Innehållsförteckning Mikael Elias Teoretiska Gymnasium SundsvallInnehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 5 Utvecklingsområde 1, Ökad måluppfyllelse vad gäller slutbetyg och grundläggande högskolebehörighet... 5 Utvecklingsområde 2, Ökad NMI... 6 Funktionell kvalitet:... 6 Upplevd kvalitet:... 10 Nya utvecklingsområden:... 17 Sammanfattning... 19
Vision och värdegrund: Genom att vara en nyfiken, personlig och lärande organisation med stort engagemang bidrar Mikael Elias gymnasium till lust att lära, mod att förändra och möjlighet att lyckas. Inom Mikael Elias Gymnasium arbetar vi medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor. Kvalitet handlar för oss om att systematiskt utveckla vår verksamhet och därför talar vi om utvecklingsarbete istället för kvalitetsarbete. Våra ledord - att inspirera och utmana är vägledande för både elever och personal. Grundfakta om skolan/förutsättningar Mikael Elias gymnasium, Sundsvall Ansvarig chef: Linda Fisher, rektor Läsåret 2013-14 arbetade 15 lärare på skolan. Av dessa 15 lärare är 13 stycken behöriga lärare och 10 av dem har lärarlegitimation. Övrig personal utgörs av rektor 100%, studievägledare 50%, skolkoordinator 50%, skolvärdinna 100%, skolsköterska och skolläkare 4 tim/v, skolkurator 1 tim/v. Skolpsykolog och specialpedagogkompetens anlitas efter behov. Personaltätheten ligger på 7 personal per 100 elever. Bakgrundsstatistik elever Antal elever per program och årskurs Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet 29 3 10 Naturvetenskapsprogrammet 30 20 18 2 Samhällsvetenskapsprogrammet 28 30 29 Totalt: 87 53 57 2 Under läsåret 2013-14 gick 199 elever hos oss på Mikael Elias gymnasium i Sundsvall. Eleverna är fördelade på tre program. Budget med materiella resurser och lokaler Läsåret 2013-14 har vi satsat på IT och har ett 1 till 1 koncept där varje elev har en egen bärbar dator som redskap för sina studier. Varje lärare har en bärbar dator samt en ipad för undervisning. Under året har lärarna fått utbildning för användandet av dator samt ipad i syfte att stärka deras ämnesdidaktik och pedagogik. Vi har också jobbat med IT och IKT i syfte att nya sätt för att hjälpa elever med behov av extra stöd undervisningen.
Lokalerna är fina och fräscha men något trånga med tanke på att skolan växer. Kommande läsår kommer vi därför att byta till nya större lokaler. Presentation och förankring av mål Ansvarig för verksamhetens mål är rektor Linda Fisher men där förankringsprocessen bland lärarna har varit mycket god. Tack vare skolans storlek har det varit lätt för enskilda lärare att påverka verksamheten. Återkommande samtal om kvalitet har bland personalen på en formell nivå förts på personalmöten och mer informellt i fikarum och korridorer. Personalen har både individuellt(skriftligt)och i grupp(muntligt och skriftligt) utvärderat verksamheten. Resultatet har legat till grund för vilka verksamhetsmål och fokusområden som har prioriteras läsåret 2014-2015. Det stora fokusområdet för det kommande läsåret kommer att vara undervisning. Målet är att öka elevernas resultat mätta i betyg samt att öka elevernas nöjdhet vad gäller undervisningen. Vi har valt detta område då vi anser att det är det viktigaste av alla delar i vårt kvalitetsarbete samt att vi ser att vi har stor utvecklingspotential i det området. Följande frågor kommer vi att jobba extra med: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Arbetet i verksamheten Vi är en nyfiken, personlig och lärande organisation med stort engagemang. Vår ambition är att skapa lust att lära, mod att förändra och möjligheter att lyckas för varje elev som börjar hos oss. Vi tycker att lärande är en rolig, utmanande och ständigt pågående process. Hos oss kopplar vi samman skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag till en helhetssyn på lärande. Vi tror på människors förmåga och lust att lära, utvecklas och i samspel med andra skapa förutsättningar att överträffa sig själv. Vi är övertygade om att skoltiden har en stor betydelse för en ung människas självbild, drömmar och framtid. Genom inflytande i olika sammanhang tror vi att människor växer och inser att de kan påverka, inte bara sitt eget liv utan även andras. Vi söker ständigt vägar att komma vidare och vill leda våra elever att möta världen med skarpa hjärnor och stora hjärtan. Vi vill vidare, mycket vidare. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har genomgående varit bra under året. Uppföljningen till de olika målen har varit god men behöver förbättring. Viktiga händelser under året Gemenskap och en personlig, trevlig känsla är otroligt viktigt för oss på Mikael Elias gymnasium i Sundsvall. Vi satsar därför mycket på traditioner och aktiviteter som bidrar till att bygga en bra grund för gemenskap och att alla skall känna sig trygga och trivas hos oss. Vi har under året haft nationella tävlingar tillsammans med övriga Mikael Elias
gymnasieskolor runt om i Sverige. Nobeldagen firas med pompa och ståt och vi har en stor bankett på kvällen där vi alla klär upp oss. Teoretiska spelen som äger rum i Stockholm är en annan viktig händelse för att känna gemenskap också skolorna emellan. I tre dagar leker, tävlar, dansar och har allmänt trevligt tillsammans. I år, som så många tidigare år, tog Mikael Elias i Sundsvall hem priset för bästa utklädnad. Halloween är en annan stor händelse på vår skola. Elever och personal uppskattar verkligen vår skrämmande dag på skolan då all undervisning går i skräckens tecken, även så gör lokaler och personal. Eleverna tävlar dessutom om bästa utklädnad. Påskäggsjakten, fångarna på skolan och poängjakten är andra trevliga traditioner på vår skola. Förutom gemenskap så är utbildningen naturligtvis en viktig del. Under året som gått har vi satsat extra resurser på gymnasiearbetet då det har varit nytt för oss i år med de första åk 3 eleverna i nya Gy11 systemet. Vi har också lagt mer resurser på arbetet med mentorskapet under det gångna året, i syfte att utveckla mentorernas coachande funktion. En lärare har haft del i sin tjänst för att utveckla det arbetet på vår skola. Åtgärder enligt föregående års rapport Prioriterade utvecklingsområden från föregående års rapport Utvecklingsområde 1, Ökad måluppfyllelse vad gäller slutbetyg och grundläggande högskolebehörighet Arbetssätt: Utveckla undervisningen och examinationsformerna samt mer noggrant följa processbeskrivningen för ökad måluppfyllelse Resultat Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Program Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 Högskolebehöriga på skolan 12/13 Högskolebehöriga riket 13 EK 14,44 100%
SA 13,77 14,68 14,7 93% 93% 82,20% NA 14,27 15,72 16,1 100% 95% 85,% Skolan totalt 14,16 15,2 13,9 98% 94%,40% Analys Vårt resultat visar att vi har lite lägre meritvärde detta år än förra läsåret. Med ny reform så är det svårt att jämföra resultaten från tidigare år. Jämförelsen blir viktigare när nationella resultat kommer senare. Jämför vi med genomsnitt för alla Mikael Elias gymnasieskolor så har vi lägre meritvärde. Det gör att vi anser att det är än mer angeläget för oss att fokusera på hur vi kan lyfta skolans måluppfyllelse och elevernas resultat. Vi ser att vi har störst behov att lyfta resultaten i matematiken där vi har lägre måluppfyllelse än i de övriga ämnena. Vi kommer därför att satsa extra på det kommande läsår. Utvecklingsområde 2, Ökad NMI Arbetssätt: Jobba med påverkansmöjligheter. Minska rättningsbördan med väl planerade examinationer, kamratrespons, självreflektion, uppvisande av kunskapskrav vid flertalet moment för att slippa omprov, muntlig feed-back i helklass med genomgång av prov och matris, samt utveckla redan befintliga uppgifter. IKT satsning. Resultat Resultatet visar på framgång i de valda områdena. NMI har ökat från 62 förra året till i år. På de utvalda delarna, påverkansmöjligheter, har samtliga resultat på medarbetarundersökningen ökat. Analys Arbetet med att planera väl för att minska rättningsbördan har gett utdelning. Vi har haft många pedagogiska forum fokuserat på hur vi kan jobba med organisatorisk effektivitet. Hur kan vi bibehålla vår höga kvalitet samtidigt som vi kan få tiden att räcka till? Vi har suttit i grupp och diskuterat samt haft stående punkter på våra konferenser för att lyfta detta resultat. Vi behöver fortsätta utveckla detta för att få ännu större genomslag på lärarnas upplevda arbetsbelastning. Funktionell kvalitet: Arbetssätt: För att uppnå målet med ökat betygssnitt för våra elever samt 100% grundläggande högskolebehöriga elever har vi under året följt en process där vi snabbt skall identifiera elever som ligger i farozonen för ett icke godkänt betyg. Processen har inneburit att varje lärare snabbt tagit kontakt med elevens vårdnadshavare och därefter informerat mentor om situationen. Handlingsplan har gjorts för elever i behov av det. Vi har dessutom följt informella prioriteringslistor för översyn.
Vidare har vi jobbat med självreflektion för både elever och lärare i syfte att se sin egen del i utvecklingsarbetet och att förstå sin egen lärprocess. Kamratbedömning har också varit en del i detta. En annan del i detta arbete har varit att förtydliga arbetet för mentorerna och öka mentorernas coachande funktion. För detta har vi avsatt tid i en tjänst där arbete har bedrivits med bland annat studieteknik, sökteknik, källkritik etc. Vi har fortsatt vårt arbete kring likvärdig bedömning tillsammans med annan skola. Här har fokus legat på sambedömning av uppgifter samt att hitta de olika kunskapskraven med elevexempel. Vi upptäckte att vi var väldigt eniga i vår bedömning av elevernas prestationer. Vi har under året utvecklat alternativa examinationer för att nå kunskapskrav för E. Dessutom har vi fortsatt vårt arbete med att utveckla varierande examinationsformer där eleverna själva ofta får välja själva vilken form som passar dem bäst. Att se varje lektionstillfälle som ett lärandetillfälle är en devis vi jobbat utifrån. Vi vill att våra elever skall uppleva att de inte vill missa en enda lektion att alla lektioner är roliga och givande. Vi har även haft projekt som involverar flera olika kurser för att de ämnen som ibland uppfattas som tråkiga av våra elever skall lyftas av de ämnen som uppfattas som roliga. Det har även inneburit en hel del arbete för många med flippade klassrum och tydliga planeringar. Uppföljning av målen: Arbetet har följts upp vid konferenser, studiedagar samt att vi har ett google dokument som alla fyller i och håller sig uppdaterade via för att kunna följa eleverna i de olika kurserna. Resultat: Grundläggande behörighet till högskola/universitet. Meritvärde i snitt per program jämfört med rikssnitt per program förra året. Program Skolans meritvärde 13/14 Skolans meritvärde 12/13 Riket meritvärde 12/13 Högskolebehöriga på skolan 13/14 Högskolebehöriga på skolan 12/13 Högskolebehöriga riket 13 EK 14,44 100% SA 13,77 14,68 14,7 93% 93% 82,20%
NA 14,27 15,72 16,1 100% 95% 85,% Skolan totalt 14,16 15,2 13,9 98% 94%,40% Andel gymnasieelever som fullföljt utbildningen inom fyra år per program Program Ekonomiprogrammet Antal elever 10 2013 Riket 2013 Naturvetenskapsprogrammet 18 100% 92% Samhällsvetenskapsprogrammet 29 100% 88% Totalt på skolan 57 100% 85% Fullföljd utbildning inom 4 år Antal Meritvärde Riket Skolan 100% 14,4 14,0 Resultaten från de nationella proven och kursbetygen för skolans alla elever(betyg som är satta under året). Ämne Antal betyg F E D C B A Sv1 81 0 0% 7 9% 26 32% 21 26% 22 27% 5 6% Sv1 NP 84 1 1% 5 6% 17 20% 25 30% 23 27% 13 15% Sv2 51 3 6% 11 21% 15 29% 18 35% 2 4% 2 4% Sv3 56 2 4% 14 25% 13 23% 16 29% 8 14% 3 5% Ma1b 56 2 4% 30 54% 9 16% 9 16% 4 7% 2 4% Ma1b NP 53 1 2% 25 47% 14 26% 8 15% 2 4% 3 5% Ma1c 27 0 0% 5 19% 4 15% 11 41% 3 11% 4 15% Ma1c NP 30 0 0% 10 33% 7 23% 8 27% 4 13% 1 3%
Ma2c 27 2 7% 5 19% 1 4% 11 41% 5 19% 3 11% Ma3c 20 3 15% 8 40% 1 5% 6 30% 0 0% 2 10% En5 83 2 2% 5 6% 16 19% 24 29% 28 34% 8 10% En5 NP 77 0 0% 4 5% 7 9% 26 34% 29 38% 11 14% Hi1b 146 2 1% 46 32% 29 20% 38 26% 24 16% 7 5% Id1 111 5 5% 18 16% 19 17% 28 25% 27 24% 14 13% Na1b 103 7 7% 25 24% 25 24% 30 29% 7 7% 9 9% Re1 138 1 1% 24 17% 28 20% 53 38% 22 16% 9 7% Sa1b 176 0 0% 53 30% 39 22% 56 32% 18 10% 10 6% Sa2 75 0 0% 25 33% 16 21% 22 29% 8 11% 4 5% Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Måluppfyllelsen på skolan generellt är bra. Där vi ser att vi har lägre måluppfyllelse är på matematiken. Våra elever tycker det är svårt och har svårt att hitta motivationen i detta ämne. Lärarna tycker de har för lite tid i sin undervisning och hinner inte med alla moment i kursen, framförallt inte innan nationella proven är. Vi ser också att uppföljning av våra elevers prestationer inte är tillfredsställande. Vi behöver hitta effektivare och bättre rutiner för att följa upp elevernas prestationer på ett mer övergripande plan. Här spelar mentor en viktig roll och det är här vi behöver sätta in resurser så de på ett enkelt sätt kan få en god överblick för hur det går för sina elever. Vi ser att många av våra kursvarningar kommer sent i kursen vilket inte är önskvärt, här behöver vi också tydligare följa upp eleverna prestationer i direkt relation till de examinationer de har gjort. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Vi behöver jobba fram nya, tydligare rutiner för uppföljning av våra elever och deras kunskapsutveckling. Här ser vi att mentorn måste ta ett större helhetsgrepp vad gäller elevernas närvaro, kurser och mål. Det måste vara tydligt att mentorerna har detta ansvaret och att om det föreligger risk för någon elev att inte uppnå målen så skall rektor informeras omgående om detta. Vi kommer under det kommande läsåret jobba med att dela information på ett enklare sätt med varandra så fort vi känner minsta lilla oro för en elev att han eller hon kanske inte når målen. Tidigare har vi använt oss av mail, samtal vid konferenser samt ett samlat dokument. I år tänker vi göra det enklare för undervisande lärare och mentor och informera om eventuell oro via vårt forum på SchoolSoft. Tanken är att få en övergripande bild fortlöpande om hur det ser ut i respektive klass. Tillsammans med det så kommer vi också att ha konferenser vigda
endast till att jobba med denna information, allt för att underlätta och säkerställa att vi inte missar något. Vi kommer satsa mer på elevhälsan detta år. Vi fördubblar tiden som skolsköterskan och skolkuratorn är på skolan. Detta också i ett led för att öka måluppfyllelsen på skolan. Vi kommer dessutom ha en förstelärare som kommer jobba fram effektiva och givande projekt, informationsflöden, mallar m.m. för att öka eleverna måluppfyllelse. Det kommer att inkludera allt från inspirationsdagar till elevdokument. Vi kommer att jobba med eleverna arbetsro för att ge dem bättre förutsättningar för att få lyckas med sitt skolarbete. Även fast vi redan har hög andel elever som upplever god arbetsro så anser vi att det är viktigt att kontinuerligt jobba med det. I år kommer vi att tydliggöra våra gemensamma regler för vad som gäller i klassrummet (telefoner, dator, sociala medier, störande, etc.) och vara en ledare i klassrummet med mod att vidta åtgärder om regler inte följs. Vi kommer även att använda skolans olika ytor för att möta olika behov nu då vi har större lokaler och större möjligheter till detta. För att öka måluppfyllelsen i matematiken kommer vi detta läsår att vara med i Skolverkets matematiklyftet. Vi kommer dessutom ha en utvecklingstjänst i matematiken med syfte att coacha lärare och elever i matematik genom pedagogiska samtal och auskultationer samt att utveckla matematikundervisningen för att öka elevernas motivation och kunskap i ämnet. Vi kommer även att med denna tjänst kunna erbjuda mer resurstid för våra elever i matematik. Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Fokus under detta år har varit att jobba med elevernas upplevelse för hur vi förbereder dem på vidare studier samt att bibehålla de höga värdena på nöjdkundindex, trivselgrad och rekommendationsgrad. Vi har jobbat med kontinuerliga ämnessamtal med eleverna om deras utveckling och kunskapsresultat. Vi har kopplat våra examinerande uppgifter till kursmatriser för att tydliggöra dessa. Vi har haft ämneslärarträffar tillsammans med elev och vårdnadshavare för att ge dem möjlighet till en tydligare bild över kunskapsutvecklingen i respektive ämne. Vi har jobbat med ett gemensamt provschema för eleverna i klassen för att ge eleverna möjlighet att få lyckas bättre med väl planerad spridning på deras examinationer. Vad gäller den upplevda kvaliteten hos personalen så har vi jobbat med att effektivisera sättet att ge respons till eleverna för att skapa mer tid för planering och uppföljning. Vi har jobbat med feed-back i grupp, kamratrespons, självreflektion samt att utveckla redan befintliga uppgifter där eleven kan uppvisa kunskapskraven vid flera examinationstillfällen under året för att minimera antalet omprov. Uppföljning av målen: Arbetet har följts upp via personalkonferenser och mer informella möten i fikarummat.
Resultat: Jag tycker ay personalen på skolan tar hänsyn [ll vad vi elever tycker och tänker Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan 74 71 72 Jag känner mig trygg i skolan Personalen på min skola tar anvar för ay alla ska bli behandlade med respekt 90 88 94 På min skola behandlar eleverna varandra med respekt 82 88 0 10 20 30 40 50 60 70 90 100 Mikael Elias totalt Skola Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för ay nå de olika betygen. 70 72 Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så ay det ska gå så bra som möjligt för mig. 73 76 Mina lärare informerar mig om hur det går i skolarbetet. 68 69 Mina lärare gör så ay jag får lust ay lära mig mer. 67 68 62 64 66 68 70 72 74 76 78 Mikael Elias totalt Skola
100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 92 82 77 69 64 65 65 67 69 72 67 65 67 69 72 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Sundsvall NKI 2013 NKI 2014 87 Rekommenda[onsgrad Rekommenda[onsgrad (Andel 7-10) 2013 (Andel 7-10) 2014 100 90 70 60 50 40 30 20 10 0 92 90 85 83 83 77 79 78 76 78 77 72 67 67 68 AcadeMedia totalt AcadeMedia Gymnasium Mikael Elias Sundsvall Trivselgrad (Andel 7-10) 2013 Trivselgrad (Andel 7-10) 2014 Studiemiljö (Andel 7-10) 2014 Undervisning (Andel 7-10) 2014
100 90 70 60 50 40 30 73 69 68 64 62 91 86 87 85 85 84 85 81 78 76 76 74 76 73 75 74 73 20 10 0 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 NMI NMI Engagemang Engagemang Ledarindex Ledarindex AYrak[vitet AYrak[vitet AcadeMedia totalt Mikael Elias Sundsvall Analys och bedömning av måluppfyllelsen: Vi har hög nöjdhet bland våra elever med mycket hög trivselgrad och rekommendationsgrad. Jämför vi med andra skolor inom AcadeMedia eller andra Mikael Elias gymnasieskolor så har vi högre värden, även fast värdena har sjhunkit något sedan året innan. Eleverna skattar även studiemiljön högt men vi har fått lite sämre resultat på undervisningskvaliteten. Kontinuerliga ämnessamtal med eleverna har inte lett till högre resultat på frågan Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Här har resultatet sjunkit från 77 föregående år till 69 i år. I samtal med eleverna så tycker en del att det tar för lång tid innan de får tillbaka resultatet på deras examinationer. Vi har satt en sista respons till högst fyra veckor, ibland hinner inte lärarna med det. Bättre planering ifrån lärarnas sida kommer att behövas nästa läsår. Uppföljning ifrån ledningen kommer också vara en del i att försäkra oss om att eleverna får återkoppling på sina prestationer så fort som möjligt. Tittar vi närmare på resultaten av elevernas NKI per klass så kan vi se att det är framförallt våra elever i Naturvetenskapsprogrammet, i alla tre årskurserna, som inte är nöjd med undervisningen. En del av detta resultat kan vara att de läser en del svårare kurser i sitt program. De anser också att de inte fått tillräcklig hjälp ifrån undervisande lärare för att nå sina uppsatta mål i sina kurser. Vad gäller medarbetarindex så visar resultaten på en tydlig uppgång på nästan samtliga frågor. Vi har också höga värden jämfört med andra skolor inom AcadeMedia eller andra Mikael Elias gymnasieskolor. Med fokus på vårt mål att skapa mer tid för planering och uppföljning så är det också på dessa frågor vi fått störst effekt. Störst positivt utfall har vi på frågan Jag kan påverka hur mina arbetsuppgifter ska utföras. Här har vi ökat från 79 föregående år till 88 i år. Resultatet på årets NMI visar på stort engagemang bland all personal, vi är drivande och nytänkande och vill hela tiden utvecklas. En utmaning som vi ser baserat på årets resultat är att utveckla samarbetet lärarna emellan och bli bättre på att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter.
Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Under kommande läsår kommer vi att fokusera på undervisningen vad gäller den upplevda kvaliteten. Vi kommer att jobba fram tydligare och bättre rutiner för återkoppling till våra elever på deras prestationer. Vi måste hitta bra forum för där vi kan dela med oss av våra erfarenheter vad gäller lyckade, lustfyllda lektioner. Vidare kommer vi att jobba för att förbättra arbetsron i klassrummet där läraren måste vara en tydlig ledare i klassrummet. För att eleverna skall få bättre information om hur det går för dem i skolarbetet skall vi: Koppla varje uppgift till matrisens kunskapskrav Förtydliga samt ha ett gemensamt förhållningssätt till hur vi markerar och kommenterar i matriserna Använda ScS mer i undervisningen och låta eleverna återkoppla sin feed-back till läraren för att säkerställa att de tar till sig och förstår feed-backen Planera uppgifterna så att vi ger oss själva tid att så snart som möjligt ge feedback till eleverna på deras prestationer För att eleverna skall få lust att lära sig mer skall vi: Utgå från elevernas verklighet, verklighetsbaserade case Arbeta med den enskilde elevens mål för att se vad som krävs för dem att nå dit Mer ämnesintegration för att få roliga ämnen att lyfta tråkiga ämnen Samplanera för varje klass så de har en jämn belastning av uppgifter över läsåret samt för att säkerställa studiebesök, antal rapporter, biblioteksbesök och upplevelsebaserade case Lära oss mer om tekniska plattformar som lär dem för framtiden Uppmuntra till betydelsen av olika färdigheter och kunskaper Ge feed-forward i god tid innan nästa examination Mer interaktiva moment och inte så långa genomgångar Ha annorlunda skoldagar som tex halloween Variera undervisningen För att hjälpa eleverna i deras skolarbete så att det skall gå så bra som möjligt för dem skall vi: Be eleverna reflektera över befintliga resultat och den feed-forward de får Ge direkt feed-back under lektionstid för att stämma av deras förståelse Jobba med gruppdynamiken och jobba med olika basgrupper vid diskussioner, seminarier, kamratbedömning m.m. Ge feed-forward i god tid innan nästa examination Mindre socialiserande under lektionstid, varje minut skall ses som ett lärandetillfälle Värdesätta relationen till eleverna som bygger på ömsesidig respekt och förtroende För att tydliggöra för eleverna vad de behöver kunna för att nå de olika betygen skall vi: Förklara begreppen i kunskapskraven tydligt Ge konkreta exempel som motsvarar begrepp och kunskapskrav Använda begrepp ur kunskapskraven i återkopplingen av uppgifter
Arbeta med elevexempel Ha gemensamma riktlinjer för hur vi använder matriserna i ScS Vad gäller medarbetarnas upplevda kvalitet kommer vi att jobba mera i ämneslag för att förenkla möjlighet till samarbeten. Fokus på våra gemensamma möten kommer att vara att lyfta fram lyckade pedagogiska exempel och diskutera pedagogiska utmaningar. Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt: För att nå målet med 100% grundläggande högskolebehöriga elever samt ett snitt på % som upplever att skolan förbereder mig inför vidare studier och framtida arbetsliv så har vi under året följt en process där vi snabbt skall identifiera elever som ligger i farozonen för ett icke godkänt betyg. Processen har inneburit att varje lärare snabbt tagit kontakt med elevens vårdnadshavare och därefter informerat mentor om situationen. Handlingsplan har gjort för elev. Vi har dessutom följt informella prioriteringslistor för översyn. Vidare har vi jobbat med självreflektion för både elever och lärare i syfte att se sin egen del i utvecklingsarbetet och att förstå sin egen lärprocess. Kamratbedömning ar också varit en del i detta. En annan del i detta arbete har varit att förtydliga arbetet för mentorerna och öka mentorernas coachande funktion. För detta har vi avsatt tid i en tjänst där arbete har bedrivits med bland annat studieteknik, sökteknik, källkritik etc. Vi har fortsatt vårt arbete kring likvärdig bedömning tillsammans med annan skola. Här har fokus legat på sambedömning av uppgifter samt att hitta de olika kunskapskraven med elevexempel. Vi har under året utvecklat alternativa examinationer för att nå kunskapskrav för E. Dessutom har vi fortsatt vårt arbete med att utveckla varierande examinationsformer där eleverna själva ofta får välja själva vilken form som passar dem bäst. Att se varje lektionstillfälle som ett lärandetillfälle är en devis vi jobbat utifrån. Det har inneburit en hel del arbete för många med flippade klassrum och tydliga planeringar. Uppföljning av målen: Arbetet har följts upp vid konferenser, studiedagar samt att vi har ett google dokument som alla fyller i och håller sig uppdaterade via för att kunna följa eleverna i de olika kurserna. Resultat:
Hur väl tycker du ay utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du ay [den på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du ay [den på din skola förberedde dig inför högre studier? Jag kan rekommendera skolan Kamraterna och stämningen på skolan Lärarnas engagemang Om du tänker [llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med rela[onen [ll lärarna? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då med undervisningen? Om du tänker [llbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 36 37 60 64 82 100 67 77 100 72 79 95 79 81 95 79 90 84 78 75 69 95 71 0 10 20 30 40 50 60 70 90 100 Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias totalt Uppföljande enkät 2014 Mikael Elias Sundsvall Uppföljande enkät 2014 AcadeMedias Gymnasieskolor Analys och bedömning av måluppfyllelsen: 100% av tillfrågade elever upplever att vi förberett dem väl inför vidare studier. Det visar att det sätt vi jobbar på är lyckat. Vi ser vidare fantastiska resultat vad gäller nöjdhet, stämning, lärarna engagemang samt att 100% av de tillfrågade rekommenderar skolan. Även i denna undersökning så ser vi att frågan om hur nöjd de är med undervisningen är den som får lite lägre resultat. Här har vi en utmaning men en som vi skall jobba hårt med under kommande läsår. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling: Under det kommande året kommer vi att jobba med undervisningsstrategier och dela med oss av våra bästa exempel på ett tydligare sätt än vi gjort tidigare. Vi kommer att jobba mer i arbetslag fördelade på de olika ämnesområdena. På så sätt kan vi få en mer riktad diskussion om just de specifika ämnena. Vi kommer dessutom att ha tre utvecklingstjänster på skolan med fokus på att coacha andra lärare i syfte att lyfta undervisningskvaliteten på vår
skola. Vi kommer även att ha tydligare uppföljning av våra elever under terminens gång så att vi tidigt fångar upp alla elever. Sammantagen analys av funktionell, upplevd och ändamålsenlig kvalitet: Vi har generellt bra resultat vad gäller upplevd och ändamålsenlig kvalitet. Vad gäller den funktionella kvaliteten ser vi att vi behöver ta krafttag för att nå högre måluppfyllelse. Vi kommer göra några större satsningar i år för att nå det. Vi kommer ha utvecklingsledare, förstelärare, mer elevhälsotimmar samt mer och effektivare uppföljning på våra elevers prestationer. Vi ser att arbetet med gemenskap och trivsel ger resultat. Våra elever trivs väldigt bra och känner sig trygga. De anser också att personalen tar hänsyn till vad de tycker och tar sitt ansvar för att alla skall behandlas med respekt. Det nära arbetet tillsammans med eleverna kommer vi fortsätta bygga på. Det som inte har gett resultat är de kontinuerliga samtalen i klassrummen, och de omdömen vi skriver till eleverna. Här skall vi tänka om och utveckla sättet att ge feed-back. Vi kommer att jobba tydligare med matriser och jobba tillsammans med eleverna så de får reflektera över sina resultat, att se sin egen process och ta ansvar för sina studier. Vi försäkrar oss också då om att eleverna tar till sig den feed-back de får. Nya utvecklingsområden: 1. Undervisningen, med fokus på ökad måluppfyllelse samt den upplevda kvaliteten rörande följande frågor: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det skall gå så bra som möjligt för mig. Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. 2. Organisatorisk effektivitet, med fokus på följande områden: Effektivisera återkoppling till eleverna så att vi kan minska vår arbetsmängd samtidigt som vi behåller och utvecklar vår undervisningskvalitet. Utveckla samarbetet lärarna emellan och bli bättre på att dela med oss av våra kunskaper och goda exempel. Arbetssätt Undervisningen Vi behöver jobba fram tydligare och bättre rutiner för information och återkoppling till våra elever på deras prestationer.
Vi behöver utveckla och förankra vår process för elevers måluppfyllelse. Vi behöver hitta en pedagogisk helhet för våra elever genom att bättre planera examinationer och undervisning. Vi skall jobba mer med vårt arbetsklimat på skolan, där vi jobbar för bättre arbetsro för våra elever. Organisatorisk effektivitet Vi måste bli bättre på att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter och lära av goda exempel, särskilt vad gäller det lustfyllda lärandet. Vi måste ge bättre förutsättningar och ha tydligare riktlinjer kring samarbetet lärarna emellan genom att jobba mer i ämneslag. Vi måste dela med oss av goda exempel och diskutera olika lösningar för att minska vår arbetsmängd utan att det påverkar kvaliteten. Vi skall jobba mer med vårt arbetsklimat personalen emellan där vi blir bättre på att lyfta varandra i vårt arbete och visa uppskattning. Förväntad utveckling: Undervisningen För att säkerställa kvaliteten på återkopplingen till eleverna vad gäller deras kunskaper och deras utveckling ser vi att eleverna inte bara upplever att de får god och framåtsyftande feed-back utan att det också leder till högre måluppfyllelse vad gäller deras betyg. Med samplanering med ett pedagogisk helhetstänk för varje elev så ger vi våra elever bästa möjliga förutsättning för att lyckas. Organisatorisk effektivitet Genom att dela med oss av våra goda exempel, av våra erfarenheter och vår kunskap så ser vi att vi kan hitta strategier för att effektivisera för- och efterarbeten. Vi ser också att med mer utrymme för pedagogiska samtal, organiserat i ämneslag, så kan vi utveckla undervisningen så att den blir både mer lustfylld, mer individanpassad och intressant. Resultat: Undervisningen Vi förväntar oss högre upplevd kvalitet vad gäller undervisning och NKI i stort. Vi förväntar oss högre genomsnittligt meritvärde per program och att alla våra elever når grundläggande behörighet. Vi förväntar oss också att vår arbetsro upplevs som bättre och att vårt arbetsklimat genomsyras av omtanke samt positiv och utvecklande feedback. Organisatorisk effektivitet
Vi förväntar oss att vi i slutet av läsåret tycker att vi har väl fungerande arbetslag där fokus på våra diskussioner är utvecklande pedagogiska diskussioner. Vi förväntar oss också att lärarna upplever att vi har ett öppet arbetsklimat där vi delar med oss av våra erfarenheter och goda idéer samt att vi alla bidrar med positiv energy och stärker varandra i arbetet. Uppföljning: Vår lokala mål- och verksamhetsplan görs klar under de första veckorna på höstterminen. Kontinuerligt i arbetslag och hela kollegiet kommer processen att följas. Vi kommer två gånger per termin att utvärdera hur vi hittills jobbat med och upplever resultaten av vårt arbete. I slutat av läsåret kommer arbetet att analyseras i sin helhet och ligga som grund för nästa års kvalitetsrapport. Sammanfattning Vi har en skola med fantastiska elever och personal. Vi har mycket god stämning och hög trivsel. Både från elevers och personals håll så har vi en verksamhet som de rekommenderar. Vi har också en bra studiemiljö med högt engagerad personal. Vi ser några utvecklingsområden som vi kommer att prioritera under kommande år. Vi kommer att jobba för att öka elevernas meritvärde och att alla elever får grundläggande behörighet till högskola och universitet. Vi kommer att jobba mer med samarbeten och möjligheter att dela med oss av goda exempel, erfarenheter och kunskap i syfte att utveckla undervisningen på skolan. Vi kommer vidare att jobba för att utveckla hur vi får bättre arbetsro och inte för hög arbetsmängd.