1 Likabehandlingsplan för Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplanen är vår gemensamma plan för att förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling och mobbning. Planen innefattar både arbete för likabehandling och arbete mot kränkande behandling. har en gemensam definition och ansvarsbeskrivning. Det förebyggande arbetet och åtgärder i skola och fritidshem beskrivs separat. På accepteras inga former av kränkande behandling. Målet för vårt arbete är att inget barn, ingen elev, ingen vuxen blir kränkt eller kränker andra i vår verksamhet. Likabehandlingsplanen omfattar alla som arbetar i skola, fritids och alla barn och ungdomar som verksamheten omfattar. En grundläggande princip för arbetet i skolan är alla människors lika värde. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker denna princip. Likabehandlingsplanen omfattar arbetet mot: Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Trakasserier kopplade till kön Trakasserier kopplade till religion/trosuppfattning Hot Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala och/eller text- och bildburna. Likabehandlingsplanen gås igenom, utvärderas och omarbetas under vårterminen i föräldrarådet och i augusti månad i samband med terminsstart. Alla vuxna arbetar med planen under uppstartsdagarna och alla elever arbetar med planen, under höstterminens
2 första del, tillsammans med sin klasslärare eller mentor. Rektor ansvarar för att sammanställa Likabehandlingsplanen. och fritids dokumenterar kränkande behandling. Pedagoger, arbetslag och Trygghetsgruppen utreder och upprättar vid behov skriftliga planer i samråd med elev och föräldrar. Dessa kan innehålla både lång- och kortsiktiga mål. Ärenden följs upp i Trygghetsgruppen och elevhälsoteamet där minnesanteckningar förs. I Trygghetstrappan på sidan 8 beskrivs hur ett ärende ska drivas och dokumenteras. Ansvar Rektor har det övergripande ansvaret för att skollagen följs. Ansvaret gäller genomförande och uppföljning av handlingsplaner, att de efterlevs samt att åtgärder sätts in för att förebygga risken för kränkningar inom enhetens verksamhet. Rektors ansvar innebär att alla som arbetar på ska känna till och förstå innehållet i likabehandlingsplanen. Om en elev utsätts för kränkningar av en vuxen på skolan eller om en elev kränker en vuxen ska skolledningen informeras, ta beslut och leda arbetet med ärendet. Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att skolan är en trygg plats. All personal har i uppdrag att arbeta på ett sådant sätt, att barnen och eleverna får ett reellt inflytande över sin arbetssituation och klassens och skolans arbete med trygghet och trivsel. All personal på skolan ansvarar för att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. När någon anställd på enheten av elev, förälder eller kollega får kännedom om att någon individ i s verksamhet känner sig utsatt för någon form av kränkning ska elevens/elevernas mentor informeras och blanketten Anmälan om kränkande behandling fyllas i och lämnas till Trygghetsgruppen. En kopia lämnas till mentor. Biträdande rektorer skall hållas informerade kontinuerligt för att ledningsgruppen och/eller elevhälsoteamet ska kunna vara ett stöd i arbetet. Rektor ska alltid utan dröjsmål informeras om att ett ärende inkommit och hur arbetet planeras. Se nivå 1 i Trygghetstrappan ( s. 8) s elevhälsoteam, EHT, består av rektor, biträdande rektorer, specialpedagoger, skolsköterska, SYV (studie- och yrkesvägledare), kurator och vid behov skolpsykolog. En av teamets uppgifter är att ha vetskap om elever i behov av särskilt stöd och kunskap om den enskilde elevens hela situation. Teamet har möte varje vecka för att följa upp arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Rektor tar beslut om vilka åtgärder som måste vidtas i olika ärenden, vem som tar ansvar och för vad. Beslut och uppföljningar dokumenteras i minnesanteckningar.
3 Rektor gör i förekommande fall en bedömning om en anmälan till socialtjänsten ska göras. Polisanmälan görs då EHT eller ledningsgruppen bedömer att händelserna är av sådan art att detta krävs. Rektor beslutar. Kartläggning för förbättring läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplanen har behandlats av lärare och elever i samtliga skolår i samband med terminsstart höstterminen 2013 Föräldrarådet har behandlat likabehandlingsplanen under vårterminen 2013 Elevenkäten höstterminen 2013 kommer att behandlas i Trygghetsgruppen och EHT och bidrar till att kartlägga nuläget avseende likabehandling. Åtgärder för förbättring läsåret 2013-2014 Efter förslag från föräldrarådet införs ett faddersystem i skolan, där yngre och äldre elever lär känna varandra under gemensamma aktiviteter, i konstellationerna F-3-6-9, 1-4-7, 2-5-8 När eleverna bearbetade Likabehandlingsplanen i samband med terminsstart höstterminen 2013 framkom att många elever, framförallt i skolans tidigare och mellanår upplever att många konflikter uppstår vid fotbollsplanen. Rastvakterna uppmärksammar detta. Trygghetsgruppen samarbetar med elevråd, elevskyddsombud och kompisstödjare för att kontinuerligt under läsåret kartlägga platser och områden på skolan där elever kan känna sig otrygga. Rastvakterna uppmärksammar och bevakar dessa platser extra. Alla klasser arbetar kontinuerligt på klassråd och Livskunskapslektioner med trygghetsfrågor och med den egna gruppens-/klassens klimat. Utifrån resultatet av elevenkäten höstterminen 2013 utformas ytterligare åtgärder för förbättring under vårterminen 2014. Trygghetsgruppen ansvarar för detta. Förebyggande arbete i skolan Vi lägger stor vikt vid det förebyggande arbetet kring värdegrundsfrågor. Ett gemensamt förhållningssätt, där alla vuxna markerar att inga former av kränkande behandling accepteras, är grunden för det förebyggande arbetet. Detta arbete sker i vardagen. Det
4 ligger i varje vuxens uppdrag att kontinuerligt, och när situationer uppstår omedelbart ta itu med dessa och föra resonemang, åtgärda och informera kring det som skett. Alla pedagoger ska ha regelbundna samtal med eleverna för att förebygga kränkande behandling. Alla i skolan ska vara väl förtrogna med Likabehandlingsplanen och arbeta utifrån den. Som ett led i skolans arbetsmiljöarbete tas frågor av förebyggande art upp i arbetsmiljögruppen och på arbetsplatsträffar. Elevskyddsombud finns i samtliga klasser från åk 7. Biträdande rektor ansvarar för elevskyddsombudens verksamhet. Ett utarbetat rastvaktssystem finns för ökad trygghet under rasterna. En fritidsledare är anställd med ansvar för utefritids, dvs. aktiviteter och lekredskap för eleverna under rasterna. Fritidsledare arbetar för och med eleverna i åk 7-9, för en trygg miljö. har sedan flera år kompisstödjare, som genom att uppmärksamma det som händer i vardagen arbetar med förebyggande åtgärder. Elever i alla åldrar involveras och kompisstödjare utses från årskurs 3. Kompisstödjarna är goda förebilder för sina kamrater och hjälper den som blivit utsatt. Kompisstödjare har aldrig ansvaret för att lösa konflikter eller hindra kränkningar. Kompisstödjarna leds av pedagoger och kurator. Skolan har elevråd för såväl de yngre som de äldre åldrarna. Arbetet i dessa baseras på klassråd. Frågor rörande arbetsmiljö, uppträdande, trivsel och arbetssätt är sådant som ska tas upp i både klass- och elevråd. Två gånger per termin träffar skolledningen elevråden för att diskutera pedagogiska frågor, liksom frågor rörande trygghet och trivsel. I år F-6 sker olika former av förebyggande arbete såsom kompissamtal, samtal i ring, gruppsamtal, massage mm. I åk 7-9 är det främst under Livskunskapssamtal och klassråd som trivsel och trygghet diskuteras förebyggande. Klassernas mentorer har det huvudsakliga ansvaret att tillsammans med eleverna agera runt, och lösa situationer som uppstått. Mentorerna lägger stor vikt vid att utveckla förtroendefulla relationer med samtliga elever. Strategier för upptäckt och åtgärder i skolan Utgångspunkten för skolans agerande är de inblandades subjektiva upplevelse av vad som har skett.
5 Alla arbetslag/klasser genomför föräldramöten tidigt på hösten där man bl. a. tar upp skolans förhållningssätt till kränkande behandling. Trygghetsgruppen går runt i alla klasser och presenterar sig och sitt arbete. Trygghetsgruppen genomför tillsammans med elevskyddsombuden årliga kartläggningar och enkäter. När kränkande behandling som handlar om lätt retande, bråk, slagsmål, klotter/ skadegörelse, störning av undervisning eller allmän respektlöshet, är enstaka händelser ska de behandlas som de kränkningar de är, dokumenteras och behandlas av arbetslagen. Kopia på anmälan lämnas till Trygghetsgruppen. Arbetslagen ska arbeta för att omedelbart stoppa och förebygga fortsatta händelser. EHT eller Trygghetsgruppen kopplas inte in, utan ansvaret ligger hos alla vuxna runt barnen. En öppen kommunikation mellan de vuxna och mellan vuxna och elever är en god utgångspunkt för att kränkande behandling ska upptäckas tidigt. På är alla barn allas ansvar. Vad händer när en elev utsätter någon för kränkning, mobbning eller bryter mot skolans trivselregler? Trygghetstrappan på sid. 8 beskriver arbetet med alla typer av kränkningar. Trygghetstrappan fungerar som stöd för elever, föräldrar och pedagoger genom att beskriva den arbetsgång vi eftersträvar. Trygghetsgruppen går igenom trappan vid terminsstart med all personal. På har alla vuxna ett ansvar att reagera, säga till och agera när vi ser, hör eller får kännedom om att kränkning förekommer eller kan misstänkas förekomma. Skolan har som policy att informera föräldrar om ett barn har utsatts eller utsätter andra elever/ vuxna för någon form av kränkning eller bryter mot skolans regler. Mentorer har alltid skyldighet att informera föräldrarna. När ett ärende anmäls till Trygghetsgruppen och rektor kan annan vuxen få uppdraget att informera föräldrar. Föräldrar kan informeras per telefon, vid EVM (ElevVårdsMöte, bitr. rektor deltar), EVK (ElevVårdsKonferens, rektor deltar) eller annan typ av möte. Förebyggande arbete på fritids
6 Pedagogerna på fritids och i skolan samtalar om elevens situation under hela skoldagen för att tillsammans kunna förebygga och upptäcka elevernas svårigheter och konflikter. Pedagogerna på fritids har ett aktivt och närvarande förhållningssätt i verksamheten vilket ger en god uppsikt över vad som händer och sker. På arbetslagets planeringstid diskuteras och kartläggs elevernas situation på både individ och gruppnivå kontinuerligt. Pedagogerna på fritids arbetar tillsammans med skolans pedagoger med Livskunskap. Vid behov arbetar pedagogerna med eleverna i mindre grupp, t ex tjej- och killgrupper för att kunna förebygga och lösa konflikter. När något händer tar pedagogerna aktivt tag i situationen och arbetar för att lösa, inte döma. Strategier för upptäckt och åtgärd av kränkande behandling på fritids Genom att arbeta för en trygg relation med varje elev har eleverna vuxna att anförtro sig till. Varje pedagog är i samtal med eleverna uppmärksam på signaler om problem eller vantrivsel. Genom att ha en öppen och rak dialog med elevernas föräldrar får vi information om hur föräldrarna uppfattar elevernas situation i skolan och på fritids. Åtgärderna går in i det förebyggande arbetet och flera samtalsmodeller används i verksamheten. Arbetsgången i Trygghetstrappan (s.8) omfattar även fritidshemsverksamheten.
7 Fem gemensamma regler som gäller alla På visar vi respekt för alla och behandlar alla jämlikt. Detta innebär bl.a. att vi använder ett vårdat språk och inte kränker varandra i ord eller handling. På arbetar vi för att skapa trygghet och arbetsro för alla. Detta innebär bl.a. att vi passar tider och bidrar till att skapa arbetsro i klassrummet. På visar vi hänsyn till varandra och värnar om allas säkerhet. Detta innebär bl.a. att vi inte cyklar på skolgården, att vi spelar fotboll bara på fotbollsplanen och att snöbollskrig bara förs på basketplanen. På har vi inte ytterkläder på oss i klassrummet eller matsalen. På stannar vi inom skolområdet under skoltid. Detta innebär bl.a. att vi måste prata med en pedagog om vi behöver tillåtelse att lämna skolans område. För oss som går i åk f-6 innebär detta också att vi inte äter godis, tuggummi eller nötter under skoltid, att mobiltelefoner inte får störa arbetet på lektionerna, att inga mobiltelefoner får vara framme i matsalen. För oss som går i åk 7-9 innebär detta också att mobiltelefoner ska vara ljudlösa och inte störa lektionerna, att vi kommer i tid och har materiel med oss till lektionerna, att vi inte har med mat, dryck, godis och tuggummi i klassrummen, att vi får tugga tuggummi och äta godis på rasterna, men bara i den nya byggnaden, att vi lämnar ytterkläder i skåpen under lektionstid.
8 Mentor/Klasslärare 1 Alla elevgrupper har regelbundna lektioner i SET/Livskunskap. Mentor ansvarar Mentor/Klasslärare Klasslärare/Mentor Trygghetsgruppen TRYGGHETSTRAPPA 2013-2014 2 Den för gruppen pedagogiskt ansvariga samtalar med inblandade elever och kontaktar föräldrar. Dokumentation av händelse görs på blanketten incidentrapport och förvaras tillsammans med övrig elevdokumentation hos respektive pedagog. 3 Pedagogen fyller i anmälan om att mobbing/kränkning /trakasseri förekommer. Denna lämnas till trygghetsgruppen tillsammans med kopia av incidentrapporten/er. Rektor informeras av trygghetsgruppen på EHT om att mobbing/kränkning /trakasseri-anmälan inkommit. Trygghetsgruppen Klasslärare/Mentor Trygghetsgruppen 4 Trygghetsgruppen utser vem/vilka som snarast möjligt utreder vad som hänt, minnesanteckningar förs i gruppen. De ovan utsedda från trygghetsgruppen samtalar med inblandade elever för att kartlägga ärendet. 5 Elev som mobbat/kränkt eller trakasserat någon annan elev får allvarlig uppmaning av trygghetsgruppen att omedelbart sluta. Föräldrar till den utsatte och de som mobbar/kränker eller trakasserar informeras av trygghetsgrupp eller pedagog. EHT informeras om hur ärendet går. Ärendet följs upp med tre samtal med de inblandade av trygghetsgruppen inom en månad. Föräldrar informeras om hur det går. Skriftlig dokumentation. Skolledningen Skolledningen 6 Om mobbningen, kränkningen eller trakasseriet inte slutar kallas eleven med vårdnadshavare till EVM.Bitr.rektor ansvarar Åtgärdsprogram eller andra åtgärder formuleras. EVM protokoll sparas i elevakten. EHT informeras. 7 Om mobbningen, kränkningen eller trakasseriet inte slutar kallas mobbaren med vårdnadshavare till EVK. Rektor fattar beslut om åtgärder. Åtgärdsprogram utvärderas och skolledningen fattar beslut om åtgärder. Vid polisanmälan eller anmälan till sociala myndigheter informeras efter bedömning av EHT/skolledningen vårdnadshavare av skolledning/rektor.