I aji:7.riz:1'c7:'::: :?~1\; 1:_3":~:<:'fi1r~ ii;:r3? KOlVlPvlU i\!styflei,.$: E N M?m4 -a5 23 ULRICEHAMNS _ W KOMMUN ätj ;$; ):f{_á- Qøfé/F:) Hf 2014-06-09 Kmmunfullmäktige Visin ch måldkument för äldrefrågr i Ulricehamns kmmun KS dnr 2013.01"/'3 Beredningen för välfärd fick ijuni 2013 uppdraget av fullmäktige att ta fram övergripande lnål för kmmunens äldremsrg. Beredningen är nu klara med sitt arbete ch har vid möte den 4 juni beslutat gdkänna bifgat Visin ch mäldkument samt att överlämna det till Krmnunfulhnäktige sm svar pä uppdraget. Beredningen för välfärd Peder Danesved Beredningsledare Bilaga Visin ch mäldkument för äldrefrågr i Ulricehalnns kmmun [list Ulricehamns kmmun. Klnnninstyrelsens Förvaltning. 523 86 Ulricehamn Tfi: 0321-59 50 00 (vx) E-pan k0mmun@ulriceh:1mn.se In.-flmzrrwww.ulricr:11:1n1n.sc
ULRICEHAMNS KOMMUN ' 'l":,,% i: 5.;;"-\:_i ;»';ir ; _r~:3 5. E1-5C.ir ii/'i"f.r1'_i.,.'_ 'ii-in Ki-mm:uns'nrraui-sagixi *I* m -as~ 23 i ATI' LEVA ETI' GOTI' LIV HELA LIVET Visin ch måldkument för äldrefrågr i Ulricehamns kmmun ill- " a.-.. al! Jb:- F* 3135-?" ii:nntset3:et7
Innehållsförteckning inledning 3 Beflkningsprgns fram till 2025 4 Medbrgarnas kunskap, värderingar ch attityder 5 Hälsa ch livskvalitet 6 Mat ch måltid 7 Bende ch kmmunikatiner 8 Utveckling av teknik 9 Äldremsrgen -framtidens gda arbetsplats 10 Övergripande mål Omslagsft: Sören Håkanlind é..l
lnledning En tid framöver står vårt samhälle i beflkningen inför en rad utmaningar Antalet De äldres förväntningar, Antalet persner sm är multisjuka Gruppen äldre med annat mdersmål v Gruppen funktinsnedsatta Det tycks bli allt svårare att få eknmin Rekryteringsläget Beredningen sm uppnår sm rör äldre: en hög ålder ökar egna önskemål ch egna resurser förändras ch med demenssjukdmar än svenska växer med behv av särskilt inm äldremsrgen ökar anpassad äldremsrg ökar att gå ihp med medbrgarnas förväntningar är utmanande för välfärd fick i juni 2013 uppdraget att ta fram 4-5 övergripande mål för kmmunens äldremsrg. I arbetet med framtagande kmmunens av detta måldkument skyldigheter handlingsprgram enligt gällande Det viktigaste bland annat utgått från vad sm är "Det gda livet för äldre sjuka ch i kmmunens måldkumenten för arbete funktinsnedsättning. underlaget beredningen har beredningen lagar. Vi har även tagit del av vad sm stäri med flkhälsa ch tillgänglighet/ för hela arbetsprcessen träffat lika grupper' av medbrgare delaktighet har dck utgjrts reginalt egna styrdkument, för persner t ex med av medbrgardialgen där ch även persnal från berörda kmmunala verksamheter. En öppen webbenkät, med drygt 300 svar, ch en utställning pä Bibliteket med möjlighet att lämna skriftliga kmmentarer var ckså delar av dialgen med medbrgarna sm resulterade i många värdefulla synpunkter. Efter medbrgardialgen fkuserade beredningen det frtsatta arbetet på följande tre mråden: Bende, Sciala möten ch Värd ch msrg. För att kunna uppnå de mål sm tas fram är det viktigt att äldreplitiken i vid mening fungerar. Med äldreplitik berörs inte enbart värd ch msrg utan flera samhällsmräden. Viktiga delari äldreplitiken kan även vara bstadsfrågr, sciala aktiviteter, fritidsfrågr, kmmunikatiner med mera sm ckså måste tas med när det gäller planering av äldrefrägr. Eftersm de texter ch mälförslag vi lämnar i detta dkument har vi valt att benämna Efter det första textavsnittet målmräden inte är avgränsade det "Visin ch Måldkument sm beskriver m beflkningsutvecklingen vilka behv, utmaningar till kmmunens äldremsrgsverksamhet för äldrefrâgr. presenterar ch möjligheter beredningen ett antal vi ser för gruppen äldre persner i vår kmmun. Dessa beskrivningar eller "målbilder" föreslår vi ska användas sm underlag för framtagande av ett Aldreplitiskt prgram i Ulricehamns kmmun. Ett Aldreplitiskt prgram syftar till att vara ett vägledande styrdkument, förslagsvis i 10-15 år, för all planering ch utveckling i kmmunen inm de äldremråden vi angivit ch bör till exempel innehålla ett antal strategier ch knkreta handlingsmål. Efter beskrivningen av mâlmråden mål i frm av visin ch mål. avslutas dkumentet med beredningens förslag till övergripande 3
Beflkningsprgns fram till 2025 Under de närmaste åren kmmer antalet persner 80 år ch äldre att öka endast marginellt. Omkring år 2020 börjar en kraftig ökning då 4-talisterna kmmer upp i en högre ålder. Om ti år (mkring år 225) är beredningens bedömning att antalet SO-äringar ch äldre har ökat med 15-2% jämfört med idag. Aven persner över 65 ökar prcentuellt minst lika mycket. Beredningens prgns nedan är gjrd utifrån kmmunens planering för byggande av fler bstäder för att nå beflkningsmâlet 25 000 invånare, samt att vi bedömer att Ulricehamn frtsätter att vara en attraktiv kmmun att flytta till för målgruppen äldre. Observera att beflkningsprgnsen är preliminär ch att den behöver uppdateras för att kunna utgöra ett mer säkert planeringsunderlag (en ny beflkningsprgns kmmer enligt uppgift att tas fram hösten 2014).. if' l 353"? - Hela beflkningen 23 211 25 500 2 289 +10% Över 65 år 5 275 5 300 1 025 +20% Över 80 år 1 535 1 800 265 +17% Den demgrafiska prfilen Ulricehamns demgrafiska prfil visar ckså att kmmunen har en mindre andel 20-40 åringar än riket i genmsnitt. En av kmmunens utmaningar när det gäller äldremsrgen i framtiden är därför att kmmunen har relativt många äldre persner ch att dessa successivt ökar till antalet de kmmande åren samtidigt sm antalet persner i arbetsför ålder blir färre. Detta kan få lcnsekvenser' bland annat för framtida rekrytering av persnal. Ulricehamn Riket W771 90* ' lj_q.f.fzjf. 85-89 _ ' 00.34 75-79 " W39 _ 5054 55.59 _ 50.54 4549 4044 35-39 30.34 25.29 20-24 10% 5% 0% 0% 5% 10% 4
Medbrgarnas kunskap, värderingar u: ch attityder ä u 4 It *i I'.._. l u IIÖN Framöver kmmer medbrgare att vilja ta ett större ansvar för sin situatin. Tillgång till enkel ch tydlig infrmatin är viktig för att äldre medbrgare skall ges möjlighet att kunna ta tillvara sina rättigheter, men även för att bli medvetna m sina skyldigheter. Kunskap är viktig för att kunna fatta avgörande beslut ch ta ansvar för sin livssituatin i frm av att själv planera för sitt åldrande, till exempel gällande bendefrägan. Det finns ett behv av att veta vad man kan förvänta sig av samhället, vilket stöd man kan fä från äldremsrgen ch vilket sm är det egna ansvaret. PUIIHWEH U9-19$ 5010:1 Kunskap behövs ckså för att göra val. Exempel på valsitnatiner är eget val av hemtjänst ch vård. Det kan kännas svårt att välja när man inte har tillräcklig kunskap m vad de lika valen innebär. Det upplevs fta sm svårt att veta vart man skall vända sig eller var man skall leta för att få infrmatin m en verksamhet, till exempel äldremsrgen eller primärvården. Viktigt ckså att äldre behöver värderas högre i samhället ch ses sm en resurs. Fler äldre behöver till exempel finnas tillgängliga på arbetsmarknaden framöver. Att arbeta aktivt med värderingar, öka äldres status ch bidra till en psitiv syn pä åldrandet är därför frågr sm behöver kmma mer i fkus. 5
Hälsa ch Iivskvalitet '41 K Frskning inm det salutgena begriplig, meningsfull psykiskt välbefinnande hälsmässiga (hälsfrämjande) ch hanterbar ch livskvalitet. ch eknmiska, synsättet visar att m tillvarn uppfattas sm finns grundläggande Förebyggande både för individen förutsättningar för att uppnå psykisk hälsa, insatser kan medföra stra vinster, både ch samhället. En viktig del är stödet till anhöriga sm vårdar sina närstående. Deras situatin behöver synliggöras ch stödet behöver utökas för att förbättra anhörigas hälsa ch livskvalitet ch förebygga islering ch utmattning. Antalet persner med demenssjukdmar ökar ttalt ch en tydlig trend är att fler yngre drabbas. Det finns därför ett behv att kmmunen utvecklar sin spetskmpetens inm demensmrådet, t ex genm bildande av särskilda resursteam, i syfte att förbättra stödet både till anhöriga ch till msrgspersnalen. Anpassade insatser för yngre persner med demenssjukdm är ett utvecklingsmråde. Möjligheten skall finnas så att häls- ch sjukvård kan ges i den enskildes hem. Insatserna skall utföras av persnal med rätt kmpetenser. Detta ställer stra krav på samrdning av de lika yrkesprfessinerna. vårdgivare öppenvård Medbrgarna ska heller inte behöva tänka på vem sm är huvudansvari i lika situatin er. Därför behöver Närvårdssamverkan till den kmmunala vården utvecklas vidare. ch vårdkedjrna g från slutenvård, Det är ckså viktigt att äldre ges möjlighet att vara aktiva ch kunna påverka sin egen vardag, utifrån egna individuella önskemål, för att de ska uppnå gd hälsa ch livskvalitet. Kulturella inslag i vardagen behöver t ex göras mer tillgängliga, liksm möjlighet till fysisk aktivitet ch utevistelse. Ensamheten är ett växande arbetet. Deltagande prblem. Mötesplatser i lika verksamheter sm Oasen har str betydelse kan bryta islering ch ge värdefulla i det förebyggande sciala kntakter ch gemenskap med andra. Extra stöd kan ges till föreningslivet så att fler träffpunkter kan skapas på lika platser i kmmunen. Ensamheten behöver ckså mtverkas på andra sätt, t ex genm en utbyggd vlntärverksamhet. Att flytta till någn frm av trygghetsbende kan vara ett sätt att mtverka ensamhet. Idag hamnar flera persner sm lider av ensamhet ch r på vård ch msrgsbende, där de inte trivs. Trygghetsbende är då ett bättre alternativ ch behvet av andra stödinsatser minskar. 6
Mat ch måltid t_. FTQ 'l s v. å* i. \,, \\ l I:.auc- L 'u i, ~"Ö _ :.r '' flera av åldrandets 1\_. EV ef. Äldres kst ch måltidssituatin matlusten \ sjukdmar.- är en Viktig fråga. Förutm smakupplevelse förebyggas ch måltidsmiljö m man äter rätt. Många äldre upplever kan att de tappar ch att de därför går ner i vikt utan att egentligen vilja det. Maten ch måltiderna kan ha många lika betydelser ch funktiner så sm gemenskap, källa till näring, en iytm ch indelning av dagen, en upplevelse för sinnen samt sm sjukdmsbehandling. Mat är en viktig glädjekälla sm även bidrar till välbefinnande ch gd livskvalitet. Gd mat sm serveras i en psitiv miljö bidrar till en psitiv upplevelse. När man pratar m framtidens äldremsrg är maten en central fråga där önskemålen är många. Ett starkt önskemål är hemlagad mat sm ger möjlighet att känna dften av maten ch få delaktighet i matlagningen. Ytterligare ett önskemål är att persnalen inm äldremsrgen har kunskap m mat för äldre samt att de i möjligaste mån använder sig av närprducerade, färska ch eklgiska råvarr. Det även viktigt att skapa mötesplatser för matservering dit det är lätt att ta sig ch där det ges möjlighet att äta tillsammans med andra. 7
Bende ch kmmunikatiner Planeringen av fungerande Kmmunen skall enligt lagen verka för att äldre människr under trygga förhållanden bstäder ch bendemiljöer anpassade ch ha en aktiv ch meningsfull för äldres behv är en viktig fråga. får möjlighet att leva ch b självständigt tillvar i gemenskap med andra. Ett tryggt ch flexibelt bende för alla tycker vi ska genmsyra kmmunens framtida planering. Detta kan till str del inkludera det vi idag kallar Senirbende, Trygghetsbende m.m. Vi trr på planering ch utveckling av bstadsmråden med blandade åldrar/generatiner, vilket bidrar till att alla kan känna sig tryggare. Den yttre miljön är ckså betydelsefull. En bra ch anpassad utemiljö stimulerar till mer utevistelse. Det är ckså viktigt med lika typer av bendefrmer för att kunna välja det sm passar ens livssituatin. Likaså anser man att det är viktigt med valfrihet när det gäller var i kmmunen man vill b. Det måste även ges möjlighet att kunna b kvar livet ut m man så önskar. Bstäder för äldre skall göra det möjligt att stärka ch utveckla sciala nätverk. Ett tryggt ch tillgängligt bende är bra för alla! Nuvarande platser för vård- ch msrgsbende inte att finnas kvar i framtiden (särskilda benden) sm de ser ut idag. Gruppbenden kmmer enligt många bedömare för dementa kan vara en av framtidens lösningar, då dementa bör vistas i hemlika förhållanden ch inte på för stra enheter. med smatiska sjukdmar (åldersrelaterade fysiska besvär) kmmer trligen att vårdas i hemmet större utsträckning, s k kvarbende. De i Kmmunstyrelsen har ansvaret för att det finns tillräckligt med platser i vård- ch msrgsbenden i kmmunen. När det gäller andra bendetyper är ansvaret delat med andra aktörer. Kmmunstyrelsen ch dess förvaltning behöver under kmmande år agera mer aktivt för att det skall byggas fler tiygga benden i vår kmmun ch verka för en större variatin i utbudet av bstäder sm har gd tillgänglighet ch är anpassade för äldre. Här har ckså det kmmunala bstadsblaget STUBO ch privata bstadsföretag en viktig samverkande rll. En utveckling sm gynnar tillkmsten hela den lkala bstadsmarknaden av fler trygga bstäder för äldre får ckså psitiva effekter för genm att det leder till ökad bstadsrtatin. F ör att man skall kunna b kvar i sin bstad är det viktigt att kmmunikatinerna fungerar. För att inte bli islerad i sin bstad finns ett strt behv av att någn frm av kllektivtrafik ch/ eller servicelinje fungerar både i stad ch på landsbygd. Definitin av lika bendetyper Senir-bstäder - Ett sanzlingsbegrepp för alla rdinära bstäder, sm är avsedda för persner över en viss ålder med möjligheter till gemensam samvar, förslagsvis genm en gemensamhets lkal eller liknande. Kllektiubende kan vara ett alternativ inm denna kategri. Trygghetsbstiider En bendefrmfär' äldrepersner sm känner sig rliga, trygga ch/eller ensamma i sin nuvarande bstad. Bstaden upplåts med hyresrätt via en förmedling ch där kösystem reglerar fördelning av bstad. De sm br i trygghetsbstäder ska ha tillgång till gemensamhetslkal med möjlighet att inta gemensamma måltider, persnal sm gemensam resurs samt trygghetslarm. Vård - ch msrgsbende - Termen rätten till bistånd enligt scialtjänstlagen. dygnet runt. Krttidsbende - En tidsbegränsad ersätter särskilt bende. En bendefrmföi' äldre sm mfattas av I bendet erbjuds service, persnlig mvårdnad ch hemsjukvård insats inm vård- ch msrgsbende. 8
Utveckling av teknik Det blir allt viktigare att ta tillvara ny teknik ch IT-lösningar inm äldremsrgen. Den mderna tekniken erbjuder nya möjligheter för äldre att skapa ett välbefinnande, bidra till minskad ensamhet, få tiygghet, vara aktiva, kmmunicera ch fâ en enklare vardag, vilket leder till ökad livskvalitet. Användning ch utveckling av tekniki bstaden är fta en viktig förutsättning för att äldre ska kunna b kvar. Samrdning mellan lika myndigheter ch vårdinstanser är en annan fördel. Tekniken inm detta mråde kan bidra till att skapa trygghet, tillgänglighet ch hög kvalitet för den enskilde, men tekniken kan även höja prduktiviteten ch underlätta för persnal ch anhöriga. Med anledning av de stra utmaningarna kring rekryteringar till framtidens äldremsrg finns ett strt behv av att hitta tekniska lösningar sm i vissa fall kan minska persnalbehvet. Att utveckla de tekniska hjälpmedlen inm äldremsrgen kan ge mer tid till persnlig kntakt i vardagen. Utveckling av teknik kan öka äldres självständighet ch livskvalitet samt vara ett led i att Visa vägen in till en yrkesframtid inm äldremsrgen för fler yngre ch även fler män 9
Äldremsrgen -framtidens gda arbetsplats, -- I \ \ \ ;x \ r Det är viktigt att äldremsrgen ses sm en attraktiv arbetsplats där pe1's0na1en trivs, där de stannar ch där de kan känna stlthet. Att arbeta inm äldremsrgen lcrävei' str yrkesskicldighet ch grundläggande yrkeskmpetens för de arbetsuppgifter man utför. Det faktum att antalet äldre ökar ch att pensinsavgångarna framåt är många medför att rekryteringsbehven inm vård ch msrg framöver är stra. Arbetet inm äldremsrgen måste uppvärderas. Det kan handla m att ha inflytande på sin arbetsplats, få vara delaktig i beslut sm fattas, få handledning vid behv, ha möjlighet till vidareutbildning ch utveckling samt känna att man utför ett bra jbb med nöjda enskilda/bende. 10
Utifrån de målmråden sm presenterats i detta dkument föreslår beredningen att följande visin ch mål antas: Visin Äldre ska känna sig trygga i sin vardag ch leva ett så gtt liv sm möjligt, hela livet! Beredningen föreslår att prgrammet sträcker sig 10-15 år framåt. Äldremsrgen - framtidens gda arbetsplats Utveckling av teknik Bende ch kmmunikatiner O Mat ch måltid Hälsa ch livskvalitet Medbrgarnas kunskap, värderingar ch attityder Ett Äldreplitiskt prgram för Ulricehamns kmmun ska vara framtaget senast 2016. Prgrammet ska, förutm innehålleti detta mäldkument, kmpletteras med strategier inm de mråden sm måldkumentet beskriver: Mål Äldre ska få tjänster av gd kvalitet, känna sig delaktiga ch bli bemötta med respekt. Övergripande mål ll
Visin ch mfildkumentet är framtaget ch gdkänt 2014-06-04 av fullmäktiges beredning för välfärd: Peder Danesved (FP), beredningsledare " ' " i;. i i Leif Dahl (S), vice beredningsledare Rlf Sjölin (C) Marianne Henningssn (C) Göte Öberg (M) Richard Hallifax (M) Gunnar Sctt (S) Anna Grandin (S) Ingela Widell (KD) Sekreterare: Göran Gynnem På bilden saknas Göte ch Ingela Mer infrmatin/kntaktuppgifter fi11ns på www.u11'ice11amn.se/be1'edningvéiif'zird 12
/ '..r I/I.L.-/_).IJl, JN /1-~ -_.-. l. f J r l, r r ha. l : l _,.' ULRICEI-IAMNS f t. i1..\ "j A h ','I.L- :V. f; - -1. KOMMUN l//7"'«7/w* ö? 2014-12-09 Kmmunstyrelsen Yttrande över måldkument m framtidens äldremsrg Dnr 2013.0173 Sammanfattning Beredningen för välfärd fick i juni 2013 uppdraget av fullmäktige övergripande mål för kmmunens äldremsrg. att ta fram 4-5 Beredningen var i juni 2014 klara med förslag till måldkument sm benämns "Visin ch måldkument för äldrefrågr i Ulricehamns kmmun -Att leva ett gtt liv hela livet". Kmmunstyrelsens ska enligt gällande rutin lämna ett yttrande till kmmunfullmäktige inför fullmäktiges beslut m antagande av måldkumentet. Yttrandet skall behandla måldkumentet utifrån laglighet, eknmi samt knsekvens. Förslag till beslut Kmmunstyrelsen föreslås att sm yttrande till kmmunfullmäktige gdkänna föreliggande måldkument. Kmmunfullmäktige föreslås vidare ge kmmunstyrelsen utgångspunkt i de delar sm rör äldremsrgsverksamhet en ny äldremsrgsplan för periden 2016~2019. uppdraget att med i måldkumentet ta fram Ärendet Beredningen för välfärd fick i juni 2013 uppdraget av fullmäktige övergripande mål för kmmunens äldremsrg. att ta fram 4-5 Beredningen var i juni 2014 klara med förslag till måldkument sm benämns "Visin ch måldkument för äldrefrågr i Ulricehamns kmmun -Att leva ett gtt liv hela livet". Kmmunstyrelsens ska enligt gällande rutin lämna ett yttrande till kmmunfullmäktige inför fullmäktiges beslut m antagande av måldkumentet. Yttrandet skall behandla måldkumentet utifrån laglighet, eknmi samt knsekvens. Pst Ulricchnnins kmmun. Kmmunstyrelsens Förvaltning. 523 86 Ulricehamn 7]}: 0321-59 50 00 (vx) E pmrscrnmun@ulricel1:mm.se Dzlrr-/miww\a:{1lricchen1n1.sc
U'\U'lJ>-L-Jl\J 1 Enligt uppdraget skulle nytt måldkument mfatta de mråden sm ingår i senast antagen äldremsrgsplan (gällde 2005-2010). Detta har beredningen inte till alla delar följt då man valt att ta upp målmråden sm ligger utanför kmmunens egen äldremsrgsverksamhet. Beredningen fick stöd för sitt inriktningsval partigrupperna yttrade sig i vägledningsdebatten i fullmäktige. när Måldkumentet innehåller således beskrivningar av sex målmråden/målbilder sm anger vilka behv, utmaningar persner i vår kmmun: ch möjligheter. Medbrgarnas kunskap, värderingar. Hälsa ch livskvalitet sm finns för gruppen äldre ch attityder. Mat ch måltid.bende ch kmmunikatiner. Utveckling av teknik. Äldremsrgen -framtidens gda arbetsplats Efter genmgång av målmråden frmulering av Visin: lämnar beredningen följande förslag till Äldre ska känna sig trygga i sin vardag ch leva ett så gtt liv sm möjligt, hela livet! Aldre ska få tjänster av gd kvalitet, känna sig delaktiga ch bli bemötta med respekt. Och sm ett Mål anges: Ett Äldreplitiskt prgram för Ulricehamns kmmun ska vara framtaget senast 2016. Prgrammet ska, förutm innehållet i detta måldkument, kmpletteras med strategier inm de mråden sm måldkumentet beskriver. Ett Äldreplitiskt prgram ska enligt beredningen sedan kunna fungera sm ett vägledande styrdkument i 10-15 år i alla planeringsfrågr sm rör äldre ch ligga till grund för framtagande Förvaltningen utifrån av strategier har granskat ch handlingsplaner. måldkumentet aspekterna laglighet, ch vill lämna följande kmmentarer eknmi samt knsekvens. Laglighet Måldkumentet innehåller laglighetssynpunkt. För tydlighetens inga förslag eller frmuleringar skull kan nämnas, i avsnittet "Bende sm är tveksamma ur ch kmmunikatiner", att kmmunen har en skyldighet, enligt scialtjänstlagen, att verka för att äldre får möjlighet att leva ch b självständighet under trygga förhållanden ch ha en meningsfull tillvar i gemenskap med andra. När det gäller den fta diskuterade frågan m byggande av Trygghetsbenden så är det inte en skyldighet för
kmmunen att tillse att dessa kmmer till, däremt har kmmunen en laglig möjlighet att kunna agera mer aktivt m man så önskar. Eknmi Måldkumentet beskriver lika målmråden där man pekar på lika utvecklingsmöjligheter. Några exempel på detta är: - Äldre medbrgare ska ha tillgång till enkel ch tydlig infrmatin Kmmunen behöver utveckla spetskmpetens inm demensmrådet (t ex genm bildande av särskilda resursteam) - Kulturella inslag i vardagen behöver göras mer tillgängliga Satsning på mer hemlagad mat ch ökad användning av närprducerade, färska ch eklgiska råvarr - Kllektivtrafiken ska fungera både i stad ch på landsbygd (t ex att införa en servicelinje) - Utveckling av användandet av ny teknik Dessa förslag ch andra sm mnämns i måldkumentet är ganska vagt frmulerade ch kräver ytterligare utredning ch precisering för att kunna kstnadsberäknas. Med hänvisning ckså till hur föreliggande måldkument är frmulerat ch beredningens förslag att senast till 2016 kmplettera föreliggande måldkument med strategier inm varje delmråde, drar vi slutsatsen att det i detta skede inte behöver göras några kstnadsberäkningar. Det kan istället bli aktuellt i nästa steg m uppdrag lämnas m framtagande av förslag till strategier av någn typ, t ex kan detta ske i en Äldremsrgsplan. Då behöver de lika åtgärdsförslagen preciseras ch ett bra underlag tas fram för plitiska pririteringar ch beslut m knkreta handlingsplaner framöver. I Vad sm kan påpekas när det gäller de eknmiska aspekterna till föreliggande måldkument så är det flera av de utvecklingsförslag sm lyfts fram sm helt eller delvis kmmer att kunna genmföras inm äldremsrgen ch andra berörda verksamheter i den löpande verksamhetsutvecklingen. Dessa åtgärder kmmer då att finansieras inm rdinarie verksamhetsramar. Andra utvecklingsförslag kräver samarbete med andra verksamheter sm kstenheten ch IT men det kmmer ckså att krävas andra samarbeten sm samhällsbyggnad ch STUBO eftersm det är välfärdsfrågr för kmmunens medbrgare vare sig de använder äldremsrgens specifika tjänster eller sm medbrgare i strt. l Knsekvenser Det sm inte är helt tydligt i måldkumentet är att utefter beflkningsprgnsen fram till 2025 sm visar på en kraftig ökning i åldern över 65 år ch särskilt över 80 år kräver andra åtgärder ch resurser sm äldremsrgen kan tänkas behöva i frm av eknmiska medel men även kmptens för att kunna möta dessa äldre. Ökad livslängd berr på en förbättrad allmänhälsa där sjukligt tillstånd kmmer allt senare i livet. Man tenderar att leva längre med krniska sjukdmar då dessa medicinskt allt bättre går att kntrllera. Sammantaget ger detta en ökning av antalet mycket gamla persner med flera krniska tillstånd samtidigt. Detta genererar resurskrävancle ch avancerade sjukvårdande insatser i hemmet men sannlikt under mer begränsad tid men även på särskilt bende. Det trligt att färre än idag kmmer ha behv av hemtjänst ch särskilt bende under sin yngre
äldre-tid. I den så kallade "tredje åldern" lever senirer ett aktivt liv med resr ch upplevelser. Bendestruktur för denna grupp av äldre multisjuka ch en allt högre andel demenssjuka kmmer även frtsättningsvis att vara särskilda benden med specialistkmpetens. Precis sm måldkumentet tar upp kmmer persner i arbetsför ålder minska varför det ställer ökade krav på kmmunen sm en gd framtida arbetsplats för att rekrytera kmptent persnal ch säkerställa vårdkvaliteten enligt lag. När det gäller beredningens målförslag m att detta måldkument med kmplettering ch framtagande av strategier ska utgöra grunden för ett äldreplitiskt prgram, samt att detta ska gälla 10-15 år framåt, ställer vi ss tveksamma till. Behvet av att ta fram strategier ch handlingsplaner finns men bör i första hand inriktas på kmmunens egen äldremsrgsverksamhet. Ett förslag utifrån detta är då att innehållet i måldkumentet ska utgöra underlag för framtagande av en ny Äldremsrgsplan. Den senaste äldremsrgsplanen tgs fram för periden 2005-2010 ch verksamheten ser idag behv av en ny samlad plan sm stöd för verksamhetens utveckling. En sådan plan kmmer att innehålla delar sm rör dimensinering av antalet särskilda bendeplatser, krttidsplatser men kmmer ckså innehålla riktlinjer för utveckling av flera mråden sm tas upp i föreliggande måldkument. En ny Äldremsrgsplan föreslås gälla för en perid m fyra år, 2016-2019. Den kmmer ckså att mfatta eventuella mål för äldremsrgen sm finns med i kmmande kmmunalplitiskt handlingsprgram. Att denna fyraårsperid inte ligger parallellt med plitisk mandatperid ser vi sm en fördel, då nya plitiker i kmmunstyrelsen ch kmmunfullmäktige ges bättre förutsättningar att kunna sätta sig in i verksamheten ch aktuella frågeställningar ch därigenm kan påverka innehållet i den plan sm ska styra verksamheten under tre år av fyra under en mandatperid. Före nästa fyraårsperid föreslås äldremsrgsplanen sedan utvärderas ch revideras (2019) för att sedan kunna gälla sm styrdkument för en ny perid. Sammanfattningsvis ställer sig förvaltningen bakm föreliggande måldkument sm vi bedömer kan utgöra ett bra underlag för framtagande av en ny Aldremsrgsplan. Carita Brvall Angela Madsen Jnssn Chef välfärd, lärande ch samhällsutveckling T f verksamhetschef äldremsrg Handläggare: Göran Gynnem