Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet

Transkript

1 Yttrande Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Ärende: Yttrande på Trafikverkets nationella plan för transportsystemet Sjuhärads kommunalförbund, fortsättningsvis kallat Boråsregionen väljer härmed att lämna synpunkter på den nationella planen för transportsystemet Sammanfattning Trafikverket måste vara stödjande och pådrivande i arbetet med Mobility management Trafikverket måste tillse att åtgärdsvalsstudier verkligen är aktörsneutrala Leveranskvaliteterna måste få större genomslag hos medborgarnas resor och näringslivets transporter Trafikverket måste nå en bättre måluppfyllelse avseende Frisk Luft 2020 och generationsmålet Västra stambanan och E20 ska vara ett utpekat trafikslagsövergripande stråk med stor relevans för internationella gods och persontransporter Boråsregionen anser att deletappen Mölnlycke-Bollebygd bör tidigareläggas Trafikverkets beräknade kapacitetsbrist på Västra stambanan efter 2025 är inte acceptabel Det är nödvändigt att underhållsåtgärder för Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan finns med i Trafikverkets verksamhetsplan redan för perioden Kust till kustbanan behöver ytterligare mötesspår och ytterligare hållplatser Boråsregionen anser att en mittseparering (2+1) på E20 inte räcker på de namngivna objekten i förslag till nationell plan, minsta möjliga standard är 2+2 Boråsregionen ser stora vinster med att arbeta vidare med frågan kring en fortsatt motorvägsutbyggnad för hela Rv 40 samt att öka kollektivtrafiken på denna sträcka Inledning Kollektivtrafiken, med tågtrafiken som bas, skall bidra till att göra Boråsregionen till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region. Den viktigaste frågan i Boråsregionen är regionförtätning, d.v.s. att allt fler människor vill bo och verka i Boråsregionen. Detta kan uppnås genom ett innovativt och hållbart transportsystem. Götalandsbanan kommer att få en avgörande betydelse för utvecklingen av Boråsregionen, dels när det gäller nationella möjligheter, dels när det gäller regional arbetspendling. För Boråsregionens invånare är det viktigt med goda förbindelser till främst Borås samt till Göteborg. Det är angeläget att Boråsregionen och Göteborg på sikt växer samman till en gemensam arbetsmarknadsregion. Detta kan klaras när Götalandsbanan byggts ut med bland annat frekvent 1

2 pendeltågstrafik till och från Göteborg. Götalandsbanan kommer att erbjuda en väl fungerande trafik för regionala och interregionala resor. Det är också viktigt att tillskapa bra anslutningar (bland annat Viskadalsbanan, Älvsborgsbanan och Kust till kustbanan) mellan Boråsregionens kommuner och Götalandsbanan. Att utveckla järnvägen och ha ett väl underhållet vägtransportsystem är viktigt för hela Boråsregionen då det skapar möjlighet för flera att pendla men även attrahera näringsliv vilket genererar nyetableringar och därmed också fler arbetstillfällen. Boråsregionen väljer att, i sitt yttrande, initialt lämna allmänna synpunkter på planen för att därefter granska de objekt som har bäring på Boråsregionen fördelat på Järnväg och Väg (i nämnd ordning). Allmänna synpunkter på Nationell plan för transportsystemet Trafikverket redogör för att gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras bland annat genom åtgärder enligt steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen. Vidare vill Trafikverket främja resfria möten. Boråsregionen stödjer detta och vill understryka vikten av att detta ges prioritet i det framtida arbetet. Det tidigare sektorsansvaret, numera kallat informationsinsatser och kunskapshöjande insatser har inom Trafikverket under den senaste femårsperioden avtagit i styrka och behöver återupptas med förnyad kraft. Det är viktigt att Trafikverket fortfarande är stödjande och pådrivande i arbetet med bland annat attitydförändringar (tidigare kallat sektorsansvar). Det är därför särskilt glädjande att Mobility management åtgärder för att minska kortväga bilresor och främja kollektivtrafik nämns i planen 1. Trafikverket kommer arbeta med åtgärdsvalsstudier ett nytt steg i planering av transportlösningar i syfte att skapa långsiktigt hållbara och samhällsekonomiskt effektiva transportlösningar 2. Boråsregionen anser att detta är en mycket bra metod att arbeta efter. Boråsregionen vill understryka vikten av att studien skall vara aktörsneutral då den annars riskerar att bli missvisande. Trafikverket redogör för myndighetens leveranskvaliteter. Dessa skall beskriva transportinfrastrukturens tillstånd och utveckling över tiden. Boråsregionen anser att leveranskvaliteterna som ingår i det nya styrramverket måste få större genomslag hos medborgaren och näringslivets transporter. Det är resultatet hos dessa grupper som räknas. Det är med andra ord inte styrramverket som måste utvecklas utan de faktiska åtgärderna ut mot kund. Boråsregionen anser att de redovisade kostnadsbesparingarna som Trafikverket presenterar är nödvändiga att genomföra. Trafikverket konstaterar att (s. 40): Handeln har differentierats och externhandeln har växt. Från att i hög utsträckning ha varit lokaliserad i stadskärnor och lokala bostadsområdescentrum har nu alla större städer i landet större handels- och serviceetableringar lokaliserade i externa lägen eller i utkanten av stadsbebyggelsen. Detta har ökat bilberoendet och skapat ett kraftigt ökat transportarbete. Många etableringar har undermålig kollektivtrafikförsörjning och dåliga gång- och cykelförbindelser. I de mindre städerna har följden ofta blivit att handel och service nära bostaden slås ut. Boråsregionen anser att Trafikverket bör resonera kring åtgärder för att förhindra en utarmning av den småskaliga näringen. Behovet av rörlighet, eller mer exakt uttryckt rörlighetskonsekvenserna av 1 Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter 2 Åtgärdsvalsstudier är en ny metod för Trafikverket att arbeta med planering av transportlösningar 2

3 samhällsbyggandet, borde så långt som möjligt undvikas och minimeras om man ska tala om kostnadseffektivitet och en minimering av miljöeffekter, vilket ligger i linje med fyrstegsprincipens syfte och arbetssätt. Boråsregionen konstaterar att den Nationella planen för transportsystemet inte bidrar till ökad hälsa samt att planen inte uppfyller generationsmålet ej heller miljökvalitetsmålen. Trafikverket redogör dessutom för att det nationella miljökvalitetsmålet Frisk Luft 2020 inte uppfylls med nuvarande trender. Boråsregionen anser att dessa randvillkor borde uppvisa en bättre måluppfyllelse och att en mer skärpt analys redovisas över hur dessa skall uppnås. Trafikverket redogör för olika stråk i den nationella planen för transportsystem. Dock är inte redovisningen konsekvent. Kapitel 16, s.122 redogör för Åtgärder som förbättrar resor, transporter och tillgänglighet västra Sverige. I efterföljande karta på s. 123 anges inget stråk från Borås ned mot Växjö och vidare mot Karlskrona. Om man däremot läser under kapitel 17, s.136 Åtgärder som förbättrar resor, transporter och tillgänglighet södra Sverige, så återfinns just detta stråk. Boråsregionen vill framhålla vikten av att infrastrukturen inte skall hindras av administrativa gränser (Trafikverket region syd, Trafikverket region väst). Trafikverket redogör under kapitel 11 s.77 för Samband mellan internationell utveckling och långsiktig nationell planering. På s. 81 påpekar man att Både E20 och Västra stambanan har pekats ut som nationellt viktiga och robusta godsstråk. Mot bakgrund av detta konstaterande finner Boråsregionen det märkligt att Västra stambanan och E20 inte är utpekat som stråk på s. 84 (karta med trafikslagsövergripande stråk med stor relevans för internationella gods och persontransporter). Åtgärder som har bäring på Boråsregionen Järnväg Götalandsbanan Sjuhärads kommuner, ser Götalandsbanan som en mycket angelägen och högt prioriterad investering för att stödja det nationella och regionala järnvägsnätets uppbyggnad för att nå just en god samhällsutveckling. Götalandsbanan ses även som en mycket viktig del av infrastrukturen som skall stödja arbetet med regionförstoringen i Västra Götaland, dels ur ett miljöhänseende och dels ur ett rese- och pendlingsperspektiv mellan det tredje största pendlingsstråket i Sverige d.v.s. mellan Borås och Göteborg. En ny järnväg av Götalandsbanans karaktär är ett samhällsbyggnadsprojekt med stor och bred påverkan på transportsystemet. Det måste då beaktas utifrån ett tydligt kundperspektiv som medger ett snabbt och effektivt resande hela vägen från dörr till dörr. Därför är kopplingen mellan tågtrafiken och anslutningstrafiken med bil, buss, cykel eller annan spårbunden trafik mycket viktig. Trafikverket måste därför ha ett uppdrag att i nära samarbete med regioner, kommuner och trafikhuvudmän utforma effektiva lösningar för detta. Boråsregionen anser dock att deletappen Mölnlycke-Bollebygd bör tidigareläggas. Eftersom Göteborg-Borås är landets tredje största pendlingsstråk finns ett stort behov av snabbt förbättrade kommunikationer. Utöver detta måste Västra stambanan avlastas och därmed ge bättre förutsättningar för godstransporter att nå Göteborgs hamn. Boråsregionen anser att byggandet av en första deletapp ligger alltför långt fram i planperioden. 3

4 Det är värdefullt att Trafikverket konstaterar att Bedömning av kvarstående brister efter 2025 är kvarvarande sträckor, Mölnlycke-Almedal och Bollebygd-Borås, Ulricehamn-Jönköping-Linköping och att de fördjupade utredningarna för etapperna Almedal-Mölnlycke och Bollebygd-Borås genomförs enligt plan ( ). Viskadalsbanan Trafikverket redogör under stråk 8 för Viskadalsbanan och Rv 41. Trafikverket skriver att stråket har stor betydelse för tillgängligheten och arbetsmarknaderna på ömse sidor om länsgränsen (s 132). Boråsregionen instämmer i denna beskrivning och konstaterar samtidigt att de nämnda urvalen av åtgärder under planeringsperioden är absolut nödvändiga. Resandet på Viskadalsbanan har ökat den senaste perioden trots bristande underhåll med inställda tåg och förseningar som följd. Viskadalsbanan innehar en viktig funktion idag men än viktigare imorgon när resenärer ansluter Götalandsbanan för vidare färd mot exempelvis Stockholm. Godstrafiken på Viskadalsbanan utgör idag en liten del. Möjlighet att köra mer godståg finns men först efter att underhållsåtgärderna är gjorda. Viskadalsbanan används idag även som omledningsbana för Västkustbanan vid behov. I dagsläget innebär det att persontrafiken blir negativt påverkad. Det är nödvändigt att underhållsåtgärder för Viskadalsbanan finns med i Trafikverkets verksamhetsplan redan för perioden Älvsborgsbanan Utöver Viskadalsbanan så nämner Trafikverket även Älvsborgsbanan. I likhet med Viskadalsbanan så fyller banan en viktig funktion för regionen och utgör ett signifikant medel för näringslivets transporter och medborgarnas resor. Älvsborgsbanan kommer vara en viktig del för resanden mellan Västra Stambanan och en kommande Götalandsbana. För persontrafiken behöver banan snabbas upp genom möjlighet till högre hastighet. Bärighetsmässigt måste Älvsborgsbanan kunna ta emot den godstrafik som inte behöver passera Göteborg eller av olika skäl behöver ta en omväg till/från Göteborg. Pendelparkeringar måste upprustas och ge möjlighet för fler resenärer vid befintliga stationer. Som tidigare nämnts så gäller även i detta fall att underhållsåtgärder genomförs i ett tidigt skede (Trafikverkets verksamhetsplanering ). Sammantaget behöver Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan omfattande medel till underhåll för att därigenom kunna säkra driften för banorna. Trafikverket själv pekar i en underhållsbehovsanalys för Viskadalsbanan på ca 250 miljoner kronor för att säkra driften i 15 år. I den regionala planen för infrastruktur i Västra Götaland bedöms det nödvändigt att via regional plan finansiera delar av upprustningen. I förslaget till resursfördelning i den regionala planen föreslås därför en markant utökning av anslaget till samfinansiering av järnvägar i nationell plan (640 miljoner kronor under planperioden). Kust till kustbanan Idag binder Kust-till-kustbanan samman Sveriges östkust och västkust. I framtiden kommer banan även att utgöra en länk till Götalandsbanan och Europabanan. Kust till kustbanan är en mycket viktig och primär järnväg genom Boråsregionen. Flera utredningar inom ramen för två EU projekt SEB Trans och SEB Trans-Link har visat på banans stora betydelse och potential för såväl person- som godstrafik. Inom ramen för föreningen Baltic Link Association arbetar kommunerna utmed Kust till kustbanan gemensamt med att få till stånd en utveckling av banan vad gäller såväl trafik på banan som dess standard. Idag genomförs och planeras flera åtgärder på banan öster om Alvesta med helt 4

5 upprustad bana mellan Emmaboda och Karlskrona, järnvägsanslutning till hamnen i Karlskrona och anläggandet av mötesspår på flera platser. I denna del har det också skett en utveckling av trafiken. En utveckling av tågtrafiken måste nu också komma till stånd vad gäller delen Borås Värnamo/Alvesta. Kust till kustbanan har i huvudsak bra standard men spårbyte erfordras på sträckan Hillared Borås. Dessutom krävs vid en utveckling av trafiken ytterligare hållplatser och eventuellt mötesspår på någon plats. Åtgärder på banan är nödvändiga även ur aspekten att banan på ett bra och attraktivt sätt ska ansluta till Götalandsbanan. När Götalandsbanan står klar finns en helt unik möjlighet i Västsverige att bedriva både snabb och modern tågtrafik på den nya banan och trafikförsörja mindre samhällen utmed Kust till kustbanan delen Göteborg-Borås med duospårvagn 3. För Sjuhärads del skulle det kunna möjliggöra fler direktförbindelser för resenärer från grannkommunerna till olika målpunkter i Borås stad. Västra stambanan Västra Stambanan är Sveriges nyckelstråk för järnvägstransporter mellan Stockholm och Göteborg. Västra Stambanan är av nationellt intresse och utgör den viktigaste förbindelsen för såväl persontransporter som godstrafik och kommer att vara så under överskådlig tid. Boråsregionen ser positivt på kapacitetshöjande åtgärder för sträckan Göteborg-Skövde men konstaterar samtidigt att kapacitetsbrister kvarstår efter Trafikverket Region Väst arbetar i detta nu med en åtgärdsvalsstudie för att föreslå kombinationer av åtgärder enligt fyrstegsprincipen för att på medellång och lång sikt möta förväntad efterfrågan på resor och transporter i Västra Stambanestråket genom Västra Götaland. Mot bakgrund av detta är det smått överraskande att kapacitetsbrister förväntas kvarstå efter Väg E20 På tre etapper längs E20 föreslås mötesseparering i befintlig sträckning, förbi Vårgårda, Götene - Mariestad och Vårgårda - Vara. Ytterligare tre utbyggnadsetapper av E20 finns med i nuvarande plan och finns kvar även i förslaget till ny nationell transportplan; delarna genom Alingsås, Alingsås - Vårgårda samt sträckan förbi Hova. Boråsregionen tillsammans med övriga kommunalförbund i Västra Götalandsregionen samt Västra Götalandsregionen och Västsvenska Handelskammaren har länge arbetat för en utbyggnad av E20. Boråsregionen anser att en mittseparering (2+1) inte räcker på dessa sträckor, minsta möjliga standard är 2+2. Boråsregionen är på gång att teckna en avsiktsförklaring om medfinansiering för högre standard på de fem sträckorna som ännu inte är utbyggda. Det är väsentligt att en god framkomlighet kan erbjudas på Västra Götalandsregionens europavägar. Speciellt med tanke på Trafikverkets prognosticerade ökning av tunga transporter. Rv 40 Rv 40 byggs nu ut till motorväg mellan Borås och Ulricehamn. Sträckningen vidare från Ulricehamn till Jönköping är en så kallad 2+1 väg. Detta stråk, från hamnarna i Göteborg till Jönköping, är en mycket viktig transportväg. Trafikarbetet är högt avseende den tunga trafiken och en omlastning från 3 VGR;s Målbild Tåg 2035, PM 3 M%c3%a5lbild%20t%c3%a5g%202035/121227%20Underlagsrapport_PM3_Duosp%c3%a5rvagn.pdf 5

6 väg till järnväg är inte lönsam för sträckan Göteborg-Jönköping, dessutom är det en relativt stor arbetspendlingen. Boråsregionen ser stora vinster med att arbeta vidare med frågan kring en fortsatt motorvägsutbyggnad för hela Rv 40 samt att öka kollektivtrafiken på denna sträcka. Detta ligger i linje med ett rundare västra Götaland vilket innebär kortare restider och bättre tillgänglighet. Rv 41 För att transportstråket Borås-Varberg ska fungera tillfredsställande krävs åtgärder både på väg och järnväg. Väl medveten om att Rv 41 skall behandlas i regional plan vill Boråsregionen ändock framhålla betydelsen av denna väg. På Rv 41 sker idag en stor mängd person- och godstransporter. Många tunga godstransporter sker på vägen med mål i exempelvis Värö bruk, Varbergs hamn eller söderut i Europa. På flera delar av vägen är trafiksäkerheten mycket låg och åtgärder därmed nödvändiga. 6