Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 1 / 1 1989/02.02.00/2015 71 Riktlinjer och mål i Esbostrategin 2016, budgetförslaget för 2016 och ekonomiplanen 2016-2018, nämnden Svenska rum Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Armi Salminen, tel. 046 877 1353 Barbro Högström, tel. 09 816 52344 Ida Stolt-Haglund, tel. 043 824 5580 Katja Hagman, tel. 09 816 52351 Marjo Sotala-Solovjew, tel. 050 395 2165 fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum lämnar ett förslag till budget för 2016 och ekonomiplan för 2016 2018 för beredningen av stadsdirektörens budgetförslag enligt bilagorna. Sektorn kan göra tekniska preciseringar. Behandling Ordföranden understödd av Lönnqvist gjorde följande ändringsförslag: Nämnden föreslår för budgetåret 2016 ett tilläggsanslag på totalt 800 000 euro för det svenskspråkiga bildningsväsendet. Tilläggsanslaget är avsett att täcka utgiftsökningarna för de allmänna löneförhöjningarna inklusive tillhörande lönebikostnader, utgifter som hänför sig till ökningen av antalet elever och antalet smågrupper i undervisningen samt omfördelningen av hemvårdsstödets kostnader mellan den finska och svenska dagvården. I och med att stadens interna kostnader för bildningstjänsterna har ökat kraftigt under de senaste åren och kostnaderna för den egentliga verksamheten (skola, dagvård och övriga bildningstjänsters) inte nämndvärt stigit konstaterar vi att effektiveringen för verksamhetsområdets del på 6 % har verkställts. Nämnden anser att eventuella inbesparingar bör sökas i de överstora interna utgifterna för fastigheter och andra interna tjänster som bildningssektorn köper av stadens egna tjänsteproducenter. För det andra föreslår nämnden att bortfallet av Undervisnings- och kulturministeriets gruppminskningsanslag på 100 000 euro kompenseras för den svenskspråkiga skolans del så att gruppminskningarna kan verkställas även hösten 2016. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget.
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 2 / 2 Föredraganden lämnade in avvikande mening till nämndens beslut. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden föreslår för budgetåret 2016 ett tilläggsanslag på totalt 800 000 euro för det svenskspråkiga bildningsväsendet. Tilläggsanslaget är avsett att täcka utgiftsökningarna för de allmänna löneförhöjningarna inklusive tillhörande lönebikostnader, utgifter som hänför sig till ökningen av antalet elever och antalet smågrupper i undervisningen samt omfördelningen av hemvårdsstödets kostnader mellan den finska och svenska dagvården. I och med att stadens interna kostnader för bildningstjänsterna har ökat kraftigt under de senaste åren och kostnaderna för den egentliga verksamheten (skola, dagvård och övriga bildningstjänsters) inte nämndvärt stigit konstaterar vi att effektiveringen för verksamhetsområdets del på 6 % har verkställts. Nämnden anser att eventuella inbesparingar bör sökas i de överstora interna utgifterna för fastigheter och andra interna tjänster som bildningssektorn köper av stadens egna tjänsteproducenter. För det andra föreslår nämnden att bortfallet av Undervisnings- och kulturministeriets gruppminskningsanslag på 100 000 euro kompenseras för den svenskspråkiga skolans del så att gruppminskningarna kan verkställas även hösten 2016. Föredraganden lämnade in avvikande mening till nämndens beslut. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Budgetförslag för år 2016 för nämnden Svenska rum 2 Förslag till första inredning, utrustning samt övriga anskffningar i investeringsbudgeten för åren 2016-2020 - Bildningssektorns ramfördelning enligt nämnder/resultatenheter - Handikapprådets initiativ till bildningssektorns budget år 2016 Behandlingen av Esbostrategin för 2015 2018 och ekonomiplanen för 2016 inkluderar följande skeden i bildningssektorns nämnder: Esbostrategin, budgetförslaget och verksamhetsplanen (09/2015) Dispositionsplanerna (02/2016) Esbos omvärld och ekonomi Esbos invånarantal var 265 543 personer i början av detta år. Folkmängden ökade 2014 med 4 790 invånare eller 1,8 procent. Ökningen var cirka 860 personer större än år 2013. Andelen invånare med främmande modersmål var mindre än under år 2013.
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 3 / 3 Antalet barn under skolåldern ökade under 2014, men på grund av hela folkmängden ökade förblev andelen av befolkningen oförändrad. Antalet barn i skolåldern ökade också och deras andel av befolkningen ökade en aning. Andelen och antalet unga i åldern 16 19 år minskade något år 2014 jämfört med år 2013. Andelen personer i egentlig arbetsför ålder, 20 64- åringar, minskade återigen under året trots att gruppen kvantitativt sett ökat. Antalet personer över 65 år ökade med cirka 1 700 personer och andelen av befolkningen ökade från 13,2 procent till 13,6 procent. Antalet Esbobor över 75 år ökade med cirka 680 personer och andelen ökade till 5,0 procent. Andelen personer med främmande modersmål har under flera år ökat i rask takt. År 2014 ökade andelen från 12,2 till 13,3 procent. Antalet personer med främmande modersmål uppgick till 35 194 i början av 2015. Detta innebär en ökning på cirka 3 245 invånare under året. Andelen svenskspråkiga minskade åter en aning och andelen finskspråkiga minskade till 79,1 procent. De vanligaste utländska modersmålen var återigen ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Befolkningsprognos 2015 2024 Prognosperioden för den lokala befolkningsprognosen för Esbo är 10 år. Befolkningsprognosen baserar sig på prognosen som gjorts för bostadsproduktionen. Folkmängden i staden ökar över 1,6 procent per år 2014 2016, över 1,4 procent 2017 2020 och från 2021 framåt 1,3 procent. Snittet för prognosperioden är 1,5 procent per år. Största delen av ökningen beror på födelseöverskott. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka 2 200 invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från flyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel kan variera mycket. Sysselsättning och arbetslöshet I slutet av juni 2015 var antalet arbetslösa i Esbo 15 141. Arbetslöshetsgraden var 11,1 procent. Antalet arbetslösa under 25 år var 1 795. Utveckling av stadens ekonomi Resultatet år 2014 var en halv miljon euro på minus. Årsbidraget var ca 117 miljoner euro. Årsbidraget minskade med 48 miljoner euro och resultatet med 55 miljoner euro från med föregående år. En betydande del av årsbidraget, över 40 miljoner euro, kom från fondintäkter. Dessa intäkter kan inte användas för finansiering av verksamhets- och investeringsutgifter utan fullmäktiges separata beslut. Fullmäktige godkände i maj 2014 programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU). I programmet framläggs målen för hur finansieringsbalansen skall förbättras samt de medel med vilka balans och produktivitet kan nås. TATU-programmet fortsätter hela år 2017 och på det baserades ekonomiplanens (ekonomiska) mål för 2015 2017.
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 4 / 4 Budgeten för år 2015 godkändes med ett underskott på 24 miljoner euro. Detta berodde på den dåliga ekonomiska utvecklingen, befolkningstillväxten och en starkt ökande efterfrågan på tjänster. Eftersom statsandelarna överskrider budgeten och driftsekonomins budget håller väl, är det troligt att innevarande år kommer att ge ett överskott i resultatet vilket även eftersträvas. De nya lånen uppgick till 117 miljoner euro år 2014 och 219 miljoner euro i år. Stadens investeringsnivå har under de senaste åren varit rekordhög. Investeringarna var 320 miljoner euro år 2014 och 225 miljoner euro år 2013. Planeringsomgångens utgångspunkter Skattefinansiering De beräknade skatteinkomsterna år 2015 kommer att vara 1 387 miljoner euro, vilket motsvarar budgeten för året. Skatteinkomsternas jämförelsevis goda tillväxt (+4,1 procent) beror på att staten under början av detta år höjde nedre gränser på fastighetsskatter. Detta höjde intäkterna av fastighetsskatten med 31,6 procent. Skatteintäkterna år 2016 kommer enligt prognosen att vara ca 25 miljoner euro mindre än vad som uppskattades hösten 2014. Denna skillnad beror på den förlängda recessionen och den växande arbetslösheten. Esbo uppskattas erhålla 46 miljoner euro i statsandelar år 2016, jämfört med 29,7 miljoner euro i år. Ökningen av statsandelar beror på en ändring av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. I detta skede är det ännu inte möjligt att uppskatta hur den nya regeringens regeringsprogram kommer att påverka skattefinansieringen. Ramen för driftsekonomin Vid beredningen av den driftsekonomiska ramen har man strävat efter att beakta hur TATU-programmet påverkar sektorernas anslag och inkomstbudgeter 2016 2018. För att staden ska uppnå ett positivt resultat under planperioden har det varit nödvändigt att göra en omfattande gallring i sektorernas tilläggsförslag. Resultatet för år 2016 är något på minus men därefter blir det positivt igen. Årsbidraget och resultatet är klart mindre än TATU-programmets mål under varje planeringsår. I förslaget till budgetram har de balanseringsmedel för ekonomin som regeringsprogrammet utlovat åt den kommunala sektorn inte kunnat beaktas, eftersom det under sommaren inte kommit någon ny information om dem. Affärsverkssektorn omorganiseras och förfarandet med beställare och utförare kommer att frångås. Budgetförslaget bereds till att börja med enligt nuvarande organisationsform och i månadsskiftet september-oktober kommer olika verksamheter att grupperas enligt den nya
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 5 / 5 organisationsformen för stadsdirektörens budgetförslag. Denna förändring kommer i någon mån att ändra summorna i budgetens interna poster och därigenom också möjligtvis tjänsteproduktionssektorernas anslag. Vid bedömningen av ramen för driftsekonomin har i praktiken endast nyinvesteringars tröskelkostnader för ibruktagande beaktats. Ökningen av servicebehovet har beaktats i smärre utsträckning. Staden utgår från att ökningen finansieras genom att förbättra produktiviteten. Berättelsen om Esbo och bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden Bildningssektorn har gjort upp Berättelsen om Esbo och bildningssektorns berättelse samt utifrån fullmäktigeperiodens mål på stadsnivå egna mål för fullmäktigeperioden på sektornivå. Fullmäktigeperiodens mål genomförs och genomförandet av dem mäts med resultatmål och mål som uppställs årligen. Om genomförandet av resultatmålen rapporteras till fullmäktige och om genomförandet av resultatmål och mål till nämnderna i samband med ekonomiuppföljningar. I resultatkortet för Esbo finns tre fokusområden: 1) resurser och ledning, 2) invånare och tjänster och 3) livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling. I måluppställningen har speciellt uppmärksammats vikten av att kunna mäta hur målen genomförts. Resurser och ledning Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att verksamhetsbidraget inte underskrider den ursprungliga budgeten. Produktiviteten ökas med en procent genom sänkning av de centrala tjänsternas styckkostnader. Lokalkostnaderna minskas med en procent. Lokalanvändningen effektiveras och prissättningen förenhetligas. Bildningssektorn utvecklar också i fortsättningen ledning och chefsarbete och satsar på personalens arbetshälsa. Arbetshälsans utveckling följs årligen upp med matrisen för arbetshälsa. Målet är att minska sjukfrånvaron med 20 procent från år 2012. Andelen anställda med invandrarbakgrund ska närma sig andelen invånare med invandrarbakgrund. Arbetets produktivitet ska öka med en procent. Med arbete avses sektorns egen personal och den inhyrda arbetskraften. Det är alltså det sammanlagda antalet årsverken av dessa två grupper som granskas. Invånare och tjänster Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att stötta unga att bli självständiga genom att ge färdigheter för utbildning, arbetsliv, boende och vardagshantering. För att uppnå detta resultat är det viktigt att utbildningsgarantin förverkligas, med andra ord att alla som gått ut grundskolan erbjuds en utbildningsplats, påbyggnadsundervisning, annan
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 6 / 6 utbildning eller verkstadsplats. Dessutom är målet att antalet avlagda examina vid utbildningssamkommunen Omnia ska öka. Kundnöjdheten inom vuxenutbildningen utreds på Omnia och på det svenska arbetarinstitutet. Fullmäktigeperiodens mål är att tjänster för barn, unga och äldre utvecklas och att välbefinnandet stärks. År 2015 fortsätter satsningarna på att stöda en balanserad uppväxt för barn och unga genom att öka hobbyverksamhetsmöjligheter med låg tröskel. Barnens rörlighet främjas genom att skapa modeller för förverkligandet av målet "En timme motion per dag". Bildningssektorns tjänster erbjuds på båda inhemska språken samt med beaktande av behoven som en befolkning med ökande kulturell mångfald har. Målet är att i högre grad än tidigare nå invandrare och involvera dem i bildningssektorns tjänster. Bildningssektorns tjänster produceras och utvecklas i samarbete med kommunborna och partner genom utnyttjande av olika tjänstekanaler. Tillgången på bildningssektorns tjänster ska förbättras genom att uppstarta åtminstone tre digitala tjänster eller öppna gränssnitt. Dessutom förverkligas minst två gränssnittsprojekt, i vilka olika utbildningssammanslutningar samarbetar för att söka lösningar på utmaningarna inom tjänsteproduktionen. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Bildningssektorns mål för fullmäktigeperioden är att Esbo är Finlands mest kompetenta stad. Målet är att skapa en enhetlig lärostig för digitalt lärande ända från dagvård till andra stadiet. En digital berättelse framställs för bildningssektorn och ur denna leds varje resultatenhets planer. Förverkligandet av planen stöds genom utvecklande av kompetensen. En digital lärmiljö förverkligas genom att utvidga användandet av digitala tjänster och hjälpmedel i skolornas molnbaserade verksamhetsmiljöer. De åtgärder som samhällsgarantin förutsätter främjas inom bildningssektorn med hjälp av Fatta mej!, Vamos, Ohjaamo och uppsökande ungdomsarbete. Dessutom är målet ett lyckat ibruktagande av de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen hösten 2016. Bildningssektorn kommer att pröva skoltjänstsystemet School as a Service genom att utnyttja ersättande lokaler på Aalto-universitetets campus i Otnäs. Bildningssektorns enheter förbinder sig till att iaktta hållbar utveckling. Målet är att på ett lyckat sätt ta i bruk läroplanerna för den grundläggande utbildningen. I bildningssektorn satsar man på undervisning i företagsamhetspedagogik, vars stig beskrivs 2016. I bildningssektorn utvecklas internationell verksamhet och tjänster för internationella familjer. Ett samarbete med bildningsväsendet i Shanghai avtalas för 2016 2020 och om nya former av samarbete som gäller bildningsväsendet förhandlas. Bildningssektorns mål är att vara en aktiv aktör i målinriktat internationellt samarbete på så sätt att varje resultatenhet kan uppvisa ett samarbetsprojekt som förverkligats. Fullmäktigeperiodens mål är planeringen av tjänstehelheter för
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 7 / 7 omgivningarna kring metrostationerna och för nya byggnadsområden. Bildningssektorns tjänster inom Västmetrons utbildnings- och utvecklingskorridor har planerats så att varje resultatenhet i sitt tjänsteutbud beaktar de möjligheter metrokorridoren erbjuder. Bildningssektorns budgetram Slutsumman för bildningssektorns budgetram för 2016 är 699,2 miljoner euro. Höjningen jämfört med den ändrade budgeten 2015 är 2,2 procent. I bildningssektorns budgetram för 2016 finns anslag för löneförhöjningar på stadsnivå, interna lokalhyror samt städning. För löneförhöjningar anslås 0,6 procent av lönerna och inhyrningen av arbetskraft 2015, med beaktande av socialskyddsavgifterna (totalt 3,5 miljoner euro). Lokalhyror och städkostnader för nya lokaler har budgeterats till 11,6 miljoner euro. Utmaningar för budgetramen är att elevantalet ökar med ca 870 elever, nya daghem och ändringen av delårsdaghem till åretruntdaghem samt öppningen av servicetorget i Iso Omena och Alberga simhall. Under hösten 2016 kommer bidrag för undervisning av utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet att upphöra. Till dessa bidrag hör bidraget för minskning av basundervisningsgrupper (POP-bidraget) och jämställdhetsbidraget. Affärsverkssektorns förhöjningar och tillägg ingår inte i budgeterna, förutom de lokalhyror och städkostnader som lokalcentralen meddelat. De ospecificerade interna posterna till affärsverkssektorn (bl.a. Esbo logistik, Esbo informationsteknik och Esbo Catering) är totalt 3,6 miljoner euro enligt uppgift från affärsverkssektorn. Övriga utmaningar för budgetramen är digitaliseringen av undervisningen och dagvården samt anskaffning av IKT-apparater för ungefär 3 miljoner euro. För att den givna ramen ska hålla förutsätts bland annat minskning av assistenttjänster i utbildningen, minskning av antalet grupper inom eftermiddagsverksamheten med beaktande av avtalen samt minskning av undervisningsresurserna. Regeringens strukturpolitiska program innehåller flera åtgärder som inverkar på bildningssektorns tjänster och dessa inverkar också på budgeten. Eftersom innehåll och tidtabeller i regeringens riktlinjer för strukturerna klarnar först under höstens lopp, har deras verkningar inte ännu kunnat beaktas under budgetarbetet. Personal Förslagen angående nya tjänster och befattningar baseras på ökningen av antalet elever och barn i resultatenheterna för utbildning och dagvård. Antalet elever inom den finska och svenska grundläggande utbildningen ökar under läsåret 2015 2016. Ökningen av elevantalet förutsätter inrättandet av nya lärartjänster. Två nya daghem inleder sin verksamhet år
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 8 / 8 2016 inom resultatenheten för finsk dagvård. För att verksamheten ska kunna inledas föreslås nya vakanser enligt den lagstadgade dimensioneringen. Ändringarna av uppgiftsbeteckningar hänför sig till omorganiseringen av verksamheter och uppgifter. Utbildnings- och dagvårdsnämnden I den finska undervisningen ökar antalet elever i den grundläggande utbildningen med ca 800. I den finska dagvården kommer de nya daghemmen Aurora och Lintuvaara att bli färdiga 2016. Dagvårdsbarnen ökar med ca 320. Nämnden Svenska rum I den svenska undervisningen ökar antalet elever i den grundläggande utbildningen med ca 40. Kulturnämnden Öppningen av servicetorget i Iso Omena medför utgiftsökningar för kulturnämnden. Idrotts- och ungdomsnämnden Öppningen av Alberga simhall och utomhusbad medför utgiftsökningar för idrotts- och ungdomsnämnden. Övriga bildningssektorn Av bildningssektorns budgetram är cirka 2,3 miljoner euro riktat till övriga bildningssektorn. Bildningssektorn uppnår inte inkomstbudgeten. Resultatenheternas inkomstbudgeter är realistiska. Nämnden Svenska rum Resultatenheten Svenska bildningstjänster erbjuder Esboborna en fungerande vardag på svenska. Genom att förena dagvård, utbildning, ungdomstjänster, kultur och fri bildning är vi delaktiga i de svensk- och tvåspråkiga Esbobornas vardag genom olika skeden i livet. Verksamheten stöder och förstärker Esbos tvåspråkiga kulturtradition. Genom att synliggöra den svenskspråkiga verksamheten och göra den lättillgänglig ger vi alla Esbobor möjlighet att ta del av den svenskspråkiga kulturen. Högklassiga tjänster produceras med hjälp av ett tätt mångprofessionellt samarbete och väl koordinerade funktioner. Genom detta ger Svenska bildningstjänster stadens mångsidiga tjänsteutbud ett mervärde.
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 9 / 9 Koncentrationen av bildningstjänster på språklig grund är en unik modell som väcker intresse nationellt. Budgetramen för nämnden Svenska rum ökar år 2016 med 0,55 miljoner euro jämfört med den justerade budgeten för 2015. De nödvändiga utgiftsökningarna uppgår till 1,3 miljoner euro, vilket innebär en anpassning av nuvarande budget på 0,8 miljoner euro. Följande åtgärder föreslås för att balansera budgeten: Grundläggande utbildningen och gymnasiet: 1. Minskning av antalet Esbo-timmar med 3 åvh i nya läroplanen från hösten 2016. Inbesparing 37 500 euro. 2. Begränsning av eftermiddagsverksamheten till främst elever i åk 1 och elever med beslut om särskilt stöd från hösten 2016. Inbesparing 100 000 euro. 3. En minskning av skolgångsbiträdesresurseringen med 10 procent från hösten 2016. Inbesparing 54 000 euro. 4. En minskning av undervisningens utgifter i grundläggande utbildningen motsvarande 7 procent av allmänundervisningens personalutgifter från hösten 2016. En minskning av undervisningens utgifter i gymnasiet motsvarande 5 procent av undervisningens personalutgifter från hösten 2016. Inbesparing 265 000 euro och 52 000 euro. 5. Betalningsbefrielserna i eftermiddagsverksamheten slopas. Inbesparing 7 500 euro. Dagvården 1. Strukturella förändringar i dagvården. Inbesparing 140 000 euro. 2. En minskning av hemvårdsstödets Esbo-tillägg. Inbesparing 139 000 euro.
Nämnden Svenska rum 24.09.2015 Sida 10 / 10