Utvecklingsplan

Transkript

1 Utvecklingsplan Skolan för Kemivetenskap 1

2 1. Inledning Under år 2011 pågick arbetet med att ta fram KTH:s Vision 2027, en process som engagerade många såväl interna som externa deltagare. Det slutliga dokumentet ( innehåller ett antal konkreta målbilder för KTH:s situation om 15 år. Utifrån dessa mål har KTH:s utvecklingsplan för perioden utarbetats. Skolan för Kemivetenskaps utvecklingsplan ska spegla KTH:s utvecklingsplan för , som är indelad i områdena: Utbildning, Karriärer, Forsk ning, innovation och samverkan, Campusmiljöer och administration. Sju övergripande mål anges: KTH:s position som ett ledande tekniskt universitet ska stärkas och manifesteras i de mest relevanta rankinglistorna Andelen studenter som tar examen ska öka väsentligt Spjutspetsarna i KTH:s forskning ska bli fler Samverkan med externa aktörer ska underlättas och växa i omfattning E-lärande ska vara en självklar del av KTH:s utbildning Andelen kvinnor i fakulteten och bland studenterna ska öka och jämställdheten förbättras KTH:s campusmiljöer ska präglas av kreativitet och hållbar utveckling Till CHE:s utvecklingsplan kommer vi att koppla en handlingsplan med aktiviteter, tidsplaner och indikatorer för respektive mål. Arbetet med skolans handlingsplan kommer att ske under hösten Skolan för Kemivetenskaps utvecklingsplan ska spegla KTH:s utvecklingsplan för 2

3 2. Karriärer Karriärstöd till alla personalkategorier I dagsläget finns det inom skolan och inom KTH ett karriärstöd framförallt för biträdande lektorer inom ramen för Tenure Track. För andra personalkategorier saknas ett organiserat karriärstöd. För att ge all personal möjlighet att utvecklas inom ramen för sin yrkesverksamhet avser skolan att utveckla och driva program för karriärstöd till alla personalkategorier där nätverk och mentorskap kommer att vara viktiga komponenter. Frågor kring chefs- och ledarskap ska ingå för att bredda rekryteringsbasen till ledande positioner inom skolan. Främja en mer jämställd arbetsplats Skolan för Kemivetenskap ska vara en jämställd arbetsplats där ingen särbehandlas. För att säkerställa detta har vi tidigare tagit fram en värdegrund som ska genomsyra all verksamhet och kommunikation inom skolan. Idag finns en skev könsfördelning inom flera yrkeskategorier och i ledande positioner, något som utgör ett hinder i vår strävan efter en mer jämställd arbetsplats. För att komma tillrätta med denna skevhet krävs: ett aktivt rekryteringsarbete (med målet att minst 35 % av de behöriga sökande till fakulteten ska vara kvinnor). Här behöver sökkommittéernas arbete utvecklas ytterligare när det gäller anställningar inom fakulteten och av motsvarande funktion för övriga anställningar. skapande av bättre och tydligare förutsättningar för chefer på alla nivåer inom organisationen. Den ibland otydliga roll som chefskapet innebär kan få starka kandidater att välja att avstå ett sådant uppdrag. Detta tolkas som ett viktigt skäl till den skeva könsfördelning som idag råder på högre chefsnivå inom skolan. Mål 2016: Karriärer Utvecklingsområde Mål Andel av personalen som har genomgått karriärsstöd minst 80 % Andel kvinnor i fakulteten minst 35 % (2012: 31 %) 3

4 3. Utbildning Karriär Vi ska ge förutsättningar för lärare att utvecklas i rollen som lärare och pedagog. Vi ska erbjuda tydligt karriärstöd. Detta ska innehålla både konkreta insatser, som exempelvis kompetenshöjande lärarutbyten mellan både andra lärosäten och övriga samhället, samt generella insatser som innebär att frigöra tid för pedagogisk utveckling och reflektion. Vi ska bidra till att öka statusen för läraren och utbildningen, och därmed öka motivationen för lärarna att arbeta med undervisning. Goda pedagoger inspirerar studenter till kunskapsinhämtning och effektiva studier genom att vara bra förebilder. Därigenom är pedagogerna också starkt identitetsskapande för både utbildningsprogrammen och de yrkesroller vi utbildar för. Detta ger förutsättningar för ökad genomströmning och högre examinationsgrad. Mottagning av nya studenter Vi ska utveckla mottagningen av nya studenter på skolans program (högskoleingenjör, civilingenjör, master) så att den bättre passar den mångfald av studenter vi söker att attrahera. Det gäller både de så kallade mottagningsveckorna samt den första terminen. Detta ska prägla alla kurser, men vara särskilt tydligt under början av utbildningen. Vi vet att den första tiden på lärosätet är mycket viktig för studieframgång. Att tidigt komma in i goda studievanor och få bra verktyg för inlärning ökar studenternas motivation och prestation. Utvecklandet av sociala nätverk är ett stöd för studierna och bidrar till en trivsammare miljö. Studenter som är i fas i sin utbildning ökar allas utbyte av undervisningsmoment som seminarier, laborationer och projekt. 4

5 Studentutbyte Vi ska utveckla studentutbytet med andra universitet. Vi har redan många inresande, men fler studenter ska studera en period på ett annat universitet. Vi ska göra det möjligt att åka på utbyte redan på kandidatnivå. Studentutbyte är utvecklande för våra studenter både ur ett kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Utbyten och in- och utresande studenter är utvecklande för vår undervisning. Studenter med utlandserfarenhet är mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Över 60 % av de färdiga civilingenjörerna som studerat utomlands upp ger att det har hjälpt dem till ett bättre jobb. Möjlighet till utbyte under årskurs 2 eller 3 kan motivera studenterna under årskurs 1 och öka genomströmningen. En möjlig bieffekt är att våra studenter marknadsför vår utbildning när de åker ut, vilket skulle kunna leda till ökad rekrytering till masterprogram. Campusmiljöer ur utbildningssynpunkt Vi ska skapa studieplatser på Skolan för Kemivetenskap Idag är studenterna utspridda över campus vilket hindrar samarbete, både inom årskursen och mellan årskurserna. Studierna blir roligare om det finns en trevlig miljö där studenterna vet att det alltid finns andra att studera med. De kommer motiveras till att stanna kvar i skolan och studera samt till att åka in till campus på lediga dagar om studieplatserna är bra. Grundutbildningen är idag alltför isolerad från den forskning skolan bedriver. Genom att inrätta studieplatser i anslutning till kemihusen kommer studenterna närmare forskningen och kan känna tillhörighet med skolan. Studenter kan då lära sig om forskningen som bedrivs på skolan och hur undervisningen kopplar till den, samt vilka områden deras lärare är experter inom. Mål 2016: Utbildning Utvecklingsområde Antal förstahandssökande Civilingenjörsprogram 90 (ht 2012: 68) Antal förstahandssökande Högskoleingenjörsprogram 36 (ht 2012: 22) Andel nybörjare på avancerad nivå minst 30% (ht 2012:16%) Mål Antal civilingenjörsexamina () 180 Andel lärare med högskolepedagogisk utbildning (15 hp) minst 40% ( %) Antal studenter som tillbringar minst en termin vid utbytesuniversitet 25 (2012: 19) 5

6 4. Forskning, innovation och samverkan Vi ska synliggöra skolans forskning och förbättra kemins varumärke Det är viktigt att synliggöra skolans forskning utåt för att skapa nya möjligheter till forskningsfinansiering och forskningssamarbeten. Vi kommer därför att arbeta aktivt med presentationer i populärvetenskapliga sammanhang, notiser, artiklar i bransch tidningar och sammanfattningar för breda målgrupper via skolans hemsida, nyhetsblad med mera. Vidare ska vi arbeta för en mer positiv attityd till kemins betydelse för samhällsutvecklingen genom att öka synligheten av forsk ningsresultat som är relevanta för hållbar utveckling, förbättrad hälsa och miljö. Våra spjutspetsforskare ska fungera som viktiga ambassadörer som stärker skolans identitet och synlighet utåt. Samtidigt ska vi aktivt kommunicera vikten av samarbete inom forskningen och den stora betydelse yngre forskare och doktorander har i forskningsarbetet. Stimulera institutionsöverskridande forskning En ökad medvetenhet om våra samlade forskningsverksamheter kan leda till nya samarbeten både internt och externt samt göra vår skola mer attraktiv för externa forskningsfinansiärer och industrisamarbeten. Det är därför viktigt att öka forskningens synlighet också internt inom skolan, bland annat genom aktiv sprid ning av aktuell forskning på skolans hemsida. Vidare ska minikonferenser anordnas för doktorander och forskare inom skolan och institutionerna. Därigenom skapas en mer kreativ och öppen forskningsmiljö som stimulerar till samarbeten inom och mellan institutionerna en miljö som kan utgöra en grogrund för fler stora forskningsprojekt som innefattar multipla forskargrupper. 6

7 Bättre basfinansiering av forskande personal En viktig grundsten för utvecklingen av en framgångsrik forskningsmiljö är att forsk arna känner ekonomisk trygghet och har tid och möjligheter till fri och obunden forskning. Det är därför viktigt att undvika en situation där medarbetarna spenderar en större del av sin tid med att söka och administrera kortare forskningsanslag och uppdragsforskning. Vi ska därför verka för en bättre basfinansiering av forskande personal. Målet är att minst 70 % av de direkta kostnaderna för skolans fakultet ska vara täckta av basmedel. En viktig grundsten för utvecklingen av en framgångsrik forskningsmiljö är att forsk arna känner ekonomisk trygghet och har tid och möjligheter till fri och obunden forskning. Forskning ska attrahera studenter Genom att involvera studenterna mer aktivt i forskningsverksamheten skapas större intresse för både grundutbildningen och forskarutbildningen. Det är därför viktigt att tydligare synliggöra och koppla forskningsverksamheter och innovationer till undervisningen på alla nivåer. Excellent forskning skall publiceras i högt rankade tidskrifter För att öka synlighet och anseende i vetenskapliga kretsar ska forskningen i möjligaste mån publiceras i högt rankade internationella tidskrifter. Samarbeten och sampublicering bör eftersträvas för att öka inverkan (impact) och citeringsgrad av publicerade arbeten. Balans mellan tvär- och inomvetenskaplig forskning Den grundläggande forskningen är viktig för att skapa den grundläggande kompetens som behövs för att våra utbildningar och tvärvetenskapliga forskning ska kunna hålla hög internationell klass. Dessutom har större teknologiska och vetenskapliga genombrott ofta sitt ursprung i resultat från förutsättningslös grundforsk ning. Vi ska eftersträva en god balans mellan grundläggande inomvetenskap lig forsk ning och tvärvetenskapliga forskningssamarbeten. 7

8 Samarbete med forskningsinstitut Forskningsinstituten är viktiga samarbetspartners för mer tillämpad forskning där näringslivet ofta utgör intressenterna. Vi ska verka för ett utökat samarbete med forskningsinstituten. Ett viktigt mål är att öka antalet industridoktorander och adjungerade professorer med anknytning till forskningsinstituten. Ökad internationalisering Internationella samarbeten är viktiga för att upprätthålla kvaliteten och finansieringen av forskningen samt för att öka basen för rekrytering av forskarstuderande. Vi har idag mycket goda samarbeten inom EU-området och gentemot Syd ostasien, då speciellt Kina. Det är viktigt att vi utvecklar vårt internationella sam arbete med nya forskningsnationer och då särskilt Mellan- och Sydamerika samt Afrika. Forskarutbildning av världsklass med avseende på kvalitet, jämlikhet och arbetsmiljö KTH:s mål att vara ett universitet i världsklass förutsätter en förstklassig forskarutbildning och vårt mål på Skolan för Kemivetenskap ska vara att ligga i framkanten av KTH:s skolor. Många faktorer bidrar till god kvalitet i forskarutbildningen. Vi ska verka för en jämlik arbetsmiljö där alla doktorander, oberoende av kön och social, etnisk eller språklig bakgrund, ges samma möjligheter att utvecklas. Allt fler disputerade arbetar utanför akademin under hela eller delar av sitt arbetsliv. Forskarutbildningen behöver därför innehålla moment av komplementära färdigheter, som förbereder de forskarstuderande på olika typer av uppgifter som de kan ställas inför såväl inom som utom akademin. Möjligheten till internationella samarbeten ska vara god och handledare ska aktivt uppmuntra och stödja utbyten med forskargrupper i andra länder. Kemisk riskhantering ska ingå i forskarutbildningen som ett naturligt inslag. Den vetenskapliga höjden och kvaliteten på kurser på forskarnivå måste garanteras. 8

9 Hög medvetenhet om innovationsprocessen Det är viktigt att aktivt stödja innovationsprocessen för att möjliggöra att skolans framgångsrika forskning kommer samhället till nytta. Utbildning i innovation och nyföretagande ska därför vara en integrerad del av utbildningen på grundnivå såväl som forskarutbildningsnivå. Även seniora forskare bör få stöd och tillgång till utbildning inom området. En mer omfattande integration av Greenhouse Labs i den övriga verksamheten ska genomföras. Målet är att utvecklas mot ett tillstånd där innovation och nyföretagande utgör en naturlig del av verksamheten. Målet är att utvecklas mot ett tillstånd där innovation och nyföretagande utgör en naturlig del av verksamheten. Mål 2016: Forskning, innovation och samverkan Utvecklingsområde Mål Antal examinationspoäng 160 Finansiering från KAW, VR och SSF Finansiering från EU 138 mkr (2012: 107 mkr) 25 mkr (2012: 19 mkr) Antal nya ERC-grants under perioden 3 (1 under ) Citeringar, publicering + 25 % jämfört med 2012 Antal strategiska samverkansavtal med industri och offentliga aktörer 2 (2012:0) Antal adjungerade professorer 6 (2012:4) Antal industridoktorander 20 (2012:13*) Utbildning i innovation och nyföretagande * CHE-data, ej ur VIS Integrerad del av utbildningen på grundnivå såväl som forskarutbildningsnivå 9

10 5. Campusmiljöer, administration och infrastruktur Kreativa campusmiljöer På Skolan för Kemivetenskap ska vi skapa en öppnare arbetsmiljö med naturliga mötesplatser för alla såväl studen ter som anställda och se till att alla anställda har tillträde till samtliga avdelningar. Vi ska skapa bättre förutsättningar för en mer stimulerande studiemiljö, samt använda korridoren mellan hus 17, 18 och 19 till att synliggöra pågående forsk ning, intressanta resultat och föremål knutna till forskningen, på TV-skärmar, postrar och i montrar. Skapa en skolidentitet samt öka samarbetet och arbetsglädjen inom skolan. Öka insynen i vad vi gör på institutionerna både för anställda, studenter och besökare samt förbättra kvaliteten på studierna och öka trivseln för våra studenter. Infrastruktur Vi ska samordna informationsflödet och skapa en gemensam och enhetlig mall med enkel och tydlig struktur för de olika institutionernas hemsidor. Våra kommunikationskanaler är i dagsläget i behov av utvärdering och utveckling. 10

11 Vi ska bygga en gemensam mottagning för skolans gods- och posthantering. För att uppnå en säkrare hantering av våra leveranser, framför allt kemikalieleveranser, samt underlätta posthanteringen. Höja riskmedvetenheten vid laborativt arbete genom att säkerställa att alla har tagit del av skolans och institutionernas säkerhetsföreskrifter samt införa krav på att skriva riskanalyser och anordna seminarier om laboratoriesäkerhet. Fokus på säkrare arbetsmiljö på våra laboratorier samt ett höjt säkerhetsmedvetande på alla nivåer. Skolans förvaltning Säkerställa att administrationen har förutsättningar och resurser som krävs för att utföra de verksamhets- och myndighetsuppgifter som ålagts dem med hög kompetens, effektivitet och serviceanda. Stärka samarbetet inom skolans administrativa grupp samt öka samarbetet med KTH:s centrala administration. Skolans administration ska vara delaktig redan från start i arbetet med de övergripande målen för kärnverksamheten. Utvecklingsmöjligheter för den administrativa personalen ska tydliggöras. Stärka samarbetet inom skoladministrationen och bygga bort vi och dem. Administrationen måste vara delaktig i hela processen i arbetet med de övergripande målen för verksamheten för att ta fram de verktyg som behövs samt förmedla information till verksamheten. För att KTH och skolan även fortsättningsvis ska vara en attraktiv arbetsgivare för administrativ personal, ska kontinuerlig och relevant kompetensutveckling erbjudas. Mål 2016: Campusmiljöer, administration och infrastruktur 11 Utvecklingsområde Öppnare arbetsmiljö med naturliga mötesplatser för alla. Höja riskmedvetenheten vid laborativt arbete genom att formalisera att man tagit del av skolans och institutionernas säkerhetsföreskrifter. Säkerställa att administrationen har förutsättning ar att utföra de verksamhets- och myndighets uppgifter som krävs med rätt resurser till rätt kostnad. Mål 2 mötesplatser ska identifieras och anpassas till verksamheten. Säkerställa att riskanalyser inför laboratoriearbete genomförs samt införa krav på deltagande i seminarier om laborationssäkerhet. Skolans administration ska vara delaktig redan från start i arbetet med de övergripande målen för kärnverksamheten.

12 Grafisk form: Marie Magnefjord Foto: Sida 4 och 10 Jann Lipka, sida 6 Jens Lasthein Skolan för Kemivetenskap Teknikringen Stockholm info@che.kth.se 12