Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

Relevanta dokument
Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

1

Personlighetsstörningar

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Personlighetsstörningar

Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Rättshaveristiskt beteende, en sammanfattning

Personlighetssyndrom. Borderline Narcissism Antisocial Paranoid. Personlighet och personlighetsstörningar. Personlighetselementa

Återkoppling, beröm och kritik

xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Stress. Problemen förstärker varandra. Han gör inte som jag vill?! Vad menas med att Kalle är besvärlig? Hur fri är den fria viljan?

1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

Bästa boten mot besvärliga medarbetare: Anställ dem inte!

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

Mitt personliga ansvar - främsta antidoten mot besvärlighet

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

International Classification of Functioning, Disability and Health

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

LÄR KÄNNA DIG SJÄLV. Elva tester som utmanar och utvecklar. Kjell Ekstam. Argument Förlag

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Arbetsblad för utskrift i A4

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Frågor till dig som söker arbete hos oss

Om autism information för föräldrar

Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Hantera besvärliga typer

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Vad utmärker en bra psykoterapi? Patienter är olika. Är ambitionen att. Att möta och stödja en människa som mår dåligt

Diskutera. Tycker du att alla patienter ska bemötas och behandlas lika? Varför, eller varför inte? Människor är olika

Integritet och samarbete

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

EFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Relationer enligt Stephen R. Covey

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Anknytning/ Relationer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Påverka /var/andra 1712

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

BARNDOMENS KARTOR I VUXEN TERRÄNG

Högkänslighet. Klicka här för att ändra mall för rubrikformat

18 beteenden som hindrar och irriterar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

UPP-testet version 2 Begreppsförklaringar. September e-post info@psykologisk-metod.se Danderyd

Så stärker du barnets självkänsla

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Bemötande. Samtalskonst

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Scouternas gemensamma program

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Psykopatologi & Psykiskt status

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Livet är en jobbig period! Uppgiften: Hjälpa den andre att stå ut. Vad gör egentligen en psykiater när det känns jobbigt?

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.

Transkript:

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter 2161

Synnerligen användbar förmåga för en chef: Att kunna känna igen och bemöta personer med narcissistiska, antisociala/ psykopatiska och emotionellt instabila personlighetsdrag

Vilka egenskaper och personlighetsdrag vill vi absolut inte ha på vår arbetsplats? 2164

Topplistan, besvärliga drag? Samarbetssvårigheter Bristande ansvarstagande, opålitlighet Självupptagenhet Sympatibrist Empatibrist Rigiditet, bristande flexibilitet Överdriven stresskänslighet, labilitet Oförmåga att se syftet och helheten Negativism, svartsynt Osjälvständighet, fobisk, Tvångsmässig, perfektionism Passivt aggressiv 2165

Skilj på personlighet och personlighetsstörning Hur är du = hur är din personlighet? Extrovert och social, eller introvert och tillbakadragen? Lätt eller svårt att få kontakt med andra? Skyr, trivs med eller måste ha uppmärksamhet? Spontan och impulsiv, eller blyg och försiktig? Säker eller osäker i framträdandet? Vänlig eller lättstött? Kritisk eller godmodig? Pedantisk eller slarvig? Energisk eller astenisk? Ett relativt stabilt mönster av karaktärsdrag, temperament och emotionella drag.

Den viktigaste frågan Fungerar mitt sätt att vara? Tycker jag om mig själv? Tycker jag om de flesta människor jag har kontakt med? Har jag de relationer jag vill ha? Är mina relationer trivsamma och närande, eller konfliktfyllda och destruktiva? Kan och vågar jag göra det jag verkligen vill i livet? Är jag på det hela taget nöjd med livet jag lever? Mina svar beror huvudsakligen på min personlighet! Dvs på mina övergripande mönster för känslor, tankar, reaktioner, beteenden, impulskontroll och relationer. 2167

Personlighetselementa Personlighetsdragen är dimensionella, inte kategoriska. På något sätt måste man faktiskt vara; man kan inte vara utan egenskaper och personlighetsdrag. Både för mycket och för litet av ett visst personlighetsdrag kan ställa till bekymmer eller orsaka lidande. Många är anmärkningsvärt omedvetna om sina dominerande respektive underutvecklade egenskaper, vilket gör att det lättare uppstår problem än när man har bättre självkännedom. Somliga personlighetsdrag har en tendens att samvariera, cluster. 2168

Svåra människor och tillstånd 1. Personlighetsproblematik Bristande personligt ansvarstagande Emotionell instabilitet Histrionisk Narcissism Antisocial/psykopatisk Paranoid Rättshaveristisk Negativistisk och svartsynt Passivt aggressiv Osjälvständig Fobisk Tvångsmässig 2. Psykisk sjukdom Depression Bipolär sjukdom Ångestsjukdom 3. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD Autistiska tillstånd Svagbegåvning

Personlighetsstörning 1. Ett bestående mönster av inre erfarenheter och yttre beteenden som skiljer sig från vad som förväntas i personens kulturkrets, och som finns redan i tonår eller ung vuxenålder. 2. Kommer till uttryck inom kognitioner, affektivitet, mellanmänskligt samspel och impulskontroll. 3. Och som leder till lidande eller nedsatt funktion.

Personlighetsstörning i DSM-IV Kluster A: Udda, excentriska personligheter - paranoid, schizoid, schizotyp p-störning. Kluster B: Dramatiska, färgstarka, instabila personligheter - antisocial, borderline, narcissistisk, histrionisk p-störning. Kluster C: Ängsliga och undvikande personligheter - fobisk, osjälvständig, tvångsmässig p-störning.

Hur vet jag om någon har en personlighetsstörning? Vanligt -> tänk tanken tidigt Det känns ofta i kontakten, anspänning, väcker starka känslor Sociala funktionssvårigheter arbete, studier, relationer Personen verkar ha en problematisk relation till många människor Missnöje, klagar på allt och alla, besviken, bitter, avvisad Svårigheter i behandlingen kan försvåra den terapeutiska alliansen och samarbetet, svårt passa tider, svårförståeliga reaktioner och handlingar Bristfällig självinsikt, förstår inte sin egen del i de svårigheter som uppstår Ta uppgifter från patient, anhöriga, arbetsgivare Barndomsanamnes 2172

Hur vanliga är personlighetsstörningar? Normalbefolkning: 9-13 % totalt Specifika ps: 1 3 % Borderline: 1-2 % Primärvård: 20 30 % Inom psykiatrin: 30 70 % o KS öppenvård 1999: nära 50 % o KS slutenvård 1999: drygt 25 % (BPD största gruppen) OBS: Varierande svårighetsgrad!

Den personlighetsstördes dilemma Taskiga kartor, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hen upplevs av andra. Plågad och en plåga, men ingen har försökt förmedla hur personen uppfattas - dvs personen får ingen autentisk återkoppling på sitt beteende. Prata med personen, utgå från att alla VILL fungera med andra och få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mognad och förändring!

En sund personlighet har rimliga behov och gränser och förmår hävda dem på ett sätt som gruppen accepterar Integritet Vet vem hon är och vad hon behöver. Rimliga behov och gränser. Konflikt Smärta Samarbete Förstår värdet av social acceptans. Samarbetar om rimliga saker på ett vettigt sätt. Hävdar dessa på ett effektivt sätt. Signal/symtom Samarbetar inte om sådant som komprometterar integriteten. 2175

Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet

Vad händer vid psykisk sjukdom och personlighetsrelaterad problematik? Antisocial Depression Aspergers syndrom ADHD Borderline Integritet Samarbete Mani Social fobi Narcissism Paranoid p-störning Osjälvständig personlighetsstörning Fobisk p-störning Rättshaverism

Personlighetsstörning medför svårigheter att balansera konflikten mellan integritet och samarbete Integritet Ofta inte blivit sedd och bekräftad. Ofta fått sina gränser kränkta. Känner inte sig själv och sina behov. Har nu konstiga och orimliga gränser som hon hävdar på ett dysfunktionellt sätt. Konflikt Smärta Signal/symtom Samarbete Ota samarbetat för mycket, med sådant som inte varit bra för henne. Fortsätter nu med det, eller gör uppror på ett sätt som inte accepteras. I båda fallen skadas självkänslan ytterligare. 2178

Passiv aggression enligt DSM-III-R Skjuter upp arbetsuppgifter Motsätter sig uppgifter som han eller hon inte vill utföra Arbetar ineffektivt med sådana uppgifter Klagar oresonligt på krav Glömmer åtaganden och skyldigheter Tror sig göra ett mycket bättre jobb än vad andra anser Tar inte emot förslag från andra på ett konstruktivt sätt Gör inte sin del av jobbet Kritiserar chefer på ett oskäligt och omotiverat sätt Som synes starka narcissistiska och antisociala drag hos personen (min anm)! 2179

Illustrera en typisk kverulansparanoiker Världen Kartan Visionen

Man som pistolhotar

Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Torterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd och hotad Tränar karate Tar anabola steroider Alltid beväpnad Kommer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig själv och sitt liv 2182

Paranoid personlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne. Misstänker partner för att vara otrogen. Upplever angrepp mot sig från andra. Uppfylld av tvivel på vänners lojalitet. Vågar inte visa andra förtroende. Tolkar in kränkning i oskyldiga yttranden. Kan inte släppa, ältar gamla oförrätter. Bemöt med respekt

Några ord om kverulansparanoia och rättshaverister Några olika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kollektivkverulant Det är sättet att argumentera som avgör om en reaktion/klagare ska betraktas som paranoisk. 2184

Utlösande och vidmakthållande Nyckelupplevelsen, det som utlöser beteendet, kan vara en reell orättvisa eller ett bakslag som han själv framprovocerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda oförrätten mot allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. 2185

Kverulansparanoia - kartor och förväntningar Väsentligen en paranoid personlighetsproblematik som nu hängt upp sig på någon särskild person eller situation. Upplever angrepp mot sig från andra, tolkar in kränkning i oskyldiga yttranden. En nyckelupplevelse som upplevs som en kränkning sätter igång processen. Kan vara en reell orättvisa eller ett bakslag som han själv framprovocerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda oförrätten mot allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. Det är sättet att argumentera som avgör om en reaktion/klagare ska betraktas som paranoisk. 2186

Kverulansparanoians grunder Det är sättet att argumentera som avgör om en reaktion/klagare ska betraktas som paranoisk. Personligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstro mot auktoriteter och samhällets administration. Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstron och kverulansen. God men smal intelligens, god förmåga att uttrycka sig. I botten låg självkänsla och känsla av maktlöshet som föder agg och bitterhet. Kverulansen kan ses som ett försvar mot dessa känslor. Den inre konflikten (osäkerheten han känner inför sig själv) förflyttas, projiceras, på omgivningen och han slipper se och plågas av denna misshagliga sida hos sig själv. Det är de andra som är dumma! Nyckelupplevelsen, det som utlöser beteendet, kan vara en reell orättvisa eller ett bakslag som han själv framprovocerat. När han väl börjat klaga kan han inte balansera den upplevda oförrätten mot allt annat viktigt i livet, kränkningen tar överhanden. 2187

Rättshaveristens personlighetsstruktur Håller på sin rätt, överklagar från instans till instans. Varje avslag göder misstron och kverulansen. Personligheten präglas av aggressiv självhävdelse, parad med misstro mot auktoriteter och samhällets administration. I botten låg självkänsla och känsla av maktlöshet som föder agg och bitterhet. Kverulansen kan ses som ett försvar mot dessa känslor. Det är de andra som är dumma! God men smal intelligens, god förmåga att uttrycka sig. 2188

Behandlingen är vansklig Den basala misstron kommer att gälla även läkaren, vården och behandlaren. Den som inte är för är emot! Behandlingsmotivation saknas nästan alltid. Möjligen kan man få personen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar och handlingar Ibland tvångsintagning om han uppfattas farlig. Neuroleptikaeffekten högst osäker. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till somligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. 2189

Behandlingen är vansklig Den basala misstron kommer att gälla även läkaren, vården och behandlaren. Den som inte är för är emot! Behandlingsmotivation saknas nästan alltid. Möjligen kan man få personen att reflektera litet över vem han vill ska ha makten över hans tankar och handlingar, om han vill låta sig styras av andra. Å andra sidan har rättshaveristen efter många års kamp inte mycket annat kvar att leva för och det skulle kanske bli tomt och resultera i en depression om kampen bortföll. Även en kamp som andra uppfattar som meningslös kan ge den kämpande mål och mening för sin tillvaro. Ibland tvångsintagning om han uppfattas farlig. Neuroleptikaeffekten högst osäker och personen är dessutom inte behandlingsmotiverad. Förebyggande kan vara att andra tar hänsyn till somligas ökade känslighet för förmenta kränkningar. Å andra sidan är många obenägna att ge särskilda favörer till särskilt besvärliga och självupptagna människor. 2190

Den personlighetsstördes dilemma Taskiga kartor, allra mest vad gäller självbilden. Förstår inte hur hon upplevs av andra. Plågad och en plåga, men ingen har försökt förmedla hur personen uppfattas, dvs personen får ingen autentisk återkoppling på sitt beteende. Prata med personen, utgå från att alla VILL fungera med andra och få deras uppskattning. GE CHANSEN till självinsikt, mognad och förändring!

Urusel självkänsla, känner sig värdelös som människa Skäms för sin person och sitt utseende Vantrivs på arbetet, plågas av otillräcklighetskänslor, tror inte att hon klarar vad jobbet kräver Får en del positiv feedback, men tror inte på den Behöver ständigt stöd, uppmuntran, bekräftelse; effekten sitter i endast en kortare stund om det alls blir någon Några få vänner, vågar inte söka nya 2192

C: Fobisk personlighetsstörning Social hämning, känslor av otillräcklighet och överkänslighet för kritik Upptagen av rädsla för att bli illa omtyckt eller avvisad i sociala situationer Undviker kontakt om ej säker på att bli omtyckt Känner sig lätt förlöjligad Undviker aktiviteter där man kan bli kritiserad eller avvisad Hämmad i nya sociala situationer p g a känslor av otillräcklighet Låg självkänsla, mindervärdeskänslor Ser sig som socialt oduglig och underlägsen 2193

Social ångest, svag självkänsla, självtvivel, osjälvständighet, tvångsmässighet Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet

Social ångest och fobisk personlighetsproblematik Integritet Tar inga sociala risker. Integriteten riskerar att nedprioriteras inför risken att inte bli omtyckt. Lågt självförtroende (social fobi) och låg självkänsla (fobisk ps) gör det svårt att hävda sina behov. Vad andra tycker viktigare än deras egen värdering av sig själva. Överkänsliga för andras åsikter, klarar inte kritik. Samarbete Mycket måna om att höra till. Rädsla för att göra bort sig, inte räcka till, inte duga. Hämmade i sociala situationer. Samarbetar därför i hög grad. Som för alla med låg självkänsla risk för översamarbete, med sådant som inte är bra för en. 2195

C: Osjälvständig personlighetsstörning Beroende, behov av att bli omhändertagen, klängig Svårt ta vardagliga beslut Vill att andra ska ta ansvar i hennes liv Svårt uttrycka avvikande åsikt Vågar inte ta initiativ Mån om att vara till lags Obekväm och hjälplös på egen hand Söker genast en ny relation när en upphör Orimligt upptagen av rädsla för övergivenhet Tänk på att patienten vill vara till lags mot dig

C: Tvångsmässig personlighetsstörning Upptagen av ordning, perfektionism och kontroll Upptagen av detaljer Svårt genomföra uppgifter Fixerad vid arbete i st f fritid och vänner Oflexibel i värderingar Kan inte göra sig av med skräp Ovillig att delegera Snål mot sig själv och andra Stelbent och envis Ge patienten tid och tålamod

A: Paranoid personlighetsstörning Misstänker att andra utnyttjar, bedrar eller skadar henne Uppfylld av tvivel på vänners lojalitet Vågar inte visa andra förtroende Tolkar in kränkning i oskyldiga yttranden Ältar gamla oförrätter Upplever angrepp mot sig från andra Misstänker partner för att vara otrogen Bemöt med respekt

En helt vanlig dag på Serafen Andreas, 24 år 83 kg, 175 cm Torterad i hemlandet Svårt att lita på andra Känner sig rädd och hotad Tränar karate Tar anabola steroider Alltid beväpnad Kommer till Serafen med kniv i fickan Hatar sig själv och sitt liv 2199

Några ord om kverulansparanoia och rättshaverister Några olika varianter: Rättskverulant Karriärkverulant Räntekverulant Kollektivkverulant Det är sättet att argumentera som avgör om en reaktion/klagare ska betraktas som paranoisk. 2200

B: Histrionisk personlighetstörning Illa till mods om ej i centrum Förförisk eller provocerande Visar snabbt skiftande och ytliga känslor Använder sitt yttre för att få uppmärksamhet Impressionistiskt och vagt uttryckssätt Dramatisk och teatralisk Lättpåverkad av andra Uppfattar relationer mer intima än de är Försök att inte låta dig provoceras eller förföras

B: Borderline personlighetsstörning Instabilitet gällande affekter, självbild och relationer, samt impulsivitet 1. Skräckslagen inför separationer 2. Idealiserar och nedvärderar 3. Störning i identitet och självbild 4. Destruktiv impulsvitet (slösaktig, sexuellt, drogmissbruk, hetsätning) 5. Självdestruktivitet (suicidförsök, skärningar) 6. Affektiv labilitet 7. Kronisk tomhetskänsla 8. Aggressivitetsproblem (inadekvat/intensiv vrede, temperamentsutbrott, slagsmål) 9. Kortvariga gränspsykotiska episoder Bli inte arg eller provocerad

Att reglera sitt humör den instabile Omständigheter / händelser Goda Neutrala Dåliga Röd kurva = humör, sinnesstämning 2204

Mer om borderline Instabila Stora och snabba humörsvängningar Instabil och snabbt växlande självbild (värdelös -> fantastisk) Svartvitt tänkande Idealisering och nedvärdering Impulsiva Ibland explosiva Skapar ofta kaos omkring sig Kriser vanliga 2205

B: Narcissistisk personlighetsstörning Ett genomgående mönster av grandiositet, behov av att bli beundrad och brist på empati Grandios känsla av att vara betydelsefull Fantasier om obegränsad framgång och makt Tror sig vara speciell och förmer Kräver beundran Orimliga förväntningar om särbehandling Utnyttjar andra för att nå sina mål Saknar empati Ofta avundsjuk Arrogant och högdragen Låt henne sitta kvar på tronen. Förklara vänligt varför inte speciell behandling kan ges.

Narcissistens tragik När allt är en rättighet känner man ingen glädje eller tacksamhet för det man får Det går inte att göra några insättningar!

Terräng, kartor och visioner vid narcissim Terräng, personen: Helt vanlig människa Troligen svag självkänsla som kompenseras Terräng, andra: Lika mycket värda Inte intresserade av att ge särbehandling Visioner: Förtjänar särbehandling, special treatment Karta, personen: Förmer, inte vem som helst Viktigare än andra Vanliga regler gäller inte mig Karta, andra: Inte lika värdefulla som jag själv 2211

Narcissim och psykopati Överjaget Jaget Omvärldens krav Detet

Narcissism Integritet Saknar självkännedom. Felaktig grandios självbild. Överkänsliga för andras åsikter, klarar inte kritik. Ointresserad av andras integritet. Den egna integriteten helt dominerande. Samarbete Svag sympati, bryr sig inte andras behov. Utnyttjar andra för att nå egna mål. Behöver inte bry sig om andras förväntningar. Förtjänar andras respekt och gillande, ensidig beundran och särbehandling, eftersom han är speciell och förmer. 2213

Autistiska svårigheter Integritet Gör på sitt sätt, följer sina intressen, väljer vänner med samma intressen. Egna integriteten dominerar. Integritet ö h t mycket viktigt. Har ofta svårt att alls kompromissa med sin egen. Samarbete Nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion kärnan i Autismstörningstillstånd. Gott samarbete fordrar empatisk förmåga. Vill accepteras, men inte till vilket pris som helst. Normal kapacitet för samvete, skuld och ånger. Bryr sig om andra. Men förstår inte hur andra människor tänker, fungerar eller vad de behöver! Måste få hjälp med detta. I praktiken ofta oförstående, oförstådda, samarbetssvårigheter, ensamma, utstötta och mobbade. 2214

Narcissistens psykologiska predikament God självkänsla Behöver måttligt med bekräftelse för att känna sig fortsatt värdefull för andra. Svag självkänsla / känsla av värde Behöver ständigt stora doser bekräftelse och uppskattning för att inte känna sig värdelös. Blir därför olycklig vid minsta brist på uppskattning. Brist på uppskattning upplevs som en attack. Reagerar med ilska. Måste därför ha ständig bekräftelser och tål inte kritik. 2215

B: Antisocial personlighetsstörning, psykopat Före 15 års ålder aggressivt beteende mot människor och djur skadegörelse bedrägligt beteende allvarliga norm- och regelbrott Efter 18 års ålder svårt anpassa sig till normer, upprepat brottslig bedrägligt beteende impulsiv eller oförmögen planera ständigt ansvarslös saknar ånger Var tydlig Låt dig inte duperas

2218 De kännetecknas av att de saknar samvete; deras liv handlar om att tillfredsställa egna behov på andra människors bekostnad.

Core features Grandios Manipulativ Kylig brist på medkänsla Hal, opålitlig charm 2219

Hares psykopatichecklista, HPC: 1. Talför/ytligt charmig 2. Förhöjd självuppfattning/grandios 3. Behov av spänning/blir lätt uttråkad 4. Patologiskt lögnaktig 5. Bedräglig/manipulativ 6. Saknar ånger och skuldkänslor 7. Ytliga affekter 8. Kall/bristande empatisk förmåga 9. Parasiterande livsstil 10. Bristande självkontroll 11. Promiskuöst sexuellt beteende 12. Tidiga beteendeproblem 13. Saknar realistiska, långsiktiga mål 14. Impulsiv 15. Ansvarslös 16. Tar inte ansvar för sina handlingar 17. Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden 18. Ungdomsbrottslighet 19. Överträdelse av villkorad frigivning/utskrivning 20. Kriminell mångsidighet 2220

Psykopati har genomgripande effekter 1. Känslor (ytlig, ingen ånger, ingen ängslan) 2. Interpersonell interaktion (charmig, grandios, manipulativ) 3. Livsstil (oansvarig, orealistisk planering, impulsiv, dålig kontroll över beteendet) 4. Antisocialt beteende (stört beteende redan i barndomen, ungdomsbrottslighet, mångsidig kriminalitet) 2221

Två aspekter av psykopati 1.Personlighetsstruktur/karaktär 2. Beteende Brist på skuld- och skamkänslor Brist på ånger Brist på djupare empati Brist på sympati När andras känslor och behov är ovidkommande kan man utan samvetsbetänkligheter göra vad man själv tycker sig ha mest glädje och nytta av Ser ingen anledning bry sig om andras behov Att man även har bristande impulskontroll och oförmåga att förutse och bry sig om konsekvenserna av sitt beteende gör inte saken bättre 2222

Psykopati Integritet Saknar självkännedom. Felaktig grandios självbild. Överkänsliga för andras åsikter, klarar inte kritik. Ointresserad av andras integritet. Den egna integriteten helt dominerande.. Samarbete Massiv ansvarslöshet. Styrs inte av samvete, skuld, ånger, normer eller krav. Samarbetar bara på ytan, för att få vad han vill. Egentligen inte intresserad av att accepteras. Manipulerar och bedrar för egen vinning. Åker ut när manipulationen upptäcks. 2223