1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna



Relevanta dokument
Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Utgångspunkter

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

KS 2008/10 Hidnr

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

LYSEKILS KOMMUN 2003 Kommunledningskontoret. Samverkanssystem i Lysekils kommun (U92).

Lokalt kollektivavtal om samverkan i Varbergs kommun

Samverkansavtal 1. INLEDNING 1.1 Utgångspunkter 1.2 Mål 1.3 Syfte

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen , Dnr KS Reviderad , 5

Medbestämmande-, arbetsmiljö- och hälsofrågorna integreras i Samverkanssystemet

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Lokalt kollektivavtal Samverkan i Flens kommun

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

LUNDS KOMMUN (3) Personal och förhandlingsutskott Nr

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Samverkansavtal för Malmö högskola

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

SAMVERKANSAVTAL. för Norbergs kommun. Gäller från med tillämpningsregler enligt centrala samverkansgruppen

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

AVTAL ANGÅENDE SAMVERKAN I ORSA KOMMUN

Förnyelse arbetsmiljö samverkan i kommuner, landsting och regioner

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Kollektivavtal dialog och samverkan Gäller för: Region Kronoberg

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

Borlänge kommun. Internkontroll KS. Kontrollområde: Facklig samverkan. Beslutad av kommunstyrelsen

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Förhandling vs samverkan

LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA

Samverkan i Norrköpings kommun

Ändrades: :15. Avtal om samverkan och arbetsmiljö

4 Förutsättningar för väl fungerande samverkan och arbetsmiljö- och hälsoarbete. 5 Former/struktur för samverkan och arbetsmiljöarbete

Samverkansavtal

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen Datum

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID HÖGSKOLAN KRISTIANSTAD

Landstingets lokaler, Södra vägen 9, Halmstad och per capsulam

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

Valdemarsviks kommun och fackliga organisationer. Närvarande: Enligt bilaga 1. för de fackliga organisationerna enligt bilaga 2

SAMVERKANSAVTAL ORSA KOMMUN

Information. Så fungerar samverkan på olika nivåer. Enköpings kommun

LOKALT SAMVERKANSAVTAL i Skellefteå kommun. för att öka inflytande och delaktighet

SAMVERKANSAVTAL. Pajala kommun

Samverkansavtal. Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-xx-xx, paragraf xx

Avtal om Samverkan inom

Lokalt kollektivavtal om samverkan mellan parterna i Kalmar kommun

Samverkansavtal. Kalmar kommun

Förhandling vs samverkan

Samverkansavtal i Kungsörs kommun

Bilaga 1 till FAS07 för kommunstyrelsekontoret

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FAS-05

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Förnyelse - arbetsmiljö - samverkan. inom Borås Stad

Skellefteå kommuns Samverkansavtal

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. i Växjö kommun

V2 k. Psu kör f. KonCernlkontord Koncernstab rrir LoksAt!kollHekevavM om samvorkan. Mats Runsten Janet Parmvi. för Vårdförbundet. i.

Lokal samverkansöverenskommelse. för Örgryte Stadsdelsförvaltning 2010

Information. Samverkan, hälsa och arbetsmiljö. Enköpings kommun

Bilagor till lokalt kollektivavtal för samverkan

Beskrivning av CSG, FSG och LSG redovisas i bilagorna 1 3.

Lokalt samverkansavtal för Karlshamns kommun gällande fr.o.m. 2003

Arbetsmiljöarbete.

För Herrljunga kommun

Samverkan. Västra Götalandsregionen

Förhandling vs samverkan

Partsgemensam kommentar till Avtal om samverkan och arbetsmiljö

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA STOCKHOLMS LÄN Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Lokalt samverkansavtal för KI

Samverkan i Orust kommun

Lokalt samverkansavtal. för. Ersta Sköndal högskola

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Antaget av CSK Uppdaterad Samverkansavtal

Riktlinjer. Samverkan

AVTAL OM FÖRNYELSE ARBETSMILJÖ - SAMVERKAN I UMEÅ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE TILL SAMVERKANSAVTAL FÖR STOCKHOLMS STAD - ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Horisont 20hundra10 Dialog och samrådsavtal

Kriminalvården lyder under regeringen (11 kap 6 regeringsformen).

Lokal överenskommelse om samverkan på Utbildningsförvaltningen

Samverkan i Systembolaget. För bättre verksamhet, trivsel och utveckling

SAMVERKANSAVTAL 2010

Transkript:

Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning En fungerande samverkan förutsätter en kommunikation mellan såväl de olika nivåerna i organisationen som mellan arbetsgivare och anställda på arbetsplatserna. Det är också väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Medbestämmande och internkontroll av arbetsmiljön ska vara naturliga delar av den löpande verksamheten, som inkluderar såväl personal- och ekonomi- som organisationsfrågor. Som exempel på frågor som skall hanteras i systemet på en eller flera nivåer vill vi lyfta fram. Budgetprocessen systemutveckling inom IT Rekrytering Rehabiliteringsfrågor Personalinformation Personalutveckling Jämställdhet Arbetsmiljö Förslagsverksamhet Förändringar i struktur och organisation Samverkanssystemet har sin utgångspunkt bl.a. i Medbestämmandelagen och Arbetsmiljölagen. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen reglerar samverkan mellan facklig förtroendeman och arbetsgivare. Mål Det övergripande målet med samverkanssystemet är att ta till vara de anställdas kompetens på sådant sätt att ett positivt arbetsklimat och en god arbetsmiljö skapas och där inflytande, delaktighet och utveckling är rättigheter och skyldigheter för alla anställda. Förutsättningar För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän en organisation med konsekvent delegering av uppgifter och befogenheter

ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, personal, organisation och resurser samverkanssystem som följer och anpassas löpande till organisation och beslutsnivåer Medarbetarsamtal Individens inflytande är basen för samverkanssystemet. Det är viktigt att dialogen på arbetsplatsen mellan de anställda och arbetsledningen sker så att var och en har möjlighet att framföra sina åsikter. Detta ska ske förutom i det dagliga arbetet genom återkommande medarbetarsamtal mellan arbetstagaren och närmast överordnad chef/arbetsledare. Målet bör vara att medarbetarsamtal hålls minst 1 gång per år. Syftet är att skapa förutsättningar för personlig och yrkesmässig utveckling. Arbetsplatsgrupp (APG) Arbetsplatsgrupperna ska vara ett forum för dialog mellan de anställda och arbetsledningen på arbetsplatsnivå för att ge förutsättningar för medinflytande och arbetstagande för alla anställda. Träff med arbetsplatsgruppen får förläggas till ordinarie arbetstid. Förläggs träff med arbetsplatsgrupp utanför ordinarie arbetstid erhålls ersättning motsvarande 1/165 av månadslönen per timma. Arbetsplatsgrupp ska äga rum regelbundet. Chefen/arbetsledaren svarar för kallelse och eventuell dokumentation. Arbetsplatsgrupp kan även kombineras med facklig information. Samverkansgrupper Samverkansgrupper ska knytas till de olika beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa ett forum för dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare där viktiga frågor rörande planerings- och beslutsprocessen behandlas. Samverkansgrupper utgörs av enhetsråd respektive förvaltningsråd. Inom sjukhusnämndens verksamhetsområde finns även divisions- och verksamhetsråd. Samverkansgrupper bör i sin grundstruktur ha en sammansättning med ett begränsat antal representanter för arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Sammansättningen i grupperna kan variera dock bör antalet ledamöter för arbetsgivaren inte överstiga de fackliga organisationernas ledamöter. De fackliga organisationerna förutsätts samverka inom respektive huvudorganisation. Samråd i samverkansgrupp ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 14, 19 och 38. Arbetstagarorganisation kan begära att arbetsgivaren fullgör sin förhandlingsskyldighet enligt MBL i särskild förhandling.

Ordförande och ersättare för denna i grupperna utses av arbetsgivaren. Protokoll ska föras och justeras av ordföranden samt minst en arbetstagarrepresentant (se KHA 19-20 och MBL 15-16). Kallelse med föredragningslista, som bör ange vilka ärenden som ska behandlas och vilka som är föremål för förhandling/information enligt MBL 11, 14, 19 och 38, ska i normalfallet vara facklig företrädare tillhanda senast en vecka före sammanträdet. Om ett ärende ska förhandlas särskilt enligt MBL ska detta meddelas motparten i samband med kallelsen eller protokollföras vid sammanträdet eller tas upp i särskild ordning. Enhetsråd/divisionsråd och verkssamhetsråd Samverkan i frågor som rör de olika verksamhetsområdena hos en driftnämnd ska ske i ett antal enhetsråd. Facklig representation i enhetsråd fastställs av respektive förvaltningsråd med beaktande av enhetens storlek, arbetstagarnas fackliga tillhörighet m.m. De fackliga företrädarna i ett enhetsråd bör komma från verksamhetsområdet. Samverkansformer: - Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3 1) Förvaltningsråd Inom varje nämndområde ska finnas en samverkansgrupp som benämns förvaltningsråd. De fackliga företrädarna ska i normalfallet ha sin tillhörighet inom förvaltningsområdet. Förvaltningsråden är tillika skyddskommittéer. Vid MBL-förhandlingar inför nämnd i förvaltningsrådet ska part, som inte finns i förvaltningsrådet och som speciellt berörs av ett visst ärende, kallas om inte annat överenskommes. Samverkansformer: - Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3, 1) Centralt samverkansråd För övergripande frågor i landstinget finns en samverkansgrupp som benämns centralt samverkansråd. Samråd och förhandlingar angående ärenden inför landstingsstyrelsen sker i detta råd. I rådet behandlas olika typer av verksamhetsfrågor, uppföljning och

utvecklingsfrågor. I centrala samverkansrådet sker även samverkan i landstingsgemensamma personalpolitiska frågor såsom personal- och chefsförsörjning, arbetsmiljö, ledarutveckling, jämställdhet, kompetensutveckling, arbetstid och förslagsverksamhet. Centrala samverkansrådet utövar styrningen av företagshälsovården, som är en gemensam resurs för arbetsgivare och arbetstagare i det lokala arbetsmiljöarbetet. Dessutom är centrala samverkansrådet övergripande eller central skyddskommitté och svarar i denna del för erforderlig samordning av lanstingets arbetsmiljöarbete liksom för övergripande policyfrågor inom arbetsmiljöområdet. Företrädare för arbetsgivaren i centrala samverkansrådet utgörs av representanter från landstingsledningsgruppen. Arbetsgivaren företrädes även av berörda ansvariga representanter från ledningskansliet. Samverkansformer:. Samråd (utveckling 92) - Samverkan om arbetsmiljö (AML kap 3 1) Antal enhets-, verksamhets-/divisions- och förvaltningsråd För de olika driftnämnderna framgår samverkansorganisationen av bilaga 1. Facklig information De lokala fackliga organisationerna har rätt att samla de anställda till facklig information på betald arbetstid. Varje arbetstagare har rätt till högst fem timmars ledighet per år. Ersättning utgår med timlön eller tidskompensation timme för timme. Den fackliga informationen skall planeras i samråd mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna och förläggas så att arbetet inte hindras.