KASVUKRAFT VERKSAMHETSPLAN 2015

KASVUKRAFT VERKSAMHETSPLAN 2015 I spetsen för kunnande till förmån för områdets välstånd och livskraftig företagsamhet. KasvuKraft samarbetsmöte 26.2.2015, godk. Kasvukraft kommundirektörsmöte 18.11.2014, godk. www.lansi.fi/kasvukraft

INNEHÅLL 1. BAKGRUND... 2 2. KASVUKRAFT PROGRAMMETS GENOMFÖRANDE OCH EN FÖRENING AV KRAFTERNA... 3 2.1. STEGEN I DET REGIONALA LIVSKRAFTSUTVECKLINGSPROGRAMMET SELKO:... 3 2.2. KRAFTERNA FÖRENAS MED REGIONAL STYRNING... 3 3. UTVECKLINGSHELHETEN 2015... 6 3.1. STÖD TILL KOMMUNERNA FÖR ATT ÖKA OCH NÅ TILLVÄXTMÅLEN... 7 3.2. PROJEKTARBETETS UTVECKLING GARANTERAR FÖRNYELSE... 9 4. ÖKNING AV OMRÅDETS DRAGNINGSKRAFT OCH INTRESSEBEVAKNING I OLIKA FORUM... 12 5. MÄTARE... 13 6. EKONOMI... 14 Bild 1: Strategiska riktlinjer och andra faktorer som inverkar på Västra Nylands verksamhet. 1

1. Bakgrund Det samarbete, som bär namnet KasvuKraft, baseras på de västnyländska kommunernas gemensamma syn på områdets utmaningar, på en gemensam vilja att påverka områdets utveckling och en gemensam önskan om att åstadkomma tillväxt. Målet är att utveckla regionen i samarbete med näringslivet och staten, som en del av hela Nylands tillväxt. Behovet av KasvuKraft-samarbetet är nu i dessa omständigheter ännu större på grund av att kommunernas service förnyas och det allmänna ekonomiska läget. De västnyländska kommunerna Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå, som undertecknade tillväxtavtalet, har preciserat de gemensamma målen och har riktat in väsentliga åtgärder som påverkar tillväxten i enlighet med kommunernas TOP5 listor och näringslivets förnyelsebehov. Invånarantalet på verksamhetsområdet är 97 163 i början av år 2015, vilket är 192 invånare mindre än föregående år. Avtalskommunernas gemensamma mål för Västra Nyland är att - främja välfärd och livskraft, - öka livskraftigheten genom att skapa en verksamhetsmiljö som stöder företagande och - stärka det kunnande som behövs. Tillväxtavtalets tre huvudteman är vatten och miljö, som förenar regionens branscher och aktörer på ett nytt sätt t.ex. i vattenprojekten och klustret för hållbar affärsverksamhet, smidig industri, som handlar om näringslivets förmåga att förnya sig i enlighet med pågående och kommande strukturförändringar samt vila och ledighet, som innebär en förstärkning av boende och fritid, speciellt genom att utveckla serviceutbud och samarbetsnätverk. Vi är en del av nationella och internationella förändringstrender och strategier, som på olika nivåer verkar i KasvuKrafts verksamhetsmiljö och styr verksamheten. Strategierna har sitt ursprung i olika perspektiv från kommunerna, regionen, landskapet, den nationella och EU-nivån. Bild 2: Västra Nylands innovationsekosystem 2013 2020. 2

2. KASVUKRAFT programmets genomförande och en förening av krafterna Utvecklingen av regionens livskraft är en helhet, där företagens kunnande ökar, miljön för affärsverksamhet utvecklas för att stärka konkurrenskraften, och för att öka dragningskraften skapas fungerande metoder och redskap för kommunikation och marknadsföring. Aktörernas vilja att aktivt öka tillväxten och profilera sig som ett område för företagande och bra boende gör området attraktivt. 2.1. Stegen i det regionala livskraftsutvecklingsprogrammet SELKO: Det har systematiskt genomförts steg framåt sedan år 2013 och de kommande stegen är på bilden märkta med rött. De förstärker följande punkter, som påbörjades år 2014: 5. i den kompetensinriktade utvecklingen satsar vi på tillväxt och förnyelse av spetsområden i affärsverksamhet och teknologi, också internationellt, 7. vi fortsätter samarbetet med väst och med norden, 8. vi deltar i samarbetet på spetsområdena inom Nylands smarta specialisering och med olika aktörer från metropolområdet och 9. vi samlar regionen till Sparringsforum 5- evenemanget under temat Internationalitet. Bild 3:Utvecklingens steg 2015 förklarade (med rött i bilden) Utmaningar under år 2015 är punkt 6., att samla regionens främsta krafter till att samarbeta synligt tillsammans och att regionen verkligen är attraktiv för företagsamhet och boende samt punkt 10, där områdets val möjliggör tillgången till resurser för utvecklingsåtgärder. 2.2. Krafterna förenas med regional styrning Västra Nylands kommuner har förbundit sig till ett frivilligt och regelbundet samarbete mellan den politiska ledningen och ledande tjänstemän. Samarbetet har efter hand utvecklats och intensifierats också med näringslivet och staten. 3

Bild 4: KasvuKrafts styrsystem. 2.2.1. Samarbetsmötet De västnyländska kommunernas samarbetsmöte är ett centralt redskap för att skapa samförstånd på området och för att dryfta både gemensamma och nya frågor. De samarbetsmöten som hittills ordnats uppmuntrar till att fortsätta att hålla en öppen diskussionskontakt. Till samarbetsmötet, som samlas regelbundet, utnämner avtalskommunerna enligt styrelseperiod sex ledande förtroendevalda med suppleanter och tjänsteinnehavare, som sedan behandlar ärenden av regional betydelse. Samarbetet gäller speciellt regional service, sysselsättningspolitik, utveckling av näringarna, markanvändning, boende och trafik samt regionens gemensamma intressebevakning. Samarbetsmötets medlemmar under verksamhetsperioden 2015 2016: Medlem Suppleant Kommun/Organisatio Alén Risto ks medlem Roos Anja ks medlem Hangö Hyttinen Urpo kf medlem Gran Birgitta ks medlem Hangö Järvinen Katrin kf medlem Kavander Jouko ks ordf. Hangö Nyberg Lars kf medlem Baarman Peter kf medlem Hangö Wikberg Barbro ks medlem Kilpi Mikael kf medlem Hangö Öhman Sten ks medlem Söderholm Sture kf ordf. Hangö Bergman-Auvinen Marie ks ordf. Träskman Ingrid ks medlem Ingå Gustafsson Soile ks 2.viceordf. Juvonen Esko förtroendev. Ingå Rautakoura Marko ks 1.viceordf. Grönholm Jessica ks medlem Ingå Westerholm Kristian kf 1.viceordf. Lemström Robert ks medlem Ingå Wilhola Sari kf ordf. Kaskenpalo Sakari kf viceordf. Ingå Wikström Harri kf 2.viceordf. Isoaho Maria ks medlem Ingå Huhtala Lassi kf medlem Warvas Sirkka förtroendev. Lojo Huttu Sari kf medlem Heir Björn förtroendev. Lojo Makkonen Hannu kf medlem Maittila Hannele ks medlem Lojo Rintanen Leo ks medlem Räsänen Joona kf ordf. Lojo Slunga-Poutsalo Riikka ks 1.viceordf. Sassi Jukka ks medlem Lojo Äyräväinen Irene ks ordf. Kyttälä Kari kf medlem Lojo Blomqvist Thomas kf ordf. Lindholm Henrik ks medlem Raseborg Borgman Mikael ks 2.viceordf. Malmén Maj-Britt ks medlem Raseborg Heimberg Ulf kf 1.viceordf. Ylimys-Ahlroth Kaisa ks medlem Raseborg Luukkonen Kukka-Maaria ks 1.viceordf. Reinikainen Marko ks medlem Raseborg Siggberg Björn kf 2.viceordf. Ilander Kerstin förtroendev. Raseborg 4

Walls Anders ks ordf. Storsjö Ann kf medlem Raseborg Haanpää Harri kf medlem Tanskanen Veikko ks medlem Sjundeå Karell Anders ks medlem Dahlqvist Rabbe kf medlem Sjundeå Koroma-Hintikka Maria ks medlem Toivonen Hilkka förtroendev. Sjundeå Laaksonen Merja ks ordf. Svanfeldt Stefan ks medlem Sjundeå Varpio Arto ks medlem varajäsen avoinna kf medlem Sjundeå Penttinen Arto kf 2.viceordf. Nygård Marko ks 1.viceordf. Sjundeå Kommundirektörer Isotupa Juha-Pekka kommundirektör Sjundeå Boström Jarl kommundirektör Ingå Mäkinen Jouko stadsdirektör Hangö Juva Simo stadsdirektör Lojo Johansson Mårten stadsdirektör Raseborg Samarbetsparter Eskelinen Juha direktör Nylands Förbund Lipponen Vesa strategichef Nylands NTM Alho Olli specialsakkunnig ANM Hettula Eero verkställande dir. VN:s Handelskammare Streng Leila personal repr. Lojo Salminen Jari personal repr. Raseborg Övriga Sandström Carl-Johan verkställande dir. Novago Företagsutveckling Ab Vaarala Erja programdirektör Novago Företagsutveckling Ab Kylänpää Minna protokollförare Novago Företagsutveckling Ab 2.2.2. Kommundirektörsmötet Beredningen leds av kommunledarmötet, som består av regionens kommundirektörer. Mötet ordnar beredningen av ärenden, som behandlas på samarbetsmötet, samt föredrar ärenden och sköter om det genomförda samarbetets uppföljning och rapportering. Kommundirektörsmötets medlemmar: Medlem Kommun/Organisation Isotupa Juha-Pekka kommundirektör ordförande Sjundeå Boström Jarl kommundirektör viceordförande Ingå Mäkinen Jouko stadsdirektör Hangö Juva Simo stadsdirektör Lojo Johansson Mårten stadsdirektör Raseborg Övriga Sandström Carl-Johan Verkställande direktör Novago Företagsutveckling Ab 2.2.3. Regionala expertarbetsgrupper Multiprofessionella expertarbetsgrupper, som består av representanter för regionens näringsliv, tjänsteinnehavare, läroinrättningar och samfund, bereder viktiga ärenden från sin egen bransch för gemensam behandling. 5

Dessa arbetsgrupper är: Expertgrupp Beredningssekretariatet arbetsgruppen för utveckling Arbetsgruppen för innovativ upphadling Arbetsgruppen för regionkommunikation HINKU-expertarbetsgruppen, koordinering Expert arbetsgruppen för turism Expert arbetsgruppen för sysselsättning Välfärdsarbetsgruppen Arbetsgruppen för informationsförvaltning/ Landskapsnät MBTn-trafiksystemplanerigsarbetet, etappalndsk.pl.4./nf Expert arbetsgruppen för industri Ordförnde Thomas Flemmich, Raseborg Henri Partanen, Lojo Marie Sandberg, Raseborg Erja Vaarala, Novago Företagsutveckling Ab Viveca Blomberg, Raseborg Stefan Fri, Raseborg Novago Företagsutveckling Ab Pasi Perämäki, Lojo Uudenmaan liitto Novago Företagsutveckling Ab 2.2.4. Koordinering och administration Det regionala samarbetet koordineras av Novago Företagsutveckling Ab och dess regionutvecklingsteam i samarbete med personer från rådgivning och kommunikation. 3. Utvecklingshelheten 2015 Näringslivet och kommunservice kräver ytterligare satsningar vid sidan om det vanliga arbetet för att kunna leda till förnyelse. Utvecklingsprojekt är redskap för att lösa de utmaningar, som lyfts fram i Västra Nylands gemensamma närings- och livskraftsutredning SELKO - förmåga till förnyelse, en hållbar samhällsstruktur och social enhetlighet. Projekten stöder gemensamma riktlinjer och skapar nya innovativa handlingssätt så som till exempel att samla aktörer i det gemensamma BusinessLohja-företagshuset och i Raseborg i Novias campusområde samt utvecklingen av kommunernas serviceprocesser med hjälp av lean-metoden. Som stöd för strukturförändringen i Västra Nylands industri finns det utredningar att tillgå om situationen för områdets industriföretag, så som resultaten från vår regions Konjunkturenkät och Innolinks AQUA. ÄRM-redskapen är en del av denna palett. Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet beaktas som ett övergripande tema i all verksamhet och utveckling inom KasvuKraft. Bild 5: KasvuKrafts verksamhetshelhet med delområden 2015. 6

3.1. Stöd till kommunerna för att öka och nå tillväxtmålen I expertarbetsgrupperna Beredningssekretariatet, HINKU-arbetsgruppen, Industrins expertgrupp, Sysselsättningsexperterna, Arbetsgruppen för regionkommunikation, Expertarbetsgruppen för turism, Välfärdsarbetsgruppen, Expertarbetsgruppen för informationsförvaltning och etapplandskapsplan 4 finns de bästa utvecklingskunskaperna från områdets kommuner. Arbetsgruppernas uppgift är att stöda förnyelseförmågans och konkurrenskraftens förstärkning i områdets kommuner, söka nya åtgärder och metoder för främjandet av näringslivets spetsområden samt förbättra beredskapen att hantera strukturförändringar. Samarbetskommunernas styrelser valde sina viktigaste utvecklingsobjekt varje kommun 5 st och de samlades till gemensamma helheter för Västra Nyland med syfte att baserat på dessa dra upp riktlinjer för fortsatta åtgärder. TOP5 utvecklingens spetsområden och prioritering av deras genomförande: 1. Trafikprojekt som infrastrukturlösningar och helt nya angreppssätt - Hangö-Hyvinge banans elektrifiering, kustbanan, stadsbanan, stamvägarna 25 och 51 - Trafikens smidiggörande på mångsidiga sätt är ett centralt element i regionens livskraft och dragningskraft. Hållbara trafiklösningar som höjer servicenivån inverkar på hela Västra Nylands utveckling. Dessa är bl.a. lösningar för pendlingen, anslutningstrafik och nya leder för matningstrafiken. 2. Näringarnas utveckling - Utvecklingsobjekt och företagsprojekt som har att göra med företagande i regionen så som Handelshamnen i Ekenäs, Koverharområdet i Hangö, Tytyriområdet i Lojo och LNG-gasterminalen i Ingå samt deras reflektionsinverkan på den ekonomiska regionen. - Utveckling av företagens omgivning, den positiva förhållningen till företag och företagsservicen för att förbättra verksamhetsförutsättningarna. - Lindring av arbetslöshetens negativa följder och finansieringsmodeller. 3. Cleantech, miljö - Användning av förnyelsebara energiformer så som geoenergi, och energieffektivitet - Hinku-åtgärderna i kommuner och företag - Vattendragen, förbättring av deras tillstånd och minskning av belastningen, ny teknik och företagsprojekt. 4. Utveckling av kommunernas service och verksamhetssätt - Lösningar för äldre människors serviceboende med social gemenskap - Västra Nylands gemensamma ict-plattform och dess standardisering - Användning av närmat i affärer, turism och storkök. I främjandet av trafikprojekt spelar intressebevakningens skärpning på en nationell nivå en central roll. För en tillväxt av regionens livskraft krävs det att gods- och persontrafikens infrastruktur utvecklas. Det här är möjligt att uppnå genom att elektrifiera Hangö-Hyvinge-banan, bygga tilläggsspår på kustbanan och bygga en direktbana, och samtidigt utveckla matningstrafiken och både vägnätet och dess underhåll, så att bannätet kan användas effektivt. I utvecklingen av näringarna ansågs det vara kommunernas huvudsakliga uppgift att erbjuda tillräckligt med kompetent arbetskraft av rätt kvalitet för näringslivet med hjälp av arbetsförmedling, utbildning, rehabilitering och dylikt. Uppgiften underlättas av att arbetsplatserna ökar, och välfungerande hamnar och smidiga trafikförbindelser är katalysatorer för det här. Regionens turism borde utvecklas genom att nyttja områdets styrkor med hjälp av några tillräckligt starka och olika HOTSPOT-helheter, som t.ex. Fiskars och möjliga utvecklingsobjekt är Tytyri, Hangö, Pickala m. fl. I helheten för Cleantech och miljö är en ytterligare förbättring av vattendragens situation viktigt för området och det sker huvudsakligen genom kommunernas och riksomfattande åtgärder. Cleantechområdet är en utmaning och genomförs med hjälp av Novagos företagsrådgivning och HINKU-projektet. I delområdet för utvecklingen av service och verksamhetssätt ansågs det att äldre människor är viktigast och likaså utvecklingen av service och verksamhetssätt för dem, t.ex. bostadspolitiska lösningar. Det är också viktigt att beakta turismens behov och möjligheter, regionala (nationella) ICT-lösningar och servicenätstruktur 7

Därtill bör man utreda nuläget för kommunernas servicestrategier, undersöka användningen av en regional servicesedel och fördjupa områdets kännedom om lean. Verksamhet enligt lean-metoden i bör tas med mer effektivt i kommunorganisationerna. Därför har man planerat att arrangera ett gemensamt utvecklingsforum för de regionala utvecklingsgrupperna. På forumet undersöker man möjligheter till samarbete mellan olika grupper, som kunde vara till nytta för hela området. Arbetsgruppernas verksamhet finns förklarad i en tabell senare. 3.1.1. Kommunernas innovativa upphandling Till upphandling använder kommunerna en betydande mängd skattemedel, som kunde gynna det regionala näringslivet om medlen förblev kvar på området. Under år 2015 fortsätter utredningen om vilka möjligheter det nya EU-upphandlingsdirektivet öppnar för att stärka närekonomin i enlighet med en hållbar utveckling inom ramarna för den nationella lagen. Arbetsgruppen för innovativ upphandling sätter sig in i utmaningarna, som förutsätter nya sätt att producera service. Speciellt behövs kommunernas, serviceanvändarnas och serviceproducenternas samarbete och idéer. Arbetsgruppen söker svar på frågorna hur man kan stöda uppkomsten av nya serviceinnehåll eller verksamhetsmodeller och hur man kan ta vara på den privata och tredje sektorns samt serviceanvändarnas innovationspotential. 3.1.2. Turismbranschens utveckling Turismen är den sjätte största industribranschen i Finland och den som växer snabbast. År av systematiskt samarbete, utvecklingsverksamhet och nätverksbyggande med företag, kommuner, turismexperter och läroinrättningar i Västra Nyland kan, enligt förhandsinformation från utredningen om turismintäkter, mätas med en tillväxt på mer än 100 000 miljoner euro i jämförelse med turismintäkterna från år 2007. Västra Nyland har de största turismintäkterna i jämförelse med Mellersta och Östra Nyland. Lumos centrala uppgift är att öka kundmängden och besökens längd hos de företag som deltar. Lumo produktifierar turismprodukter omkring olika teman. Marknadsföringen är starkt riktad och målet är att styra kunderna till nätbutiken. Som medel används elektroniska kanaler och förtjänad media, t.ex. journalister inbjuds till området. Utrikesmarknaderna kommer att ha en viktig ställning. För närvarande är utlänningarnas andel av alla övernattningar betydligt lägre än t.ex. i Esbo eller Helsingfors. 3.1.3. Regional företagsservice 10 organisationer, som erbjuder tjänster till företag i Västra Nyland, ingick den 31.5.2012 ett samserviceavtal. Samtidigt beviljade arbets- och näringsministeriet rätt att i verksamhet och kommunikation använda namnet Företags-Finland Västra Nyland. Novago Företagsservice Ab är den organisation som koordinerar detta. Samarbetets mål är följande: Den regionala företagsservicen betjänar sina kunder i frågor angående allmän rådgivning på bred bas, start av företag, företagsutveckling, finansiering och ägarbyte samt företagsetablering. Den är en del av den nationella Företags-Finland- servicestrukturen. Den regionala företagsservicens uppgift är att klargöra kundens servicebehov och finna lösningar på de identifierade behoven samt att leda kunden till andra experter i servicenätverket, om det inte går att finna lösningar inom den regionala företagsservicen. 3.1.4. Pendling och distansarbete Kommunerna på Novago Företagsutveckling Ab:s område har en hög (77 %) arbetsplatssufficiens, dvs. största delen av kommunernas arbetsplatser fylls med arbetskraft från den egna kommunen. Oberoende av det här, så pendlar en stor del av arbetskraften till en annan kommun på arbete. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna. Utmaningen för områdets kommuner är å ena sidan att öka antalet nya arbetsplatser och å andra sidan att skapa möjligheter till distansarbete för dem som arbetar på annan plats och på så sätt öka den gemensamma tiden för arbetande familjer och främja en hållbar utveckling genom att minska på arbetsresorna. Enligt en undersökning gjord av Taloustutkimus år 2009 önskade pendlarna möjligheter till distansarbete någon annan stans än hemma. Det här betyder en kort resa från hemmet till en separat distansarbetsplats. Under år 2015 görs det möjligt att utföra distansarbete i Novago Företagsutveckling Ab:s ägarkommuner. Samtidigt fungerar de här distansarbetsplatserna som servicepunkter för Företags-Finland Västra Nylands regionala företagsservice. År 2015 utvecklas distansarbetskonceptet vidare och det utarbetas till en av de servicehelheter, som Företagshuset BusinessLohja erbjuder företagen. 8

3.1.5. Företagshuset BusinessLohja verkar som ett magnetiskt samarbetsunderlag Man fortsätter med konceptet för kollektiv utveckling, som startades våren 2013, och som samlar regionens olika aktörer till ett kollektivt utrymmes- och verksamhetskoncept. Målet är att göra det nuvarande samarbetet mellan företagen och den offentliga sektorn ännu tätare och att få med utomstående företagare, blivande företagare, studeranden och andra nya samarbetspartners. Företagshuset BusinessLohjas verksamhet utvecklas till en helhet som stöder företag, intrycket förnyas och huset görs mer kundinriktat till en helhet med alla funktioner. Många parter, som verkar i huset, är med i utvecklingen i enlighet med det kollektiva tankesättet. Planeringen av distansarbetskonceptet fortsätter i Företagshuset och man ordnar bl.a. speedejting för områdets företagare i samarbete med företagarorganisationerna. 3.1.6. Ring V Utvecklingsprojektet för Ring V genomförs som ett samarbete mellan de kommuner, som finns kring riksväg 25 och stamväg 55. Projektet förvaltas av Novago och koordineras av SITO Oy. I arbetet prioriteras elektrifieringen av Hangö-Hyvinge-banan och förbättringsåtgärderna på riksväg 25 (smidighet och trafiksäkerhet). Trafiksystemarbetet kopplas till utarbetningen av Nylands etapplandskapsplan 4, där bl.a. logistiken har lyfts fram som ett tema för behandling. Betydelsen av trenden med att logistikcentralerna koncentreras och flyttas till yttre periferin bedöms i en logistikutredning i samband med planläggningsarbetet. Den rådande trenden ökar Ring V:s betydelse som en av huvudstaden ringvägar, som borde utvecklas, samt E18 som en tillväxtkorridor i norr. 3.2. Projektarbetets utveckling garanterar förnyelse 3.2.1. Regionstäderna Regionstadsnätverket baseras på riktlinjerna i stadsrådets Stadspolitiska åtgärdsprogram 2012 2015 och målet är att stöda innovativa öppningar, städernas samarbete i att utnyttja sina styrkor och tillväxtpotential samt att främja konkurrensförmågan. Det väsentliga är experimentalitet, partnerskap och kopplingar till företag. Västra Nylands kommuner deltar i tre riksomfattande pilotprojekt. För koordineringen av dessa har ANM beviljat medel till ansvarskommunerna. Meningen är att skapa större utvecklingshelheter, som kan motsvara utvecklingsbehoven i kommunernas näringar och service. 1. Städer med smart och grön tillväxt, som omfattar Västra Nylands spetsområde, vatten, och dess resurskloka användning samt utveckling av ny affärsverksamhet. För att möjliggöra detta ansöker man om pengar från SMART REVIVAL TRUMFKORT VATTEN Regionstadsnätverksprojektets idéansökan Södra finlands ERUF och som partners Finnish Water Forum och yrkeshögskolan Laurea, 2 år, beslut om fortsättning 4/2015. 2. Idrottsturism Det nationella pilotprojektets mål är att skapa en internationellt konkurrenskraftig modell för samproduktion av idrotts- och motionsturism som en exportprodukt för Finland. På det här sättet skapas ett internationellt känt varumärke för Finlands idrotts- och motionsturism. I pilotprojektet samlar Västra Nyland ihop företag inom idrottsturism med temat vattensport och LUMOs produkter samt stöder ordnandet av nationella och internationella tävlingar i regionen. 3. Behov av ANM:s separata nationella finansiering och program för strukturförändringen: Strukturförändringens orsaker och fart har varit olika i olika städer, men i varje stad har förändringen utmanat den gamla näringspolitiken på ett grundläggande sätt. I en del av regionstäderna har strukturförändringen redan länge pågått, vilket å sin sida är en utmaning för den nationella strukturförändringspolitiken: hur kan man stöda de orter, där strukturförändringen inte är plötslig, men inte heller ännu är över. Det är viktigt att granska strukturförändringens hela livslopp från antecipering av förändringarna ända till en omfattande förstärkning av de nya näringsstrukturerna. Det behövs 9

verksamhetsmodeller, som säkrar, att förändringen leder till en mer mångsidig och mindre riskabel näringsstruktur än tidigare. Målet är att stöda regionstädernas strävanden till att hitta lösningar för att skapa mångsidigare näringsstrukturer och fler arbetsplatser. Från området är Hangö och Raseborg aktiva inom den här helheten. 3.2.2. HINKU och energieffektivitet Mot kolneutrala kommuner (HINKU) projektets mål är att kommunen, dess invånare och näringslivet gemensamt förbinder sig vid att minska växthusutsläppen. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från nivån år 2007 till år 2030. Novago hjälper till med koordineringen av projektet, speciellt i gränssnittet till företagen. http://www.hinku-foorumi.fi/ Västra Nyland går mot kolneutralitet med hjälp av kommunernas HINKUarbetsgrupper. Målet för år 2016, en beräknad minskning av utsläppen med 15 %, är redan uppnått i Västra Nyland. Arbetsgrupperna har åtgärdsprogram för år 2015 och kommunens HINKU-koordinator sammankallar arbetsgrupperna. Hinku-arbetsgrupperna har lyft fram behovet av att starta en EKOSTÖDVERKSAMHET under år 2015. Dessutom startar projektet VÄLKE - Ny innovativ affärsverksamhet och konkurrensfördelar för företag och kommuner med hjälp av koldioxidsnålhet - för tiden 1.3.2015 31.7.2017, och tid för genomförandet är 2,5 år. Det är meningen att projektet anställer en person för kommun- och företagssamarbete för förbättringen av energieffektivitet. Projektet genomförs i tre parallella arbetspaket, enligt följande: 1. Kolsnåla affärsverksamhetsmodeller för företag 2. Förbättring av kommunernas energieffektivitet och fastigheternas cleantech-lösningar 3. Kolsnåla sme-företag och kommunernas cleantech-samupphandlingsförfaranden. 3.2.3. Tuunaa Tuottoa! Pilotdelen slutar den 31.3.2015 och det ansöks om fortsättning till det här från utbildnings- och kulturministeriets riksomfattande ESF-projektansökning Kreativt kunnande, den 17.4. är sista ansökningsdag. Målet i det nya projektet är att skapa ökad konkurrenskraft för företag i den skapande branschen och för deras kunder genom immateriellt värdeskapande. För målkunderna skapar man ett sätt att skilja sig från sina konkurrenter i form av nya serviceprodukter, kommunikation och kundkontakter som motsvarar internationell standard. Projektet producerar en ny testad verksamhetsmodell för den praktiska verksamheten. I modellen lär sig de skapande företagen att fungera i växelverkan med varandra och sina kunder. Projektet skapar nya färdigheter för att verka som ett nätverk, bl.a. för andelslagsföretagande. Samtidigt skapas nya produkter, varumärken och underlag, som utvecklas kontinuerligt, som t.ex. it- och kommunikationstjänster, dvs. helt nya näringsmöjligheter och affärsverksamhet. 3.2.4. Skötsel av sysselsättningen GO-Rekry! projektet genomfördes på et utmärkt sätt och projektet har lyckats hitta sk dolda jobb i företag, men åstadkom endast en svag minskning i långtidsarbetslöshetens tillväxt. I organisationer, eller på den sk övergångsarbetsmarknaden, är det möjligt att placera arbetslösa som är i en mycket svår situation. Ökningen av över 50 år gamla arbetslösa är stor. Regionens långtidsarbetslöshet har fördubblats sedan år 2009 och fortsätter att öka oberoende av den allmänna sysselsättningens utveckling. Det här speglas också i kostnaderna för arbetsmarknadsstödet, som kommunerna ersätter staten för. Böterna som Novagos kommuner betalade till staten år 2014 uppgick till närmare 3,7 miljoner euro eller 38 euro/invånare. År 2015 trädde det i kraft lagändringar för skötseln av sysselsättningen, som vältrar över 50 65 % av kostnaderna för de, som varit arbetslösa i mer än 300 dagar, till kommunerna. Likaså kommer lagförändringen om servicecentren för arbetskraft att öka kommunernas förpliktelser. Förutom att skapa nya arbetsplatser bör man år 2015 speciellt effektivera de åtgärder, som förebygger att arbetslösheten förlängs i gruppen 20 25 åringar samt aktivera med arbetsförsök, utbildning och olika sysselsättningsåtgärder för dem, som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 500 dagar. NTM har beviljat fortsättning i 4 månader till GO-Rekry! projektet, till den 30.4.2015 och medel för att starta ett nytt projekt GO4Work! som fortsättning till det föregående, med början den 1.5.2015 och för två år framåt. Tyngdpunkten ligger i att främja sysselsättning av unga och andra, som är i en svag position på arbetsmarknaden. 10

3.2.5. Vatten-temat Nordiskt samarbete mellan företag i vattenbranschen I samarbete med universitetet i Lund genomförs med finansiering från EU/ANM ett startprojekt till slutet av augusti 2015, med målsättningen att skapa nya produkter med anknytning till vatten i samarbete med Water Innovation Accelerator Lund och Clean Water Norway Oslo. Village Waters I samarbete med Naturresursinstitutet (MTT), Sykli, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY, företag, Lettland, Estland och Sverige har det gjorts en intentionsansökan till BSR, med syftet att genomföra ett pilotförsök om bysamhällens utsläpp i vattendragen och en minskning av dessa. Beslutet om möjlighet för fortsättningsansökan ges ut i april 2015. Tabellen visar vad som konkret kommer att göras under år 2015: REDSKAP FÖR FÖRNYELSE HINKU Kommuner, Kommunvisa åtgärder 2015 Kommunerna SK arbetsgrupper Företagens Mätning av CO2 2015 Företagen SK genomförandes förändring EKOtukitoiminta selvitys 2015 SK Projekt, Nytt prjekt: VÄLKE,ny 2015 Kommunerna/Nov. SYKE ERUF/SYKE innvationer från kolsnålhet Climate Kick Deltagande 2015 Kommunerna/Nov EV KEKE Kestävä kehitys Tunnettavuuden 2015 Kommunerna/Nov EV lisääminen LU aluel. Nätverk KEKE klustrets 2015 Novago EV/rådgivare utformning i regionen Novago Företags-casestudier 2015 Novago EV Smidig industri Företagens förbindelse 2015 Novago TuunaaTuottoa2 till förnyelseåtgärder: vatten, hållbar utveckling, cleantechprodukter, prototypverkstadens hjälp Turism LUMO Produktifiering, varumärkesarbete, markn.f.strategi 2015 LUMO JP Regionstadspiloterna VN turism strategigenomförande VN turism strategigenomförande VN turism strategigenomförande Smart och grön tillväxt i städerna Idorttsturism Strukturförändring Kavlitet till tusenutbildning, Green Start, Hållbar turismansvarsutbildn. 2015 Kommuner/företag JP Marknasföringårgäder till 2015 Kommuner/företag JP Ryssland Anändning av året runt 2015 Kommuner/företag JP verksamhet Vatten och nya produkter 2015 ANM Kauhava Produktnätverk, varumärke Stöd för näringsstrukturens förändring 2015 ANM Imatra 2015 ANM Salo 11

VERKSAMHETSMILJÖNS UTVECKLING, MBTn Regional Elektronisk/SOME www-sidans underhåll och Kontin. Novago JO företagsservice utveckling Grundande av servicepunkter 2015 kommunerna C-JS i kommunerna Samla en styrgrupp 2015 Novago C-JS BusinessLohja Speedejting för företagare 2015 ANM/Nov. BusinessLohja Virtuell företagsrådgivning 2015 Novago (Skype), start BusinessLohja Olika Pop-Up evenemang i 2015 Novago VN BusinessLohja Bekanta dig med kollektiva Kont. Novago samarbetsformer - evenemang, kollektiva träffar Stör för Koncept för 2015 Nov/kommuner distansarbete distansarbetspunkt Innovativ Utveckling av Utveckling av 2015 Kommunerna upphandling produktivitet upphandlingsprocesser Företagsssamarbete Upphandlingsnätverken 2015 Novago EV samlas Upphandlingsstrategi Utarbetning och 2015 Kommunerna tr tillämpning Servicesedel Utarbetning och 2015 Kommunerna tr tillämpning Sysselsättningsexpertarbete Separata projekt Rekry GO4Work-projektet 2015 NMT, kommunvis kommunerna Täsmätyö Förebyggande av 2015 Kommunerna långtidsarbetslöshet TYP Västra Nylands tjänster 2015 Kommuner /TE Kehä V Elektronisk media Ny webbsida 2015 Kommunerna Sito Intentionsavtal 2015 NF+Ely C-JS ÖKNING AV OMRÅDETS DRAGNINGSKRAFT Kommunikation Tryckt media Informationsbladets publicering Kontin. Novago KK Material för etableringstjänsten Kontin.. ÄRM/kommuner Novago Social media Webbsidans utveckling Kontin. Novago tr. M-MT Facebook+twitter sidornas uppbyggn. Kontin. Novago KK 4. Ökning av områdets dragningskraft och intressebevakning i olika forum Intressebevakningens roll i påverkan både landsomfattande och som en del av metropolområdet betonas speciellt under tider av kommun- och social- och hälsovårdsreformer samt vid EU-finansieringens periodbyten. Betydelsen av samarbetet på området och att den gemensamma rösten hörs skapar möjligheter för att våra behov uppmärksammas i olika sammanhang då man gör upp riktlinjer, i utvecklingsprojekt och i samarbete med läroinrättningar. Området bör se till, att det finns en tillräcklig representation i de organ där det behövs och att representationen förverkligas. Beredning, som rör vårt område, görs bl.a. i Arbets- och näringsministeriet, Nylands Förbund, NTM och olika läroinrättningar. ANM utvecklar Team Finlands verksamhet som en organisation för främjande av export och områdets deltagande där bör säkras. Också till Västra Nylands egna evenemang bör man bjuda in nyckelparter, t.ex. till Sparringsforumen, som en kanal för gemensam påverkan. 12

Förutom diskussionsforumen bör Novago flitigt kontakta och besöka centrala företag. Att öka kännedomen med gemensamma framträdanden lyfter och förstärker regionens varumärke. Den år 2014 uppdaterade regionkommunikationens ramplan och etableringstjänstens material fungerar som redskap för utveckling. De här tjänsterna skapar möjlighet för snabb reaktion på området, stöder kommunernas gemensamt valda riktlinjer, lyfter fram områdets styrkor och marknadsför området som en bra och intressant plats för företagen att etablera sig på. Verksamheten använder elektronisk kommunikation till bl.a. följande: KASVUKRAFT -webbsidan (www.lansi.fi/kasvukraft) utvecklas till interaktiv för att svara på användarnas behov. Facebook-sidan används för att informera om evenemang mm. För att förmedla snabb information används Twitter. Yammer fungerar som de regionala arbetsgruppernas redskap för bl.a. informationsförmedling. Användningen av Skype till företagsrådgivning effektiveras och Skype används också till arbetsgruppernas möten. Informationstidningen KASVUKRAFT ges ut i tryck samt elektroniskt två gånger om året och samlar regionens aktuella pågående händelser. Regionens dragningskraft ökas också genom den egna aktiva verksamheten. En viktig del av att skapa dragningskraft är att få med de unga i forumarbete och projekt, och samarbetet med läroinrättningarna stöder framtiden. Dragningskraften ökar också av ett framgångsrikt näringsliv, där arbetsplatserna är den bästa attraktionen! 5. Mätare KASVUKRAFTs utvecklingsarbete och Västra Nylands samarbete mäts enligt de gemensamma uppföljningskriterierna. Effektbedömning görs enligt fullmäktigeperioder. År 2013 definierades noggrannare mätare som följer Västra Nylands tillväxtmål på fyra dimensioner - invånarantal, arbetsplatser, regionekonomi och kunnande. Tillväxt från vad? Förnyelseförmåga MBTN, Hållbar samhällsstruktur Social enhetlighet Uppföljningskriterier Arbetsplatsernas antal Omsättningens och/eller personalens utveckling i branscherna Antal exportföretag/exportens omfattning Turismens övernattningar Investeringar Nettoökning av antalet företag Startups Invånarantal och förändringar Mängd utvecklingspengar Regionekonomi MALPE (MBTN+service) mätare Sysselsättningens utveckling Utbildningsindex Lönenivå Skatteutfall Läroinrättningar Inkomstfördelningens spridning Sysselsättning av långtidsarbetslösa Hyresbostädernas användningsgrad och nybyggande I mätningen av KasvuKrafts utvecklingsverksamhet används statistik och mätare, som finns till allmänt förfogande och som uppdateras av myndigheterna. I början av år 2014 definierades verksamhetens utgångsläge. Använda källor är bl.a. material från Statistikcentralen, Nylands Förbunds statistik, material från Tullstyrelsen och EK, kommunernas byggnadslov och Kommunförbundets elektroniska välfärdsberättelse. 13

6. Ekonomi KASVUKRAFTs budgetramar för år 2014 ingår i den kommunandel, som betalas till Novago Företagsutveckling Ab. Öppnandet av de nationella projektansökningarna för EUs finansieringsperiod 2014 2020 fördröjdes och orsakade förändringar i utvecklingsprogram och ett avbrott i de utvecklingsmedel, som ansöks därifrån. De medel som finns är mycket knappa och mängden ansökningar har varit riklig. Det fattas ett separat beslut om eventuella kompensations- och kommunfinansieringsandelar, som möjligtvis kan behövas för nya projektansökningar. Verksamhets och finansieringsplan Västra Nyland 2015 18.11.2014 Samarbetsparter och Finansie finansiärer, euro -ring FÖRVERKLIGAT 2015 ÅTGÄRDER euro tp 1 Koordinering, nätverk 20 000 KASVUKRAFT närings- och livskraftsprogram 3 000 tp 2 VN expertarbetsgrupper 2 000 Förnyelse 14 000 ANM Regionstadspiloterna Smart och grön tillv. 4 000 Hinku-arbete Utv. av hållbar affärsverksamhet Smidig industri Turism InnoHUB 2 000 Verksamhetsmiljöns utveckling och MBTn Idrottsturism 6 000 2 000 8 000 18 000 Regional företagsservice Regional företagsservice 10 000 Lederna Social enhetlighet 13 000 18 000 Sysselsättning Distansarbete Välfärd Intentionsansökn. 5000 tp 3 Regionens dragningskraft Förstärkning av identiteten - Intressebevakning 20 000 Information, elektronisk kommunikation, SOME länsi.fi/kasvukraft tp 4 Nationellt nätverksarbete 8 000 Innovation och kunnande Skapande och kultur Ryssland Sammanlagt 103 000 14