Med ordinarie produktion kommer vi under hösten att klara mer än 70 % av nybesöken inom 60 dagar 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO Hema/Hud/Reuma: Under november. VO Intern/lungmed: under 2015 VO Kardiologi: Se ovan. VO Specialmedicin: Oktober månads utgång. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO Hema/Hud/Reuma: I hudprocessen som pågått under hela året har långsiktiga förändringar gjorts. Arbete har startats med att se över tidsbokning för patienter (modell öronmott-webbtidbok). VO Intern/lungmed: Fler mottagningsrum behövs, ombyggnad på gång. Kontinuerlig mottagning även under sommaren. Fler specialister behövs inom både allergologi och internmedicin.

VO Kardiologi: Nej. VO Specialmedicin: Patienterna som fått vänta över sommaren är selekterade. Det finns inga medicinska risker med de långa väntetiderna. Vi upplever heller inga starka patientönskemål om nybesök under sommaren. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. VO Hema/Hud/Reuma: Klarar 80 % VO Intern/lungmed: Extrasatsning kommer att minska antalet väntande 141231 VO Kardiologi: VO Specialmedicin: Vi räknar med att vara i kapp till årsskiftet. MTH Operation/behandling Operation/beha ndling Väntande Medicin- och thoraxdivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föreg. månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innev. månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föreg. månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innev. månad Antal väntande patienter föreg. månad Antal väntande patienter innev. månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innev månad Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Hema/Hud/Reu ma 84% 70% 92% 88% 96 97 0 70 80% Kardiologi 71% 37% 83% 63% 106 126 29 80 75% Thoraxkirurgi 91% 54% 98% 82% 58 78 12 60 90% Totalt 80% 52% 90% 76% 260 301 41 210 Operation/beha ndling Utförda ( faktiska ) Medicin- och thoraxdiv Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarand e månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarand e månad Antal faktiska patienter föregåen de månad Antal faktiska patienter innevarand e månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos antal faktiska patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Hema/Hud/Reu ma 67% 56% 83% 100% 12 9 1 70 70% Kardiologi 76% 27% 89% 64% 38 22 9 45 75% Thorax-kirurgi 80% 87% 96% 97% 45 39 0 90% Totalt 77% 64% 92% 87% 95 70 10

1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? VO Hema/Hud/Reuma: Mindre tumörmottagning under sommaren. VO Kardiologi: Ökad produktion under hösten. VO Thoraxkirurgi: Total antalet operationsfall ungefär konstant 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? VO Hema/Hud/Reuma: Från augusti normal verksamhet. VO Kardiologi: Ökad kapacitet för ablationer VO Thoraxkirurgi: Inget problem 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? VO Hema/Hud/Reuma: November VO Kardiologi: Innevarande månad VO Thoraxkirurgi: Se ovan 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? VO Hema/Hud/Reuma: Fulla mottagningar VO Kardiologi: Se ovan VO Thoraxkirurgi: Nej 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. VO Hema/Hud/Reuma: Klara 80 % av kömiljarden VO Kardiologi: VO Thoraxkirurgi: Klarar målet

Statusrapport för Neurodivisionen, augusti 2014 Nybesök Nybesök - väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar maj Kömiljard väntande andel inom 60 dagar augusti Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar Maj Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar augusti Antal väntande patienter maj Antal väntande patienter augusti Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr augusti Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Neurokirurgi 54% 43% 75% 62% 153 160 44 160 60% Neurologi och strokevård 46% 37% 61% 60% 602 638 210 600 60% Plastik- och käkkirurgi 82% 51% 94% 84% 139 147 28 100 80% Smärtcentrum 61% 51% 87% 85% 330 297 58 280 70% Ögonsjukdomar 63% 37% 84% 59% 1 127 1 385 458 1 000 70% ÖNH 73% 43% 90% 74% 1 040 1 366 362 1 000 70% Totalt 63% 41% 82% 67% 3 391 3 993 1 160 3 140 70% Nybesök - faktiska Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående maj Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar augusti Vårdgara nti faktiska andel inom 90 dagar maj Vårdgara nti faktiska andel inom 90 dagar augusti Antal faktiska patienter maj Antal faktiska patienter augusti Antal faktiska kvar till 70% inom 60dgr augusti 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Under sommaren ökar alltid köerna då enbart akuta och halvakuta patienter omhändertas. Neurologi och strokevård: Remisshanteringen har inte återfått den omfattning den hade innan den mest erfarne remissbedömningsmedarbetaren gick i pension vilket påverkar kötiden. Även brist på mottagningsrum har varit en påverkande faktor. Plastik- och käkkirurgi: Patientinströmning oförändrad/ökad men kön har utvecklats negativt pga reducerad verksamhet under sommaren och akuta ingrepp som trängt ut nybesök/elektiv kirurgi. Smärtcentrum: På grund av fortsatt högt inflöde av remisser uppnås inte målen för kömiljarden trots att produktionsplanen överskridits. Prognos antal faktiska patienter 20141231 Progno s andel inom 60 dagar 201412 31 Neurokirurgi 57% 51% 78% 70% 51 43 8 60 60% Neurologi och strokevård 47% 44% 59% 50% 164 170 45 180 60% Plastik- och käkkirurgi 70% 47% 92% 64% 66 58 14 70 80% Smärtcentrum 27% 6% 56% 30% 121 130 83 130 70% Ögonsjukdomar 74% 78% 85% 85% 645 557-46 600 70% ÖNH 72% 75% 89% 84% 650 519-24 600 70% Totalt 67% 65% 82% 75% 1 697 1 477 80 1 640 70%

Ögonsjukdomar: Nedgången under sommaren beror i första hand på att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. ÖNH: Nedgången under sommaren beror i första hand på att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Neurologi och strokevård: Arbete pågår med utökad bemanning för att förbättra läget och ett ökat antal rum har iordningsställts i samma syfte. Plastik- och käkkirurgi: Vi har multidiciplinära kömöten, produktionsplanering, under hösten kommer det bli en utmaning att nå tillgänglighetssiffror i paritet med innan sommaren pga att operatörer saknas (föräldrarledighet). Smärtcentrum: Satsning på extra kvällsmottagningar. Ögonsjukdomar: Återhämtning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar. Dock är det svårt att förutsäga hur införandet av vårdval kommer att påverka det hela. ÖNH: Återhämtning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar och förstärkning av bemanningen. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Neurologi och strokevård: Effekt beräknas under hösten. Plastik- och käkkirurgi: Ambitionen är till årsskiftet men blir kanske först efter. Smärtcentrum: Målet för kömiljarden beräknas uppnås under december. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Neurologi och strokevård: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. ÖNH: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och totalt för divisionen beräknas målet klaras.

Neuro Operation/behandling Operation/behandling väntande Neurodivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Antal väntande kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Neurokirurgi 70% 34% 81% 56% 205 249 90 220 60% Plastik- och käkkirurgi 61% 46% 77% 58% 171 215 52 180 70% Ögonsjukdomar 54% 48% 80% 68% 547 547 12 500 70% ÖNH 95% 59% 100% 93% 167 220 24 200 75% Totalt 65% 47% 83% 68% 1 090 1 231 286 1 100 70% Operation/behandling Utförda ( faktiska ) Neurodivisionen Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard faktiska andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti faktiska andel inom 90 dagar innevarande månad Antal faktiska patienter föregående månad Antal faktiska patienter innevarande månad Antal faktiska kvar t 70% inom 60dgr innevarande månad Prognos antal faktiska patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Neurokirurgi 69% 53% 84% 66% 62 38 7 50 60% Plastik- och käkkirurgi 79% 32% 85% 64% 72 22 8 75 70% Ögonsjukdomar 49% 44% 81% 70% 269 193 50 250 70% ÖNH 84% 55% 96% 87% 129 93 14 130 75% Totalt 64% 47% 86% 74% 532 346 79 505 70% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Neurokirurgi: Under sommaren ökar alltid köerna då enbart akuta och halvakuta patienter omhändertas. Plastik- och käkkirurgi: Patientinströmning oförändrad/ökad men kön har utvecklats negativt pga reducerad verksamhet under sommaren och akuta ingrepp som trängt ut elektiv kirurgi. Vi har heller inte haft möjlighet att rekrytera det extra op lag som godkändes i år vilket skulle ha inneburit att all brännskadekirurgi hade ett eget op lag. Ögonsjukdomar: Nedgången under sommaren beror i första hand på att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta. ÖNH: Nedgången under sommaren beror i första hand på att elektiv vård varit på undantag till förmån för den akuta.

2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Neurokirurgi: Det normala är att en återhämtning sker under hösten men då det är stora problem med sköterskebrist är det oklart hur stor återhämtningen kan bli. Plastik- och käkkirurgi: Vi har multidiciplinära kömöten, produktionsplanering, under hösten kommer det bli en utmaning att nå tillgänglighetssiffror i paritet med innan sommaren pga att operatörer saknas (föräldrarledighet). Ögonsjukdomar: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar. Dock är det svårt att förutsäga hur införandet av vårdval kommer att påverka det hela. ÖNH: Återhämning beräknas ske under hösten som tidigare år delvis med hjälp av planerade extrasatsningar och förstärkning av bemanningen 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Neurokirurgi: Se svar ovanstående fråga. Plastik- och käkkirurgi: Ambitionen är till årsskiftet men blir kanske först efter. Ögonsjukdomar: Se svar ovanstående fråga. ÖNH: Se svar ovanstående fråga. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Neurokirurgi: Förbättring av sköterskeläget är en avgörande faktor för framgång. Plastik- och käkkirurgi: Se svar ovanstående fråga. Ögonsjukdomar: Nej inget utöver redan planerat arbete. ÖNH: Nej inget utöver redan planerat arbete. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande respektive faktiska patienter den 31 december 2014. De flesta verksamhetsområden beräknas klara målet på 70% och total för divisionen beräknas målet klaras.

Statusrapport för Kvinna/Barn-divisionen, augusti 2014 Nybesök Nybesök KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Kvinnosjukvård 76% 70% 87% 87% 232 224 80% Pediatrik 66% 52% 88% 79% 233 203 150 77% Totalt 71% 61% 88% 83% 465 427 78% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Sommaren och semestrar har lett till längre väntetider, trots detta har vi lyckats bra. Det har dock orsakat ett ökat antal patienter i gruppen väntande. Pediatrik: All time low!! Orsak är framförallt brist på läkare (kardiologi, gastro, reuma) samt ökade remisser reuma. Vi riskerar ständigt detta då den planerade vården med alla sina specialiteter täcks med alldeles för få läkare per subspecialitet. Temporärt ledarskap och sviktande produktionsstyrning bidrar också till den låga måluppfyllelsen. Men framför allt ökade remisser. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi följer produktionen enligt Pro-Ver plan. Pediatrik: Ny ordinarie chef 1 oktober. Extra mottagningar och försök till bättre bemanning inom givna ramar. Omflyttning av resurser genom jourbefrielse/-minskning för vissa för möjlighet till ökad produktion. Krav gentemot Stockholm att efterleva kardiologavtalet och förse oss med det antal doktorer vi betalar för. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Vi hoppas att vi når vårt uppsatta mål vid slutet av året. Pediatrik: Målet är innan årsskiftet. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Gynekologi ingår nu (fr o m första januari 2014) i Landstingets vårdval. Det har hittills inte påverkat vår verksamhet volymmässigt. Vi fortsätter att följa upp trenden. Pediatrik: Med de knappa humanresurser vi har (pga avsaknad av budget för att säkra de olika subområdena) riskerar vi alltid en kollaps av de olika mottagningaran. Vi har oftast bara en läkare/mott som klarar uppdraget och inga förutsättningar för åteterväxt (PWC rapporten 2011). Med optimal produktionsstyrning kan vi oftast upprätthålla produktionen så länge specialisten finns på plats. Men så snart specialisten försvinner faller mott antingen helt eller delvis och då med köbildning.

18(20) 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2014. Kvinnosjukvård: Om vi lyckas att rekrytera de läkare vi behöver, kommer vi att uppnå målet (på 90% 60 och 90 dagar vårdgaranti) i slutet av året. Pediatrik: Målet är > 95% 90 dagar och >80% inom 60 dagar. KB Operation/behandling Operation/behandling KB-divisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående månad Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående månad Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande månad Antal väntande patienter föregående månad Antal väntande patienter innevarande månad Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Kvinnosjukvård 56% 50% 77% 69% 225 240 85% Barnkirurgi 44% 27% 79% 57% 34 30 16 60% Totalt 54% 47% 77% 68% 259 270 73% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Kvinnosjukvård: Vi hade fram till sommaren väldigt bra utveckling, men efter sommaren har vi plötsligt ett mycket större remissinflöde, vilket överskrider den kapacitet vi har. Barnkirurgi: Vi har kunnat operera en del av tidigare kön, men kan konstatera att det fylls på snabbt med nya fall, framförallt från regionen och särskilt under sommaren. 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Kvinnosjukvård: Vi fortsätter på samma sätt som vi jobbade under våren för att minska kön. Vårt mål är att uppnå produktionsmålet under året. Barnkirurgi: Ökning av den operativa kapaciteten är beslutad och påbörjad. F o m oktober kommer vi kunna operera flera patienter inom dagsjukvården. 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Kvinnosjukvård: Dec 2014. Barnkirurgi: På grund av den tid det tar att rekrytera och sedan introducera ny personal så förväntas full effekt under slutet av 2014. 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Kvinnosjukvård: Nej Barnkirurgi: Ja, översyn och permanent ökning av den operativa verksamheten inom hela verksamhetsområdet behövs. Det är nu beviljat/beslutat och under implementering/rekrytering. 5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2014. Kvinnosjukvård: Målet är att klara 60-dagars kravet med 80% och vårdgarantin med 85% i slutet av året. Barnkirurgi: Prognosen för december 2014 är 80% inom R/R och inga patienter i kö för C län.

19(20) Statusrapport för Psykiatridivisionen augusti 2014 Nybesök Nybesök Psykiatridivisionen Kömiljard väntande andel inom 60 dagar föregående maj Kömiljard väntande andel inom 60 dagar innevarande aug Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar föregående maj Vårdgaranti väntande andel inom 90 dagar innevarande aug Antal väntande patienter föregående maj Antal väntande patienter innevarande aug Prognos antal väntande patienter 20141231 Prognos andel inom 60 dagar 20141231 Affektiva sjukdomar 82% 67% 94% 84% 265 256 Beroende- och N 51% 41% 76% 57% 150 128 Psykos- och R 100% 67% 100% 67% 5 6 80% Vuxenpsykiatri 71% 58% 87% 75% 420 390 500 80% BUP (inom 30 dagar) 60 96% 95% 96% 95% 56 37 60 95% Totalt PSYK 72% 61% 88% 77% 896 817 560 80% 1. Anledning till köns utveckling såsom ökad/minskad patientinströmning eller ökad/minskad produktion? Affektiva sjukdomar: Mottagningarna saknar läkare och är extremt belastade. Beroende- och Neuropsykiatri: Neuropsykiatrin har fått utökade resurser för CS insättning och lyckats beta av en del av kön men inflödet är fortfarande stort, vilket resulterar i ett oförändrat läge. LARO, lång väntetid till läkare. Svårt att göra en prognos p g a läkarbemanningen. Verksamheten är läkarberoende. Vårdplatser för C-län, metadoninsättning är en bristi. Beroendemedicinska mottagningen har inga problem. Psykos- och Rättspsykiatri: beror på sommaren, kommer att rättas till under hösten. Barn- och Ungdomspsykiatri: Ingen kommentar 2. Vilka åtgärder kommer att vidtas i de fall avvikelser finns i relation till gränsvärdena för kömiljarden och vårdgarantin? Affektiva sjukdomar: Organisationsgenomgång med fokus på analys av patientflöden har startat. Beroende- och Neuropsykiatri: Neuropsykiatri omorganisation på divisionsnivå. LARO rekrytering av läkare pågår. Psykos- och Rättspsykiatri: en felsökning kommer att göras avseende varför man inte uppfyller kravet på minst 70% Barn- och Ungdomspsykiatri: Ingen kommentar 3. När förväntas åtgärderna uppnå full effekt? Affektiva sjukdomar: Slutet av 2015 Beroende- och Neuropsykiatri: Slutet av 2015 för neuropsykiatrin. LARO utifrån rekrytering. Psykos- och Rättspsykiatri: inom en månad Barn- och Ungdomspsykiatri: kommer att uppfylla målen 4. Föranleder köns utveckling några permanenta långsiktiga förändringar i vårdproduktionen - i så fall vilka? Affektiva sjukdomar: Ingen kommentar Beroende- och Neuropsykiatri: Ingen kommentar Psykos- och Rättspsykiatri: noggrannare uppföljning av väntelista på enheterna. Barn- och Ungdomspsykiatri: Ingen kommentar

5. Kommentarer till prognosen på antalet väntande patienter den 31 december 2014. Affektiva sjukdomar: Ingen kommentar Beroende- och Neuropsykiatri: Ingen kommentar Psykos- och Rättspsykiatri: man kommer att uppfylla kravet Barn- och Ungdomspsykiatri: Ingen kommentar 20(20)

2014-09-19 Statusrapport vårdgaranti och kömiljard Lasarettet i Enköping Vårdgarantin Lasarettet i Enköping klarar vårdgarantimålet 80 procent både gällande nybesök och operation/behandling i augusti. Utfallet för nybesök ligger på 85,8 procent och för operation/behandling ligger utfallet på ca 86,4 procent. Antal väntande till nybesök har minskat under våren men under sommarmånaderna skedde en marginell ökning av antal väntande till 1567 patienter. Måluppfyllelsen har legat runt 86 procent sedan april. Under augusti har målvärdet för specialitetområdet ortopedi försämrats från 93 procent till 73,2 procent och är nu det område där måluppfyllelsen inte uppnås. Övriga specialiteter ligger mellan 85-100 procent. Inom specialitetområdet ortopedi har antal väntande minskat med 600 patienter jämfört med årets början och av de 622 patienter som i augusti väntade på ett nybesök till ortopedspecialist hade 455 patienter väntat mindre än 90 dagar. Antal väntande till operation/behandling är i augusti 756 patienter och av dessa hade 653 patienter väntat mindre än 90 dagar. Samtliga specialitetområden ligger över 80 procent. Se utfall för 2014 i bifogade grafer. Kömiljarden Nybesök Lasarettet i Enköping når inte målet för kömiljarden i augusti. Grundkravet nås precis men prestationskravet klaras inte. Målnivån för antal väntande (grundkravet) har förbättrats varje månad under våren men har undersommarperioden pendlat mellan 67 och 73 procent. Även prestationsmålet har förbättrats under årets första 6 månader och låg i juni på 63,8 procent men har de senaste två månaderna sjunkit till 55,5 procent. Av 1567 totalt väntande patienterna var det 1093 som väntat mindre än 60 dagar vilket ger en andel på 69,8 procent och av de 821 utförda hade 456 patienter väntat mindre än 60 dagar 55,5 procent. Inom specialiteterna ortopedi, urologi, ögon och hud uppnås varken grundkravet eller prestationskravet. Nästan 39,7 procent av alla väntande utgörs av ortopedpatienter där antal väntande < 60 dagar uppnår ca 59,6 procent. Medicinmottagningen och verksamhetsområdet kardiologi, har under föregående år kommit tillrätta med kön av patienter som väntar på sitt första nybesök till läkare. Det har skett genom omfördelning av kardiologiresurser och extrasatsningar för att minska antalet patienter som väntat mer än 60 dagar, vilket bidragit till att mottagningen ligger i fas med nybesöken. Vid senaste mätningen väntade 30 patienter på sitt första läkarbesök, varav 1 patientvald väntan>90 dagar, och 25 patienter har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 83 procent. Medicinskt centrum prioriterar arbetet med kardiologisk öppenvård, genom t ex att införa logistikbaserad schemaläggning för att Kungsgatan 67-73 Box 908 tfn vx 0171-41 80 00 fax 0171-216 05 org nr 232100-0024 www.lul.se/lasarettetenkoping

förbättra tillgängligheten till mottagningarna. En ny befattning som produktionslogistiker är inrättad, för att matcha de krav som förbättrad produktions- och resursplanering ställer, avseende schemaläggning av såväl personella som anläggningsmässiga resurser. ProVer har införts vid medicinmottagningen men används med stora hänsyn tagna till de begränsningar som systemet uppvisat vad gäller t.ex vårdtjänst. Medinet har implementeras fr. o m 1 mars och en ny schemastruktur för läkarna är förhandlad och klar, och kommer att implementeras med start snarast möjligt. Schemaläggningen kommer att innefatta vårdproduktion, administration och utbildning. Under 2014 beräknas planerade åtgärder med produktions- och resursplanering vara genomförda, i vilket ingår tillräckligt med läkarresurser för att täcka behovet utan att behöva ta in hyrläkare. När mottagningen nu är i fas avseende nybesök, kommer fokus att inriktas på förbättrad resursplanering vad gäller återbesök. Mottagningen når kömiljardens grundkrav och bedömer möjligheterna att uppnå kömiljardens prestationsmål som goda. Ögonmottagningen med läkarbemanning tre dagar per vecka höll produktionsplanen fram till vecka 9 då en av våra läkare insjuknade. Akademiska Sjukhuset har inte haft någon möjlighet att tillsätta någon annan läkare och vi har endast haft en vikarie på plats sex dagar, där fokus varit att bedöma alla sjuksköterskebesök såsom ögonfoto, tryck, synfält, körkortsintyg etc. för att kunna ge patienterna svar inom en rimlig tid och göra planering för nästa uppföljning. Ovanstående har inneburit att hela produktionsplaneringen måste arbetas om utifrån nya förutsättningar. För att hitta en lösning har vi påbörjat en rekrytering av ögonspecialist, och för att komma ikapp och uppnå målen krävs en läkare på heltid, vilket temporärt löses med hjälp av bemanningsföretag under tiotalet veckor. Vid senaste mätningen väntade totalt 136 patienter på sitt första läkarbesök, i stort oförändrat jmf med föregående mätperiod. 46 stycken av de patienter som väntar på sitt första besök har väntat mindre än 60 dagar vilket motsvarar 34 procent. Hudmottagningens remissinflöde är för närvarande cirka 40-45 remisser per vecka. Vid senaste mätningen väntade totalt 174 patienter på sitt första läkarbesök, varar 67 stycken har väntat mindre än 60 dagar. Andelen som väntat mindre än 60 dagar, 39 procent, är en större försämring än förväntat, vid jämförelse med de två tidigare perioderna då värdet var 65 respektive 69 procent. Planen är att om möjligt planera in några extra dagar under hösten för att minska sårbarheten och komma tillrätta med väntetiderna. Väntelistan till Kirurgmottagningen med specialiteterna ortopedi, kirurgi och urologi har fortsatt att minska. Räknat sedan årets början har den reducerats från 1900 patienter till knappt 1100 patienter. Måluppfyllelsen vad gäller grundkravet ligger på 67 procent. I förhållande till prestationskravet har en försämring skett med 5 procentenheter till 48 procent. Orsaken till väntesituationen är en tidigare ökad remisstillstömning som nu har stabiliserats på en betydligt lägre nivå men även en viss underbemanning med läkare, en situation som har förbättras under året och inom urologin sedan i juni. Kapaciteten på mottagningen ses nu över och en värdeflödesanalys har påbörjats inkl en produktionsplanering vilket har till syfte att uppnå en balans mellan verksamheten på mottagning respektive på operation. En mottagningslogistikgrupp har verkat sedan några månader. Operationssamarbetet med Akademiska fortsätter under hösten och

kommer då även att inkludera ett antal mottagningsdagar. För att ytterligare förbättra situationen görs förstärkning vissa veckor med hyrläkare. Även ordinarie läkare har tjänstgjort extra kvällspass. Den kösatsning som inleddes 2013 genom att via Vårdgarantienheten slussa patienter till andra vårdgivare fortsätter under 2014. Hittills har minst ett 100-tal ortopedpatienter slussats. Prognosen är att Kirurgmottagningen efter augusti i bästa fall kan komma i nivå med tillgänglighetsmålet men prognosen är osäker. Se utfall 2014 i bifogad graf. Behandling/operation Lasarettet i Enköping har klarat målet beträffande antal väntande mindre än 60 dagar till operation/behandling samtliga månader förutom i augusti och prestationsmålet har uppnåtts 4 av 8 månader. Den samlade väntelistan utgörs nu av 756 patienter varav 509 patienter väntat i mindre än 60 dagar, 67,3 procent. Av dessa 756 väntande finns 295 patienter, eller ca 39 procent inom ortopedi som i augusti når en måluppfyllnad på 67,5 procent. Endast inom området urologi klaras grundkravet där även prestationsmålet uppnås. Inom områdena ortopedi och kirurgi klaras inte prestationsmålet i augusti. Operationskön har nu en rimlig längd och är till och med inom vissa typer av ingrepp i kortaste laget för optimal planering. Prognosen är att klara kömiljardmålet resten av året. På grund av vakanta läkartjänster på Kirurgiskt centrum, vilket innebär att operationskapaciteten inte kan utnyttjas fullt ut tecknades en samarbetsöverenskommelse med Akademiska fram till sommaren. Överenskommelsen har förlängts från och med vecka 34 resten av hösten. Se utfall 2014 i bifogad graf Thomas Ericson Sjukhuschef

Utfall vårdgaranti 2014

Utfall kömiljard 2014

2014-09-01 Dnr PS2014-0044 Produktionsavdelningen Tord Jansson Tfn 018-611 60 57 E-post tord.jansson@lul.se Landstingets revisorer Revisionssvar avseende landstingets årsredovisning 2013 Utifrån revisionsgranskningen avseende landstingets årsredovisning 2013 har landstingets revisorer sammanfattat ett antal iakttagelser till landstingsstyrelsen. Årsredovisningar upprättas per styrelse och nämnd I revisionsskrivelse framkommer en förväntan att upprätta årsredovisningar på styrelseoch nämndnivå. Revisionen hänvisar till att det i Kommunallagen står att varje styrelse och nämnd ska upprätta en medelsredovisning så att landstingsstyrelsen kan upprätta en samlad årsredovisning (KL 8 kap 15-16). Lagen anger som sagt att nämnd ska lämna en redovisning till landstingsstyrelsen. Detta innebär dock inte att det är en årsredovisning som måste lämnas. Det är viktigt att poängtera att landstingsstyrelsen redan idag har den information som behövs för att upprätta en samlad årsredovisning. Dock kommer följande förändringar att göras 2014: För förvaltningar där nämnd och styrelse har ett 1 till 1-förhållande till en förvaltning upprättas en gemensam årsredovisning per styrelse/nämnd och förvaltning Produktionsstyrelsen gör en hänvisning till förvaltningarnas årsredovisningar i den verksamhetsberättelse som lämnas till landstingsstyrelsen Brister i landstingets styrning Revisionsskrivelsen säger att ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen, hälsooch sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen är oklar på viktiga punkter. Revisorerna anger exemplet att produktionsstyrelsen har svårt att ta fullt ansvar för sina förvaltningars ekonomi då den inte äger frågan om att teckna vårdavtal med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Landstingets system för beställningar av hälso- och sjukvård grundar sig på att förvaltningarna har incitament och känner direkt ansvar för beställningarna/vårdavtalen, vilket Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) är ett motiv för att ha modellen att sluta avtal mellan de två aktuella parterna. Produktionsstyrelsens möjlighet att medverka i processen behöver ses över. Modellen mellan berörda styrelser fungerar förhållandevis väl, men produktionsstyrelsens möjligheter att ta ansvar behöver hanteras framöver. Ekonomisk obalans för Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset hade under 2013 ett besparingskrav som innebar en nollbudget 2013. Fram till tertialrapport två i september signalerades att Akademiska sjukhuset skulle klara ett nollresultat. Det ekonomiska underskottet för 2013 innebär för Akademiska sjukhuset en underfinansiering 2014. Denna underfinansiering har av produktionsstyrelsen lyfts till landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen har i sin tur lyft underfinansieringen till landstingsfullmäktige. Utifrån Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings resultat 2013 och även budgetsituationen för 2014 har landstingsfullmäktige i Landstingsplan och budget 2015-2017 beslutat öka ersättningen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för att stärka dessa förvaltningar med totalt 185 miljoner kronor. Produktionsstyrelsens måluppfyllelse Produktionsstyrelsen arbetar löpande med uppföljning av förvaltningarnas ekonomi och verksamhet för att både de finansiella målen och verksamhetsmålen skall uppnås. För produktionsstyrelsen Lina Palm Nordquist Produktionsstyrelsens ordförande Tord Jansson Tf produktionsdirektör

0.1 20140627 Presentation för Produktionsstyrelsen Slutenvårdssituationen vid Akademiska sjukhuset Presentation för Produktionsstyrelsen Augusti 2014

Dagens presentation syfte och innehåll Bakgrund Uppdatering kring arbetet med förbättrade slutenvårdsflöden vid Akademiska sjukhuset Nästa steg 1

Bakgrund Landstingets revisorer presenterade i juni 2013 resultatet av en utredning om vårdplatsdimensioneringen i Landstinget i Uppsala län Produktionsstyrelsen gav sjukhusledningen vid Akademiska sjukhuset i uppdrag att återkomma med en rapport över pågående och planerade åtgärder avseende vårdplatsstyrning och dimensionering Produktionsstyrelsen mottog 27 mars 2014 en rapport från Akademiska sjukhusets som svar på uppdraget, beskrivande: Nulägesbeskrivning av slutenvårdssituationen Prioriterade förbättringsområden Åtgärdsplan för slutenvårdssituationen vid Akademiska sjukhuset, utifrån inriktningsbeslut i sjukhusledningen Arbetet med åtgärdsplanen har bedrivits under april juni 2014 2

Åtgärdsplan för slutenvårdssituationen vid Akademiska sjukhuset Utarbetadnde av åtgärdspaket och svar till Produktionsstyrelsen Inriktningsbeslut och påbörjad implementering av åtgärdspaket genom etablering av slutenvårdsråd samt ny rutin för utlokaliserade patienter från MTh divisionen Fortsatt implementering av åtgärdspaket genom etablering av korttidsavdelning och förstärkta vårdplatskoordinerande funktioner Mars April Juni Augusti och framåt Nulägesanalys av slutenvårdsplatser Verksamhetschefsmöte Rapport till Produktionsstyrelsen Utformning av förslag till inriktningsbeslut Arbetsmöten med styrgruppen Intervjuer verksamhetschefer, läkare, avdelningschefer och vårdplatskoordinatorer Löpande informationsmöten SAMO Inriktningsbeslut av sjukhusledning Uppstart av slutenvårdsråd Riskbedömning och beslut på MTh divisionen, ny rutin för utlokaliserade patienter Riskbedömning korttidsavdelning och vårdplatskoordinatorns funktion Produktionschef rekryterats Beslut i SLG 3

Åtgärdspunkt I Kategori Åtgärd Status Ansvarig Ledning och styrning 1. Inrätta ett slutenvårdsråd Inrättat efter beslut i SLG 27 mars Detaljerad utformning pågår för final presentation till SLG 6/10 Divisionschef MTh 2. Införa ett antal sjukhusövergripande nyckelindikatorer för slutenvården Inriktningsbeslut i SLG 17 juni Första förslag delges Akademiska sjukhusets slutenvårdsråd för diskussion Återkoppling 25/8 och därefter framtagande av uppdaterat förslag Divisionschef MTh, Biträdande sjukhusdirektör/ Produktionschef Slutenvårdsflöden 3. Inrätta en sjukhusgemensam CDU/ korttidsavdelning Inriktningsbeslut i SLG 17 juni att gå vidare med beslutsunderlag för riskbedömning och facklig samverkan Divisionschef DAT 4. Förstärka de vårdplatskoordinerande funktionerna Inriktningsbeslut i SLG 17 juni att gå vidare med beslutsunderlag för riskbedömning och facklig samverkan Divisionschef DAT, Divisionschef MTh 5. Förbättrade rutiner för handläggning av utlokaliserade patienter Beslut om nya rutiner fattades i MTh divisionsledning 4 juni Facklig samverkan inledd 12 juni Divisionschef MTh 4

1. Inrätta ett slutenvårdsråd Akademiska sjukhuset har inrättat ett slutenvårdsråd Deltagare är 1 2 verksamhetsområdeschefer per division (utom Psykiatri divisionen) som ska representera både akut och elektivt flöde Ytterligare deltagare är Divisionschefen för Medicin och thoraxdivisionen (ordförande) och Produktionschef/Biträdande sjukhusdirektör Syftet med rådet är att förbättra slutenvårdssituationen utifrån strategiskt arbete med vårdplats och flödesfrågor Operationsråd Verksamhetsområde SLG Vårdproduktion Slutenvårdsråd Verksamhetsområde Illustrativ bild över slutenvårdsrådets relation till verksamhetsområden, operationsråd samt SLG vårdproduktion Slutenvårdsrådet har mandat att fatta beslut angående slutenvårdsfrågor och målet är att så många beslut som möjligt ska fattas inom rådet 5

2. Införa ett antal sjukhusövergripande nyckelindikatorer för slutenvården Förslag på nyckelindikatorer PRELIMINÄR Vårdplatsdimensionering Antal fastställda vårdplatser Andel disponibla/fastställda vårdplatser Inflöde Inskrivning Planering och genomförande Utskrivning Utflöde Akuta inskrivningar Antal akuta inskrivningar* Andel inskrivna av totalt antal besök vid akutmottagningen Elektiva inskrivningar Remisser inom sjukhuset Fördelning C län/rr Andel utlokaliseringar samt mottagande enhet vid inskrivning via akutmottagningen Anledning kontaktavslut för besök vid akutmottagningen Ledtid från medicinskt färdigbehandlad på akuten till inskrivning på medicinskt ansvarig avdelning och omvårdnadsansvarig avdelning Insätt för vårdtillfällen (varifrån patient skrivs in på vårdavdelning) Medelvårdtid Andel utskrivna före kl. (C län/rr) 12.00 av totalt antal Beläggningsgrad utskrivna per dag Antal in och utlokaliserade Andel utskrivna per vårddygn inom egna veckodag divisionen Antal in och utlokaliserade vårddygn utom egna divisionen Andel återinskrivningar inom 30 dagar för patienter över 65 år (C länspatienter) Bemanningstal per plats Personal antal/vårdplats Personal antal/patient Personal antal/drg Till kommunal enhet: Andel av registrering av medicinskt färdigbehandlade patienter som sker innan tidpunkt på dagen då kommunkontakt ska vara initierad** Antal vårddygn efter anmäld som medicinskt färdigbehandlad (per kommun) Fördelning från och med dag noll** Totalt antal dygn, över fem vårddygn Samtliga nyckelindikatorer skall kunna redovisas på sjukhus, divisions, verksamhetsområdes samt avdelningsnivå * I aktuell version beräknas denna indikator som oplanerade vårdtillfällen med akut tillstånd genom data från Diver ** Ej tillgänglig i dagsläget, rekommendation att möjliggöra uppföljning 6

3. Inrätta en sjukhusgemensam CDU/korttidsavdelning Syfte Förväntad effekt Patientunderlag Arbetssätt Praktiska förutsättningar Resursbehov Skapa bättre förutsättningar för prioritering och sortering av akut inkommande patienter genom bl.a.: längre tid för utredning, inklusive prov och undersökningsresultat samt 2nd opinion av mer erfaren kollega innan beslut fattas om inläggning på slutenvårdsplats eller hemgång tid att genomföra utskrivningar på mottagande avdelning Förväntade positiva effekter av CDU/korttidsavdelning: Ökad patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö Frigjord tid på akuten (mellan 7 700 25 600 timmar per år) och frigjord tid på slutenvårdsavdelning (3 900 9600 slutenvårdsdygn per år, vilket motsvarar 10 25 frigjorda vårdplatser) 33% av alla akuta somatiska vårdtillfällen 2013 hade en vårdtid på under 1 dygn och 49% hade en vårdtid under 2 dygn Bland dessa patienter, och även för patienter med längre vårdtider, hade slutenvårdsinläggning ofta kunnat kortas eller undvikas Detaljerad beskrivning av arbetssättet är framtaget, viktiga huvudprinciper för dessa är: Kort vårdtid: avdelningen är stängd mellan kl. 13 15 varje dag Fokus på diagnostisering och sortering av patienter Rondning på två fasta tider varje dygn: kl.08 10 och kl. 20 22 (genomförs av senior läkare) Aktuellt förslag innehåller följande: 6 IMA platser (4 befintliga + 2 nya) på dagens AIMA 7 nya CDU platser på dagens AIMA 3 observationsplatser flyttas från dagens AIMA till avdelning 50E (lungmedicin) Kostnaderna uppskattas till följande: Utökade resurser, totalt omfattande 15,8 mkr/år Övriga resurser inom ramen för befintlig budget eller förflyttning av resurser 7

4. Förstärka de vårdplatskoordinerande funktionerna Organisatorisk nivå Åtgärdsförslag 1. Sjukhusövergripande 2. Divisioner 3. Avdelningar 4. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor Förstärkt planering av akut och elektivt flöde Förstärkt sjukhusgemensam funktion för vårdplatskoordinering Nätverk med alla vårdplatskoordinatorer Tydligare ansvar för bakjouren Inför roll som sammankallande bakjour Vårdplatskoordinator på MTh Sjuksköterskeposition på varje avdelning med flödesansvar För diskussion: hur kan man arbeta för att stärka värderingar om transparens, samarbete och sjukhusgemensamt ansvarstagande kopplat till vårdplatsfrågor? 8

5. Förbättrade rutiner för handläggning av utlokaliserade patienter Beslut har fattats i MTh Divisionsledning 4 juni att implementera fyra åtgärder, och samverkan om dessa inleddes 12 juni: Justera selektion av patienter som utlokaliseras Förändra rutiner för rondning Justera principen om delat rondningsansvar inom MTh divisionen från över 10 till över 8 patienter utlokaliserade från Internmedicin Tydliggöra verksamhetstillhörighet för utlokaliserade patienter Utkast MTh beslut 2014 06 04 Nästa steg efter godkänd samverkan är att implementera beslutet och skapa en process för uppföljning av följsamhet till nya rutiner 9

Bilaga. PS 2014-09-30, 93 2014-09-17 Dnr PS2012-0082 Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Statusrapport FM-pilot på Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna redovisningen av, Statusrapport FM-pilot 2014, enligt bilaga - att uppdra till Landstingsservice, att i samarbete med Akademiska sjukhuset, utarbeta förslag till serviceöverenskommelse som bland annat närmare definierar servicetjänsternas innehåll och som tydliggöra de ekonomiska effekterna - att en återredovisning kring arbetets fortskridande sker till styrelsen under hösten 2014 Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade i december 2012 att uppdra till Landstingsservice, att i samarbete med Akademiska sjukhuset, genomföra en utredning kring införande av ett Facility Management koncept (FM-koncept) på Akademiska sjukhuset. Syftet med utredningen var bland annat att undersöka vad ett FM-koncept skulle kunna ge sjukhuset i form av kostnadsbesparingar och möjlighet för vårdpersonal att fokusera kärnverksamheten istället för stödjande servicetjänster. Resultaten från FM-utredningen presenterades för styrelsen i september 2013. Resultaten från utredningen visade bland annat att vårdpersonal idag utför tjänster som många gånger inte kräver djupare vårdkunskap och att det därför kan finnas möjlighet att frigöra tid från vårdpersonal att lägga på mer patientnära arbete. Samtidigt kan tänkas att kvalitén på utförda servicetjänster kan bli bättre om dessa utförs av specialutbildade personalkategorier. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Mot bakgrund av FM-utredningens resultat beslutade styrelsen vid septembermötet att uppdra till Landstingsservice och Akademiska sjukhuset att genomföra pilotprojekt på en eller flera vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset för att pröva vad ett FMkoncept skulle kunna ge i praktiken. I januari 2014 påbörjades därför ett antal piloter på sammanlagt fyra vårdavdelningar inom sjukhuset. Syftet med piloterna var att pröva att lägga över ett antal vårdnära tjänster som idag utförs av vårdpersonal på servicepersonal samt att följa upp effekterna arbetsomfördelningen. Inom ramen för FM-pilotprojektet har en statusrapport tagits fram. Denna redovisas i sin helhet i bilaga till ärendet. Statusrapporten innehåller en beskrivning av de effekter som konceptet medfört inom ramen för piloterna. Bilagan innehåller också kompletterande underlag från Akademiska sjukhuset samt kommentarer från avdelningscheferna vid de avdelningar som ingått i projektet. Sammanfattningsvis kan konstateras att underlagen pekar på att konceptet i grunden tycks vara bra, inte minst utifrån ett patient- och arbetsmiljöperspektiv. Av underlagen framgår dock med tydlighet att det finns ytterligare aspekter som måste undersökas mer ingående innan det går att ta ställning till ett eventuellt införande av konceptet. Inte minst de ekonomiska konsekvenserna måste analyseras närmare, liksom servicetjänsternas innehåll. Landstingsservice och Akademiska sjukhuset har därför tillsammans med kommit överens om att ta fram ett förslag till serviceöverenskommelse (SLA) där servicetjänsterna närmare definieras och de ekonomiska konsekvenserna tydliggörs. Produktionsstyrelsen avser att följa det fortsatta arbetet i denna fråga. Bilagor - Statusrapport FM-pilot 2014 (version 3) - Vårdens konsekvenser och kommentarer - Avdelningschefernas utvärdering av FM-projektet 2014 Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Bitr. Sjukhusdirektören, Jan-Erik Sundqvist Förvaltningschefen, Landstingsservice Lennart Bergman, Projektledare Landstingsservice

Statusrapport FM-pilot 2014 Vårdnära service på fyra vårdavdelningar Lennart Bergman projektledare Uppsala, 2014-09-12 version 13

Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Omfattning av utförd FM-pilot... 3 Resultat... 4 Största förändringarna... 4 Tidseffekter... 5 Kvalitet... 6 Ekonomi och finansiering... 6 Utbildning... 7 Vårdens reflektioner... 7 Projektets reflektioner... 7 Organisation... 8 Slutsats... 8 Bilagor...10 Sammanfattning Landstingsservice har fått i uppdrag av produktionsstyrelsen att tillsammans med Akademiska sjukhuset utföra ett FM-pilotprojekt eller som man också kallar det, VNS (Vårdnära service) på Akademiska sjukhuset. Syftet med detta pilotprojekt är att rent praktiskt få fram fakta kopplat till den tidigare utförda FM-utredningen där icke vårdrelaterade tjänster utförda av vårdpersonal identifierats, för att renodla vårdpersonalens arbetsuppgifter. VNS-piloten startade den 13 januari 2014 på vårdavdelningarna 70 A1+A2 och 70 B1+B2 med sex av de sju tjänsterna som utredningen identifierade: Avfallshantering Textilhantering Förrådshantering Post- och godshantering Provtransporter Kosthantering (patientkost) Lokalvård (patientnära- och slutstädning) 2

Då ett nytt städ- och vaktmästeriavtal var tänkt att starta den 1 maj 2014 avvaktade vi tills dess med att ta med tjänsten lokalvård (patientnära- och slutstädning) i pilotprojektet. Utredningen visade att vårdpersonalen lägger ner mycket tid på tjänster/moment som inte är vårdrelaterade och som inte kräver vårdutbildning. På en genomsnittsavdelning tar det ca 125 timmar/vecka att utföra dessa moment. Pilotprojektet påvisar att VNS-personalen hittat synergier mellan dessa tjänster och ytterligare tidigare oidentifierade moment har tillkommit under piloten. Pilotprojektet har även påvisat att tidsåtgången minskas och att de tjänster som haft kvalitetsmätningar både före och under piloten kan påvisa att kvaliteten höjts. Om beslut fattas för breddinförande av ett VNS-koncept kommer en införandeplan att tas fram i samråd mellan Akademiska sjukhuset och Landstingsservice. Pilotprojektet visar att ett VNS-koncept: Optimerar resursanvändningen Renodlar vårdpersonalens dagliga arbete Höjer kvaliteten på tjänster där kvalitetsmätning sker Ser till att rätt person gör rätt sak Inledning Enkelt uttryckt kan man säga att VNS (Vårdnära service) innebär att tillhandahålla helhetslösningar inom stöd och service. Leveransen blir resurssnål och kostnadseffektiv samt bidrar till att arbetsplatsen för en verksamhet, i detta fall vården, fungerar så optimalt som möjligt. Vårdpersonalen ägnar idag mycket tid åt servicetjänster som inte är vårdrelaterade och som inte kräver vårdutbildning. Pilotprojektet visar att det finns stora kostnads- och tidsbesparingar att göra för Akademiska sjukhuset om ett VNS-koncept införs. Om rätt person gör rätt sak kommer både kvalitén och effektiviteten att bli bättre. Även arbetsmiljön, patientnöjdheten och ekonomin är delar som kommer att gynnas av ett VNS-koncept. Omfattning av utförd FM-pilot Pilotprojektet har utförts i befintliga lokaler och utan investeringar. Nedan beskrivs kortfattat omfattningen av det VNS-personalen utför i de sju identifierade tjänsterna. Nya moment som inte finns med i FM-utredningen har identifierats och utförs nu av VNS-personalen, dessa redovisas separat i bilagan Nya identifierade moment pilotprojektet. Reflektionerna av de olika tjänsterna redovisas längre ner i rapporten. Post- och godshantering Pilotavdelningarna har endast en liten mängd post och enstaka paket (gods), så dessa flöden har vi hittills låtit vara oförändrade. Provtransporter Det finns i huvudsak fyra olika varianter av provtransporter, VNS-personalen hanterar idag provtransporterna i punkterna 1-3: 1. Prover tas till provskåp i kulvert och ställs på avsedd plats. Transport/Logistik hämtar provlådor enligt körschema och transporterar till lab. 3

2. Akuta prover hämtas av vaktmästare och körs direkt till lab. (beställning till Transports ordercentral). 3. Prover tas direkt till lab. 4. Prover skickas i rörpost. Förrådshantering VNS-personalen sköter all hantering. De beställer, av emballerar, mottagarkontrollerar gods, plockar upp varor, tar hand om emballage och borttransport av tomma vagnar, inlevererar i Agresso, reklamerar till leverantören m.m. Avfallshantering VNS-personalen tar hand om källsorterat material på vårdavdelningen och transporterar till återvinningsstationen i kulvert. Textilhantering VNS-personalen sköter all hantering av textilier. De beställer, av emballerar, mottagarkontrollerar gods, plockar upp varor, tar hand om emballage, borttransport av tomma vagnar, reklamerar till leverantören m.m. Lokalvård - Patientnära städning samt slutstädning Landstingets avtalade städleverantör utför den patientnära städningen och slutstädning (se bilaga FM-pilot lokalvård patientnära städning och FM-pilot 2014 statistik lokalvård). Patientnära städning innebär att torka bort synlig smuts av patientnära ytor s.k. tagytor (säng, sänggrind, sängbord, lampa). Slutstädning ska ske i samband med att patienten byter vårdplats, avslutar isolering (ex efter tarmsmitta) eller skrivs ut. Omfattning Måndag söndag kl. 08.00 17.00 och vid behov till kl. 18.00. Efter kl. 18.00 ansvarar vården för städningen. Patientmat/kosthantering Tjänsten patientmat/kosthantering har i stort sett fortsatt som innan pilotprojektet då avdelningarna haft anställd kökspersonal med 100 procent arbetstid på vardagar och 20 procent på helger. Kökspersonalen har alltså varit den samma som innan piloten. Syftet under pilotprojektet har varit att säkerställa kvalitet och få en tydlig processbeskrivning för tjänsten. Resultat Resultaten av pilotprojektet har sammanfattats och här redovisar vi de största förändringarna, tidseffekterna, kvalitetsaspekterna och de ekonomiska konsekvenserna. Största förändringarna Rätt person gör rätt sak Kompetenshöjning genom utbildning inom tjänsteområdena Kvalitetsmätningar av kost och lokalvård 4

Högre brand- och utrymningssäkerhet samt bättre tillgänglighet då avemballering av gods sker i annan lokal Då avemballering av gods sker i annan lokal minskar risken för smittspridning Ökad närvaro av vårdpersonal då de inte behöver lämna avdelningen VNS utför patientnära städning och slutstädning Tidseffekter FM-utredningens tidsberäkningar bygger på den genomsnittliga tiden per vecka som vården lägger ner på VNS-tjänster på en vårdavdelning med i snitt 15,4 vårdplatser. Pilotprojektet har genomförts på fyra vårdavdelningar med 23 vårdplatser/avdelning. Nedan har vi delat upp tidseffekterna för lokalvård och övriga VNS-tjänster då lokalvården utförts sju dagar/vecka och de övriga tjänsterna fem dagar/vecka. Tidseffekter lokalvård/patientnära städning inklusive slutstädning FM-utredningen kom fram till att vården lägger ner 60,7 timmar per vecka på lokalvård (patientnära städning och slutstädning). Vid den tidsstudie av 15,4 vårdplatser som pilotprojektet har gjort på tjänsten lokalvård konstaterade man att städpersonalen lägger ner 96 timmar/vecka. Tidsstudien visar således att det tar närmare 35 timmar mer per vecka för VNSstädpersonal att utföra patientnära- och slutstädning. Den stora skillnaden beror på att vården prioriterar bort städningen vid hög belastning och då VNS-städpersonal är dedikerad uppgiften prioriteras den således aldrig bort. Dessutom har städmomenten utvecklats där brister tidigare funnits vilket medfört att tidsåtgången ökat. Tids och synergieffekter övriga VNS-tjänster För att visa på de synergieffekter som pilotprojektet har åstadkommit har utredningens tidsberäkningar skalats upp till fyra avdelningar samtidigt som totaltiden räknats om till 5-dagars vecka. Diagrammet nedan visar att på en 5-dagars vecka är tidseffektiviseringen för VNStjänsterna 50 timmar för fyra avdelningar. Vårdens frigjorda tid är alla 182 timmar. 5

Kvalitet En viktig parameter i pilotprojektet var att kvaliteten på VNS-tjänsterna skulle förbättras. Detta har skett genom utbildning och kvalitetskontroller, men även genom att säkerställa att tjänsterna alltid blir utförda och att de aldrig bortprioriteras, då detta är kärnverksamheten för utförarna. Till detta kommer även den kvalitetshöjning som den frigjorda tiden för vården möjliggör. Avfall I rapporten för Landstingsbenchmarkingprogrammet 2014 har EY (Ernst & Young) påvisat att vid sjukhus, där vården lägger mer tid på avfallshantering, har högre andel brännbart avfall och lägre andel materialåtervunnet avfall jämfört med sjukhus där service personal utför avfallshanteringen. Landstinget i Uppsala län har väldigt hårda krav på att öka mängden materialåtervunnet avfall och ett införande av ett VNS-koncept är ett bra steg på väg mot landstingets övergripande miljömål. Patientmat/kosthantering De kvalitetsmått som är uppsatta som mätbara ingår i egenkontrollprogrammet (se bilaga Egenkontrollprogram för vårdavdelning med kök för patientvård). Temperaturmätning på mat och livsmedel (se bilaga Temperaturkontroll 70A) Avdelningschef ansvarar för vårdavdelningens egenkontrollprogram. Programmet består av fastställda punkter som kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd kontrollerar vid besök. Rutiner har upparbetats för de olika punkterna under piloten. Rutiner för temperaturtagning enligt anvisning från miljö- och hälsoskyddsnämnden. Lokalvård Kvalitetskontroll med ATP (se bilaga System Sure ATP) utförs kontinuerligt på pilotavdelningarna och har gjorts på både patientnära städning och slutstädning (se bilaga Lokalvård ATP-mätningar 70A och B april-juli 2014). Syftet med dessa mätningar är att mäta icke synlig smuts (organiskt material). Städleverantören ansvarar för att upprätta checklista som dateras och signeras av städpersonal när arbetet är utfört. Städleverantören ansvarar för att statistik på antal slutstädningar/slutdesinfektioner finns. VNS-konceptet säkerställer att tjänsten alltid utförs då städpersonalen aldrig blir avbrutna i sitt arbete. Ekonomi och finansiering Förslag till finansiering är att VNS övertar personal och kostnad motsvarande måltidspersonal. Förslag till finansiering kommer fortsatt att diskuteras med styrgrupp och sjukhusledning. 6

Utbildning Piloten startade med en tvådagars utbildning för all VNS-personal. Utbildningen utfördes av Akademiska laboratoriet, Vårdhygien, dietister samt Landstingsservice kostcontroller och den innehöll följande moment: Provhantering Vårdhygien Egenkontroll Specialkoster Livsmedelshygien Städleverantören ansvarar för att all städpersonal har adekvat vidareutbildning för den lokalvård som uppdraget avser. VNS-personalen fick genomgå en utbildning i förrådshanteringssystemet Provider för att både kunna göra beställningar, justera beställningar samt kunna ta fram beställningshistorik. I den utbildningen ingick även en del för hanteringen av handdator Vårdens reflektioner En enkät har gått ut till vårdpersonalen på de fyra pilotavdelningarna med frågor rörande FMpiloten. En sammanställning av enkäten samt avdelningschefernas reflektioner visas separat i bilaga Vårdens reflektioner FM-pilot. I detta dokument kan vi bl.a. läsa att: 94 procent anser att VNS-konceptet frigjort tid för vården. Den frigjorda tiden har främst använts till mer omvårdnad men även till kompetensutveckling och ombuds-/ansvarsuppdrag. Ledningen bör vara tydligare med vad den frigjorda tiden ska användas till. Det går mycket snabbare att ta emot nya patienter, man kan koncentrera sig på att ta emot rapporten från sköterskan och på ett lugnt och samlat sätt ta emot patienten. 53 procent anser att kvaliteten på den patientnära städningen förbättrats. Eftersom varor packas upp så snart de kommer och inte när personalen har tid blir det mer fria ytor i korridorerna. 69 procent anser att den fysiska arbetsbelastningen har minskat. 43 procent anser att arbetsglädjen ökat och 35 procent att stressen minskat. Stor fördel med VNS-koncept då man nu får arbeta mer med det man är utbildad till. Projektets reflektioner En sammanställning av pilotprojektets reflektioner och förutsättningar redovisas i bilagan Reflektioner processägare FM-pilot. Det som bl.a. framkommit under pilotprojektet är att: Ett tydligt och delaktigt ledarskap med support uppifrån behövs. Tydliga funktions- och arbetsbeskrivningar och tydliga gränsdragningar för vem som gör vad klargörs. En övergripande plan för strategisk kompetensförsörjning tas fram. VNS kan bidra till en positiv patientupplevelse. 7

Renodling av arbetsuppgifter och modern teknik kan bidra till framtidslösningar. Inga vagnar med gods ställs av i hisshall, vilket underlättar vid patienttransporter och brådskande bud. Det är även viktigt ur säkerhetssynpunkt ex. vid utrymning. Vårdpersonalens tid frigörs då VNS-personal utför de vårdnära servicetjänsterna. Hygienen säkerställs när rutiner för avemballering följs. Det ställs stora krav på vårdpersonalen att kunna servera lämpliga mellanmål som passar att servera vid olika sjukdomstillstånd. En av de vanligaste orsakerna till undernäring kan vara att mellanmål sällan serveras. Lunch och middag som beställs från köket motsvarar tillsammans cirka 50 procent av patientens dagliga energibehov därför bör smörgåsberedning och mellanmål vara en uppgift som VNS-personalen kan utföra på beställning från vårdpersonalen. Patientsäkerhet - VNS kan med ett litet gemensamt mellanlager för närliggande avdelningar, ett så kallat buffertförråd lagerhålla ett antal av de allra mest nödvändiga produkterna. Detta för att kunna säkerställa att det finns produkter att fylla på med på avdelningen då en vara är överförbrukad, restnoterad från leverantör, eller saknas av annan anledning. Detta kan även vara ett litet "krislager" vid andra störningar. Organisation Här beskrivs vilka som aktivt arbetat med VNS-tjänsterna på de fyra vårdavdelningarna och vad som synligt kännetecknar dem. VNS-personal 1st arbetsledare från Transport/logistikavdelningen på Landstingsservivce 2st befintlig kökspersonal 1st personal från Transport/logistikavdelningen på Landstingsservivce Klädkod För att kunna särskilja VNS-personal från vårdpersonal har särskild klädkod införts. Turkos pikétröja Vita byxor när man arbetar större del av dag i köket (vårdens cirkulationsbyxor) Svarta byxor vid övrigt arbete Förkläden (engångs) ska användas enligt Vårdhygiens beskrivning. Slutsats Ett övergripande VNS-koncept som innefattar hela sjukhuset skulle ge många vinster. Arbetsmiljön blir bättre, tjänsterna skulle utföras effektivare och med högre kvalité då det blir utförarnas kärnverksamhet. 8

VNS kan standardiseras vilket vanligtvis leder till både lägre kostnader och högre kvalitet. Utvecklingen av kompetensinnehållet i de olika specialistområdena kan leda till ökad status för samtliga yrkesgrupper. Lättare att rekrytera vårdpersonal kommande behovet av vårdpersonal kan mötas. Vårdpersonalens kompetenser utnyttjas på bättre sätt vilket kan bidra till ökad arbetstillfredsställelse. Mer tid för direkt patientarbete kan bidra till högre kvalitet på omvårdnaden och till ökad tillgänglighet till vård. Kan leda till förbättrad hygien vilket i sin tur kan leda till ökad patientsäkerhet och färre vårdskador, framförallt vårdrelaterade infektioner. Bättre resursutnyttjande leder till ökad kostnadseffektivitet. Allt detta bör också leda till en kostnadsbesparing för landstinget. En förutsättning för att få full nytta är att detta koncept inte är valbart utan en standard för hela Akademiska sjukhuset. Kort sagt, VNS är en viktig del i framtidens sjukvård. 9

Bilagor Bilaga: Nya identifierade moment pilotprojektet Bilaga: Vårdens reflektioner FM-pilot Bilaga: Reflektioner processägare FM-pilot Post- och godshantering Provtransporter Förrådshantering Bilaga: Provider Avfallshantering Textilhantering Lokalvård Bilaga: System Sure ATP Bilaga: FM-pilot lokalvård patientnära städning Bilaga: FM-pilot 2014 statistik lokalvård Bilaga: Lokalvård ATP-mätningar 70A och B april-juli 2014 Patientmat/Kosthantering Bilaga: Processbeskrivning kost Bilaga: Rollbeskrivning Bilaga: Egenkontrollprogram för vårdavdelning med kök för patientvård Bilaga: Temperaturkontroll 70A 10

Avdelningschefernas utvärdering av FM-projektet 2014 Inledning: Vi tvekade aldrig att delta i projektet då vår uppfattning som chefer är att vårdpersonal,(sjuksköterskor och undersköterskor) ska vara nära patienterna där de har sin huvuduppgift. Under senare år har allt fler icke patientnära arbetsuppgifter förlagts till vårdpersonal vilket gjort att vårdpersonalen har fått ta tid från patienterna till dessa arbetsuppgifter vilket ger en försämrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Idag lägger vårdpersonal en ansenlig del av arbetstiden med att beställa och packa upp förråd, fylla på material, hämta och lämna prover, blodprodukter och utrustning, hantering av tvätt, avfall och källsortering samt patientnära städning. Dessa arbetsuppgifter måste utföras för att verksamheten ska fungera. I och med möjligheten att få delta i FM-projektet har vi som chefer kunnat låta vårdpersonalen lägga sin arbetstid på patientvård. Berörda avdelningar har redan haft speciellt anställda köksor dagtid som har skött arbetsuppgifter i köket som beställning, frukostbuffé, ålagda hygienkontroller samt provleveranser till laboratorium m.m. Avdelningarna har redan haft dessa arbetsuppgifter fördelade på annan personal än vårdpersonal redan före FM-projektet vilket gör att dessa arbetsuppgifter ej tas upp i denna utvärdering. Berörda avdelningar har redan innan projektet haft beställning och uppackning av tvätt som skötts av annan personal (ISS) än vårdpersonal vilket gör att dessa arbetsuppgifter ej tas upp i denna utvärdering. FM-förråd: Under projektet har påfyllnad av avsedda vagnar för material/tvätt och materialskåp, s.k. genomräckningsskåp i nära anslutning till vårdsalar av material och tvätt skötts av FMpersonal. Efter att mallar för vad som ska finnas på dessa vagnar samt skåp tagits fram av vårdpersonal har denna syssla fungerat väl. Påfyllnad av stickvagnar med material har också skötts av FM-personal. Efter att mallar för vad som ska finnas på dessa vagnar tagits fram av vårdpersonal har denna syssla fungerat väl. Förrådsbeställning har efter snart åtta månader börjat fungera utan problem. Ansvarig för projektet hade inte förstått att förrådshantering är ett komplext område där det är svårt att hantera runt 1000 olika produkter som man inte har kännedom om. Detta har komplicerats av att rutiner och arbetsbeskrivningar ej har tagits fram förrän nyligen samt att olika beställningsrutiner har provats och förändrats utan att förändringen har utvärderats tillräckligt. Att åtgången på olika varor kan växla från en vecka till en annan har varit ett annat problem. Vårdpersonal har fördel av att de vet att just nu går det åt extra mycket av en specifik vara eller att du ser att det ser tomt ut i förrådet du vet att det inte kommer påfyllnad på ett tag,

vårdpersonalen har då gjort en extra beställning. Detta har ej fungerat optimalt under projektets gång pga. kunskapsbrist, avsaknad av arbetsbeskrivning och kommunikationsbrist. FM-städ: Har fungerat mycket väl i princip från start. Dokument och arbetsbeskrivningar var klara från början och har endast finjusterats under projektet. Kommunikation med vårdpersonalen har fungerat väl, mycket beroende på att FM-städpersonalen arbetar i vårdmiljön och har en naturlig kommunikation med personalen kontinuerligt under arbetspasset. Under projektets gång har FM-städpersonalen fått börja riva ur orena sängkläder samt rengöra stetoskop och blodtrycksmanschetter vilket har effektiviserat FM-personalens arbete samt minskat ett stress moment för vårdpersonalen och förbättrat flödet av patienter. Påverkan vårdpersonal: FM-projektet har i första hand haft påverkan på undersköterskornas arbete då den yrkeskategorin utfört majoriteten av de arbetsuppgifter som överförts till FM-personal. Detta har lett till att undersköterskorna har fått en förbättrad arbetsmiljö genom att stressen att utföra andra icke patientnära sysslor och samtidigt behöva avbryta dessa för att utföra vårduppgifter och svara på ringningar. Nästan dagligen har vissa arbetsuppgifter f.f.a. städning fått lov att prioriterats bort för patientvård vilket i sig är en patientsäkerhetsrisk. Dagar då förrådet kommit och skall packas upp har personalen fått lov att prioritera bort bland annat mobilisering, vändningar, nutrition, information och samtal. Sjuksköterskorna har fått hämta och lämna patienter på undersökningar och operation ensamma på grund av att undersköterskorna inte har haft tid att följa med vilket är en patientsäkerhetsrisk och en arbetsmiljörisk då det är lätt att få en arbetsskada vid sängtransport ensam. Slutsats: FM-projektet sparar inte vårdpersonal men ökar vårdkvaliteten och patientsäkerheten samt påverkar arbetsmiljön positivt i flera avseende vilket bör ge effekt genomminskad personalomsättning, färre sjukskrivningar samt arbetsskador. Ett effektivare flöde i samband med in och utskrivning. Lärdomar och identifierade förbättringsåtgärder i samband med FM-projektet: Viktigt att se till att varje område som förs över från vårdpersonal till FM-personal diskuteras noggrant igenom och att en arbetsbeskrivning för arbetsuppgiften skrivs ned samt att mallar för vad som ska t.ex. fyllas på finns.

Svårt för FM-personal (förråd) att veta vad det är för varor de hanterar och förstå vikten av att avdelningen ej kan vara utan vissa varor då de ej har kännedom om vad det är och vad de används till. Vår reflektion är att FM-förråd kan effektiviseras ytterligare avseende tidsåtgång utifrån erfarenheten före projektet. Ett närförråd på sjukhuset med ett urval av viktiga artiklar som vården ej kan vara utan behövs som en nödreserv. Anpassade lokaler/skåp som underlättar förrådshantering. FM-personal (förråd) måste ha koll på om varor byts ut i sortimentet från Mediq och se till att likvärdiga varor beställs istället för de varor som utgått. Även ha kontroll över restnoterade varor om dessa kan väntas in eller om varan kan ersättas av en likvärdig vara som finns att beställa. Kräver en kommunikation med vårdpersonal. Regelbundna avstämningsmöten mellan FM-chef/personal och ansvarig avdelningschef/personal planeras speciellt i början för att kunna utvärdera hur det fungerar och åtgärda eventuella problem. Kommunikationstavla där meddelanden och information kan ses av FM-personal (förråd) och vårdpersonal. Det kan gälla önskan från personalen om att beställa vissa sällanvaror, utökning av materialsortiment eller information om varor som är restnoterade. Information från FM-chefer om eventuella personalförändringar till ansvariga avdelningschefer/personal på vårdavdelning för att kunna informera vårdpersonalen. Kommunikation från FM-personal (förråd) till avdelning skall endast ske till ansvariga chefer/personal. All förrådsbeställning ska ske av FM-personal för att inte störa nya upparbetade rutiner och att det dyker upp varor som FM-personalen ej har kontroll över. Uppställningsplats för gods som ska lämnas till annan enhet respektive hämtat gods som kommer till avdelningen bör iordningställas och arbetsbeskrivning för denna rutin. Telefoner till FM-personal för att dessa ska kunna nås för frågor eller önskan om att utföra t.ex. lämning och hämtning av varor eller brådskande städning av vårdplats. Genom att låta FM-städpersonal bädda rent rena sängar skulle effektiviteten öka.

Fler icke patientnära arbetsuppgifter t.ex. blodleverans och påfyllnad material på salarna identifierades i början av projektet vilket ej implementerats vilket gör att det finns ytterligare utvecklingspotential. Uppsala 2014 09 09 Emma Henriksson Avdelningschef 70A1 Annika Norstedt Avdelningschef 70A2 Anna Karlsson Avdelningschef 70B1 Sofia Sundbom Avdelningschef 70B2

1(2) Till: Produktionsstyrelsens AU Vårdens konsekvenser och kommentarer 1. Sammanfattning A. Akademiska kan inte ställa sig bakom ett beslut om införande av FM konceptet utan att ha en klar bild av hur finansiering ser ut. B. Respektive vårdavdelning som har resultatansvar bör tillsammans med verksamhetschef och divisionschef ges möjlighet att fatta beslut om de tjänster som ska utföras av VSN personal varvid kvalitet och ekonomi noga bör beaktas. C. Akademiska vill se ett utkast till SLA (Serviceöverenskommelse) 2. Inledning Det är viktigt att notera att FM-utredningens tidsberäkningar bygger på höftade tidsuppskattningar av VNStjänster på en vårdavdelning med 15 vårdplatser och därmed inte utgör en noggrann vetenskaplig beräkning av de ekonomiska effekterna. En enkät har skickats ut till ca 90 personer som arbetar på de fyra vårdavdelningar som omfattats av pilotprojektet och ca 50 (drygt 50 %) har svarat på enkäten. Det betyder att vårdens reflektioner är baserat på de intervjufrågor och det antal personer som svarat på enkäten. Det saknas frågor som avdelningscheferna kommer att tvingas ta ställning till såsom hur de ska hantera kostnaden för VSN tjänsterna. Kan de klara av kostnad inom ramen för den budget som de har att ta ansvar för utan att begära ökad kostnadsbudget eller kan de öka produktionen för att motivera den eventuell ökade kostnaden. Vårdpersonalen lägger idag inom sjukhuset en ansenlig del av arbetstiden med att beställa och packa upp förråd, fylla på material, hämta och lämna prover, blodprodukter och utrustning, hantering av tvätt, avfall och källsortering samt patientnära städning. Arbetsuppgifterna har huvudsakligen sköts av undersköterskor delat på detta arbete. Många avdelningar på sjukhuset har redan haft speciellt anställda köksor dagtid som skött arbetsuppgifter i köket som beställning, frukostbuffé som varit ålagda hygienkontroller. Många avdelningar har haft beställning och uppackning av tvätt som skötts av annan personal (ISS) än vårdpersonal. Viktigt att notera är att FM-projektet inte kommer att spara vårdpersonal och motivet för detta är Att de arbetsuppgifter/tjänster som utförts av ISS personal och köksor övertas av VNS personal Att den frigjorda tiden för undersköterskor istället främst kommer att användas för att öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten även om det är önskvärt att se till att den även ger fler öppna vårdplatser. Att vi antagligen kommer att minska stressen hos vårdpersonalen och därmed minska personalomsättning, sjukskrivningarna och arbetsskadorna vilket leder till en förbättrad arbetsmiljö. Akademiska ser en fördel av att VSN personal hanterar VSN tjänsterna som beskrivs i slutrapporten med ett undantag och det är förrådshanteringen på avdelningarna. Förrådshanteringen på avdelningarna är en tjänst som bör vara under noggrann utredning och en nära dialog bör föras med respektive vårdavdelning innan de införs. När det gäller förrådshanteringen på vårdavdelningen bör det vara upp till respektive vårdavdelning a att fatta beslut om denna tjänst ska utföras av VSN personal eller av egen personal på avdelningen och då bör kvalitet och kostnad noga analyseras inför varje beslut.

2(2) 3. Konskevenser och kommentarer I grunden tror vi att konceptet är bra men allt hänger på hur man inför det. Vi anser att det finns viktiga punkter att säkerställa vid ett införande: Att FM konceptet inte införs rakt över hela akademiska eftersom vårdavdelningarnas förutsättningar ser väldigt olika ut vad gäller sättet man arbetar på, komplexiteten och behovet av servicenivå från VNS personalen kommer att visa sig vara olika. Det kan även vara så att vissa avdelningar inte behöver alla vårdnära service/ tjänster som erbjuds. Det som framförallt kan vara en svårighet att införa rakt över är förrådshanteringen på vårdavdelningarna. Förrådshanteringen är för vårdavdelningarna verksamhetskritisk och kan skapa produktionsstörningar om den inte fungerar optimalt, varför den kanske inte kan läggas ut på extern utförare. Det är en klar fördel om den som beställer också tar emot varorna och sköter uppackningen. Det är även en fördel om det är samma person som vet hur varorna används och kan bedöma materialbehovet utifrån de patienter som finns på avdelningen, vilka patienter som skrivs in respektive skrivs ut på avdelningen. Att antalet SSK och USK ses över samt hur man bemannar vårdavdelningen för att få ett effektivt utnyttjande och vettiga bemanningstal per vårdplats och kanske kan ytterligare vårdplatser öppnas samtidigt som FM konceptet införs när mer tid kan ges till patienterna. Att VSN personalen har en klar funktionell tillhörighet till vårdavdelningen och får skriftliga rutiner och utbildning om hur vårdavdelningen ska fungera och VSN personalens ansvar och roll. Ska man separera arbetsuppgifterna mellan olika yrkesgrupper som detta är fråga om är det viktigt att skapa en team-känsla för att få ett väl fungerande samarbete. Att det finns ett mycket väl uppbyggt kvalitetssystem för VSN organisationen så att man snabbt får signaler om saker som inte fungerar t.ex. om det blir hög sjukfrånvaro på personer eller vid längre ledigheter så som semester, föräldraledigheter eller om personal slutar sin anställning och att det finns personal som snabbt kan sätts in utan att kvaliteten försämras. Att det finns ett utkast till SLA (Serviceöverenskommelse) där det fattas överenskommelse om servicenivå, volymer, pris/kostnad etc. Det allra viktigaste är att ett beslut om införande föregås av en ekonomisk kalkyl vad VSN tjänsterna kommer att kosta och en möjlighet för akademiska att ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av de tjänster som eventuellt tas i anspråk. Vi kan inte basera ett beslut om införande enbart på den knapphändiga värderingen av de ekonomiska effekterna. Med andra ord visar inte de beräkningar som gjorts av de ekonomiska effekterna att VSN tjänsterna är ekonomiska försvarbara. Vi saknar kostnadssidan och intäktssidan utan det vi har enbart en mycket grov beräkning av effektivitetspotentialen. Vi har ingen klar bild av eventuellt investeringsbehov på vårdavdelningar som behövs för att hantera logistikflödet. Att det gör en riskbedömning innan beslut om införandet på respektive avdelning Uppsala 2014-09-11 Jan-Erik Sundquist Bitr. Sjukhusdirektör

Bilaga. PS 2014-09-30, 94 2014-09-30 Dnr PS 2014-0012 Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Tfn 018-611 60 71 E-post ann.hammarstrand@lul.se Produktionsstyrelsen Kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av sjukvårdspersonal Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att godkänna redovisningen av uppdraget enligt bilaga - att ålägga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna till efterlevnad av de fastställda dokumenterade administrativa processerna - att ålägga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna till planering och produktionsplanering av verksamheten - att uppmana hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att ta tillvara tillämpliga delar i utredningen i syfte att frigöra mer tid för patienten och för bästa omhändertagandenivå av patienten - att uppmana hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att ta tillvara erfarenheter från Facility Management projektet för att frigöra mer tid för patienten och för bästa omhändertagandenivå av patienten Ärendet Uppdrag Produktionsstyrelsen uppdrog till produktionsdirektören, 2014-02-25 (Dnr 2014-0012), att genomföra en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av sjukvårdspersonal. Av uppdraget framgår att kartläggningen bör inriktas på vilka administrativa arbetsuppgifter som bör utföras av sjukvårdspersonal, vilka administrativa arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal och vilka administrativa arbetsuppgifter som nu eller på sikt kan utföras genom bättre integrering och utformning av IT-system. Det skall av kartläggningen också framgå hur begreppet administrativa arbetsuppgifter definieras. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Uppdraget från produktionsstyrelsen har resulterat i en kartläggning/rapport som i sin helhet återfinns som bilaga till ärendet. Sammanfattning Kartläggningen har inte givit något tydligt svar på vilka administrativa arbetsuppgifter som bör läggas på vårdpersonal eller annan personal. Detta är en svår och komplex frågeställning som det inte går att ge några enkla och entydiga svar på. FM-projektet som pågår på Akademiska sjukhuset och där ett antal administrativa arbetsuppgifter utförs på försök av servicepersonal istället för som tidigare av vårdpersonal ger dock vid handen att det är möjligt att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper med gott resultat. För att få en uppfattning om vilka administrativa arbetsuppgifter som bör utföras av sjukvårdspersonal respektive kan utföras av annan personal krävs en verksamhetsnära kartläggning av samtliga arbetsuppgifter och därefter en bedömning om vem som ska utföra vad. Verksamheten måste därutöver vara intresserad och själv initiera en förändring för att den ska bli bestående och inte bara en skrivbordsprodukt. Kartläggningen har också försökt beskriva begreppet administrativa arbetsuppgifter och vad som driver utvecklingen mot ökade administrativa krav i vården. Som framgår av kartläggningen finns det ingen entydig definition av begreppet. Detta kanske inte heller är önskvärt men i en förlängning kan det vara intressant att försöka att definiera vad som kan sägas vara värdeskapande administration, till skillnad från administration som är av ringa värde för landstinget (vårdpersonalen, patienterna m.fl.) och som därmed helt kan tas bort. En fråga som man kan ställa sig är vad som kan förenklas för att säkerställa att administration inte sker för administrationens egen skull? Exempelvis kan det vara bra att diskutera kraven på rapportering och uppföljning från politiker och tjänstemän. Utifrån en processorienterad syn på verksamheten kan man ställa sig frågan vad/vilket värde tillför den här aktiviteten? Sjukvården kräver administration. Hela sjukvårds Sverige har en stor utmaning i hur man ska få administrationen att utföras på rätt nivå/rätt yrkeskategori vid rätt tidpunkt och med ett effektivt IT-stöd för att få en så effektiv verksamhet som möjligt. Detta medför att många nivåer inom sjukvården är involverade i diskussionen och samtliga nivåer måste samverka för att få en administration som uppfyller de nationella och lokala kraven. Kartläggningen beskriver en rad aktiviteter och projekt som för närvarande pågår nationell nivå men också lokalt. Landstinget i Uppsala län bör ta tillvara de idéer som genom förts inom andra landsting och även ta tillvara de idéer som redan genomförts lokalt. Slutsatser Att dokumentera processer och rutiner samt säkerställ att de efterlevs är en del av det pågående projektet Processbaserat ledningssystem. Redan nu kan dock arbete med att säkerställa att de landstingsövergripande, naturligtvis även lokala, rutiner som finns används korrekt för att undvika merarbetet med städning och korrigering i systemen, hantering av manuella kölistor som hanteras vid sidan om Cosmic etc. En bieffekt av detta, men nog så viktig, är att en mer korrekt och uppdaterad uppfattning om vårdbehovet erhållas vilket bör leda till bättre planering och bättre nyttjande av resurser.

3 (3) För att undvika onödigt arbete i form av administrativt extraarbete har det för många landsting blivit tydligt att det är nödvändigt och möjligt att planera verksamheten. Förutom att planeringen har en potential att korta väntetider och säkerställa att patienter får vård i rätt tid och med hög kvalitet kan den bidra till en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning och mindre stress vilket i sin tur minskar risken att medarbetare lämnar vården. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Sjukhuschefen, Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektören Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering Folktandvårdsdirektören

2014-09-30 Dnr 2014-0012 Kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av sjukvårdspersonal

Administrativa arbetsuppgifter i vården Bakgrund Produktionsstyrelsen uppdrog till produktionsdirektören, 2014-02-25 Dnr 2014-0012, att genomföra en kartläggning av administrativa arbetsuppgifter som utförs av sjukvårdspersonal. Av uppdraget framgår att kartläggningen bör inriktas på vilka administrativa arbetsuppgifter som bör utföras av sjukvårdspersonal, vilka administrativa arbetsuppgifter som kan utföras av annan personal och vilka administrativa arbetsuppgifter som nu eller på sikt kan utföras genom bättre integrering och utformning av IT-system. Det skall av kartläggningen också framgå hur begreppet administrativa arbetsuppgifter definieras. Syfte Syftet med kartläggningen är att finna former för avlastning för sjukvårdspersonalen avseende administrativa arbetsuppgifter. Med uttrycket sjukvårdspersonal avses sjukvårdande personal. Metod För att nå syftet med kartläggningen har informationssökning på Internet genomförts för att ta del av vad som händer nationellt och inom andra landsting. Rapporten Ur led är tiden som gavs ut av myndigheten för Vårdanalys hösten 2013 har varit en utgångspunkt. Intervjuer har genomförts huvudsakligen med verksamhetsföreträdare från Akademiska sjukhuset men även i kommunikation med verksamhetsföreträdare för Lasarettet i Enköping. Vad är administration Resonemang runt begreppet administration Det finns ingen allmänt accepterad definition av administrationsbegreppet. Inom organisationsforskningen har det dock varit vanligt att skilja på arbete som är direkt relaterat till och inblandat i organisationens uppgifter dess produktion, om man så vill och arbete som är ägnat åt andra uppgifter och som ofta kallats administration (Mintzberg 1979). I Nationalencyklopedin görs dock ett försök till en mer generell definition av administrations - begreppet. Administration är enligt NE: de metoder och tekniker som ledningen använder för att styra och kontrollera en verksamhet; kan även beteckna själva organisationen i form av dels tjänstemän, dels av reglementen och andra formella föreskrifter som hjälper ledningen att styra och kontrollera verksamheten. Visserligen finns det ingen enhetlig definition på vad administration är men den samlade forskningen visar ändå tydligt att administrationen har ökat, och att den har ökat ganska kraftigt. Denna utveckling tog fart omkring 1990. Då inleddes två parallella processer: nedskärningarna i den offentliga sektorn och datoriseringen. Nedskärningarna slog hårt mot den administrativa personalen. 1990 fanns det till exempel totalt 256 000 sekreterare i Sverige, enligt SCB:s yrkesstatistik. 2008, arton år senare, fanns det bara 31 000 kvar. Samtidigt gjorde datoriseringen det möjligt att flytta ut en stor del av administrationen till andra yrkesgrupper, som läkare, lärare och poliser. När sådana här förändringar genomförs tror man ofta att de ska öka effektiviteten. Men i själva verket tar det mycket längre tid om alla ska administrera, än om en van administratör gör jobbet. Den här utvecklingen är inte unik för Sverige, överallt ökar den administrativa 2

arbetsbördan. Mot bakgrund av ovan beskrivna utveckling har röster i samhällsdebatten höjts för att det bör utbildas och anställas fler administratörer för och istället låta yrkesgrupper som läkare och lärare göra det de är utbildade för. Man sparar inte några pengar på att ta bort administratörer. (Läkartidningen 2012-11-13 nummer 46). Legitimerande administration utan en direkt koppling till vården en allt vanligare utveckling Forskarna Anders Forssell och Anders Ivarsson Westberg (2000) menar att högre krav på extern transparens medför ökning av så kallad legitimerande administration dvs. administration som inte är direkt nödvändig för själva verksamheten eller för ledningen och styrningen av verksamheten. Den legitimerande administrationen syftar istället till att upprätthålla organisationens legitimitet gentemot viktiga delar av omgivningen. Delar av läkarens administrativa arbete kan betraktas som legitimerande administration, t.ex. dokumentation som endast görs av rädsla för en eventuell anmälan eller klagomål. Sådan administration är delvis frikopplad från vården och behandlingen av patienterna, och görs utan att det finns explicit krav på att den ska finnas. Istället finns ett antagande om att krav kommer att ställas, och då kan användas en slags anteciperingsstrategi för att hålla ryggen fri. Mycket av det som benämns administration uppges vara patientarbetet som läkare utfört i alla tider. Det kan också vara arbete som tillkommit som ett resultat av att vården utvecklats och blivit mer avancerad. Att dokumentera information om ett möte med patienterna och de beslut som följer av det är centralt, inte minst ur ett patientperspektiv. Att rapportera och följa upp betraktas av landstingsföreträdare också som ett viktigt verktyg för att beskriva och ha kontroll över vad sjukvården levererar till medborgarna. Mycket av det som benämns som administration anses således vara viktiga delar av läkarens arbete, och inget som kan tas bort eller överlåtas till någon annan yrkesgrupp (Ur led är tiden sid 38). Det förväntansgap som finns avseende direkt patientarbete och administration måste diskuteras redan under utbildningstiden. Forskning visar att det är vanligt med en stark koppling mellan den professionella rollen och den egna identiteten inom legitimationsyrken. Den professionella rollen sätter ramarna för vad som kan, respektive inte kan, förväntas av individen i rollen. Uppgifter som upplevs ligga utanför den professionella rollen kan vara sådant som uppfattas inte alls behöver göras, eller uppgifter som uppfattas borde göras men av någon annan. (Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland läkare. Samband mellan illegitima arbetsuppgifter och stress kartlagt i enkätstudie Läkartidningen. 2012;109:2216-9).) 3

Vem ställer krav på administration Krav ställs från många olika håll bland annat från Riksdagen genom lagstiftningen, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), universiteten, politiker, landstingen, kollegor m.m. Nedan nämns de mest central regelverken: - SFS 1982:763Hälso- och sjukvårdslagen - SOSFS Socialstyrelsens författningssamling - SFS 2010:695 Patientsäkerhetslagen. Uppdaterad och ändrad 1 juni 2013: SFS 2013:276. Lag om ändring i lagen (SFS 2012:957) om ändring i patientsäkerhetslagen - Patientdatalagen (2008:355) - SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård - SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården - SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården - SOSFS 2009:17 Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) - LVFS 2009:13 Läkemedelsverkets författningssamling. Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Ökade krav på patientrelaterad dokumentation Kraven på den patientrelaterade dokumentationen har ökat, detta gäller särskilt kraven på vad patientjournalen ska innehålla. Högre krav på kvalitetsarbete medför högre krav på den primära journalföringen då uppgifterna ska användas för uppföljning av olika kvalitetsvariabler. Högre krav på patientsäkerhet och spårbarhet har medfört att dokumentationen i journalerna behöver vara mer detaljerad än tidigare (Ur led är tiden sid 44). Vidare har oron för anmälningar och en mer frekvent granskning medfört att det vuxit fram en rädsla för att utelämna information. En rapport från Landstinget i Östergötland 2011 visade att i 60 % av de granskade journalerna förekom information som inte är journalinformation (Ur led är tiden sid 50). Förutom överdokumentation förekommer dubbeldokumentation mellan olika yrkeskategorier. Många dokumenterar för Socialstyrelsen och inte för patienten, enligt en kartläggning av administrativa processer SKL utförde 2005 (Ur led är tiden sid 50). Många anser att signering av journalanteckning är tidskrävande. Patientdatalagen reglerar kravet på signering av journalantecknig. Av lagen framgår att om det inte finns synnerliga hinder ska journalanteckningen signeras av den som ansvarar för uppgiften (Ur led är tiden sid 45) Ökade krav på dokumentation för större kunskap om vårdens kvalitet, resultat och effektivitet Nationella kvalitetsregister och lokala initiativ som medför krav på dokumentation, mätning, redovisning och uppföljning uppges vara kopplade till en strävan om att öka transparensen och få mer kunskap om vårdens kvalitet, resultat och effektivitet. Detta har också medfört att vi vet mer om hälso- och sjukvården i termer av resultat, kvalitet, jämlikhet, patientsäkerhet mm. Detta är värdefull information i arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården (Ur led är 4

tiden sid 37). Nationella initiativ som medfört större krav på mätning, redovisning och uppföljning är satsningarna på mest sjuka äldre, kömiljarden, patientsäkerhetssatsningen, tillgänglighetsöverenskommelsen, uppföljningen av levnadsvanor kopplade till nationella sjukdomsförebyggande metoder och strukturerad journalgranskning (Ur led är tiden sid 41). Kraven på registrering är en del i en högre grad av politisk och ekonomisk styrning som medfört en administrativ överbyggnad av hälso- och sjukvården. Läkarförbundet upplever att tilliten i det professionella ansvaret ersatts av ett kontrollsystem som riskerar att sätta den professionella etiken ur spel (Ur led är tiden sid 43). Den målrelaterade ersättningen är kopplad till uppföljningsvariabler som ställer krav på systematisk registrering för att erhålla den ersättning vårdgivaren är berättigad till. Vårdavtalen 2014 innehåller för Akademiska sjukhuset 55 rapporteringsvariabler, för Lasarettet i Enköping 41 och för Hälsa och Habilitering 16 rapporteringsvariabler kopplade till den målrelaterade ersättningen med krav på återbetalningen. Totalt innehåller för Akademiska sjukhuset 78 rapporteringsvariabler, för Lasarettet i Enköping 64 och för Hälsa och Habilitering 30 rapporteringsvariabler kopplade till verksamhetsuppföljning (Vårdavtal 2014). Vem utför administrationen? Administrativa arbetsuppgifter ingår idag i alla typer av arbeten, det är inte som tidigare en specialitet med egen yrkeskår. Det har skett en förskjutning av administrativa arbetsuppgifter från funktion till process. Idag finns färre renodlade administrativa specialister och fler som lägger tid på administration som en del av arbetet. Inom landstinget utförs administrativt arbete av vårdadministratörer inom vissa enheter medan andra enheter använder sjukvårdspersonal till det administrativa arbetet. Enligt de legala krav som finns måste respektive yrkesgrupp utföra de administrativa arbetsuppgifter som åligger dem. För att kunna delegera viss administration som utförs av läkare i dag krävs i vissa fall ändringar i lagstiftning i andra fall krävs mod hos läkarkåren att släppa arbetsuppgifter till andra yrkesgrupper. Landstinget i Uppsala län har enligt SKL:s statistik (Personal i kommun och landsting 2012) den lägsta andelen vårdadministratörer per läkare. 34 vårdadministratörer per 100 läkare att jämföra med Jönköpings läns landsting som har nästan dubbel så många, 64 vårdadministratörer per 100 läkare. Rikssnittet är 49 vårdadministratörer per läkare. Förekommer onödig administration? Det landstingsgemensamma systemet Cosmic är hjärtat i verksamheten. All information finns i systemet. Då det är många användare är det av yttersta vikt att alla följer de rutiner som finns fastställda för att undvika felregistreringar. Det finns landstingsgemensamma fastställda rutiner avseende registrering i Cosmic. Vissa enheter följer dessa medan andra enheter har infört egna rutiner som inte alltid dokumenterats. I de fall det blir fel pga. den fastställda rutinen inte följts krävs rättningar vilket kan anses vara onödig administration. En annan effekt av felaktiga registreringar är att Cosmic inte anses vara tillförlitligt avseende väntelistor. Detta har lett till att det finns sidoordnade väntelistor som ska hanteras dvs. dubbeladministration som kan anses vara onödig administration. Då väntelistorna inte är korrekta är det svårt att få en korrekt bild av antal patienter på väntelistan vilket i sin tur försvårar planeringen av vården. 5

Vad händer nationellt och inom andra landsting? Hösten 2013 utsågs Göran Stiernstedt av regeringen till nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvård. Som nationell samordnare ska Stiernstedt göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Analysen syftar bland annat till belysa de effektivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Mot bakgrund av analysen ska samordnaren initiera samarbeten med berörda aktörer och i dialog med dessa aktörer ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att professionernas tid, kunskap och engagemang används på bästa möjliga sätt i syfte att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet. Detta bör bidra till både högre kvalitet och lägre kostnader. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2015. Nedan ges exempel på vad som är på gång på nationell nivå och i andra landsting. Arbetet med e-tjänster inom vård och omsorg utgår på nationell nivå från Nationell ehälsa strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Arbetet fokuserar på användning och nytta av ehälsa för invånare, beslutsfattare och vård- och omsorgspersonal. Socialstyrelsen ansvarar för utvecklingen av en gemensam nationell informationsstruktur (NI) och ett nationellt fackspråk (NF). Ska information som produceras i hälso- och sjukvården vara ändamålsenlig, sökbar och möjlig att återanvända måste dokumentationen bygga på gemensam informationsstruktur och göras med en enhetlig terminologi dvs. ett nationellt fackspråk (Ur led är tiden sid 60). Journalsystem som bygger på flervalsfrågor där dagens fritextbeskrivning ersätts med kryss i fördefinierade rutor för exempelvis diagnoser, undersökningar, behandlingar och/eller prover ordineras har utvecklats ibland annat Örebro Läns landsting. Mallarna är uppbyggda efter ett antal standardiserade kryssfrågor. Varje svar ger en standardmening och efteråt kan anteckningen läsas som en något fragmenterad text. Dokumentationen av operationsberättelser går fortare och blir direkt tillgänglig för annan vårdpersonal (Ur led är tiden sid 66). Sjukintygen har ökat i antal och innehållskraven på intygen har ökat. Önskemål finns att det för första sjukskrivningstiden ska kunna vara ett enklare intyg än det som krävs idag. Försäkringskassa driver ett projekt En enklare sjukförsäkringsprocess med syfte att underlätta kommunikationen mellan sjukvården och Försäkringskassan (Ur led är tiden sid 47). I Region Skåne remitterar sjuksköterskor patienter med frakturer till röntgen innan läkaren träffar patienten. På Norrlands universitetssjukhus i Umeå har MS-sjuksköterskor givits delegationsrätt att skriva remisser till både magnetröntgen och rehabilitering (Ur led är tiden sid 95). Verksamhetscheferna på Universitetssjukhuset i Örebro har inom ramarna för ett projekt givit sjukgymnasterna rätt att sköta vidareremitteringen av patienter från sjukhuset till primärvården. Detta har medfört att primärvården fått bättre information om patienten och snabbare kunnat komma igång med rehabiliteringen (Ur led är tiden sid 97). En vårdcentral i Västmanlands län har överlåtit hanteringen av inkomna dokument till patientansvarig sjuksköterska (PAS) istället för att patientansvarig läkare (PAL). Dokumenten 6

fördelas varvid PAL endast får 20 % av dokumenten istället för som tidigare 100 %. Detta har bidragit till att ca 1 timmes mindre administration per vecka för läkaren som istället kan användas till patientmottagning som kunnat ökas med fyra patienter per vecka och läkare. Vidare har projektet bidragit till avsevärt kortare handläggningstid för dokumenten. Patientsäkerheten har förbättrats då färre dokument blir liggande (Ur led är tiden sid 110). Vid Kvinnokliniken i Falun och i Mora sätts patienten upp för operation direkt vid mottagningsbesöket och journalanteckningen från detta besök innehåller alla nödvändig information inför operationen. Relevanta prover tas i samband med mottagningsbesöket. Två veckor före planerad operation ringer operationskoordinator patienten och lämnar information inför operationen samt gör en uppdatering av patientens hälsotillstånd. Detta förfarande har minskat antalet vårddygn då patienterna tidigare skrevs in kvällen för operationen. Läkartid har frigjorts genom att operationskoordinatorns telefonsamtal ersätter den preoperativa inskrivningsdagen. Även sekreterartid har frigjorts då antalet läkaranteckningar har minskat (Ur led är tiden sid 111). Barn- och ungdomskliniken i Kristianstad har genom produktions- och kapacitetsplanering lyckats reducera tidigare problem med långa väntetider, svårigheter att hitta läkartider och en stressig arbetsmiljö. Intensivvårdskliniken vid Mas i Malmö hade problem med låg bemanning under dygnets mest intensiva timmar. Genom schemaläggning enligt treskiftsmodell med tre åtta timmarspass kom kliniken till rätta med problemen och kunde frigöra ungefär 20 % arbetstid med bibehållen vårdproduktion. Kirurgkliniken i Skövde lyckades korta operationskön från i snitt 120 dagar till i snitt 30 dagar genom att säkerställa en jämn bemanning av kirurger på operationsavdelningen med befintliga resurser. Personalen upplevde inte en ökad arbetsbörda utan att belastningen blev jämnare över tid (Ur led är tiden sid 113). Många landsting har avskaffat jourkompensation med 70/30-regeln vilken innebär att 70 % av jourkompensationen tas ut i tid och 30 % i pengar. Ersättning med mindre än tolv % ledighet är inte möjligt med gällande vilokrav (Ur led är tiden sid 119). I Gävleborg har alla verksamhetschefer och första linjens chefer genomgått en Produktionsskola en tvådagarsutbildning i produktions- och kapacitetsplanering. På operationssidan har produktionen ökat med närmare 30 procent sedan 2009. Även medicinkliniken och psykiatrin har uppnått ökad tillgänglighet sedan produktions- och kapacitetsplanering infördes (Ur led är tiden sid 122). Produktionsplanering på en klinik medförde att ytterligare en operation per dag kunde genomföras vilket ger 200 fler operationer per år. Antaget en snittkostnad om 50 ksek per operation medförde detta en besparing för kliniken om 10 msek per år (Ur led är tiden sid 117). Landstinget i Västerbotten har drivit projektet Balans som går ut på bygga upp strukturer som avlastar läkarnas administrativa arbete. Förstärkta sekreterareresurser är den viktigaste komponenten i förslaget. Sekreterarna/vårdadministratörerna ska fysiskt sitta ute i verksamheten för att deras kompetens ska kunna nyttjas bättre (Sjukhusläkaren 2012). Ortopediska kliniken i Malmö har med utgångspunkten att administratörer bör utföra den övervägande delen av de administrativa arbetsuppgifter genomfört en inventering av samtliga 7

administrativa arbetsuppgifter och därefter värderat huruvida en specifik yrkeskompetens krävdes för att utföra dem (Administration ortopediska kliniken Malmö). Vad händer inom Landstinget i Uppsala Län? Vid samtal med verksamhetsföreträdare framkommer att mycket är på gång utan att något egentligt samlat projekt för landstinget bedrivs. Förenklingar som leder till förbättringar är ett ständigt pågående arbete på verksamhetsnivå. Enligt verksamhetsföreträdarna finns det dock mycket kvar att göra avseende vem som utför administrativa arbetsuppgifter i vården. Nedan beskrivs ett axplock av aktiviteter som bedrivs inom landstinget idag: Cosmic är det Elektroniska Patient Journalsystem (EPJ) Landstinget i Uppsala län använder och en rad aktiviteter pågår med koppling till patientjournalen: o SKL driver projektet, Hur ändra läkardokumentationen för att förenkla och få ut data till kvalitetsregistren, med personal från bland annat Landstinget i Uppsala län. För att kunna överföra journaldata till kvalitetsregistren krävs en gemensam nationell infrastruktur och ett nationellt fackspråk för att kunna t.ex. fritextsöka o Cosmic är ett komplext system som kräver utbildning för att kunna använda på ett effektivt sätt. Det finns dock inte idag några krav att nyanställd personal ska genomgå utbildning i systemet innan de får använda Cosmic. Vissa enheter har dock som krav att nyanställda ska gå Cosmic-utbildning medan andra enheter upplever svårigheter att få läkare att delta i Cosmic-utbildning o Diktaten sker inte på ett formaliserat sätt. På pappersjournalernas tid dikterade alla på samma sätt. Idag finns det många diktatmallar som inte används vilket medför att det blir svårt att få fram strukturerad information ur journalerna o Dokumentationsrutinerna i Cosmic är under utveckling. EPJ-enheten driver projekt med standardiserad journalföring och journalmallar. Speach magic rösttolkad journalföring införs inom patologen och röntgen vilket frigör sekreterartid samt snabbar upp svarstiden. Speach magic bör kunna införas på andra enheter som t.ex. lab och ortopeden. I förlängningen bör manuell skrivning endast göras på medicinoch utredningskliniker Journalmallar med förval snabbar upp dokumentationen Patient Data Management System, PDMS, ett gemensamt elektroniskt journalsystem för anestesi och intensivvård som ersätter pappersdokumentation. Systemet inkluderar data från den medicinsktekniska utrustningen som överförs automatiskt till den elektroniska journalen. Patientsäkerheten ökar genom bland annat bättre läkemedelsordinationer samt att informationen finns tillgänglig vid övergången från anestesi- och intensivvården Ambulansjournaler ska direktöverföras till Hjärtstoppregistret med start hösten 2014 Barbro-timmen som praktiseras inom Vårdadministrativ service. Medicinska sekreterare hjälps åt med journalskrivandet genom att koncentrera resurserna under kort tid för att kapa toppar och för att få ett jämnare flöde För att avlasta läkarna på kirurgen finns två avancerade specialistsjuksköterskor som arbetar med mer avancerade arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna består bland annat av in- och utskrivning, ordination av vissa läkemedel, skriva vissa röntgenremisser och tolka vissa labbsvar 8

Ett projekt bedrivs med syfte att tydliggöra rollfördelningen mellan sjuksköterska och undersköterska. Tanken med en tydligare rollfördelning är att nyttja resurserna bättre. Inom Akademiska sjukhuset pågår en Facility Management pilotstudie. Underhandsinformation tyder på att de avdelningar som deltagit i studien är positiva och upplever att tid frigjorts till patientnära arbetet. Några kritiska synpunkter på projektet är att verksamheten bedrivs 24/7 så det måste finnas en flexibilitet i organisationen att utföra FM-personalens uppgifter när de inte är på plats Vissa enheter har medicinska sekreterare som bokar i tidböcker istället för sjuksköterskor Ett försök med ankomstterminal pågår vid Kvinno- barndivisionen. Patienten registrerar själv sin ankomst Lasarettet i Enköping har på försök infört Nova Ward. Personalen upplever att Nova Ward förenklar arbetet. Lösa anteckningslappar försvinner inte längre. Checklistor för patienten finns per yrkeskategori vilket medför att inget ramlar mellan stolarna Brister och förslag till förbättringar inom Landstinget i Uppsala län Vid samtal med verksamhetsföreträdare har brister eller önskemål om förbättringar framkommit. Vissa är av nationell övergripande karaktär och de nämns inte nedan, endast de brister eller önskemål som är av lokal och påverkbar karaktär. Notera att samtal endast förts med verksamhetsföreträdare som inte deltar i det dagliga arbetet utan som har ett mer övergripande ansvar. Dokumenterade, standardiserade processer och rutiner Önskvärt att det finns landstingsgemensamma dokumenterade stödsystem som säkerställer ett standardiserat och strukturerat arbetssätt. Ett dokumenterat, standardiserat och strukturerat arbetssätt leder till säkrare rutiner därmed ökad patientsäkerhet, mindre personberoende, ökad flexibilitet och kan eventuellt leda till smartare bemanning och därmed bättre tillgänglighet och vård till patienterna De dokumenterade rutiner som finns måste följas för att säkerställa att allt blir korrekt i hela kedjan Uppföljning och kontroll att de dokumenterade och fastställda rutinerna efterlevs synes saknas vilket medför att de rutinfel som uppstår inte noteras och åtgärdas samt att onödig tid måste läggas på att rätta fel istället för att göra rätt från början Uppföljningslistor avseende t.ex. väntelistor tas fram och skickas ut för utredning och åtgärd. Det synes saknas kontroll huruvida något görs utifrån uppföljningslistorna och huruvida ev. korrigeringar görs i Cosmic. Vid korrekt hantering behövs inte korrigerande åtgärder och misstänksamhet mot systemet minskar. Stödsystem Tillsätt en projektgrupp för utveckling av stödsystemen som måste stödja Värdebaserad vårdprojektet inom Akademiska sjukhuset FAS innebär ett mer patientnära arbetssätt vilket ställer andra krav på IT-stödet. Bärbara PC-krävs, kan Nova Ward utvecklas för att underlätta arbetet IT-personalen bör sitta ute i verksamheten för att se och höra vad de kan bistå verksamheten med. Förbättrat IT-stöd efterfrågas av många. De nyanställd idag är uppvuxna med IT och accepterar inte det lappverk som används idag. IT är en del av arbetsmiljön och för att ha en attraktiv arbetsmiljö behövs ett bättre IT-stöd. Det nya SAS-verktyget ska underlätta framtagandet av historisk data men också ge möjlighet till simuleringar etc. 9

Önskvärt med standardiserat sjukhusgemensamt utskrivningsförfarande att använda när en patient är utlokaliserad. Olika divisioner/verksamhetsområden har idag olika rutiner för utskrivnings av patienter vilket leder till dubbelarbetet Journalföring Journalföringen är idag inte standardiserad vilket medför att mycket tid läggs ner på att leta information i journalen. För att få ett ändrat beteende hos personalen som dokumenterar i Cosmic behövs en diskussion om journalföring med frågeställningarna o Varför dokumenterar vi? o Vad ska dokumenteras? o Hur ska det dokumenteras? Önskvärt om det går att separera läkarjournal och omvårdnadsjournal för att snabbare hitta relevant information Remisser Det finns idag skriftligt dokumenterade rutiner för hantering av t.ex. inkomna remisser. Registreringen i Cosmic styr det administrativa flödet i Cosmic och blir det fel vid första registreringen följer det med hela vägen. Vid vissa enheter är det endast ett fåtal administrativa personer som får hantera nyinkomna remisser i Cosmic medan det vid andra enheter är många olika yrkeskategorier och personer inblandade. ju fler kockar desto sämre soppa Önskvärt om remisshanteringen hade fler tvingande fält med alternativsvar för att säkerställa att samtliga nödvändiga prover som remittenten ska göra är gjorda. Detta skull dels medföra att remittenten ges tillfälle att fundera över om det är rätt att remittera patienten dels undvika att mottagande enhet avvisar remissen på grund av att det saknas information samt det dubbelarbete som avvisade remisser medför Skicka ett brev till patienten att remissen är mottagen samt uppmana patienten att höra av sig för att boka tid, för att slippa uteblivna patienter Administration Låt patienten boka eventuellt återbesök, om det finns behov, istället för som nu boka in ett återbesök som patienten uteblir från Det vore önskvärt att den som är frågeställare säkerställer att det går att få fram informationen och meddelar hur informationen kan tas fram, för att undvika onödig administration. Önskvärt med centralt levererade dokumentmallar för att undvika att hjuluppfinning på flera ställen inom Landstinget Förenklad administrativ hantering av riksoch regionpatienter som behandlas på Lasarettet i Enköping Det finns en efterfrågan om ett förbättrat faktureringssystem. För att få en bra fakturering krävs att samtliga inblandade från start utför sin del av arbetet från remiss till faktura korrekt, vilket gäller så väl sjukvårdspersonal som administrativ personal. Förbättrad periodisering från LRC för att förenkla uppföljningen av utfall E-hälsa/mina vådkontakter Återbesök bör kunna bokas av patienten själv via t.ex. mina vårdkontakter. Förbättrat användande av Mina vårdkontakter låt t.ex. patienten registrerar allmänna uppgifter före besöket i Mina vårdkontakter. Vid tex MR-undersökning kan patienten ang. om metallinplantat, lider av klaustrofobi etc. före besöket för att slippa tomtider 10

Rollfördelning Våga ändra vem som möter patienten vid besöken. Är det alltid bäst med läkarbesök En diskussion måste föras inom respektive verksamhetsområde. Önskvärt med genomlysning av Vem gör vad i vården ett projekt som ser över rollfördelningen mellan professionen och administratörerna Nödvändigt med fler administratörer som sköter stödsystemen och fungerar som stöd till chefer både avseende ekonomi- och HR-kunskap för att effektivt undvika administrativ tid Enligt vissa nyttjas de medicinska sekreterarna inte fullt ut. Yrkeskategorin kan utföra mycket mer än vad de gör idag Styrning och uppföljning Önskvärt med återkoppling från kvalitetsregistren på en nivå som gör datat användbart för vården idag. För att erhålla data, bland annat till kvalitetsregister och för målrelaterad ersättning, utförs undersökningar i form av mätningar och frågor men det är många gånger svårt att få tillbaka datat på en nivå som gör den användbar för verksamheten Tydligare mätbara mål samt uppföljning bidrar till att den enskilde medarbetaren förstår vad som förväntas och sitt bidrag vilket medför arbetsglädje och färre uppsägningar. Tydligare mål och bättre mått skulle bidra till att ansvariga tvingas fundera över nyttjande graden avseende resurser i form av lokaler, utrustning och inte minst personal och därigenom öka förståelse för eventuellt resursslöseri Önskvärt med indikatorer som enkelt kan tas fram för att följa. Det finns förhoppningar att SAS-verktyget kan bidra till att följa indikatorerna i realtid Planering och schemaläggning Optimera bemanningen till 24/7-verksamheten och patienternas behov och koordinera samtliga yrkesgruppers bemanning för att undvika extra arbete med omplanering av patienter och slöseri med tillgängliga resurser men avsaknad av patienter. Utnyttja de planeringsverktyg som finns tillgängliga inom Landstinget i Uppsala län, Besched och MediNet samt koordinera bemanningen av samtliga yrkeskategorier Önskvärt med bättre samverkan mellan operations- och vårdavdelningar. Ett vårdplatsråd har startats upp under våren för att förbättra samverkan Nödvändigt att samtliga verksamheter börjar planera utifrån patienternas behov. Produktionsplanering ger ett underlag för planering av samtliga resurser som behövs för att kunna utföra vården på ett säkert och resurseffektivt sätt. För att nå till produktionsplanering krävs olika verktyg men framför allt en ändrad inställning hos samtliga personalgrupper så att bemanningen kan optimeras utifrån patienternas behov Önskvärt med mer teamarbete, fler diskussioner hur arbetet ska organiseras leder till ökad patientsäkerhet och större arbetsglädje vilket i sin tur minskar flykten från landstinget Bemanningen bör utgå från vårdtyngden och inte antal patienter för att få ett optimalt resursutnyttjande 11

Sammanfattning och slutsatser Sammanfattning Syftet med kartläggningen har varit att finna former för avlastning för sjukvårdspersonalen avseende administrativa arbetsuppgifter. Vilka administrativa arbetsuppgifter bör utföras av sjukvårdspersonal, vilka administrativa arbetsuppgifter kan utföras av annan personal och vilka administrativa arbetsuppgifter som nu eller på sikt kan utföras genom bättre integrering och utformning av IT-system. Frågeställningen inbegriper många nivåer inom sjukvården och kräver förändringar på samtliga nivåer för att nå effekt. Kartläggningen har inte givit något tydligt svar på vilka administrativa arbetsuppgifter som bör läggas på vårdpersonal eller annan personal. Detta är en svår och komplex frågeställning som det inte går att ge några enkla och entydiga svar på. FM-projektet som pågår på Akademiska sjukhuset och där ett antal administrativa arbetsuppgifter utförs på försök av servicepersonal istället för som tidigare av vårdpersonal ger dock vid handen att det är möjligt att omfördela arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper med gott resultat. För att få en uppfattning om vilka administrativa arbetsuppgifter som bör utföras av sjukvårdspersonal respektive kan utföras av annan personal krävs en verksamhetsnära kartläggning av samtliga arbetsuppgifter och därefter en bedömning om vem som ska utföra vad. Verksamheten måste därutöver vara intresserad och själv initiera en förändring för att den ska bli bestående och inte bara en skrivbordsprodukt. Kartläggningen har också försökt beskriva begreppet administrativa arbetsuppgifter och vad som driver utvecklingen mot ökade administrativa krav i vården. Som framgår av kartläggningen finns det ingen entydig definition av begreppet. Detta kanske inte heller är önskvärt men i en förlängning kan det vara intressant att försöka att definiera vad som kan sägas vara värdeskapande administration, till skillnad från administration som är av ringa värde för landstinget (vårdpersonalen, patienterna m.fl.) och som därmed helt kan tas bort. En fråga som man kan ställa sig är vad som kan förenklas för att säkerställa att administration inte sker för administrationens egen skull? Exempelvis kan det vara bra att diskutera kraven på rapportering och uppföljning från politiker och tjänstemän. Utifrån en processorienterad syn på verksamheten kan man ställa sig frågan vad/vilket värde tillför den här aktiviteten? Sjukvården kräver administration. Hela sjukvårds Sverige har en stor utmaning i hur man ska få administrationen att utföras på rätt nivå/rätt yrkeskategori vid rätt tidpunkt och med ett effektivt IT-stöd för att få en så effektiv verksamhet som möjligt. Detta medför att många nivåer inom sjukvården är involverade i diskussionen och samtliga nivåer måste samverka för att få en administration som uppfyller de nationella och lokala kraven. Kartläggningen beskriver en rad aktiviteter och projekt som för närvarande pågår nationell nivå men också lokalt. Landstinget i Uppsala län bör ta tillvara de idéer som genom förts inom andra landsting och även ta tillvara de idéer som redan genomförts lokalt. Inom ramen för kartläggningen har intervjuer genomförts med verksamhetsföreträdare som har framfört önskemål att minska den icke-värdeskapande administrationen. Slutsatser Att dokumentera processer och rutiner samt säkerställ att de efterlevs är en del av det pågående projektet Processbaserat ledningssystem. Redan nu kan dock arbete med att säkerställa att de landstingsövergripande, naturligtvis även lokala, rutiner som finns används korrekt för att undvika merarbetet med städning och korrigering i systemen, hantering av 12

manuella kölistor som hanteras vid sidan om Cosmic etc. En bieffekt av detta, men nog så viktig, är att en mer korrekt och uppdaterad uppfattning om vårdbehovet erhållas vilket bör leda till bättre planering och bättre nyttjande av resurser. För att undvika onödigt arbete i form av administrativt extraarbete har det för många landsting blivit tydligt att det är nödvändigt och möjligt att planera verksamheten. Förutom att planeringen har en potential att korta väntetider och säkerställa att patienter får vård i rätt tid och med hög kvalitet kan den bidra till en bättre arbetsmiljö med jämnare arbetsbelastning och mindre stress vilket i sin tur minskar risken att medarbetare lämnar vården. 13

Källförteckning Forsell, A, Westerberg Ivarsson, A, Administrera mera! Organisationsförändring och administrativt arbete Score Rapportserie 2000:13, ISBN 91-7265-202-0, ISSN 1404-5052 Mintzberg, H, 1979 The structuring of Orbanizations. Ealge wood Cliffs Prentice-Hall Rapport Vårdanalys, Ur led är tiden, Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, Rapport 2013:9 Tidskrifter Läkartidnigen 2012-11-13 nummer 46 Läkartidningen. 2012;109:2216-9 Övrigt Administration ortopediska kliniken Malmö, www.lsf.se/lsf/dokument/slutgiltlig-rapport.doc Nationalencyklopedin, Internetupplaga 2000-05-15, http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=108403 LVFS 2009:13 Läkemedelsverkets författningssamling. Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2010:695 Patientsäkerhetslagen. Uppdaterad och ändrad 1 juni 2013: SFS 2013:276. Lag om ändring i lagen (SFS 2012:957) om ändring i patientsäkerhetslagen Sjukhusläkaren.se 2012 april SKL http://www.skl.se/vi_arbetar_med/statistik/statistik-personal/landstingsanstalld-personal- 2012 SOSFS Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 1997:14 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 2000:1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2009:17 Socialstyrelsens föreskrifter om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) 14

Intervjuer Angergård, Göran, divisionschef, Neurodivisionen, 2014-04-30 Ek, Kristina vårdchef, Kirurg- och onkologdivisionen, 2014-05-05 Ekmehag, Lövgren, Björn, divisionschef, Kirurg- och onkologdivisionen, 2014-05-05 Eriksson, Annika administrativchef, Kirurg-och onkologdivisionen, 2014-05-05 Holmberg, Kristina, Chefssjuksköterska, 2014-04-28 Jansson, Eva, vårdchef Medicin- och thoraxdivisionen, 2014-06-02 Köhler, Mikael, divisionschef Medicin- och thoraxdivisionen, 2014-06-02 Low,Aili, projektledare SKL och EPJ, 2014-05-21 Nilsson, EvaLena, Administrativchef, DAT-divisionen. 2014-05-21 van Rooijen, Marianne, divisionschef, Kvinno- barndivisionen, 2014-05-19 Soini, Karin, Vårdchef DAT-divisionen, 2014-05-21 Tallroth Gehrman, Anette, verksamhetschef Vårdadministrativ service. 2014-05-19 Thorén, Inger, HR-direktör, Akademiska sjukhuset, 2014-04-16 15

2014-09-10 Dnr 1 (2) Ledning Johan Ahlinder 018-611 11 30 johan.ahlinder@lul.se Akvifer möjlighet att nytta Uppsala åsen för förnyelsebar energiuttag Uppsala åsen står på en akvifer vilket innebär att åsen har en underjordisk grundvattenreservoar som gör det möjligt att både hämta samt säsongslagra värme och kyla. Landstingets ambition är att använda akviferen för att både kyla samt värma delar av Akademiska sjukhuset. Tre viktiga anledningar till detta projekt Robust energisystem och ökad redundans. Förnyelsebar energislag och minskad miljöpåverkan. Reducera energikostnaderna (ca 4 milj per år). Det finns tre olika geotekniska lösningar för att nyttja energin som har utretts i akviferprojektet Återföringsalternativet Återföringsalternativet innebär att landstingsservice tar upp kallt grundvatten ur (kalla brunnar) på sommaren och växlar vattnet via värmeväxlare för att kyla Akademiska sjukhuset och återför det uppvärmda grundvattnet till akviferen (varma brunnar) för säsongslagring. På vintern vänder man processen och tar upp det värmda grundvatten som lagrats i åsen för att värma Akademiska sjukhuset och återför det kylda grundvattnet till akviferen för säsongslagring (se bild nedan). Nettoalternativet Nettoalternativet innebär att man tar upp vattnet ur akviferen och växlar av vattnet via en värmeväxlare för att antingen kyla eller värma Akademiska sjukhuset beroende på säsong. När vattnet passerat värmeväxlaren transporteras vattnet ut i fyrisån via dagvattennätet utan att passera igenom Landstingsservice fastigheter. Kombinerat netto och återföringsalternativ Ett kombinerat netto och återföringsalternativet innebär att man tillämpar både återföring av grundvattnet till akviferlagret samt transporterar ut grundvattnet via dagvattennätet till fyrisån. Det som avgöra när LSU tillämpar respektive alternativ är grundvattennivån, där man tillämpar nettoalternativet vid hög grundvattennivå och återföringsalternativet vid ordinarie grundvattennivå. Landstingsservice Slottsgränd 3 751 85 Uppsala tfn 018-611 00 00 fax 018-69 58 18 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (2) Det skall dock belysas att det krävs tillstånd för att bedriva denna form av vattenverksamhet samt att akviferen är inom ett primärt vattenskyddsområde och att det inte ska finnas risk för förorening av åsen. Med bakgrund av detta har Uppsala Vatten ställt sig restriktiva till ett återföringsalternativ med anledning av försiktighetsprincipen (MB). Hur mycket energi har vi tänkt att utvinna ur åsen? Projektet har beräknat att geoenergilösningarna kommer att producera 6 GWh kyla och värme 6 GWh kyla vilket motsvarar 13 % av den fjärrvärme och 88 % av den fjärrkyla som idag (2012) används på Akademiska sjukhuset. Kostnad för investering? Investeringskostnaden är 40 55 milj beroende på vilket alternativ som väljs Vad har vi gjort fram till idag? LSU har under de gångna åren genomfört förstudie för implementering av akviferlager och utvinning av geoenergi på Akademiska sjukhusområdet. Vilket har medfört omfattande utredningar inom följande områden: Fastighetsanpassning för kyla och värme distribution. Mätningar, simulationer, sondering, seismiska och geotekniska undersökningar, provborrningar, provpumpningar, mm. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), tekniskbeskrivning av system. Juridik tillståndsansökan och dess tillvägagångssätt Vad är kvar att göra? Samråd med sakägare och övriga intressenter, planerat i Q4 2014. Ansökan om tillstånd i miljödomstol, planerat i slutet av Q4 2014 eller början av Q1 2015. Tidplan Inlämning av ansökan Q4 2014 eller i början av Q1 2015. Tillståndsprocess som uppskattas ta ca 1 år. om beslutet inte överklagas, i annat fall 1,5 år.

Aktuella HR-frågor PS 30 sept 2014 Landstingets ledningskontor

Politiken HR organisation/roller inom LUL 1 januari 2012 Landstingsdirektör HR-direktör Förhandlingschef LUL HR-strateg HR-råd Landstingets resurscentrum Lönechef HR-administration Förv Förv Förv Förv Förv Förv Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kultur och bildning Kollektivtrafikförvaltningen/UL Landstingsservice Landstingets ledningskontor FÖRVALTNINGARNA HR-chef HR-konsult Akademiska sjukhuset HR-direktör AS HR-specialist HR-råd Div DivDiv Div DivDiv HR-chef HR-konsult

Fokusområden enligt landstingsplan och styrkort Kompetensförsörjning Arbetsgivarfrågor/lönebildning Arbetsmiljö/medarbetarskap Ledarskap Landstingets ledningskontor

HR-råd Kompetensförsörjning inkl arbetsgivarvarumärke - uppdrag 2014 Kompetensförsörjningsplanen för LUL och förvaltningarna fr o m 2015 och framåt Ekonomiska styrmodeller som gagnar strategisk kompetensförsörjning Arbetsgivarvarumärket inkl. informationen för olika student-målgrupper Inventering och samordning av de aktiviteter/grupper som redan finns idag - säkerställa att de viktigaste frågorna tas om hand i rådet eller i arbetsgrupper Samlad information för alla om landstingets förmåner jmf Primärvårdens broschyr. Utbildningsplatser hur säkerställa att vi uppfyller avtalen konsekvenser av vårdval Landstingets ledningskontor

HR-råd Arb.givfrågor/lönebildning - uppdrag 2014 Strategisk lönebildning - skapa struktur på landstingets analysarbete rörande lönebildning på kort och lång sikt, inkl. framtagande av mallar. Tolkning av lönepolicyn framtagande av riktlinjer för att förtydliga lönepolicyns innehåll samt kartläggning av effekter av detta inkl. chefens förutsättningar. Syftet är samsyn inom landstinget som en arbetsgivare. Samverkan tydliggöra vad som ska samverkas och se över rutiner och kunskapsnivå inom HR. Agera referensgrupp till översynen av Samverkansavtalet som sker i en partsgemensam grupp. Landstingets ledningskontor

HR-råd Arbetsmiljö/Medarbetarskap Uppdrag 2014 Paraplyet för gruppens arbete: Friskt och hållbart arbetsliv Psykisk ohälsa analys och förslag på åtgärder Översyn av friskvårdsbidrag inom landstinget Utveckling av Dialogverktyg inom rehabilitering och likabehandling Framtagande av medarbetarskapspolicy Landstingets ledningskontor

HR-råd Ledarskap - uppdrag 2014 Inriktning på tre huvudområden; Chefspolicy ett styrdokument för chefs- och ledarskapet inom LUL som tydliggör landstigets riktlinjer för ett gott ledarskap Mentorskap riktlinjer och rutiner för ett Mentorprogram i LUL:s regi ska utarbetas Chefens ledningsplattform att processorientera ledningsplattformen innebär ett tydliggörande av landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna i enlighet med direktiven i LPB för 2015-2017 Landstingets ledningskontor

Övriga aktiviteter som leds av HR/LLK Medarbetarenkäten 2014 Personal med utländsk utbildning Uppdatering chefssajten på Navet Arbetstidsfrågor och ersättningar kopplat till detta Landstingets ledningskontor

Genomförda aktiviteter inom likabehandling Ny policy kring diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Översyn av förvaltningars/divisioners likabehandlingsarbete Utbyggnad av Navet-sidor för medarbetare, chefer och HR Utbildning av 709 chefer och medarbetare (t o m 2 sept. 2014) Landstingets ledningskontor

Pågående aktiviteter inom likabehandling * Arbete utifrån inriktningsbeslutet från 2011 vad gäller människor med funktionsnedsättning Rekryteringskompendium för chefer Nya Dialogverktyg inom arbetsklimat och samarbete Likabehandlings- och mångfaldsstrategi för LUL Omvärldsbevakning och kunskapsspridning * Detaljerad rapportering sker på PS-mötet den 28/10 Landstingets ledningskontor

Chefsprogrammen Chefsintroduktion Morgondagens ledare Nya chefer - Operativa chefsprogrammet Erfarna chefer - Strategiska chefsprogrammet Landstingets ledningskontor

HR utbildning Kick off /introduktion 1. Att leda i förändring 2. Arbetsmiljö och arbetsrätt vid förändring 3. Organisationspedagogik 4. Projektledningsmetodik & processkartläggning 5. Ekonomi och systemkunskap Fördjupningar/Extra tillval (ex vis arbetsrätt/ arbetsmiljö/konflikthantering) Avslutning/Diplomering? 8½ dag Landstingets ledningskontor

Utbildning för förtroendevalda Introduktion ½ dag, två möjliga tillfällen (5 nov och 1 dec 2014) 2 dagar - roller, lagar och regler, förvaltningarna m.m. utformas i dialog med politiska sekreterarna. Landstingets ledningskontor

Cancerplanen 2014-15 RCC Uppsala-Örebro har fokuserat cancerplanen på fem områden utifrån de direktiv som Samverkansnämnden gett för arbetet

Cancerplanen 2014-15 Patienternas ställning - Samtliga 7 lt ska under 2015 ha fattat beslut om, och till RCC redovisat en plan för införandet av kontaktsjuksköterskor - Under 2015 ska alla cancerpatienter i regionen ha tillgång till en kontaktsjuksköterska Vårdens struktur Kompetensförhöjning Forskningssamordning Prevention och tidig diagnostik

Kontaktsjuksköterskor Nationell definition av roll och funktion Kompetens utbildning Lkpg 7,5 högskolepoäng utbildning Sthlm psykosoc onk 15 p

Uppsala - återrapportering Bröstcancer 2 k.ssk heltid Prostatacancer 0 k.ssk. Behov 1 ssktjänst (även för blås-,testikel-, njur-, och peniscancer) Kolorectalcancer 0 k.ssk. Behov 3 ssktjänster. Förslag: 2 fossk 20% flyttas fr avd/mott till k.ssktjänst

Uppsala - återrapportering Lungcancer 2 k.ssk 50%. Behov 1 ssktjänst

Uppsala - återrapportering Gynekologisk cancer 1 k.ssk 50%. Behov 1 k.ssk Onkologimottagningen 0 k.ssk. Behov 3 ssktjänster Barnonkologen 0 k.ssk. Behov 1 ssktjänst

Uppsala - återrapportering Neurokirurgi 0 k.ssk. Behov 1 ssktjänst 50% Onkologisk endokrinologi 0 k.ssk. Behov 1 ssktjänst 50% Hematologi 0 k.ssk. Behov 1 ssktjänst

Uppsala - återrapportering Behov: 11 kontaktskötersketjänster

Gävleborg Kontaktssk motsvarande 11,1 tjänst - prostata, bröst, hud, kolo-rectal, gyn, urinblåse, blod, njur, magstrup/magsäck, huvud-hals, ca hos barn, testikel, - under uppbyggnad: hjärn, lever-gall, pancreas, lymfon, endokrina, sarcom, thyreoidea, penis

Bilaga PS 2014-09-30, 100 2014-09-12 Dnr PS2014-0057 IT-avdelningen Petter Könberg Tfn 018-611 62 52 E-post petter.konberg@lul.se Produktionsstyrelsen Initiering av upphandling av utskriftstjänster Förslag till beslut Produktionsstyrelsen uppdrar åt Tf Produktionsdirektören, att i samråd med IT-enheten, Upphandlingsenheten och MSI, genomföra en upphandling av skrivartjänster till Landstinget i Uppsala län. Ärendet Innevarande tre avtal som tillsammans omfattar det de tjänster och produkter som upphandlingen omfattar löper ut under 2015. De aktuella avtalen är avtal för skrivare (UPPH2013-0081), avtal för multifunktionsskrivare (UPPH2013-0082) samt avtal för centralt utskriftssystem (Cirrato) (UPPH2011-0099). För att förenkla och om möjligt uppnå ytterligare besparingar kommer upphandlingen denna gång att leda fram till ett avtal. Målet med upphandlingen är, utöver att säkra grundläggande kapacitet för utskriftstjänster, att möjliggöra en större grad av standardisering genom att minska antalet skrivarmodeller. Upphandlingen syftar även till att reducera den arbetstid som landstingets medarbetare måste lägga på olika former av underhåll och skötsel av skrivare. En effekt av upphandlingen och därtill tillhörande tjänster är att Landstinget i Uppsala län får möjlighet att införa funktion för säkra utskrifter (även kallat follow me print ). En sådan lösning sänker normalt mängden faktiska utskrifter vilket är positivt ur både miljö- och kostnadshänseende. Funktionen för säkra utskrifter är en förutsättning för att på ett enkelt och säkert sätt möjliggöra utskrifter mellan olika datormiljöer, exempelvis mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet. Användningen av funktion för säkra utskrifter minskar risken för spridning av känslig information och det kan också möjliggöra utskriftsmöjligheter från mobila enheter (exempelvis surfplattor). Värdet på upphandlingen uppskattas till 5,7 mnkr/år vilket motsvarar dagens kostnad. Avtalsperiod 2015-03-01 2019-03-01 med möjlighet till förlängning i ett år. Kopia till: Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

IT-Rådet 2 (2)

140519 Undersköterska,vård-/specialavdelning Maria Pettersson, Ledning hälso och sjukvård 140519 Undersköterska,vård-/specialavdelning Maria Pettersson, Ledning hälso och sjukvård 140526 Sjuksköterska, annan Maria Pettersson, Ledning hälso och sjukvård 140526 Sjuksköterska, annan Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140609 Sjuksköterska, annan Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140605 Undersköterska,vård-/specialavdelning Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140603 Intensivvårddssjuksköterska Per Bondegård, Ledning hälso och sjukvård 140612 Sjuksköterska, annan Anneli Granat, Ledning hälso och sjukvård 140610 Sjuksköterska, annan Marianne Säfwenberg, Ledning hälso och sjukvård 140619 Intensivvårddssjuksköterska Per Bondegård, Ledning hälso och sjukvård 140630 Överläkare, Manochehr Amani, Ledning annan 140701 Tekniker, annan Marianne Säfwenberg, Ledning hälso och sjukvård 140619 Intensivvårddssjuksköterska Per Bondegård, Ledning hälso och sjukvård 140625 ST läkare Karin Rudling, Ledning annan 140908 Arbetsterapeut Christine Bengtsson: Ledning, hälso och sjukvård 140805 Arbetsterapeut Eva M Sandin, Ledning hälso och sjukvård 140812 Arbetsterapeut Christine Bengtsson: Ledning, hälso och sjukvård 140814 Sjuksköterska specialfunktion Karin F Andersson: Ledning, hälso och sjukvård 140813 Logoped Marianne Christenssen: Ledning hälso och sjukvård 140818 Undersköterska,vård-/specialavdelning Tracey Koo Clavensjö: Ledning, hälso och sjukvård 140729 Sjuksköterska, annan Agneta Joelsson, Ledning, hälso och sjukvård 140801 Sjuksköterska, annan Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140806 Sjuksköterska, annan Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140806 Sjuksköterska, annan Erika Stefansson, Ledning hälso och sjukvård 140822 Tandsköterska Karineh Tahmasian, Ledning hälso och sjukvård 140825 Undersköterska,vård-/specialavdelning Maria Pettersson, Ledning hälso och sjukvård 140825 Psykolog Staffan Stenson, Ledning annan 140821 Specialistläkare Karin Rudling, Ledning annan 140806 Operationssjuksköterska Marianne Säfwenberg, Ledning hälso och sjukvård 2 (3)

140822 Arbetsterapeut Christine Bengtsson, Ledning hälso och sjukvård 140819 Tandsköterska Karineh Tahmasian, Ledning hälso och sjukvård 140820 Undersköterska Agneta Joelsson, Ledning hälso och sjukvård 140820 Undersköterska Agneta Joelsson, Ledning hälso och sjukvård 140530 Sjuksköterska, annan Peter Dons-Møller, Ledning hälso och sjukvård 140616 Sjuksköterska, annan Peter Dons-Møller, Ledning hälso och sjukvård 140618 Sjuksköterska, annan Ulrica Varg Etemadi, Ledning hälso och sjukvård 140618 Sjuksköterska, annan Ulrica Varg Etemadi, Ledning hälso och sjukvård 140618 Sjuksköterska, annan Ulrica Varg Etemadi, Ledning hälso och sjukvård 140623 Sjuksköterska, annan Peter Dons-Møller, Ledning hälso och sjukvård 3 (3)

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för Primärvården, juni-augusti 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp Anställning 2.5 140613 Anställning 2.5 Sjuksköterska Lena Andersson Ledning Hälso-sjukvård 140616 Anställning 2.5 Psykolog Petra Vogt Ledning Hälso-sjukvård 140625 Anställning 2.5 Distriktssköterska Petra Vogt Ledning Hälso-sjukvård 140625 Anställning 2.5 Distriktssköterska Petra Vogt Ledning Hälso-sjukvård 140604 Anställning 2.5 Sjuksköterska Monica Pettersson Ulfsdotter Ledning Hälso-sjukvård 140610 Anställning 2.5 Administratör vård Inge Bruce Ledning Hälso-sjukvård 140626 Anställning 2.5 Sjukgymnast Maria Kihlén Hermansson Ledning Hälso-sjukvård 140626 Anställning 2.5 Psykolog 140721 Anställning 2.5 Distriktssköterska Eva Hammarin Ledning Hälso-sjukvård 140721 Anställning 2.5 Distriktsläkare Kristina Lundmark Ledning Hälso-sjukvård 140717 Anställning 2.5 Sjuksköterska Staffan Anderberg Ledning Hälso-sjukvård 140722 Anställning 2.5 Sjuksköterska Kristina Lundmark Ledning Hälso-sjukvård 140724 Anställning 2.5 Sjuksköterska Kristina Lundmark Ledning Hälso-sjukvård 140725 Anställning 2.5 Barnmorska Maria Kihlén Hermansson Ledning Hälso-sjukvård 140821 Anställning 2.5 Psykolog Jonas Andersson Ledning Hälso-sjukvård 140821 Anställning 2.5 Distriktsläkare Torun Hall Ledning Hälso-sjukvård 140828 Anställning 2.5 Administratör vård Mikael Brant Ledning Hälso-sjukvård 140828 Anställning 2.5 Sjuksköterska Monica Pettersson Ulfsdotter Ledning Hälso-sjukvård 140828 Anställning 2.5 BMA Orvokki Löfberg Kumpula Ledning Hälso-sjukvård 140815 Anställning 2.5 Administratör vård Orvokki Löfberg Kumpula Ledning Hälso-sjukvård Personalenheten LRC 140214

Anmälan av delegationsbeslut till PS 2014-05-22 2014-08-28 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-05-27 UPPH2014-0085 Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning - Javakonsult Christina Södergren, upphandlingschef 2014-05-27 UPPH2013-0186 Tilldelningsbeslut 3.2 Thorakoskopistapel Christina Södergren, upphandlingschef 2014-05-28 UPPH2014-0062 Tilldelningsbeslut 3.2 Magnetstimulator Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-10 UPPH2014-0107 Tilldelningsbeslut 3.2 Kommunikationshjälpmedel Christina Södergren, upphandlingschef 7kloverupphandling 2014-06-10 UPPH2013-0226 Tilldelningsbeslut 3.2 SLT, Selective Laser Trabecuioplasty Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-10 UPPH2014-0046 Tilldelningsbeslut 3.2 Utodlingsrobot Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-11 UPPH2014-0060 Tilldelningsbeslut 3.2 Avbrytande av upphandling på dosdispensering, Christina Södergren, upphandlingschef 7-regionupphandling 2014-06-16 UPPH2014-0053 Tilldelningsbeslut 3.2 Hemsjukvårdsängar, 7klöver Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-17 UPPH2013-0183 Tilldelningsbeslut 3.2 3-delad akutvagn (ingår i grupp 9) Akutvagn, Christina Södergren, upphandlingschef undersökningsbrits, gyn.stol m m 2014-06-19 UPPH2014-0074 Tilldelningsbeslut 3.2 Brandmtrl samt utrymningsplaner och Christina Södergren, upphandlingschef nödutrymningsskyltar 2014-06-19 UPPH2014-0078 Tilldelningsbeslut 3.2 Ambulanskläder Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-19 UPPH2014-0080 Tilldelningsbeslut 3.2 Operationsmikroskop neuroop Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-19 UPPH2014-0095 Tilldelningsbeslut 3.2 Skåplastbil Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-23 UPPH2014-0056 Tilldelningsbeslut 3.2 Ramavtal för fördjupad uppföljning/kontroll av Christina Södergren, upphandlingschef hälso- och sjukvård 2014-06-26 UPPH2014-0055 Tilldelningsbeslut 3.2 Ramavtal juridiska tjänster Christina Södergren, upphandlingschef 2014-07-02 UPPH2014-0018 Tilldelningsbeslut 3.2 Skelett- och lunglab Anders Kembler, t f upphandlingschef 2014-07-11 UPPH2014-0116 Tilldelningsbeslut 3.2 Java-konsult Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef

2014-07-11 UPPH2014-0117 Tilldelningsbeslut 3.2 Java-konsult Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-07-09 UPPH2014-0106 Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Fordon Ba&Bb Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-07-10 UPPH2014-0087 Tilldelningsbeslut 3.2 Genomlysningslab Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-08-04 UPPH2013-0056 Tilldelningsbeslut 3.2 7-regionupphandling Alternativ telefoni, totalkonversation Christina Södergren, upphandlingschef

Anmälan av delegationsbeslut till PS 2014-08-29 2014-09-25 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-09-03 UPPH2014-0120 Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Konferensmöbler Christina Södergren, upphandlingschef till Wik slott 2014-09-09 UPPH2014-0126 Tilldelningsbeslut 3.2 Preanalytisk utrustning Christina Södergren, upphandlingschef 2014-09-16 UPPH2014-0097 Tilldelningsbeslut 3.2 Upphandlingskonsulter Christina Södergren, upphandlingschef 2014-09-18 UPPH2014-0121 Tilldelningsbeslut 3.2 Driftentreprenad av gasdepå samt gasföreståndare Christina Södergren, upphandlingschef

LSU2014-0029 Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län September 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare 2014-08-08 LSU2014-0286 2014-08-08 LSU2014-0285 2014-08-08 LSU2014-0287 2014-08-28 LSU2014-0293 2014-08-28 LSU2013-0471 2014-08-28 LSU2013-0051 2014-08-28 LSU2013-0152 2014-08-28 LSU2014-0294 2014-08-28 LSU2014-0295 2014-08-28 LSU2014-0296 2014-08-28 LSU2014-0297 2014-08-28 LSU2014-0298 2014-08-28 LSU2014-0299 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Beviljade fastighetsinvesteringar Nytt brandlarm och utrymningslarm installeras hus A Enköpings lasarett Konsulthjälp - Framtagande av underlag inför planerat underhållsarbeten Installation av nöd- och utrymningsbelysning hus A Enköpings lasarett Byggåtgärder för brandsäkerhet hus S1 och S2 Akademiska sjukhuset Åtgärder brand efter tillsyn hus F15 Akademiska sjukhuset Installation av sprinkler samt brandtekniska åtgärder Östhammars sjukhus Brandåtgärder kulvert Akademiska sjukhuset Systematiskt brandskyddsarbete Enköpings lasarett Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V1 Wik Nytt brandjalusi hus A Enköpings lasarett Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V2 Wik Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V3 Wik Installation av allmän belysning, nödoch utrymningsbelysning hus A1 Akademiska sjukhuset Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör

LSU2014-0029 Initiering av upphandling 2014-08-29 LSU2014-0149 3.1 Initiering av upupphandling Initiering av upphandling för avfallsentreprenad Thord Hägg, förvaltningsdirektör

Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar för DAT, juni - augusti 2014 Datum för beslut Beslutskategori med Ärenderubrik (befattning) Beslutsfattare med namn och befattning ärendegrupp 20140613 Intensivvårdssjuksköterska Marie Thorén, Ledning hälso- och sjukvård 20140616 Biomedicinsk analytiker Anette von Malmborg, Ledning hälso- och sjukvård 20140609 Ambulanssjuksköterska Fredrik Arenstig, Ledning hälso- och sjukvård 20140618 Tekniker IT Per Adolfsson, Ledning IT 20140618 Specialistläkare Tomas Skommevik, Ledning hälso- och sjukvård 20140618 Specialistläkare Tomas Skommevik, Ledning hälso- och sjukvård 20140624 Läkare legitimerad Filip Fredén, Ledning hälso- och sjukvård specialiseringstjänstgöring 20140626 Sjuksköterska annan Maria Hjelmstedt, Ledning hälso- och sjukvård 20140626 Sjuksköterska annan Maria Hjelmstedt, Ledning hälso- och sjukvård 20140701 Läkare, leg specialisttjänstgöring Åke Gustafsson, Ledning, hälso- och sjukvård 20140707 Sjuksköterska Tobias Grape, Sjuksköterska 20140709 Andra specialiteter Åke Gustafsson, Ledning hälso- och sjukvård 20140711 Överläkare Adel Shalabi, Ledning hälso- och sjukvård 20140711 Överläkare Adel Shalabi, Ledning hälso- och sjukvård 20140721 Biomedicinsk analytiker Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård 20140721 Biomedicinsk analytiker Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård 20140722 Intensivvårdssjuksköterska Marie Thorén, Ledning hälso- och sjukvård 20140805 Sjuksköterska, annan Ann-Kristin Englund, Ledning hälso- och sjukvård 20140805 Biomedicinsk analytiker Eva Westerlund, Ledning hälso- och sjukvård 20140802 Administratör, vård Ann-Kristin Englund, Ledning hälso- och sjukvård Personalenheten LRC 130422

20140807 Anestesisjuksköterska Erika Christiansson, Ledning hälso- och sjukvård 20140807 Anestesisjuksköterska Erika Christiansson, Ledning hälso- och sjukvård 20140807 Anestesisjuksköterska Erika Christiansson, Ledning hälso- och sjukvård 20140807 Anestesisjuksköterska Erika Christiansson, Ledning hälso- och sjukvård 20140825 Undersköterska Viktor Ekström, Ledning hälso- och sjukvård 20140826 Undersköterska Veronica Persson, Ledning hälso- och sjukvård 20140825 Specialistläkare Irina Alafuzoff, Ledning hälso- och sjukvård 20140825 Specialistläkare Irina Alafuzoff, Ledning hälso- och sjukvård 20140827 Ambulanssjukvårdare Lars Westman, Ledning hälso- och sjukvård 2 (2)

LSU2014-0029 Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län Augusti 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU2014-0003 Förhyrning av egna lokaler 2014-06-12 4.3.2 Intern förhyrning 2014-06-12 4.3.2 Intern förhyrning 2014-06-25 4.3.2 Intern förhyrning 2014-07-01 4.3.2 Intern förhyrning Preliminärt tilläggshyresavtal med Lasarettet i Enköping för anpassning av tak för att klara installation av takpendlar till Operationsenheten Tilläggshyresavtal med Lasarettet i Enköping Operation för installation av diskdesinfektor, RT511152210 Tilläggshyresavtal för ombyggnad av slussrum/smittskyddsrum på Barnkliniken 95E, Barnsjukvården gemensamt, 1154-T001 Preliminärt internhyresavtal Akademiska sjukhuset gemensamt, Samariterhemmet, 4811-009 2011-12-21 4.3.1 Extern förhyrning Fazer Food Services AB hyr lokal vid ingång 55 för restaurang- och caféverksamhet, 116802-007 2013-12-16 4.3.1 Extern förhyrning BGF Fastigheter hyr lokaler på Kronåsen 3:1 för förskola, 228001-001 2014-06-16 4.3.1 Extern förhyrning Tillägg till hyresavtal med Uppsala universtitet gällande kostnad för avyttring av utrustning i lokalerna, 111903-011 Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Sonja Ekström Boström, biträdande chef fastigheter och Service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service LSU2014-0012 Inhyrda lokaler 2014-04-22 4.3.1 Extern förhyrning Landstingsservice säger upp Enköpings Centrum Fastighets lokal på Korsängsgatan 42, Enköping, 5A13 Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU2014-0015 Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler 2014-05-26 4.3.2 Intern förhyrning Primärvården hyr Fålhagens vårdcentral, Stationsgatan 26B, 2A48:2 Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service

LSU2014-0029 LSU2014-0018 Avtal inom Beställar- och controllerfunktionerna 2014-05-28 1.2 Avtalstecknare 2014-05-26 1.2 Avtalstecknare 2014-05-26 1.2 Avtalstecknare Avtal om servicetjänster med Scandinavian Medicopter AB, nr E1010 Avtal om servicetjänster med ISS Facility Services AB, nr E1001 Avtal om servicetjänster med CityAkuten i Praktikertjänst AB, nr E1042 Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör 2014-07-01 LSU2013-0066 2014-07-01 LSU2013-0421 2014-07-01 LSU2013-0235 2014-07-01 LSU2013-0471 2014-07-01 LSU2013-0282 2014-07-01 LSU2014-0239 2014-07-01 LSU2014-0240 2014-07-01 LSU2013-0279 2014-07-01 LSU2014-0255 2014-07-01 LSU2014-0256 2014-07-01 LSU2014-0257 2014-07-01 LSU2014-0258 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Beviljade fastighetsinvesteringar Sprinklercentral inklusive huvudmatning Östhammars sjukhus Thord Hägg, förvaltningsdirektör Installation av sprinkler Tierp Thord Hägg, förvaltningsdirektör Nytt avlopp från hus F15 Akademiska sjukhuset Åtgärder brand efter tillsyn hus F15 Akademiska sjukhuset Energispar - Byte luftbehandlingsaggregat hus A Kungsgärdet Hjälp med granskning av programhandling för stadsbussdepån Fyrislund Asbestsanering och mattbyte i fläktrum hus F Tierp Byte luftbehandlingsaggregat hus A Kungsgärdet Installation av inomhusnät för 3G plan 9-11 hus B14 Akademiska sjukhuset Installation av skärmar i operationssalar hus F15 Akademiska sjukhuset Installation av nöd- och utrymningsbelysning samt brandlarm i kulvert hus A Östhammar Installation av belysning, brandlarm samt nya centraler hus A Tierps vårdcentral Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Johan Ahlinder, miljöchef Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service 2014-07-01 LSU2014-0259 4.1 Fastighetsinvesteringar Installation av belysning kulvert Kungsgärdet Olle Ahnell, chef Fastigheter och service

LSU2014-0029 2014-07-01 LSU2014-0260 2014-07-01 LSU2014-0261 2014-07-01 LSU2014-0262 2014-07-01 LSU2014-0263 2014-07-01 LSU2014-0244 2014-07-03 LSU2014-0034 2014-07-04 LSU2013-0058 2014-07-04 LSU2014-0269 2014-07-04 LSU2014-0270 2014-07-04 LSU2014-0271 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Ny belysningsanläggning inom Kultur i länets lokaler hus H Kungsgärdet Installation av LED belysning samt heltäckande brandlarm hus A Enköpings lasarett Installation av nytt centarlur Enköpings lasarett Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Nya datanicher Enköpings lasarett Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Energispar - Utbyte av luftbehandlingsaggregat hus F Tierp Utredning köldbärarsystem Akademiska sjukhuset Installation av sprinkler samt brandtekniska åtgärder Enköpings lasarett Kompletterande åtgärder styr hus B15 Akademiska sjukhuset Kompletterande åtgärder styr hus B15 Akademiska sjukhuset Utredning styrbyte hus F11 och F12 Akademiska sjukhuset Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Sonja Ekström Boström, biträdande chef fastigheter och Service Sonja Ekström Boström, biträdande chef fastigheter och Service Sonja Ekström Boström, biträdande chef fastigheter och Service 2014-0250 LSU2014-0250 3.2 Tilldelningsbeslut Tilldelningsbeslut Tilldelningsbeslut projektör för sprinklerinstallation i hus F15 Sören Hill, chef Projektavdelningen

Anmälan av delegationsbeslut till PS 2014-05-22 2014-08-28 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2014-05-27 UPPH2014-0085 Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning - Javakonsult Christina Södergren, upphandlingschef 2014-05-27 UPPH2013-0186 Tilldelningsbeslut 3.2 Thorakoskopistapel Christina Södergren, upphandlingschef 2014-05-28 UPPH2014-0062 Tilldelningsbeslut 3.2 Magnetstimulator Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-10 UPPH2014-0107 Tilldelningsbeslut 3.2 Kommunikationshjälpmedel Christina Södergren, upphandlingschef 7kloverupphandling 2014-06-10 UPPH2013-0226 Tilldelningsbeslut 3.2 SLT, Selective Laser Trabecuioplasty Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-10 UPPH2014-0046 Tilldelningsbeslut 3.2 Utodlingsrobot Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-11 UPPH2014-0060 Tilldelningsbeslut 3.2 Avbrytande av upphandling på dosdispensering, Christina Södergren, upphandlingschef 7-regionupphandling 2014-06-16 UPPH2014-0053 Tilldelningsbeslut 3.2 Hemsjukvårdsängar, 7klöver Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-17 UPPH2013-0183 Tilldelningsbeslut 3.2 3-delad akutvagn (ingår i grupp 9) Akutvagn, Christina Södergren, upphandlingschef undersökningsbrits, gyn.stol m m 2014-06-19 UPPH2014-0074 Tilldelningsbeslut 3.2 Brandmtrl samt utrymningsplaner och Christina Södergren, upphandlingschef nödutrymningsskyltar 2014-06-19 UPPH2014-0078 Tilldelningsbeslut 3.2 Ambulanskläder Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-19 UPPH2014-0080 Tilldelningsbeslut 3.2 Operationsmikroskop neuroop Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-19 UPPH2014-0095 Tilldelningsbeslut 3.2 Skåplastbil Christina Södergren, upphandlingschef 2014-06-23 UPPH2014-0056 Tilldelningsbeslut 3.2 Ramavtal för fördjupad uppföljning/kontroll av Christina Södergren, upphandlingschef hälso- och sjukvård 2014-06-26 UPPH2014-0055 Tilldelningsbeslut 3.2 Ramavtal juridiska tjänster Christina Södergren, upphandlingschef 2014-07-02 UPPH2014-0018 Tilldelningsbeslut 3.2 Skelett- och lunglab Anders Kembler, t f upphandlingschef 2014-07-11 UPPH2014-0116 Tilldelningsbeslut 3.2 Java-konsult Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef

2014-07-11 UPPH2014-0117 Tilldelningsbeslut 3.2 Java-konsult Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-07-09 UPPH2014-0106 Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Fordon Ba&Bb Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-07-10 UPPH2014-0087 Tilldelningsbeslut 3.2 Genomlysningslab Carl-Johan Fredriksson, t f upphandlingschef 2014-08-04 UPPH2013-0056 Tilldelningsbeslut 3.2 7-regionupphandling Alternativ telefoni, totalkonversation Christina Södergren, upphandlingschef

LSU2014-0029 Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län September 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare 2014-08-08 LSU2014-0286 2014-08-08 LSU2014-0285 2014-08-08 LSU2014-0287 2014-08-28 LSU2014-0293 2014-08-28 LSU2013-0471 2014-08-28 LSU2013-0051 2014-08-28 LSU2013-0152 2014-08-28 LSU2014-0294 2014-08-28 LSU2014-0295 2014-08-28 LSU2014-0296 2014-08-28 LSU2014-0297 2014-08-28 LSU2014-0298 2014-08-28 LSU2014-0299 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar 4.1 Fastighetsinvesteringar Beviljade fastighetsinvesteringar Nytt brandlarm och utrymningslarm installeras hus A Enköpings lasarett Konsulthjälp - Framtagande av underlag inför planerat underhållsarbeten Installation av nöd- och utrymningsbelysning hus A Enköpings lasarett Byggåtgärder för brandsäkerhet hus S1 och S2 Akademiska sjukhuset Åtgärder brand efter tillsyn hus F15 Akademiska sjukhuset Installation av sprinkler samt brandtekniska åtgärder Östhammars sjukhus Brandåtgärder kulvert Akademiska sjukhuset Systematiskt brandskyddsarbete Enköpings lasarett Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V1 Wik Nytt brandjalusi hus A Enköpings lasarett Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V2 Wik Utbyte av fördelare för kall-, varmvatten och värme hus V3 Wik Installation av allmän belysning, nödoch utrymningsbelysning hus A1 Akademiska sjukhuset Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Thord Hägg, förvaltningsdirektör

LSU2014-0029 Initiering av upphandling 2014-08-29 LSU2014-0149 3.1 Initiering av upupphandling Initiering av upphandling för avfallsentreprenad Thord Hägg, förvaltningsdirektör

LSU2014-0029 Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län Augusti 2014 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU2014-0003 Förhyrning av egna lokaler 2014-06-12 4.3.2 Intern förhyrning 2014-06-12 4.3.2 Intern förhyrning 2014-06-25 4.3.2 Intern förhyrning 2014-07-01 4.3.2 Intern förhyrning Preliminärt tilläggshyresavtal med Lasarettet i Enköping för anpassning av tak för att klara installation av takpendlar till Operationsenheten Tilläggshyresavtal med Lasarettet i Enköping Operation för installation av diskdesinfektor, RT511152210 Tilläggshyresavtal för ombyggnad av slussrum/smittskyddsrum på Barnkliniken 95E, Barnsjukvården gemensamt, 1154-T001 Preliminärt internhyresavtal Akademiska sjukhuset gemensamt, Samariterhemmet, 4811-009 2011-12-21 4.3.1 Extern förhyrning Fazer Food Services AB hyr lokal vid ingång 55 för restaurang- och caféverksamhet, 116802-007 2013-12-16 4.3.1 Extern förhyrning BGF Fastigheter hyr lokaler på Kronåsen 3:1 för förskola, 228001-001 2014-06-16 4.3.1 Extern förhyrning Tillägg till hyresavtal med Uppsala universtitet gällande kostnad för avyttring av utrustning i lokalerna, 111903-011 Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service Sonja Ekström Boström, biträdande chef fastigheter och Service Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör Olle Ahnell, chef Fastigheter och service Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service LSU2014-0012 Inhyrda lokaler 2014-04-22 4.3.1 Extern förhyrning Landstingsservice säger upp Enköpings Centrum Fastighets lokal på Korsängsgatan 42, Enköping, 5A13 Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU2014-0015 Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler 2014-05-26 4.3.2 Intern förhyrning Primärvården hyr Fålhagens vårdcentral, Stationsgatan 26B, 2A48:2 Olle Ahnell, chef Fastigheter och Service