Engagemang för naturvetenskap och teknik

Rapport 2010:3 Engagemang för naturvetenskap och teknik fördjupad kunskap om svenska initiativ som syftar till att öka barns och ungdomars intresse för ämnena

Förord I början av 2010 genomförde Novus på uppdrag av Teknikdelegationen en enkätundersökning i syfte att komplettera den kartläggning av initiativ som arbetar med att öka barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik, som Teknikdelegationen genomförde i februari 2009 (publicerad i rapporten 2009:1). Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att få en bättre övergripande uppfattning om hur situationen ser ut för de många olika projekt som idag bedrivs för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland svenska barn och ungdomar. Och inte minst att få bättre kunskap om vad de som bedriver olika former av projekt och initiativ själva anser sig behöva för att uppnå de målsättningar de har för sina verksamheter. Resultatet av undersökningen har utgjort en av beståndsdelarna i den analys delegationen haft som grund för sina slutgiltiga slutsatser och rekommendationer av fortsatta insatser. I sitt betänkande (SOU 2010:28) föreslår Teknikdelegationen bland annat att en nationell satsning görs på samordning

Sammanfattning själva anser sig ha för att vara framgångsrika. Vissa likheter kan också kopplas till initiativens geografiska spridning. Enkäten visar att initiativens egna uppfattningar om vad de i huvudsak önskar sig och har behov av för att kunna uppnå sina långsiktiga visioner, stämmer väl överens med delegationens uppfattning om att en samordnande nationell funktion till stöd för initiativen behövs. Förutom finansiella medel rankas sådant som skulle kunna rymmas inom en sådan funktion mycket högt. Många efterav initiativ som särskilt inriktar sig på att öka barns och ungdomars intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Detta förslag grundar sig delvis på svaren i denna enkätundersökning, som visar att många aktörer i tillägg till finansiellt stöd - efterfrågar ett forum för utökad samverkan, och hjälp med exempelvis marknadsföring, utvärdering och erfarenhetsutbyte. Teknikdelegationens rekommendation och förhoppning är att den kompetens och det engagemang som finns att tillgå hos de många initiativen kommer att tas tillvara i de övergripande och långsiktiga satsningar på området som delegationen föreslår. Inte minst inom ramen för förslaget om Teknikoch naturvetenskapskommuner, där lokala och regionala initiativ borde kunna utgöra utmärkta resurser i kommunens arbetet med skol- och samhällsutveckling. Stockholm 2010-06-30 Teresa Jonek Huvudsekreterare Teknikdelegationen Det faktum att initiativen är så många och så olika till sin karaktär, med mycket stora skillnader i såväl förutsättningar inte minst ekonomiska som verksamhetsform och målsättningar, gör att Teknikdelegationen ansett det omöjligt att på ett övergripande plan uttala sig om effekterna av dessa initiativ, eller lyfta fram några av dem som särskilt goda eller behjärtansvärda exempel. Denna enkätundersökning visar dock att det trots de stora skillnaderna också finns likheter, inte minst när det kommer till vilka behov initiativen

Om undersökningen frågar samordning och bättre förutsättningar för samverkan, forum för erfarenhetsutbyte och upplyftande av goda exempel, övergripande strategier och nationellt fokus som draghjälp för lokala verksamheter utan egna muskler. Teknikdelegationens slutsats är att de många projekt och initiativ som finns är betydelsefulla, på olika sätt, och att deras erfarenheter och kunskaper i många fall skulle kunna tas bättre tillvara av skolor, kommuner och arbetsliv såväl lokalt som nationellt. Samtidigt är det inte rimligt att begära att dessa initiativ i sig ska lösa stora strukturella problem såsom bristande likvärdighet i skolundervisningen. Istället krävs åtgärder och handlingskraft på ett övergripande plan - en nationell strategi för att i grunden lösa problemen. Inom ramen för denna kan initiativen fungera som en positiv kraft att mobilisera. Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Teknikdelegationen, under perioden 26 januari 10 februari 2010. Enkäten skickades till projektledare/ ansvariga för de projekt/initiativ som kartlagts i rapporten 2009:1, plus minus nytillkomna respektive avslutade projekt där kontaktpersoner inte längre fanns tillgängliga. Undersökningen genomfördes via webbintervjuer. Svarsfrekvensen var 67 % (113 intervjuer). Många av frågorna var öppna, dvs respondenterna fick uttrycka sina svar med egna ord. Dessa svar utgjorde en viktig del av analysen, men redovisas i denna rapport enbart i form av utvalda belysande exempel, med hänvisning till respondenternas rätt till anonymitet.

Grundskolan är främsta målgruppen Fråga: Vilken/vilka är era huvudsakliga målgrupper? (Flera svar möjligt) Barn grundskola 65 % Lärare grundskola 56 % Ungdomar gymnsaium 50 % Lärare gymnasium 38 % Barn förskola 31 % Lärare förskola 30 % Allmänheten 19 % Exempel på svar under kategorin Annat : Näringsliv och företag Studie- och yrkesvägledare Annat 19 %

Mer än 60 procent startade på 2000-talet Fråga: Vilket år startade er verksamhet? -1989 14 % 14 % 1990-1994 5 % 25 % 1995-1999 20 % 2000-2004 2005-31 % 7 % 30 % 61 % Svar från 102 av 113 respondenter.

Majoriteten bedriver löpande verksamhet Fråga: Är verksamheten tidsbegränsad? Ja, ange slutår 20 % Nej 77 % Vet ej 3 % De slutår som anges ligger i störst utsträckning i intervallet 2009-2011.

Initiativens huvudsakliga syften Fråga: Vilket är er verksamhets huvudsakliga syfte? Öka intresset för naturvetenskap 14 % 14 % 62 % Öka intresset för teknik 63 % Öka intresset för matematik 35 % Under kategorin Annat uppges primärt svar som är mer allmänna, såsom att stimulera kreativitet och problemlösningsförmåga, uppmuntra entreprenörskap, öka förståelse för energi- och klimatfrågor och inspirera. Några svarar också exempelvis att öka intresset för kemi eller fysik, dvs. svar som skulle kunna placeras in under kategorin naturvetenskap. Annat 54 % 30 %

Spridda verksamhetsbeskrivningar Fråga: I vilken form bedrivs er verksamhet huvudsakligen? Prova-på-aktiviteter 16 % Tävling 13 % Undervisningsmaterial 12 % Föreläsningar 8 % Under kategorin Annat återges många svar som ligger nära befintliga alternativ, men där man ger uttryck för olika kombinationer såsom: Utställning/museum Lärarfortbildning 4 % 4 % Lärarfortbildning som omfattar undervisningsmaterial Tävling och projektarbete Undervisningsmaterial och tävling etc Många öppna svar kan kategoriseras som informationsspridning, främst i form av webbsidor och nyhetsbrev. Festival Annat 45 %

Mycket olika ekonomiska förutsättningar Fråga: Hur stor var er verksamhets omsättning i kronor 2009? Anger svar 71 % De summor som anges skiftar mycket, från i princip 0 kr till flera miljoner. Nästan hälften av initiativen uppger summor mindre än 1 miljon kr. Något som komplicerar svaren är att flera anger svar som ej är kompletta, utan exempelvis har tillägget plus en heltidstjänst. Vet ej 29 % Vilka svarar i störst utsträckning vet ej? De som inte har måluppföljning 64% Lokala initiativ 50% De som ej har villkorad finansiering 46% De som ej har tydligt definierade mål 46%

Huvudmän för initiativen Fråga: Vem/vilka är huvudmän för verksamheten? Variationen av huvudmän för initiativen är stor. På frågan om vem eller vilka som står bakom verksamheten faller dock de flesta av svaren inom ramen för någon eller några (dvs. en kombination av flera) av dessa kategorier: Kommuner Högskolor/universitet Arbetsgivarorganisation Fackförbund Ideell förening

Finansiering av initiativen Fråga: Hur finansieras er verksamhet? Också hur initiativen finansieras skiftar mycket, både mellan vem/vilka som finansierar verksamheterna samt fördelningen emellan finansiärer. Nedan redovisas de vanligaste finansiärerna. Inom parantes anges finansiärens andel av verksamhetens totala finansiering. Näringsliv (ca 40%) Kommun (ca 30-35%) Stat (ca 30%) Egna intäkter, t.ex. kursavgifter (ca 20%) Skolor (ca 20%) Stiftelser (ca 10%) EU (ca 10%)

Drygt hälften har villkorad finansiering Fråga: Är finansieringen av er verksamhet villkorad (exempelvis via krav på utvärdering)? Ja 54 % Nej 42 % Vanligtvis sker utvärdering via rapporter, t.ex. årsredovisningar. Ex på mottagare är Skolverket eller andra finansiärer. Internationella initiativ, initiativ som vänder sig mot allmänheten samt tidsbegränsade projekt anger i störst utsträckning att de har en villkorad finansiering. Omvänt kan man också se att de som har icke tidsbegränsade projekt, projekt utan krav på mål och måluppföljning i störst utsträckning svarar Nej. Vet ej 4 %

Drygt 8 av 10 har uttalade mål Fråga: Finns det tydliga definierade mål för verksamheten? Ja 83 % Nej 12 % Av dem som svarar att de har mål uppger totalt 78% kvalitativa mål och 69% kvantitativa mål. Det finns inga skillnader i resultat mellan dessa grupper, vilket primärt beror på att de svarande har angett både kvalitativa och kvantitativa mål. Generellt är målen väldigt specifikt kopplade till det egna initiativet men uttrycks mycket varierande; i stort och smått, på kortare och längre sikt, i specifika tal och i mycket övergripande termer. Vet ej 5 %

8 av 10 med mål följer upp dem Fråga: Genomförs uppföljning av målen, d v s genomförs utvärderingar av att de mål som satts för verksamheten uppnås? Ja 82 % Nej 15 % De orsaker som främst angetts till att målen inte följs upp är brist på resurser, former för uppföljning, tid och i några fall kompetens. Något initiativ menar också att verksamhetens form inte kräver någon uppföljning. Några svar antyder bristande kunskap om mätmetoder. Vet ej 3 %

Oklarhet kring beställare av uppföljning Fråga: Av vem genomförs i huvudsak uppföljningen av målen? Internt 100 % Externt 32 % Svaren antyder att frågan uppfattats olika: många besvarar vilka som utfört uppföljningen (kommunikationsbyråer, FBA etc) andra vilka som varit beställare (ex finansiärer). Det frågan syftade till att besvara var det senare.

Drygt 9 av 10 har helt eller delvis uppnått uppsatta mål Fråga: Har ni uppnått de mål som är satta för verksamheten? Ja 14 % 43 % Delvis 51 % Nej 4 % De 43% som svarar att de uppnått sina mål motsvarar ca 29% av samtliga svarande. De som svarat Delvis hänvisar i flera fall till svårigheterna att mäta vissa mål, andra exempel på svar är att man uppnått mycket men inte är nöjda!, att underskott i ekonomin begränsar möjligheter att förnya och utveckla så att också ekonomiska mål uppnås, och att målen är långsiktiga och därför inte uppnåtts men att man har rört sig mot målet. Vet ej 3 %

Men majoriteten tycker sig sakna något för att uppnå uppsatta mål Fråga: Finns det något som du tycker att ni saknar idag, men som skulle behövas för att kunna nå de mål ni i nuläget har för verksamheten? Ja 76 % Nej 24 % De exempel på vad man saknar som uppgetts i öppna svar är i huvudsak desamma som uppges i frågan om vad som krävs för att uppnå långsiktiga visioner, se de följande sidorna.

Drygt 8 av 10 har långsiktig vision Fråga: Finns det också (förutom mål) en övergripande långsiktig vision för verksamheten? Ja 83 % Nej 12 % Vet ej 5 % Precis som i fallet med uppsatta mål är de långsiktiga visioner som uppges tätt knutna till den egna verksamhetsidén, och uttrycks mycket varierande.

Samarbete önskvärt för att uppnå visioner Fråga: Vilket/vilka av följande skulle du säga att ni i huvudsak önskar er/har behov av för att kunna uppnå er långsiktiga vision? Ekonomiskt stöd Forum för samarbete med andra verksamheter med liknande syfte Hjälp med marknadsföring Politiska beslut på nationell nivå 52 % 49 % 47 % 77 % Exempel på svar under kategorin Annat : En databas med e-postadresser till lärare och rektorer så att vi lättare kan nå ut till våra målgrupper engagemang från näringsliv i allmänhet inte bara lokalt Hjälp med utvärdering och utvärderingsmetoder Kunskaper om förankringsarbete i en lokal politiskt styrd organisation Uppmärksamhet i massmedia Långsiktigt ekonomiskt stöd Utbildning av lärare Möjlighet för lärare att vidareutbilda sig utveckling av naturvetenskaplig didaktik i lärarutbildningen Ytterligare anställd personal Engagemang från lokalt arbets-/näringsliv Forum för samarbete med andra verksamheter med samma målgrupp Nationell samordning av projekt med liknande syfte Politiska beslut på lokal nivå Fler volontärer Bättre kunskaper om målgrupp\-er Bättre kunskap om verksamhetsplanering, målstyrning etc. Bättre kunskaper om ekonomi Annat 2 % 16 % 13 % 10 % 20 % 45 % 44 % 40 % 34 % 32 %

Mer än 6 av 10 samarbetar redan idag Fråga: Samarbetar ni med andra liknande verksamheter/projekt? Ja 65 % Bland dem som svarar nej uppges i huvudsak brist på tid, kunskap och resurser vara de främsta orsakerna till att man inte samarbetar med andra idag. Flera uppger också att det egna initiativet är unikt, att ingen annan bedriver samma typ av verksamhet. Några enstaka svarar att de inte anser att samarbeten skulle gagna den egna verksamheten, i något fall baserat på dåliga erfarenheter av tidigare samarbeten. Nej 35 %

Likheter kopplade till geografisk spridning Fråga: Vilken geografisk spridning har er verksamhet? Lokalt 18 % Det som kännetecknar de lokala projekten är att de i större utsträckning vänder sig till barn i grundskola med större fokus på prova-på-aktiviteter. De har inte lika tydliga mål med verksamheten och inte heller lika ofta krav på utvärdering. Regionalt Nationellt 5 % 20 % 28 % 40 % Det som kännetecknar de regionala projekten är att de i större utsträckning startade på 90-talet, har extern uppföljning av målen och efterfrågar fler politiska beslut på lokalnivå. Det som kännetecknar de nationella projekten är att de i större utsträckning har tydliga mål med verksamheten samt i högre grad efterfrågar hjälp med marknadsföringen av verksamheten. Internationellt Vet ej 14 % Det som kännetecknar de internationella projekten är att de i större utsträckning är finansiellt villkorade (exempelvis via utvärdering) och att de har tydliga mål. De verkar också vara lite mer inriktade mot allmänheten.

Synpunkter från initiativ Några exempel på svar på frågan: Har du några övriga synpunkter du vill förmedla till Teknikdelegationen? Skälet till att så många projekt inte verkar ge någon effekt har mycket att göra med att skolan /lärarna inte har kunskaper nog att använda den inspiration projekten ger i sin egen undervisning. Kärnproblemet för NA och TE är att för få lärare är tillräckligt utbildade. Ett annat problem med attitydpåverkande projekt är att det kommer en ny kull ungdomar på ca 100 000 varje år! Det är få organisationer som har muskler nog att jobba uthålligt år ut och år in. Det är också därför mer kraft måste läggas på att få skolan att fungera bättre En klar IT-strategi behövs för skolan så att det blir en tydlig signal från statsmakten att teknik är viktigt, inte bara i resten av samhället men också i skolans värld. Jag är aktiv inom grundskolevärlden och ser en hemsk tillbaka gång till tråkig, traditionell undervisning, ämnesuppdelad undervisning, färre laborationer... Det är illa och jag ser samma mönster som vi försökte bryta i mitten på 1990-talet genom intensiva satsningar. Satsa på nv/ teknik igen - vi måste få igång en ny våg av lärare som vågar och vill ta lite nya grepp! Det viktigaste är att höja teknikämnets status i skolan Ett tips är att ge barnboksförfattare i uppdrag att skriva barnböcker där helt vanliga flickor, pojkar, kvinnor och män är tekniska, uppfinner saker eller arbetar som ingenjör Läs tex. böckerna om Händiga Hanna - de är bra exempel på detta. Vi behöver motvikter till Skalman, Oppfinnar-Jocke, Professor Kalkyl, Skrotnisse, Mulle Meck och Pettson. En ökad samverkan mellan olika aktörer inom området skulle göra det möjligt att arbeta mer fokuserat för att öka intresset för dessa ämnen. Se till att pengar från staten fördelas ner ut i verkliga livet till de olika små organisationerna på gräsrotsnivå som med själ och hjärta genomför vad politiker sitter och visionerar och beslutar om! Det finns internationella exempel på plattformar för samarbete mellan universitet, skola och näringsliv. För att ungdomar ska få förebilder så att de kan se VAD man kan bli, och HUR man kan bli ingenjör till exempel, så behövs sådana plattformar/mötesplatser. Barn och ungdomar behöver kunna se hela den röda tråden, vilka program man kan söka på gymnasiet, vilka utbildningar som sedan finns på högskolenivå, och exempel på personer som jobbar inom de yrken man utbildar sig till.

Utgivare: Teknikdelegationen Karlavägen 102, plan 7 103 33 Stockholm info@teknikdelegationen.se www.teknikdelegationen.se isbn: 978-91-86321-08-6 Grafisk form: Pidgin Group / Pelle Isaksson Denna rapport finns att ladda ned som pdf-fil via Teknikdelegationens hemsida www.teknikdelegationen.se

Teknikdelegationen fick hösten 2008 i uppdrag av regeringen att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknologi(ikt). Delegationen skulle också arbeta med att öka intresset för högskoleutbildningar inom området, speciellt hos flickor och kvinnor. Teknikdelegationen har bestått av representanter från olika delar av näringslivet, universitets- och högskolevärlden. Teknikdelegationens betänkande, SOU 2010:28, överlämnades till högskole- och forskningsministern den 29 april 2010. Mer information på www.teknikdelegationen.se och www.regeringen.se