Indikatorrapport Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare. Indikatorrapport. Halvår tema jämställdhet

Relevanta dokument
Indikatorrapport. Period:

Indikatorrapport Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare. Indikatorrapport. Halvår tema jämställdhet

Indikatorrapport. Bilaga med uppdelning per skola Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare.

Indikatorrapport. Bilaga med uppdelning per skola Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare.

Indikatorrapport. BILAGA MED UPPDELNING PER SKOLA Period:

Indikatorrapport. Period:

KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN

Definitioner av begrepp i verksamhetsuppdragen 2016

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Verksamhetsplan Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad

Skolan för industriell teknik och management. (ITM) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för teknik och hälsa (STH) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för informations- och kommunikationsteknik. (ICT) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för informations- och kommunikationsteknik. (ICT) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för kemivetenskap. (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för kemivetenskap. (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för kemivetenskap. (CHE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period

Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Skolan för informations- och kommunikationsteknik. (ICT) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för bioteknologi (BIO)

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. (ABE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för industriell teknik och management. (ITM) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Period:

Skolan för teknikvetenskap (SCI)

Skolan för industriell teknik och management. (ITM) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning

Skolan för teknikvetenskap (SCI) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för datavetenskap och kommunikation. (CSC) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Jämförelser nordiska lärosäten

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /

Frågor till forskningsledarna om kvalitet i forskning

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

Bilaga 2. Övergripande kvalitetsindikatorer för Karolinska Institutet

Skolan för informations- och kommunikationsteknik. (ICT) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Period:

NATURVETENSKAPLIGA BEFORDRINGS_ PROFESSORERS PUBLICERINGSMERITER BIBLIOMETRIC CHARACTERISTICS OF PROMOTED AND RECRUITED PROFESSORS IN NATURAL SCIENCES

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Shanghai-ranking (ARWU) 2016

Skolan för bioteknologi (BIO) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period

Årsredovisningsenkäten 2008

Universitetsövergripande rutin för hållbar utveckling i forskning inom ramen för miljöledningssystemet

Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan Per-Anders Östling & Anton Ridderstad

Skolan för teknik och hälsa (STH)

Shanghai-ranking (ARWU) 2015

Vetenskapsrådet. Missiv (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet Stockholm

Presentationen försöker besvara dessa frågor med hjälp av Incites, framförallt med den nya versionen av Incites

Årsredovisningsenkäten 2009

Internationell mobilitet på forskarnivå

Linköpings universitet 2018

Skolan för elektro- och systemteknik (EES)

Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Period:

Faculty Information April 19th

Årsredovisning (i nya Ladok) Stellan Englén, Chalmers Janne Johansson, JU Karin Nordgren, GU

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren

Personal vid universitet och högskolor

Skolan för bioteknologi (BIO)

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Utvecklingsplan

Årsredovisningsenkäten 2008

Intern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

QS World University Rankings 2014/2015

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Linköpings universitet 2019

Samarbetet inom forskningen ökar

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015

Transkript:

Indikatorrapport 2012-2015 Dec Jan Feb Helår tema genomströmning Nov Mars Tertial 2 tema nybörjare Okt Indikatorrapport April Indikatorrapport Sept Maj Halvår tema jämställdhet Aug Juli Juni Tertial 1 tema utbildningsprognos

Indikatorrapport 2012-2015 I Vision 2027 och i Utvecklingsplan 2013-2016 fastslås att KTH ska räknas till de främsta tekniska universiteten i Europa och bedriva världsledande forskning av excellent kvalitet, liksom högkvalitativ utbildning. Stort fokus läggs även vid utökad samverkan med omvärlden och då i synnerhet med näringslivet. KTH:s indikatorrapport omfattar de kvantitativa mål som sammanställts i Utvecklingsplan 2013-2016. Den läses med fördel tillsammans med Uppföljning av KTH:s utvecklingsplan 2013-2016 efter tre år (2013-2015). Definitioner finns i slutet av rapporten. Del 1 Övergripande mål i Utvecklingsplan 2013-2016 1. KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankinglistorna 1.1. KTH:s placering i Times Higher Education (THE) Rankings 2012 140 Plats 2013 117 2014 126 2015 155 1.2. KTH:s placering i QS World University Rankings 2012 142 Plats 2013 118 2014 110 2015 92 1.3. kvalitetsgranskade artiklar 1.4. Fältnormerad citeringsgrad (cf) Web of Science Mål 2016: +25% jämfört med 2012 3 års glidande medelvärden, fraktionsviktat medelvärde 2. Andel studenter som tar examen ska öka väsentligt 2011 2 194 2012 2 368 2013 2 565 2014 2 683 2008-2010 1,15 2009-2011 1,17 2010-2012 1,14 2011-2013 1,11 2.1. examina civilingenjörer 2012 838 Mål 2013-2016: 4120 2013 908 2014 1 141 2015 1 316 1

2.2. examina högskoleingenjörer 2012 321 Mål 2013-2016: 1110 2013 325 2014 353 2015 358 3. Spjutspetsarna i KTH:s forskning ska bli fler 3.1. /andel högciterade publikationer inom fältet (Top tio procent, Ptop10) 3 års glidande medelvärden, fraktionerat antal/fraktionsviktat medelvärde 3.2. och andel publikationer i de 20 procent mest citerade tidskrifterna inom fältet 3 års glidande medelvärden, fraktionerat antal/fraktionsviktat medelvärde. Andel 2008-2010 331 2009-2011 376 2010-2012 377 2011-2013 386 2008-2010 12% 2009-2011 13% 2010-2012 12% 2011-2013 11% 2009-2011 824 2010-2012 886 2011-2013 977 2012-2014 1069 2009-2011 28% 2010-2012 28% 2011-2013 28% 2012-2014 29% År Totalt KTH 3.3. forskare med fler än tio publikationer bland de 25% mest citerade inom fältet 2012-2013 56 2014 63 2015 72 4. Samverkan med externa aktörer ska underlättas och växa i omfattning 4.1. Andel publikationer sampublicerade med svenska organisationer utanför universitetssektorn 3 års glidande medelvärden, heltalsräkning 2009-2011 13% 2010-2012 13% 2011-2013 15% 2012-2014 16% 2

4.2. adjungerade professorer 2012 48 Mål 2016: 100 2013 55 2014 64 2015 64 4.3. industridoktorander 2012 272 Mål 2016: 350 2013 234 2014 257 2015 240 4.4. beviljade patent 2012 18 2013 26 2014 20 2015 40 4.5. nystartade företag 2012 11 2013 18 2014 15 2015 19 5. E-lärande ska vara en självklar del av KTH:s utbildning 6. Andelen kvinnor i fakulteten och bland studenterna ska öka och jämställdheten förbättras 6.1. Andel kvinnor i KTH:s fakultet 2012 19 Mål 2016: minst 25 % 2013 19 2014 19 2015 19 6.2. Andel kvinnor av doktorander 2012 29 2013 30 2014 30 2015 31 6.3. Andel kvinnor av nybörjare, civilingenjörsprogram 2012 31 Mål 2016: 35 % 2013 31 2014 33 2015 34 6.4. Andel kvinnor av nybörjare, högskoleingenjörsprogram 2012 23 Mål 2016: 25 % 2013 22 2014 25 2015 25 6.5. Andel kvinnliga chefer inom fakulteten 2012 2013 20 2014 20 2015 20 3

7. KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling 7.1. studentbostäder på campus 2012 80 Mål 2016: 700 2013 80 2014 80 2015 131 4

Del 2 Mål i Utvecklingsplan 2013-2016 per avsnitt Karriärer vid KTH Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning (15 hp) 2012 25 Mål 2016: minst 40% 2013 26 (Kvinnor) 2014 25 2015 32 2012 19 2013 22 (Män) 2014 23 2015 29 2012 20 2013 23 (Totalt) 2014 23 2015 30 6.1. Andel kvinnor i KTH:s fakultet 2012 19 Mål 2016: minst 25 % 2013 19 2014 19 2015 19 Andel kvinnor av KTH:s nya professorer 2012 24 Mål 2016: 20% 2013 32 2014 36 2015 17 2012 45 2013 28 rekryteringar 2014 22 2015 24 Andel kvinnor av KTH:s nya lektorer 2012 33 Mål 2016: 25% 2013 11 2014 11 2015 39 2012 39 2013 45 rekryteringar 2014 35 2015 49 Andel kvinnor av KTH:s nya biträdande lektorer 2012 18 Mål 2016: 30% 2013 0 2014 33 2015 0 2012 11 2013 5 rekryteringar 2014 24 2015 16 5

Utbildning förstahandssökande till civilingenjörsprogram 2012 3 483 Mål HT 2016: 4000 2013 3 430 2014 3 422 2015 3 718 förstahandssökande till högskoleingenjörsprogram 2012 815 Mål HT 2016: 1000 2013 907 2014 973 2015 1 061 6.3. Andel kvinnor av nybörjare, civilingenjörsprogram 2012 31 Mål 2016: 35 % 2013 31 2014 33 2015 34 6.4. Andel kvinnor av nybörjare, högskoleingenjörsprogram 2012 23 Mål 2016: 25 % 2013 22 2014 25 2015 25 studenter som tillbringat minst en termin vid utbytesuniversitet 2012 192 Mål 2016: 700 2013 222 kvinnor 2014 233 2015 264 2012 314 2013 395 män 2014 402 2015 398 2012 506 Totalt 2013 617 antal 2014 635 2015 662 betalande studenter som registrerats / Mål 2016: 1000 2012 189 15 Science without Borders (saknar skola) år 2013 2013 269 24 SwB + 1 fristående kurs (saknar skola) år 2014 2014 355 35 SwB (saknar skola) år 2015 2015 440 externt rekryterade nybörjare på avancerad nivå från EU/EES 2012 Mål HT 2016: 700 2013 570 2014 667 2015 814 doktorander som antas 2012 420 Mål 2013-2016: 1750 2013 316 2014 305 2015 284 6

2.1. examina civilingenjörer 2012 838 Mål 2013-2016: 4120 2013 908 2014 1 141 2015 1 316 examina arkitekter 2012 82 Mål 2013-2016: 380 2013 85 2014 100 2015 105 2012 900 examina master utan föregående studier på civilingenjörsprogram vid KTH 2013 859 Mål 2013-2016: 1750 2014 744 2015 764 2.2. examina högskoleingenjörer 2012 321 Mål 2013-2016: 1110 2013 325 2014 353 2015 358 doktorsexamina 2012 235 Mål 2013-2016: 1000 2013 252 2014 279 2015 328 Forskning och innovation 2012 172 Intäkter i forskning och forskarutbildning från svenska och utländska företag 2013 175 mnkr Mål 2016: 270 mnkr 2014 175 2015 168 2012 311 Intäkter i forskning och forskarutbildning från EU och andra internationella aktörer 2013 295 mnkr Mål 2016: 400 mnkr 2014 323 2015 311 nya ERC-grants under perioden 2013-2016 2012 2* Mål 2013-2016: 20 2013 7* 2014 5 2015 3* internationella forskningssamarbetsavtal 2012 53 2013 63* 2014 36* 2015 77 ** Internationella forskningssamarbetsavtal 2012 194 mnkr 2013 202 2014 204 2015 282 7

1.3. kvalitetsgranskade artiklar 2011 2 194 2012 2 368 2013 2 565 2014 2 683 Andel publikationer i internationell sampublicering i KTH:s namn 2009-2011 56% 2010-2012 58% 3 års glidande medelvärden, heltalsräkning 2011-2013 59% 2012-2014 61% Samverkan internationella strategiska universitetspartners 2012 - Mål 2016: 12 2013 2 2014 2 2015 6 strategiska samverkansavtal med industri och offentlig sektor 2012 5 Mål 2016: 12 2013 7 2014 9 2015 10 4.2. adjungerade professorer 2012 48 Mål 2016: 100 2013 55 2014 64 2015 64 affilierade professorer och fakultet 2012 31 Mål 2016: 150 2013 41 2014 59 2015 61 4.3. industridoktorander 2012 272 Mål 2016: 350 2013 234 2014 257 2015 240 KTH-gemensamma resurser 7.1. studentbostäder på campus 2012 80 Mål 2016: 700 2013 80 2014 80 2015 131 Andel lokalkostnader (nettolokalkostnadsandel) 2012 15,45 Mål 2016: högst 16 % 2013 16.28 2014 15,92 2015 15,75 8

Andel centrala administrativa kostnader 2012 22,09 Mål: andel för täckningsbidraget ska inte öka under perioden 2013 22,09 2014 22,09 2015 22,09 9

Definitioner och kommentarer Nedan redovisas definitionerna för varje enskild indikator. Två begrepp förekommer på flera ställen och definieras därför redan här. Båda dessa begrepp har samma definition som i KTH:s årsredovisning. Fakultet: hit räknas alla typer av tjänster som professorer, lektorer (inklusive biträdande professorer), biträdande lektorer och forskarassistenter, dvs lärarkategorierna förutom adjunkter och gästlärare. Lärare: lärarkategorierna inkluderar alla kategorier i fakulteten samt adjunkter och gästlärare. Indikator Källa Definition, kommentar 1. KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankinglistorna 1.3. kvalitetsgranskade artiklar KTH:s publikationsdatabas DiVA Summa refereegranskade originalartiklar och forskningsöversikter som funnits registrerade i KTH:s publikationsdatabas DiVA i januari 2015. Med År avses publikationsår. Publikationsantalen redovisas ofraktionerade. 1.4. Fältnormerad citeringsgrad (cf) Web of Science KTH:s publikationsdatabas DiVA, samt KTH:s bibliometriska system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad för publikationer inom kategorierna Articles och Reviews. Indikatorn normerar för skillnader i citeringsmönster mellan olika ämnesområden. Varje publikation jämförs med en referensgrupp av publikationer, dvs. publikationer från samma år, av samma dokumenttyp och klassade inom samma ämneskategori i Web of Science. Fraktionsviktat medelvärde har tillämpats och avser glidande 3-årsintervaller. Självciteringar exkluderade. Öppet citeringsfönster fram till respektive mättillfälle, dvs. samtliga citeringar räknas med från publikationer registrerade i databasen vid senaste uppdateringen av denna innan analystillfället. (Certain data included herein is derived from the Science Citation Index Expended (SCIE), Social Sciences Citation Index (SSCI), Arts & Humanities Citation Index (AHCI), Conference Proceedings Citation Index - Sciences (CPCI-S) and Conference Proceedings Citation Index - Social Sciences & Humanities (CPCI -SSH), prepared by Thomson Reuters (Scientific) Inc. (TR ), Philadelphia, Pennsylvania, USA: Copyright Thomson Reuters (Scientific) Inc. 2014. All rights reserved.) 2. studenter som tar examen ska öka väsentligt 2.1. examina civilingenjörer 2.2. examina högskoleingenjörer 3. Spjutspetsarna i KTH:s forskning ska bli fler civilingenjörsexamina utfärdade under året. högskoleingenjörsexamina utfärdade under året. 3.1. /andel högciterade publikationer inom fältet (Topp tio procent) KTH:s publikationsdatabas DiVA, samt KTH:s bibliometriska system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Indikatorn visar antal och andel publikationer (artiklar/reviews) som är bland de 10 procent mest citerade. Indikatorn normerar för skillnader i citeringsmönster på samma sätt som 1.1.2. Fältnormerad citeringsgrad, budgetindikatorn (cf). Beräkningen har gjorts så att exakt 10% av publikationerna i varje normeringsgrupp klassas som topp-10- publikationer. Detta innebär att artiklar som hamnar på gränsen betraktas som delvis tillhörande topp 10%. Värdena är baserade på glidande 3-årsintervaller. Självciteringar exkluderade. Öppet citeringsfönster fram till respektive mättillfälle. 10

3.2. /andel publikationer i de 20 procent mest citerade tidskrifterna inom fältet KTH:s publikationsdatabas DiVA, samt KTH:s bibliometriska system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Indikatorn är baserad på artiklar och reviews. Tidskrifterna har jämförts med andra tidskrifter enligt samma normeringsprinciper som för beräkningen av 1.1.2. fältnormerad citeringsgrad (cf). Beräkningen har gjorts så att exakt 20% av artiklarna i varje fält ingår i de 20% mest citerade tidskrifterna. Detta innebär att artiklar i tidskrifter som hamnar på gränsen betraktas som delvis tillhörande topp 20%. et redovisas fraktionerat och andelen som fraktionsviktat medelvärde, båda för glidande 3- årsintervaller. 3.3. forskare med fler KTH:s än 10 publikationer bland publikationsdatabas DiVA, de 25% mest citerade inom samt KTH:s bibliometriska fältet system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Resultatet beräknat 2016 och gäller som indikator för 2015. För beräkningsår x har tidsperioden x-7 till x-3 använts, exempelvis så har 2014 års värde baserats på forskare anställda vid mättillfället och KTH-affilierade publikationer från 2007-2011. Publikationer som tillhör topp 25 procent är beräknad enligt samma princip som indikator 3.1 ovan. Indikatorn har beräknats ofraktionerat på publikationer med högst 30 författare. Summan av skolornas värden överensstämmer inte med KTH totalt på grund av att en forskare är knuten till UF och en till Nordita. 4. Samverkan med externa aktörer ska underlättas och växa i omfattning 4.1. Andel publikationer sampublicerade med svenska organisationer utanför universitetssektorn KTH:s publikationsdatabas DiVA, samt KTH:s bibliometriska system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Indikatorn har beräknats utifrån Web of Science adressfält. Dokumenttyperna Article, och Review har räknats med. Alla publikationer där någon affiliering går till en svensk organisation utanför högskole-/universitetssektorn har räknats med i indikatorn. Indikatorn har beräknats ofraktionerat och avser 3 års glidande medelvärden. 4.2. adjungerade professorer HR-plus Personer som per den 31 december respektive år har en pågående befattning som adjungerad professor 4.3. industridoktorander 4.4. beviljade patent Årsredovisningsenkät samt databasen KONTAKT (KTH Innovation) 4.5. nystartade företag Årsredovisningsenkät samt databasen KONTAKT (KTH Innovation) 5. E-lärande ska vara en självklar del av KTH:s utbildning doktorander med minst 1 % aktivitet på höstterminen som samma termin och inom samma ämne haft extern arbetsgivare (försörjningsart AUX eller FTG), helt eller delvis Fråga: Ange antal beviljade patent under året för skolan Fråga: Ange antal nystartade företag, som resultat av idéer där KTH-anställd varit upphovsman, under året för skolan 6. Andelen kvinnor i fakulteten och bland studenterna ska öka och jämställdheten förbättras 6.1. Andel kvinnor i KTH:s fakultet 6.2. Andel kvinnor av doktorander 6.3. Andel kvinnor av nybörjare, civilingenjörsprogram VIS För definition av fakultet, se inledningen ovan. Här räknas andelen utifrån antal årsarbetskrafter. Andel kvinnor av de doktorander som någon av årets terminer varit registrerade med minst 1 % aktivitet Andel kvinnor av de studenter som påbörjat studier på civilingenjörsprogram, dvs antagits till termin 1, terminsregistrerats och som saknar avbrott och studieuppehåll på programmet per den 15 september (respektive 1 februari för vårterminsnybörjare) 6.4. Andel kvinnor av nybörjare, högskoleingenjörsprogram Andel kvinnor av de studenter som påbörjat studier på högskoleingenjörsprogram, dvs antagits till termin 1, terminsregistrerats och som saknar avbrott och studieuppehåll på programmet per den 15 september (respektive 1 februari för vårterminsnybörjare) 11

6.5. Andel kvinnliga chefer inom fakulteten HR-plus För definition av fakultet, se inledningen ovan. Här räknas alla personer som per den 31 december respektive år innehar något eller några av uppdragen skolchef, biträdande skolchef, avdelningschef (prefekt), enhetschef, gruppchef och centrumföreståndare. 7. KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling 7.1. studentbostäder på campus studentbostäder på KTH campus 12

DEL 2. Karriärer vid KTH Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning ECE HR-plus och VIS (), (15 hp) Lärare som fullgjort minst 15 hp genom KTH:s poänggivande högskolepedagogiska utbildning. Kurs-prestationer gäller för kurskoder i som börjar med LH (efter 1 juli 2007) eller 9L (från 2004 till 1 juli 2007). ECE-skolan har uppdraget att bedöma om lärare med "annan" högskolepedagogisk utbildning ska räknas in i indikatorn. De lärare som vid årskiftet blivit godkända för indikatorn är medräknade. Till "annan" räknas icke poänggivande högskolepedagogiska kurser på KTH, högskolepedagogisk utbildning från andra lärosäten i Sverige eller utlandet, samt sådan relevant pedagogisk utbildning som bedöms falla innanför KTHs definitioner. För definition av lärare se inledningen ovan. 6.1. Andel kvinnor i KTH:s fakultet Andel kvinnor av KTH:s nya professorer Andel kvinnor av KTH:s nya lektorer Andel kvinnor av KTH:s nya biträdande lektorer HR-plus HR-plus HR-plus Andelen räknas utifrån antal personer som under respektive år fått en befattning som professor, kallad professor eller gästprofessor Andelen räknas utifrån antal personer som under respektive år fått en befattning som lektor Andelen räknas utifrån antal personer som under respektive år fått en befattning som biträdande lektor Utbildning förstahandssökande till civilingenjörsprogram uhr.se Förstahandssökande avser alla som har det sökta programmet som prio 1 på anmälan. I detta sammanhang definieras en sökande som en person som genomfört en webbanmälan i tid till KTH på www.antagning.se. Detta innebär långt ifrån alltid att den sökande kompletterar med anmälningshandlingar som är nödvändiga för att en bedömning ska kunna göras eller att denne uppfyller behörighet till sökt program. förstahandssökande till högskoleingenjörsprogram uhr.se Förstahandssökande avser alla som har det sökta programmet som prio 1 på anmälan. I detta sammanhang definieras en sökande som en person som genomfört en webbanmälan i tid till KTH på www.antagning.se. Detta innebär långt ifrån alltid att den sökande kompletterar med anmälningshandlingar som är nödvändiga för att en bedömning ska kunna göras eller att denne uppfyller behörighet till sökt program. 6.3. Andel kvinnor av nybörjare, civilingenjörsprogram 6.4. Andel kvinnor av nybörjare, högskoleingenjörsprogram studenter som tillbringar minst en termin vid utbytesuniversitet Programstudenter som under året påbörjat utbytesstudier vid utländskt lärosäte betalande studenter som registrerats VIS-rapport VG31 (datakälla ) nya betalande studenter på kurs eller program under höstterminen, fullbetalande eller stipendiater (Ernst Johnson KTH, Universitets och högskolerådet UHR, KTH India, Svenska institutet, KTH Opportunities Fund). Studenter utan program saknar skola, varför antalet för KTH kan vara fler än summan för alla skolor. För 2011 och 2012 var definitionen en annan. Jämförelsesiffrorna är inte omräknade. et externt rekryterade nybörjare på avancerad nivå från EU/EES programnybörjare som varken tidigare varit registrerade på termin 6 inom KTH:s civilingenjörsutbildning, betalat studieavgift antagningsterminen eller varit befriade från studieavgift genom avtal under antagningsterminen (inkluderar Schweiz och Sverige) doktorander som antas 2.1. examina civilingenjörer antagna doktorander som aldrig tidigare antagits till KTH:s forskarutbildning examina arkitekter arkitektexamina utfärdade under året 13

examina master utan föregående studier på civilingenjörsprogram vid KTH teknologie masterexamina utan civilingenjörsexamen vid KTH aktuellt år eller tidigare. Studenter utan program saknar skola, varför antalet för KTH kan vara fler än summan för alla skolor. 2.2. examina högskoleingenjörer doktorsexamina VIS VF5 (datakälla ) doktorsexamina utfärdade under året Forskning och innovation Intäkter i forskning och forskarutbildning från svenska och utländska företag Intäkter i forskning och forskarutbildning från EU och andra internationella aktörer Agresso - urval finansiärer Intäkter i verksamhet forskning och forskarutbildning med finansiärskod 17*, 2-27* och 2810 för svenska finansiärer samt ett urval av utländska finansiärer som definierats som företag av Research Office. I totalsumman ingår UF. Agresso - urval finansiärer Intäkter av bidrag i verksamhet forskning och forskarutbidlning med finansiärskod 4*. I totalsumman ingår UF. nya ERC-grants under perioden 2013-2016 RO-databas. Manuell sammanställning (-) En person som erhållit ERC 2012 flyttade under 2013 från KTH. (+) En person har årligen erhållit ERC för 2012, 2013 och 2014, men var vid beviljandet knuten till ett annat lärosäte och har senare flyttat till KTH. Detta indikerar arbetsprogrammets år när forskaren beviljades sitt ERC-bidrag och inte året när vederbörande flyttade till KTH. * Nordita har beviljats tre ERC-grants under perioden, ett 2012, ett 2013 och ett 2015. ** ICT ingår som extra partner i ett ERC Proof of Concept som beviljades 2015. Siffrorna avser arbetsprogrammets år (ej startdatum för projektet). Uppgifterna överenstämmer med Vetenskapsrådets och EU:s redovisning. ERC utökade under 2011 sina program med ERC Proof of Concept och 2012 med ERC Synergy Grants. Under 2013 omformades ERC Starting Grants, då det initiala programmet delades i två program: ERC Starting Grants och ERC Consolidator Grants. Åren 2011-2014 har KTH erhållit sex Starting Grant, tre Advanced Grant, fem Proof of Concept och tre Consolidator Grant. För 2014 har KTH erhållit (flytt till KTH inräknat) två Starting Grants och tre Proof of Concept. internationella forskningssamarbetsavtal RO-databas. Manuell sammanställning. * Ett projekt är delat mellan SCI och EES och räknas därför dubbelt; avtalet involverar dock inga pengar. ** Inklusive NORDITA och KTH UF. Nordita och KTH UF: tre samarbetsavtal 2013, två samarbetsavtal 2014 och fyra samarbetsavtal 2015. Avser antalet internationella forskningssamarbetsavtal som har passerat Research Office, har startat under respektive år och där KTH ingår som part. Indikatorn innehåller också avtal utan finansiering som Memorandum of Understanding (MoU). Avtal som inte garanterat medför att forskning kommer att bedrivas såsom Letter of Intent (LoI) har exkluderats. Denna indikator utökades 2013 till att redovisa alla avtal som har passerat Research Office till skillnad mot 2012, då de redovisade siffrorna enbart behandlade Europeiska Unionen och amerikanska forskningsfinansiärer. Sammanställningen inkluderar inte projekt inom ramen för EU:s forskningsmobilitets program People/Marie Skłodowska Curie. År 2014 var ett brytningsår beträffande samarbetsavtal inom EU på grund av att FP7 avslutades 2013 (med ett fåtal projekt som startade 2014) och att H2020 inleddes 2014 (där de flesta projekt har projektstart 2015). Eftersom EU:s forskningsprogram är KTH:s vanligaste finansiär för internationella forskningssamarbetsavtal har detta fått genomslag i antalet forskningssamarbetsavtal för 2014. Då definitionen för indikatorn utökats är det inte garanterat att alla avtal resulterar i finansiering. Exempelvis är det inte garanterat att MoU innehåller någon form av finansiering. 14

Internationella forskningssamarbetsavtal Sammanställning från Research Office exklusive UF ** Inklusive NORDITA och KTH UF. Nordita och KTH UF: tre samarbetsavtal 2013, två samarbetsavtal 2014 och fyra samarbetsavtal 2015. Indikatorn visar det totala kontraktsvärdet för KTH för de projekt som redovisats under den förra punkten. Beloppen för 2015 är omvandlade till SEK med följande valutakurser 1 = 1,11 $ = 8,91 NOK = 6,99 CNY/RBM = 9,36 SEK (baserade på ett årsmedelvärde). För 2014 gäller valutakursen 1 = 1,32 $ = 8,46 NOK = 9,59 SEK, för 2013 gäller valutakursen 1 = 1,37 $ och 1 = 8,85 SEK och för 2012 1 = 1,36 $ och 1 = 8,64 SEK med de felaktigheter detta medför över tid. 1.3. kvalitetsgranskade artiklar Andel publikationer i internationell sampublicering i KTH:s namn KTH:s publikationsdatabas DiVA, samt KTH:s bibliometriska system, Bibmet, vilket baseras på data från Web of Science. Endast publikationer registrerade i båda datakällorna har använts för analysen. Indikatorn har beräknats utifrån Web of Science adressfält. Dokumenttyperna Article, och Review har räknats med. Alla publikationer där någon affiliering går till en organisation utanför Sverige har räknats med i indikatorn. Indikatorn har beräknats ofraktionerat och avser 3 års glidande medelvärden. Samverkan internationella strategiska universitetspartners Under perioden ska KTH också sträva efter att ingå fler strategiska allianser med internationella lärosäten. Prioriterade regioner är EU, USA, Brasilien, Indien, Kina och Sydostasien. Sådana allianser ska vara breda, spänna över flera verksamhetsområden och gälla universitet som är ledande inom något relevant område. Alliansen med University of Illinois kan fungera som en god modell i detta sammanhang. strategiska samverkansavtal med industri och offentlig sektor 4.2. adjungerade professorer KTH har ett påskrivet Memorandum of Understanding i enlighet med KTH:s Partneringprocess affilierade professorer och fakultet HR-plus personer som per den 31 december respektive år innehar titeln Affilierad professor eller Affilierad fakultet 4.3. industridoktorander 7.1. studentbostäder på campus KTH-gemensamma resurser Andel lokalkostnader (nettolokalkostnadsandel) Andel centrala administrativa kostnader Lokalförsörjningsplan 2015-2017 Lokalkostnader i relation till de totala kostnaderna, med avdrag för de externa hyresintäkterna Enligt budget för centrala administrativa kostnaderna 15