REMISSAMMANSTÄLLNING Förslag till Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025
Inledning Förslag till Regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025 har remissbehandlats under perioden 27 juni-18 september 2013. Det gäller även Förslag till miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Remissförslagen har också funnits tillgängliga på Region Hallands hemsida under remisstiden. Inkomna remissyttranden på planförslaget och förslag till MKB har sammanställts och kommenteras i denna sammanställning. Region Halland, Avdelningen för Infrastruktur November 2013
1. Statliga myndigheter Trafikverket Trafikverket noterar att regionen upprättat en plan som väl överensstämmer med regeringens direktiv och med de förutsättningar som givits planarbetet. Det framgår tydligt att Regionen har en ambition att arbeta utefter fyrstegsprincipen i sitt fortsatta arbete, vilket Trafikverket uppmuntrar. Trafikverket efterlyser dock ett bredare fokus på samhällsplanering i planen. De menar att samhällsplanering är en viktig utgångspunkt och ett verktyg för att hitta effektiva och långsiktiga hållbara lösningar som gynnar samhället i stort. Trafikverket ser positivt på att åtgärder i alla steg i fyrstegsprincipen finns representerade i planförslaget och att medel till steg 1-2 åtgärder finns avsatta. Trafikverket undrar dock om det finns medel till steg 1-2 åtgärder inom samtliga potter? Trafikverket uttrycker att ansvarsfördelningen för steg 1 och 2 åtgärder är oklar vilket de upplever gör det svårt att avgöra hur mycket av medlen som går till dessa åtgärder. Trafikverket ser gärna en skrivning om att steg 1-2 åtgärderna ofta genomförs i samverkan mellan flera parter. Trafikverket efterfrågar ett tydliggörande kring medlen till åtgärder för ökad cykling. Hur mycket medel från Regional plan avsätts till Kattegattleden och hur mycket går till andra typer av åtgärder för cykling samt vilka åtgärder är det som avses? Trafikverket önskar även en tydligare redovisning av planer och utbyggnad av Kattegattleden, ungefärlig sträckning, vilka sträckor som är utbyggda, vilka som är under utbyggnad respektive planering. Enligt Trafikverket framgår det inte ur den regionala planen hur Region Halland ser på den långsiktiga utvecklingen för näringslivets transporter och hur planen kan nyttjas för att främja näringslivets transporter i ett långsiktigt perspektiv. Trafikverket undrar även om medlen för ett hållbart transportsystem kan användas för åtgärder som främjar godstrafiken. De bör i så fall förtydligas. Trafikverket ser det som positivt att Region Halland avsatt medel för åtgärdsvalsstudier, det visar på förståelse kring den nya ekonomiska och fysiska planeringsprocessen för vägar och järnvägar. Trafikverket ser fram emot att föra en fortsatt dialog med regionen kring urval och prioritering av genomförandet av åtgärdsvalsstudier. Trafikverket önskar även var med i arbetet med att identifiera och förtydliga de tillkommande behoven som kan bli aktuella under planperioden, hur medlen ska användas. Trafikverket noterar att det inte finns några medel avsatta för enskilda vägar och vill uppmärksamma regionen på att det kan uppkomma behov för åtgärder på de enskilda vägarna som inte är finansierade under planperioden 2014-2025. Trafikverket föreslår att planen förtydligas med en text hämtad ur förslaget till Nationell plan 2014-2025 om hur arbetet med framtagandet av kostnadskalkyler för de namngivna investeringarna gått till.
MKB Trafikverket skriver om miljökonsekvenser att planen till stora delar fokuserar på åtgärder för ökad kollektivtrafik och cykel vilket särskilt ur klimatsynpunkt är bra, men i MKB:n saknas det en tydlighet kring hur stort gapet mellan målen för CO2 och nuläget är. För målbilden hälsa saknas delvis de positiva delarna som planen kan leda till. För målbilden landskap saknas en beskrivning av det karaktäristiska för landskapet i Halland. I planen är det otydligt hur steg 1 och 2 åtgärder ska hanteras och i MKB:n omnämns inte dessa åtgärder, åtminstone inte som en åtgärdskategori. Kommentar: Planen har kompletterats med förtydligande kring hur mycket medel som föreslås avsättas för steg 1-2 åtgärder och användning av dessa medel. Medel ur regional plan till steg 1-2 åtgärder ska användas i samverkan med flera andra parter. I planen föreslås totalt 120 miljoner kronor till åtgärder för att främja ökad cykling. Finansiering från regional plan till utbyggnad av Kattegattleden ingår i dessa medel. Trafikverket och berörda kommuner ansvarar för kostnadsbedömningar för återstående sträckor och att uppgifterna är så tillförlitliga som möjligt. Planförslaget kompletteras med den bedömda finansieringen ur regional plan. Flera av de namngivna väg- och järnvägsobjekten i planen gynnar näringslivets transporter, ex dubbelspårsutbyggnad på Västkustbanan, Industrispår Falkenberg med kombiterminal. De föreslagna Pottmedel för ett hållbart transportsystem gäller såväl åtgärder för person- som godstransporter på det regionala vägnätet. Planen kompletteras i bilaga 1 med Trafikverkets text om framtagande av kostnadskalkylerna. RH ser också fram emot att föra en fortsatt dialog med Trafikverket kring urval och prioritering av genomförandet av åtgärdsvalsstudier. Utifrån de stora brister som finns i transportsystemet i Halland och den tilldelade statliga infrastrukturmedlen i regional plan, har RH valt att prioritera andra mer angelägna satsningar i planförslaget. MKB: En miljöbedömningstabell har tillförts MKB. RH tar inte fram en GAP-analys för regional plan. Det är åtgärder både i nationell plan och regional plan som påverkar CO2 utsläppen i Halland och hur stort gapet är till målen. Kommunala infrastrukturåtgärder är också viktiga i sammanhanget. Planförslaget innehåller till övervägande del medel till att vårda och optimera befintligt transportsystem. Endast två objekt (Inre kustvägen och Väg 940 Rösan-Forsbäck) innebär nya vägsträckningar som påverkar landskapet och detta framgår i MKB för respektive vägobjekt. MKB för regional plan kompletteras inte i detta skede med en beskrivning av det karaktäristiska för landskapet i Halland. Medel avsätts för steg 1-2 åtgärder och MKBn har kompletterats med detta.
Länsstyrelsen Hallands Län Länsstyrelsen konstaterar att den Regionala planen inte uppfyller de transportpolitiska målen i den delen som rör miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och inte heller bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås (hänsynsmålet). De menar att på så sätt säkerställs inte heller en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Länsstyrelsen anser att en regional infrastrukturplan bör relatera till den regionala klimat- och energistrategin som upprättades 2010 av Länsstyrelsen i Halland. Länsstyrelsen anser dock att föreslagna åtgärder uppfyller de transportpolitiska målen i övrigt. Länsstyrelsen tror precis som Region Halland att genom att räta ut och snabba upp linjer kommer fler attraheras av att arbetspendla kollektivt. Länsstyrelsen anser dock att det är viktigt att beakta att fler grupper än den arbetsföra delen av befolkningen är beroende av bra utbyggd kollektivtrafik exempelvis äldre personer. Länsstyrelsen menar att bedömningen av planen är något defensiv vad gäller jämställt samhälle. Insatser för ökad turtäthet och tillgänglighet gynnar jämställdheten och lika möjligheter till resande för hela befolkningen. Länsstyrelsen skriver att i Skånes Tågstrategi 2037 redovisas förslag som gäller utveckling av tågtrafik Hässleholm-Halmstad (med stopp i bl a Knäred och Veinge) samt Ängelholm-Halmstad (med stopp i bl a Laholm, Eldsberga, Trönninge). Länsstyrelsen menar att det i strategin för Halland saknas tydliga förslag på hur man avser utveckla dessa sträckningar efter det att tunneln genom Hallandsås är klar 2015. Länsstyrelsen yttrar sig även över kollektivtrafikens biljettsystem och anser att det bör vara samma från operatör till operatör och över länsgränser och kanske till och med att det borde finnas ett nationellt enhetligt system för biljetthantering och biljettköp. MKB I övrigt noterar Länsstyrelsen att det inte finns rimliga alternativ till den regionala infrastrukturplanen som en del av miljöbedömningen. Länsstyrelsen godtar dock att nollalternativet kan beaktas som ett rimligt alternativ i denna planen. Länsstyrelsen säger även att det i miljökonsekvensbedömningen hänvisas till att det ska finnas hotade arter redovisade på de olika objekten i kartbilagorna men menar att något sådant skikt över hotade arter finns ej med. Kommentar: Regional infrastrukturplan innehåller prioriterade åtgärder för den regionala transportinfrastrukturen. När det gäller satsningar på järnvägar framgår av planen att Västkustbanan är den mest prioriterade satsningen med dubbelspår hela sträckningen. 40 miljoner kronor har också avsatts till samfinansiering för de tre f d länsjärnvägarna. Fortsatta utredningar för visa var satsningarna har störst nytta. Målbild för kollektivtrafiken år 2030 framgår av det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikens biljettsystem är inte en fråga för Regional infrastrukturplan.
MKB: RH har samrått med länsstyrelsen om behov av och avgränsningen av MKB samt förslag till alternativ. I länsstyrelsen yttrande angående MKB framförs inga synpunkter på nollalternativet. Eftersom länsstyrelsen godkänner att nollalternativet kan beaktas som ett rimligt alternativ föreslås inga ändringar. Kartredovisningen i MKB ses över. Statens Folkhälsoinstitut Inga synpunkter Tillväxtverket Avstår från att yttra sig i ärendet Transportstyrelsen Avstår från att lämna synpunkter 2. Grannregioner/Kommunalförbund Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen ser positivt på Hallands läns strategiska inriktning och anser att huvuddragen i planförslaget ligger väl i linje med Västra Götalands målsättningar för hållbar regional utveckling. Västra Götalandsregionen menar att det är viktigt att åtgärda flaskhalsar i transportsystemet och genomföra punktinsatser som ger stor nytta och samtidigt förbättrar tillgängligheten på utvalda regionala stråk. Några av Västra Götalands planförslags utpekade stråk berör Halland, det är stråket Varberg Mark Borås och stråk Kungsbacka Göteborg Alingsås/Sollebrunn. Delar av dessa stråk finns även prioriterade inom Hallands planförslag. Västra Götalandsregionen vill understryka vikten av att även fortsättningsvis prioritera åtgärder i de länsöverskridande stråken. Västra Götalandsregionen skriver att det är av stor vikt att dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan fullföljs, både för Västsverige men även nationellt. En snabb järnväg mellan Oslo Göteborg Malmö/Köpenhamn bidrar till ekonomisk tillväxt för hela landet och är ett steg mot hållbart resande i Västsverige. Dubbelspårsutbyggnaden genom Varberg är viktig för att stärka den regionala pendlingen på spår.
Västra Götaland ser mycket positivt på att Hallands läns satsning på att samfinansiera Viskadalsbanan. Även i Västra Götalandsregionens planförslag har det avsatts medel till samfinansiering av järnväg i nationell plan där bl a Viskadalsbanan är prioriterad. Västra Götaland ser mycket positivt på Hallands läns avsättning av pottmedel för ett hållbart transportsystem, med särskild fokus på åtgärder för ökat kollektivtrafikresande samt ökad cykling. Viktiga utgångspunkter för Västra Götalands vägåtgärder har varit att främja sysselsättning och hållbar tillväxt. Satsningen på väg 940 Rösan Forsbäck inom Kungsbacka kommun har betydelse för arbetsresor inom kommunen samt för pendling i första hand till Göteborgsområdet. Kommentar: RH deltar VGRs syn på att det är av stor vikt att dubbelspårsutbyggnaden på Västkustbanan fullföljs. I planen föreslås 40 miljoner kronor att avsättas för samfinansiering nationell plan gällande åtgärder för att höja standarden på de tre f d länsjärnvägar i Halland. RH genomför 2013-2014 behovskartläggning och analys i dessa tre stråk. Analysen kommer ligga till grund för en diskussion med grannlänen om var regionala infrastruktursatsningar på järnväg gör mest nytta. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GR ser positivt på planförslagets strategiska inriktning och prioritering och stödjer planförslaget. GR menar att utbyggnad av Västkustbanan till dubbelspår och funktionella resecentra utmed Västkustbanestråket gynnar vår gemensamma bostads- och arbetsmarknadsregion. GR skriver i sitt yttrande att det utöver hållplatser och tillgänglighet krävs depåer för fordon och menar att det är angeläget att utreda lokalisering och avsätta medel för dessa. GR instämmer i att Västkustbanan är ett intensivt pendlingsstråk och fyller en viktig funktion för person- och godstrafik. Västkustbanan är en förutsättning för att få skapa en bra järnvägsförbindelse mellan Oslo Göteborg Köpenhamn och förbättra den internationella tillgängligheten för Västsverige. GR skriver även att de ser fram emot fortsatt samarbete och dialog med Region Halland kring samordning och utveckling av Kungsbacka kommun då Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund. Kommentar: RH deltar GRs syn på att dubbelspårsutbyggnad på Västkustbanan och funktionella resecentra gynnar utveckling av gemensamma bostads- och arbetsmarknad. Av den anledningen avsätts totalt 292 miljoner kronor i regional plan för samfinansiering till nationell plan för järnvägsåtgärder. Behovet av depåer kan behöva utredas. Initiativet kan komma från regionalt håll men ansvaret fördelas på flera parter. Det bör i så fall ske tillsammans med Trafikverket för att spegla både det regionala och nationella behovet. Samtliga större operatörer bör också höras i en sådan utredning.
Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund Boråsregionen delar Region Hallands syn på de f d länsjärnvägarna dvs att behovet av åtgärder för att höja och återställa standarden på de järnvägar som är viktiga för regiontrafik är stort och att det är nödvändigt att i regional plan finansiera delar av upprustning där det finns stora behov. För Boråsregionen är Viskadalsbanan av särskilt intresse. Boråsregionen skriver att Region Halland avser att anslå 40 miljoner kronor till länsjärnvägarna åren 2024-2025. Enligt Boråsregionen bör insatser på länsjärnvägarna genomföras betydligt tidigare. Boråsregionen påpekar att Region Halland i systemanalysen under stråket 3 Viskadalsstråket Varberg Borås nämner en ambition om Trafikstyrningssystem som tillåter tätare trafik. Boråsregionen delar Region Hallands ambition om Trafikledningssystem men vill påpeka vikten av fullgoda drift- och underhållsåtgärder innan ERTMS kan bli aktuellt. Boråsregionen ser positivt på att planen föreslår busstrafik på Rv. 41 och säger att buss och järnväg skall vara komplement till varandra. Boråsregionen delar Region Hallands uppfattning om att Falkenberg Borås är ett prioriterat stråk. Berörda kommuner har pekat på den alltmer tydliga framväxten av en Ätrastig. Enligt Boråsregionen bör Ätrastigen, Falköping Falkenberg uppgraderas till riksväg och ges en gemensam numrering och beteckning rv 46. Boråsregionen menar att det i systemanalysen redovisade stråket Falkenberg Ullared Borås bör ändras till att istället redovisa Ätrastigen. Kommentar: I planen föreslås 40 miljoner kronor att avsättas för samfinansiering nationell plan gällande åtgärder för att höja standarden på de tre f d länsjärnvägar i Halland. RH genomför 2013-2014 behovskartläggning och analys i dessa tre stråk. Analysen kommer ligga till grund för en diskussion med grannlänen om var regionala infrastruktursatsningar på järnväg gör mest nytta och när i tid de kan genomföras. Behov av regionala infrastrukturåtgärder är avhängigt regionala satsningar på regionaltågstrafik på banorna. I Halland finns det busstrafik på väg 41 mellan orterna Varberg och Veddige. För den genomgående kollektivtrafiken Varberg-Mark-Borås finns tågtrafik. Stråket Falkenberg-Falköping består av flera vägnumreringar och är ingen riksväg med gemensam numrering. Ingen ändring till Ätrastigen i Regional systemanalys föreslås i nuläget. Region Skåne Regionala tillväxtnämnden Nämnden ser väldigt positivt på att Region Halland i planen tydligt uttalar betydelsen av Västkustbanan och att den byggs ut med ökad kapacitet samt att dubbelspåret genom Varberg kommer till stånd. Region Skåne ser positivt på den samverkan som finns mellan regionerna i utvecklingen och genomförandet av tågtrafiken på Västkustbanan. Region Skåne skriver i sitt yttrande att betydande investeringar har gjorts i Skåne och Halland på riksväg 15 (Tvärleden). Därigenom har en gen förbindelse etablerats mellan västra Blekinge, Norra
Skåne och Västkusten. Det återstår vissa avsnitt som fortfarande har låg standard. Region Skåne påpekar att Region Hallands förslag inte innehåller några förslag till ytterligar åtgärder på vägen. Region Skånes förslag innehåller en åtgärdsvalsstudie och att beredskap finns att använda vissa pottmedel för åtgärder. Pågatågstrafik förbereds på Markarydsbanan och trafik kommer att startas på delen mellan Hässleholm och Markaryd i december 2013. Region Skåne skriver att innan Regionen fattade beslut om trafiken och om investeringarna i infrastrukturen tillskrevs Region Halland/Hallandstrafiken angående en fortsättning av trafiken från Markaryd till Halmstad. Enligt Region Skåne bekräftade Hallandstrafiken att man hade en positiv grundinställning till genomgående trafik på Markarydsbanan och att man omgående skulle ta tag i en förankringsprocess. Region Skåne ser det som oroväckande att Region Halland inte har med några kapacitetsåtgärder på Markarydsbanan i förslaget till Regional plan. Region Skåne menar även att en kapacitetsutbyggnad med minst en ny mötesstation i Halland är nödvändig för en någorlunda frekvent regionaltågstrafik. Region Skåne anser att genomgående regiontågstrafik Hässleholm-Markaryd-Halmstad är viktig för att utveckla berörda regioner och innebär en betydligt bättre samlad trafikekonomi än lokal Pågatågstrafik på enbart sträckan Hässleholm-Markaryd. Kommentar: Namngivna vägobjekt är de objekt som är utredda, planeras byggstartas inom 1-3 år och som kostar mer än 25 miljoner kronor. RH har inte avsatt medel till väg 15 som ett namngivet vägobjekt. Andra åtgärder de närmsta åren har prioriterats högre. I övrigt finns Pottmedel där medel för kommande namngivna vägobjekt ingår. Prioritering av återstående brister sker inför nästa planeringsomgång. Under 2013 har RH deltagit en studie för stråket Hässleholm Halmstad, där Markarydsbanan ingår. Stråkstudien har utrett vilka resbehov för vardagsresor som finns i stråket och vilka möjligheter som finns att trafikera sträckan Halmstad Markaryd - Hässleholm med kollektivtrafik, såväl buss som tåg. Utredningen identifierar även de infrastrukturinvesteringar som krävs i Halland för att tågtrafik för arbetspendling ska kunna komma till stånd. Denna investering inkluderar tre stationslägen i Halland och mötesspår. Sammantaget beskriver utredningen halländska infrastrukturinvesteringar på ca 200-230 miljoner kronor. Infrastruktursatsningar behövs även utanför Halland och till detta ska läggas ännu outredda behov av investeringar på Hässleholms och Halmstads bangårdar. Analysen av resbehovet visar att det finns ett behov av regional kollektivtrafik i stråket men att det kan tillgodoses med buss under överskådlig tid. RH genomför 2013-2014 stråkstudier som innehåller behovskartläggning och analys av de stråk där det finns f d järnvägar. Dessa stråkstudier är tillsammans med andra utredningar är ett planeringsunderlag för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet Södra Småland skriver att ur ett regionalt perspektiv är relationen mellan Halland och Kronoberg mycket viktig då en stor del resande sker mellan länen och vidare, Rv 25 är en viktig väg för att vägnätet ska fungera från Kalmar i öst till Halmstad i väst. Regionförbundet Södra Småland menar att en stor satsning på järnvägsnätet och Pågatågsstationer de senaste åren har möjliggjort att
invånarna i Skåne, Kronoberg, Jönköping och Blekinge har fått förhöjd kvalité på sitt resande. De menar också att de nya Pågatågsstationerna kommer innebära tidseffektivitet, hållbart resande och en regional utveckling som sträcker sig i hela södra Sverige. Regionförbundet Södra Småland menar att Markarydsbanan är ett exempel på en satsning där Kronoberg och Skåne gemensamt har valt att investera för den framtida tågtrafiken i syfte att på sikt öka resandet mellan regionerna från Skåne till Halland. Enligt Regionförbundet Södra Småland har Markarydsbanan stor betydelse för kontakten mellan Halland/Västkustbanan och Nordöstraskåne/Blekinge och en satsning inom den Halländska sidan skulle för Hallands del innebära en utvidgning av arbetsmarknaden mot Markaryd/Hässleholm/Kristianstad och vara positivt för utbytet mellan lärosätena. Regionförbundet södra Småland anser därför att det vore av vikt om Region Halland i sin infrastrukturplan tog tillvara på denna möjlighet att utveckla regionaltågstrafiken och bidra till en hållbar regional utveckling. Kommentar: Under 2013 har RH deltagit en studie för stråket Hässleholm Halmstad, där Markarydsbanan ingår. Stråkstudien har utrett vilka resbehov för vardagsresor som finns i stråket och vilka möjligheter som finns att trafikera sträckan Halmstad Markaryd - Hässleholm med kollektivtrafik, såväl buss som tåg. Utredningen identifierar även de infrastrukturinvesteringar som krävs i Halland för att tågtrafik för arbetspendling ska kunna komma till stånd. Denna investering inkluderar tre stationslägen i Halland och mötesspår. Sammantaget beskriver utredningen halländska infrastrukturinvesteringar på ca 200-230 miljoner kronor. Infrastruktursatsningar behövs även utanför Halland och till detta ska läggas ännu outredda behov av investeringar på Hässleholms och Halmstads bangårdar. Analysen av resbehovet visar att det finns ett behov av regional kollektivtrafik i stråket men att det kan tillgodoses med buss under överskådlig tid. RH genomför 2013-2014 stråkstudier som innehåller behovskartläggning och analys av de stråk där det finns f d järnvägar. Dessa stråkstudier är tillsammans med andra utredningar är ett planeringsunderlag för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Landstinget i Jönköpings län/jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län menar att med åtgärderna på Halmstad Nässjöbanan finns en potential för ökad integrering mellan Halland och angränsande region. De menar att en förbättrad infrastruktur på järnvägssidan underlättar för framtida trafiklösningar med attraktivare tågtrafik på sträckan Värnamo Halmstad, vilket i sin tur ger alternativ resväg för länet till Malmö Köpenhamnsregionen. Landstinget har inget att erinra gentemot de presenterade åtgärderna i Hallands regionala infrastrukturplan. Kommentar: I planen föreslås 40 miljoner kronor att avsättas för samfinansiering nationell plan gällande åtgärder för att höja standarden på de tre f d länsjärnvägar i Halland. RH genomför 2013-2014 stråkstudier med behovskartläggning och analys i dessa tre stråk. Analysen kommer ligga till grund för en diskussion med grannlänen om var regionala infrastruktursatsningar på järnväg gör
mest nytta och när i tid de kan genomföras. Behov av regionala infrastrukturåtgärder är beroende av regionala satsningar på regionaltågstrafiken på banorna. Region Blekinge Region Blekinge anser att förslaget till trafikslagsövergripande infrastrukturplan är väl utarbetat samt att det på ett tydligt sätt klargör vilka satsningar länet ämnar genomföra under planperioden. I Systemanalysen beskriver Region Halland att Markarydsbanan kan förlora en del av sitt värde för godstransporter när tunneln genom Hallandsåsen är klar. Region Blekinge ser däremot att banan kan ha ett värde i ökad persontrafik mellan Blekinge kustbana via Hässleholm till Halmstad och menar att längs hela denna sträcka finns flera städer och större orter som kan utgöra resandeunderlag och öka kontakterna mellan länen. Även mot bakgrund av ett minskat intresse från SJ att driva tågtrafik på Kust till Kustbanan kan sträckan Halmstad Hässleholm Kristianstad Karlskrona vara ett intressant alternativ att utveckla. Kommentar: Under 2013 har RH deltagit en studie för stråket Hässleholm Halmstad, där Markarydsbanan ingår. Stråkstudien har utrett vilka resbehov för vardagsresor som finns i stråket och vilka möjligheter som finns att trafikera sträckan Halmstad Markaryd - Hässleholm med kollektivtrafik, såväl buss som tåg. Utredningen identifierar även de infrastrukturinvesteringar som krävs i Halland för att tågtrafik för arbetspendling ska kunna komma till stånd. Denna investering inkluderar tre stationslägen i Halland och mötesspår. Sammantaget beskriver utredningen halländska infrastrukturinvesteringar på ca 200-230 miljoner kronor. Infrastruktursatsningar behövs även utanför Halland och till detta ska läggas ännu outredda behov av investeringar på Hässleholms och Halmstads bangårdar. Analysen av resbehovet visar att det finns ett behov av regional kollektivtrafik i stråket men att det kan tillgodoses med buss under överskådlig tid. RH genomför 2013-2014 stråkstudier som innehåller behovskartläggning och analys av de stråk där det finns f d järnvägar. Dessa stråkstudier är tillsammans med andra utredningar är ett planeringsunderlag för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. 3. Kommunerna i Halland Falkenbergs kommun Förslaget till regional infrastrukturplan är väl genomarbetat och ger en god överblick över transportsystemet i Halland. Falkenberg ställer sig positiva till att åtgärder i Tångarondellen för att öka tillgängligheten och framkomligheten för busstrafiken har prioriterats i planen. Kommunen är även positiv till att medel avsatts för att färdigställa Kattegattleden.
I planen ingår statlig medfinansiering i industrispår från Västkustbanan inklusive kombiterminal i Falkenberg. Bidraget till medfinansieringen har flyttats från 2016-2017 till 2018-2019. Kommunen motsätter sig inte detta, men arbetar för att få till stånd en lösning så snart som möjligt. Åtgärder på väg 153 och 154: Falkenbergs kommun ser positivt på att den regionala infrastrukturplanen innehåller tätortsåtgärder på väg 153 och väg 154 genom Ullared som ska syfta till ökad trafiksäkerhet och minskad trafik genom samhället. Falkenbergs kommun vill lyfta fram att det finns stora problem på väg 153 och väg 154 även utanför Ullared och önskar därför att medel reserverades för ombyggnad av stråken, innehållandes åtgärder som främjar trafiksäkerhet, ökad kollektivtrafik, ökad gång- och cykeltrafik samt framkomlighetsåtgärder. Falkenbergs kommun skriver även i sin remiss en önskan om att väg 153/154 skall behandlas som ett projekt med parallell byggnation. Kommentar: Åtgärder på Tångarondellen syftar till att öka tillgängligheten och framkomligheten för stationspendeln, busslinje 10. Det är en av flera fysiska åtgärder utmed busslingens sträckning då kommunen avser att genomföra åtgärder från centrum till Tångarondellen. RH och Hallandstrafiken ställer sig positiva till att delta i en Åtgärdsvalsstudie. För 2014-2016 (år 1-3) är det utredda objekt/åtgärder som finns med i planen för byggstart. Falkenbergs kommuns utredning om kombiterminalen är inte avslutad och åtgärden inte färdigplanerad för byggstart. Vägarna 153 och 154 är två av flera vägar där RH i den regionala systemanalysen har identifierat brister. Inför nästa planeringsomgång och upprättande av regional infrastrukturplan behöver ett flertal objekt (exempelvis vägarna 153 och 154) utredas genom Åtgärdsvalstudier, för att kunna vara ett underlag för diskussion och beslut om prioriteringar, vilket nämns i planförslaget. Halmstad kommun Halmstad kommun anser att Region Halland har tagit fram en infrastrukturplan som är tydlig, väl genomarbetad och lättläst. Framförallt anser de att det finns tydliga tabeller och kartmaterial i anslutning till olika avsnitt och objekt. Halmstad kommun menar att det blir tydligt att Region Halland anser att Halmstads resecentrum är en viktig åtgärd för kollektivtrafiken i Halland och att det är en stor brist att denna bytespunkt inte finns och att det är angeläget att projektet fullföljs. Halmstad kommun anser dock att det hade gett ökad styrka och trovärdighet, framförallt i samtal med den nationella nivån, om detta också hade visats i en ökad ekonomisk satsning från Region Hallands sida. Halmstad kommun ser det som positivt att en större andel av pengarna i planen avsätts för gång, cykel och kollektivtrafik samt att inte alla utbyggnader kan genomföras mellan 2014 och 2025 får anses rimligt. Däremot menar Halmstad kommun att prioriteringen måste bli tydlig. I infrastrukturplanen står att Trafikverket upprättar förslag till hur investeringarna ska prioriteras och genomföras i dialog med Region Halland och kommunerna. Utgångspunkter är främst bristanalysen i systemanalysen och det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Halmstad kommun menar att den prioritering Trafikverket skall göra måste gälla alla pengar inom potterna och att denna process
måste genomföras på ett strukturerat sätt med tydliga kriterier. Det finns t ex ingen prioritering av cykelvägar eller enskilda hållplatser. De kommunala översiktsplanerna, stråkutredningar för kollektivtrafiken fram samt Hallandstrafikens årliga trafikplan bör vara en del av analysen. Gällande Kattegattleden anser Halmstad kommun att texten i planen bör kompletteras med en kostnadsbedömning för färdigställande av Kattegattleden i Halland. Hur mycket räcker de avsatta 25 miljonerna till? Hur stor är den kostnad som Region Halland och kommunerna skall dela på för färdigställandet i Halland? Tiarps allé på väg 601 finns med i den regionala planen som ett smärre objekt. Halmstad kommun utgår ifrån att den ordning som objekten är uppställda efter i planen inte innebär någon inbördes rangordning när det gäller genomförande. Kommentar: Halmstad resecentrum är ett projekt som har stor lokal nytta liksom regional och nationell nytta. Därför har RH i regional plan totalt avsatt 110 miljoner kronor för Halmstads resecentrum och Halmstad personbangård, vilket är ca 20 % av den totala kostnaden för hela projektet. Med 110 miljoner kronor är det ett av de tre största objekten i regional plan under perioden 2010-2025. RH, som Regional kollektivtrafikmyndighet, håller på att tillsammans med Trafikverket ta fram ett arbetssätt för åtgärder av kollektivtrafikens bytespunkter. RH avser också att ta fram en regional utbyggnadsplan för cykelvägar inklusive Kattegattleden. Den kommer att tas fram i samverkan med kommunerna. Syftet är att prioritera gc-utbyggnader utifrån tydliga kriterier. Kostnaden för Kattegattleden kommer att förtydligas i planförslaget och möten med kommunerna i Halland kommer att hållas under hösten. Väg 601 (Tiarpsallén), delen mellan Tiarp och väg, är ett av de objekt som namnges som smärreobjekt under rubriken Pottmedel för ett hållbart transportsystem. Dessa objekt planeras att genomföras de första åren av planperioden. Genomförandeåret är beroende av hur långt objekten kommit i planeringen och när arbets-/vägplanerna fastställs. Objekt som föregår Tiarpsallén i sammanställningen har i nuläget kommit längre i Trafikverkets planering. Trafikverket har inlett en dialog med kommunen om planering av Tiarpsallén. Hylte kommun Hylte kommun säger att generellt kan konstateras att budgetmedlen i planen inte är tillräckligt omfattande i förhållande till de behov som finns. Planen andras ett fokus på kuststråket, och särskilt Västkustbanan som huvudsaklig led. Hylte kommun vill framhålla att länsjärnvägarna (HNJ) och tvärgående riksvägar (v26) är väsentliga för att hela Halland ska utvecklas. Hylte kommun menar att pengarna som avsätts är på för låga nivåer och ligger för långt fram i tiden. Hylte kommun pekar på att förbifart Torup väg 150 fortfarande är en åtgärd Hylte kommun vill prioritera men som inte finns med i planförslaget. Hylte kommun pekar även på att breddning av väg 26 saknas, men menar att det kan bero på att det finns med i den nationella planen.
Hylte kommun anser att särskilt viktig med hänsyn till säkerhetsaspekter förbi skola, bibliotek och vattentäkt är att få till etapp 1 av förbifart Torup. Kommentar: Väg 26 är en nationell väg och innefattas inte i regional plan. RH har i yttrande angående Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 framfört behov av åtgärder på väg 26. En satsning på trafiksäkerhetsåtgärder på väg 150 genom Torups samhälle ingår i planförslaget. Planering pågår och det är angeläget att de genomförs. På uppdrag av Trafikverket togs 2012 en översiktlig studie av effekter och kostnader fram avseende en första etapp av en förbifart Torup. Bedömningen är att nyttorna som förbifarten medför inte överstiger kostnaderna. Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun säger i sitt yttrande att resurserna som tilldelats för åren 2022-2025 är snålt tilltagna och menar att mycket äts upp av fördyringar i redan planerade projekt, inte minst det som berör Kungsbacka kommun väg 940. För att lösa problemet med för lite resurser ska åtgärdsvalsstudier och fyrstegsprincipen tillämpas för att på mer resurssnåla och effektiva sätt komma till rätta med problem och att inte alltid föreslå nybyggnation som lösning på brister i till exempel kapacitet är enligt Kungsbacka kommun bra. Kungsbacka kommun anser dock att det med modellen åtgärdsvalsstudier inte framgår hur man tar nästa steg när brister identifierats och lösningar föreslagits och upplever att det behövs mer utbildning i metodiken så att det blir ett naturligt och givande sätt att angripa problem i infrastrukturen. Framför allt gäller detta steg 1 och 2 åtgärder. Kungsbacka kommun skriver att Region Halland har avsatt 10 mkr i planen till utredningar, en summa som Kungsbacka kommun inte tror är tillräcklig under de kommande 12 åren. Kungsbacka kommun vill lyfta några projekt som enlig dem är viktiga och har betydelse för hela Västsverige. Västkustbanan Kungsbacka Göteborg Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie på hela sträckan Göteborg Malmö och konstaterar i den att det finns brister i kapaciteten på sträckan mellan Göteborg och Kungsbacka och att Trafikverket i den nationella planen skriver att bristerna på Västkustbanan in mot Göteborg kvarstår efter 2025. Kungsbacka kommun framför i sitt yttrande en rad argument till varför de anser att sträckan bör studeras vidare för att hitta lösningar för att höja kapaciteten både på kort och lång sikt. Enligt Kungsbacka kommun är det inte möjligt att utöka varken Öresundstågstrafiken eller Kungsbackapendeln med nuvarande kapacitet och skriver att om Halland vill förverkliga målbilden för tåg med en ny regionalpendel (Halmstad-)Varberg-Göteborg måste det finnas mer kapacitet på sträckan. Väg 940 sträckan Forsbäck-E6:an
Kungsbacka kommun skriver att planering för väg 940 sträckan Rösan-Forsbäck pågår just nu och kommer om allt går enligt tidplan att byggstartas 2015. För att få full utdelning på den investeringen vill Kungsbacka även att sträckan från Forsbäck-E6:an belyses genom en åtgärdsvalsstudie. Trafikplatserna vid E6:an Kungsbacka har tre trafikplatser vid E6:an, Onsalamotet, Särömotet samt Varlamotet. Kungsbacka kommun är osäkra på kapaciteten på Särö och Varlamotet och önskar att kapacitetsstudier/åtgärdsvalsstudier snarast genomförs för dessa. En kapacitetsstudie är genomförd för Onsalamotet. Kungsbacka kommun upplever dock att motets kapacitet inte är tillräcklig i alla delar och tror att med smärre trimningsåtgärder skulle en del problem kunna lösas. Ett sätt att öka resurserna till infrastrukturen är genom lokal eller regional medfinansiering. Kungsbacka kommun ser det som angeläget och nödvändigt att samfinansiera Varbergstunneln men att regioner ska bekosta upprustning av regionala järnvägar är att gå ett steg för långt i medfinansieringen. Kungsbacka kommun anser det inte rimligt att 25 % av planens medel går tillbaka till staten i form av regional medfinansiering. Den regionala planen föreslår att utbyggnad av cykelbanor längs statlig väg ska medfinansieras av kommunerna till 50 %. Kungsbacka kommun ställer sig positiva till detta system men undrar dock över hur prioriteringen av utbyggnad av cykelbanor går till och önskar att en prioriteringslista liknande den som finns för utbyggnad av hållplatserna tas fram så kommunerna kan planera utifrån en tänkt utbyggnadstakt. De ser det även som viktigt att inte Kattegattledens utbyggnad stjäl resurser och kraft från andra angelägna utbyggnadsprojekt. Kommentar: RH har i yttrande till Förslag till nationell plan framfört behovet att Trafikverket studerar kapacitetsbehovet på Västkustbanan på sträckan Kungsbacka-Göteborg. Det är angeläget att sträckan inte är en flaskhals när Västlänken är färdig och ska börja trafikeras. E6:an är en nationell väg och omfattas av Nationell plan. Trafikverket har i Förslag till nationell plan föreslagit en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för kapacitet på E6:an och trafikplatserna. RH ser positivt på att en ÅVS genomförs och har framfört till Trafikverket att det är en angelägen fråga. I planen avsätts medel till åtgärder på väg 940, sträckan Forsbäck-E6. Trafikverkets studier får visa på omfattningen av åtgärderna. Jämfört med gällande regional plan innehåller planen ett nytt samfinansieringsobjekt till nationell plan. 40 miljoner kronor föreslås avsättas för åtgärder på f d länsjärnvägar som skulle gynna regionaltågstrafiken och regionförstoring. Sedan tidigare innehåller planen samfinansieringsmedel till dubbelspårsutbyggnaden av Västkustbanan, vilket är ett mycket angeläget projekt. RH avser att ta fram en regional utbyggnadsplan för cykelvägar inklusive Kattegattleden. Den kommer att tas fram i samverkan med kommunerna. Syftet är att prioritera gc-utbyggnader utifrån tydliga kriterier. Kostaden för Kattegattleden kommer att förtydligas i planförslaget och möten med kommunerna i Halland kommer att hållas under hösten.
Laholms kommun Laholms Kommun tillstyrker förslaget till regional infrastrukturplan för Halland 2014-2025. Laholms Kommun rekommenderar Region Halland att fördjupa systemanalysen avseende Markarydsbanans utvecklingsmöjligheter och utreda möjligheterna att inleda tågtrafik inom de ramar som nuvarande infrastruktur medger. Kommunen har i tjänsteskrivelse inget att erinra mot de prioriteringar och objektsval som planen innehåller och är införstådda med de knappa ekonomiska ramar som gäller för länet. Dock vill kommunen lämna några synpunkter på den regionala systemanalysen. Kommentar: Synpunkterna på Regional systemanalys har beaktats. Under 2013 har RH deltagit en studie för stråket Hässleholm Halmstad, där Markarydsbanan ingår. Stråkstudien har utrett vilka resbehov för vardagsresor som finns i stråket och vilka möjligheter som finns att trafikera sträckan Halmstad Markaryd - Hässleholm med kollektivtrafik, såväl buss som tåg. Utredningen identifierar även de infrastrukturinvesteringar som krävs i Halland för att tågtrafik för arbetspendling ska kunna komma till stånd. Denna investering inkluderar tre stationslägen i Halland och mötesspår. Sammantaget beskriver utredningen halländska infrastrukturinvesteringar på ca 200-230 miljoner kronor. Infrastruktursatsningar behövs även utanför Halland och till detta ska läggas ännu outredda behov av investeringar på Hässleholms och Halmstads bangårdar. Analysen av resbehovet visar att det finns ett behov av regional kollektivtrafik i stråket men att det kan tillgodoses med buss under överskådlig tid. RH genomför 2013-2014 stråkstudier som innehåller behovskartläggning och analys av de stråk där det finns f d järnvägar. Dessa stråkstudier är tillsammans med andra utredningar är ett planeringsunderlag för utvecklingen av kollektivtrafiken i Halland. Varbergs kommun Varbergs kommun delar uppfattningen att prioriteringen från den nuvarande infrastrukturplanen ska ligga fast. De anser även att det är positivt att medel till så kallade potter ökar då detta ökar flexibilitet och beredskap vid snabba samhällsförändringar och satsningar på trafiksäkerhet och miljö samt hållbart resande. Varbergs kommun välkomnar även satsningarna på de f d länsjärnvägarna. Viskadalsbanan är av stor betydelse för Varbergs kommun både när det gäller personresor såväl som godstransporter. Varbergs kommun lyfter fram följande problem i det regionala transportnätet i Varberg: Väg 153: Varbergs kommun ser det som angeläget att genomföra ytterligare studier av var det är mest effektivt med trafiksäkerhetshöjande åtgärder på hela sträckan mellan Varberg och Ullared. Falkenbergs kommun har lyft behovet av att studera väg 153 och 154 i sitt sammanhang, ett perspektiv Varbergs kommun delar. Väg 41: Varbergs kommun anser att det behövs en plan för fortsatt byggnation av väg 41 för att säkerställa en mötesfri väg mellan Västra Derome och Veddige samt mellan Järlöv och länsgränsen liksom resterande delar av väg 41 genom Västra Götalandsregionen.
Väg 760: Varbergs kommun lyfter fram att det längs med väg 760 i Träslövsläge finns flertalet korsningar som är i behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder och att det bör lyftas under åtgärdsområdet trafiksäkerhet, trimning och effektivisering. Väg 845: Varbergs kommun kommer inom kort att starta upp arbetet med en fördjupad översiktsplan för norra kustdelen av kommunen. Norra kustdelen är under tillväxt och exploateringsgraden förväntas öka vilket gör att det behövs ta ett helhetsgrepp på väg 845, då de redan idag ser brister i trafiksäkerhet samt en ökande trafikföring. Varbergs kommun efterlyser en åtgärdsvalsstudie för hela väg 845 samt att det i planen inför en beredskap för kommande åtgärder längs med sträckan. Kommentar: Vägarna 153 och 154 är två av flera vägar där RH i den regionala systemanalysen har identifierat brister. Inför nästa planeringsomgång och upprättande av regional infrastrukturplan behöver ett flertal objekt (exempelvis vägarna 153 och 154) utredas genom Åtgärdsvalstudier, för att kunna vara ett underlag för diskussion och beslut om prioriteringar. Det bör även gälla kvarstående ombyggnadssträckor på väg 41. Planering av ny bebyggelsen påverkar transportsystemet; transportbehovet och val av transportmedel påverkas av hur och var bebyggelse lokaliseras. Det är av stor betydelse att kommunen i sitt arbete med fördjupad översiktsplan för Norra kustområdet integrerar trafikplaneringen med bebyggelseplanering och genomför de trafikstudier som behövs. Behov av åtgärder på det regionala vägnätet utifrån nyexploateringar och kostnadsfördelning för detta tas upp i diskussion med Trafikverket. I planen finns medel avsatta för smärre åtgärder. Identifierade brister och behov kommer att analyseras i åtgärdsvalsstudier. Trafikverket upprättar i dialog med RH och kommunerna förslag till hur investeringar ska prioriteras och genomföras. 4. Övriga remissinstanser Riksförbundet Enskilda vägar Riksförbundet Enskilda vägar menar att ett väl fungerande enskilt vägnät är av betydelse för jord- och skogsbruket, för näringslivet, det är av stor betydelse för de som bor längs dessa vägar för transportbehov till arbete, skola och fritidsaktiviteter. De menar även att under senare tid har även det enskilda vägnätets betydelse för det rörliga friluftslivet lyfts fram, inte minst för tillskapande av regionala cykelstråk. Riksförbundet Enskilda vägar skriver att i den regionala planen för Halland inte nämner enskilda vägar, detta trots att det enligt Trafikverket under 2013 har inkommit ansökningar avseende vägupprustningar i Halland motsvarande 23 mkr och att cykelvägar upptar 264 mkr av planens budget. Riksförbundet menar att kostnader för ett så vitalt projekt som Kattegattleden bör tas från kollektivet och de enskilda väghållarna kompenseras.
När det gäller planering och projekt för denna region så har Riksförbundet särskilt följande synpunkter: -att regionen har många vägar med dålig bärighet. Under tjällossning och regnig höst, men vi har under senare års klimatpåverkan upplevt vårar med flera tjällossningar, -att i Halland finns 176 enskilda broar i minst sagt skiftande tillstånd. Av Trafikverket gjorda besiktningar visar en betydande eftersläpning generellt avseende omfattande underhållsåtgärder eller reparationer och att flera objekt är i behov av akuta åtgärder. Enligt Riksförbundet bör medel avsättas under planperioden för särskild upprustning. De menar att behovet som kan förutses är idag cirka 60 miljoner och att det årligen bör avsättas minst 5 miljoner kronor. Riksförbundet ser gärna att det finns en möjlighet för alla enskilda väghållare att ansöka om bidrag likt kommunerna för åtgärder gällande trafiksäkerhet och förbättrad framkomlighet för oskyddade trafikanter, särskilt cykeltrafikanter. Kommentar: Utifrån de stora brister som finns i transportsystemet i Halland och den tilldelade statliga infrastrukturmedlen i regional plan, har RH valt att prioritera andra mer angelägna satsningar i planförslaget Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Handelskammaren säger i sitt yttrande att Halland erbjuds i princip inga nationella investeringar. Därtill är den regionala trafikplanen utformad så att stora investeringar sker i vad som i praktiken främst är en kommunal angelägenhet. Handelskammaren menar att detta sammantaget är en felaktig bedömning eftersom Halland inrymmer ett av Sveriges bästa tillfällen att skapa bättre matchning på arbetsmarknaden genom bättre arbetspendling. Handelskammaren menar att den i särklass viktigaste frågan för Halland är att befästa och förbättra trafikkorridoren längs västkusten. Handelskammaren pratar om arbetsmarknadsregionen Halmsingborg och säger att den största potentialen för Halland på kort sikt handlar om att skapa bättre pendling mellan Halmstad och Helsingborg. Handelskammaren skriver att den lokala arbetsmarknaden Halmstad har 165 000 invånare och det pendlingsomland som potentiellt kan nås i nordvästra Skåne omfattar omkring 350 000 personer, gemensamt 500 000 invånare. Handelskammaren menar att kan man förkorta ledtiderna finns en potential att mångdubbla Halmstads pendlingsområde. Handelskammaren skriver i sitt yttrande att Regionen och regeringen bör prioritera om. Med det menar Handelskammaren att finansieringen av etappen Onsala i Kungsbacka kommun är felallokerad. Projektet kostar 375 miljoner och binder en tredjedel av hela Region Hallands budget. Handelskammaren menar att denna etapp bör hanteras i västsvenska paketet eller med en större del av kommunen samt att Regionen liksom staten bör lägga resurser på att förverkliga pendlingen söderut. Handelskammaren säger även att det bör noteras att en framtida satsning på svensk höghastighetståg bör ha Västkusten som första etapp eftersom det är det område i Skandinavien
som har störst befolkning och därtill befolkningskoncentrationer längs hela stråket. Handelskammaren anser att detta stråk bör utredas ytterligare. Kommentar: RH ser också stora möjligheter till en ökad integrering av studie- och arbetsmarknadsregionerna när pendlingsmöjligheterna mellan Halmstad och Helsingborg förbättras. Utgångspunkt för planförslaget har varit att gällande plan ska genomföras och ingen omprioritering har varit aktuell. Åtgärder på väg 940 finns i gällande plan och de ingår därmed även i planförslaget för 2014-2025. Högskolan i Halmstad (HH) Högskolan i Halmstad anser att huvuddragen i planförslaget ligger väl i samklang med högskolans miljö- och hållbarhetsarbete och ser det som positivt att cykel-, gång- och kollektivtrafikens andel av medel har ökat. HH ser positivt på utbygganden av Kattegattleden, dock vore det önskvärt att infrastrukturplanen innehöll en mera tydlig beskrivning om hur denna led och övriga cykelvägar kan byggas ut för att även öka möjligheterna för högskolans personal och studenter boende i regionen att ta sig till tåget via cykel, ta med cykel på tåget för att med den egna cykeln kunna transportera sig vidare till högskolan. HH uttrycker att de har många studenter och personal som pendlar in från närliggande regioner. De anser därför det hade varit önskvärt att planen visade på en tydligare koppling mellan regionens satsningar och närliggande områdens infrastrukturplaner och satsningar. MKB HH skriver att det saknas en social konsekvensutredning och menar att även om en sådan inte krävs finns det anledning att göra en sådan eftersom transporter många gånger gynnar just sådana dimensioner. HH påtalar att en brist i infrastrukturplaner är att bullerkartering inte har gjorts för området sedan 2000. De ser detta som särskilt bekymmersamt med tanke på att en avsevärd ökning i tågtrafiken antas ske när tunneln genom Hallandsås öppnas för trafik 2015. HH skriver att den nya trafikleden, väg 940 mellan Rösan och Forsbäck förväntas öka trafiksäkerhet och boendemiljökvalitet i Onsala. Konsekvenserna kommer däremot, enligt upprättad MKB, att bli stora för naturmiljön. HH rekommenderar därför att MKBn kompletteras med en ekologisk riskbedömning innan arbetet med vägobjektet startar. Kommentar: RH avser att ta fram en regional utbyggnadsplan för cykelvägar inklusive Kattegattleden. Den kommer att tas fram i samverkan med kommunerna och Trafikverket. Syftet är att prioritera gc-utbyggnader och användning av regionala medel utifrån tydliga kriterier. MKB: Många störs av buller och vibrationer från trafiken på vägar och järnvägar men RH är inte ansvarig väghållare och ansvarar inte för att genomföra bullerkarteringar i Halland.
RH har genomfört en miljöbedömning av planen enligt Miljöbalken och tagit fram en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB är på en övergripande nivå och MKB tas fram för varje namngivet enskilt väg- respektive järnvägsobjekt. Behov av eventuella kompletteringar av MKB för väg 940 behandlas inte i MKB för regional plan.