RAPPORT. Kollektivtrafikens marknadsandel för inpendling till Trossö i Karlskrona REGION BLEKINGE MALMÖ INFRAPLANERING GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK

Relevanta dokument
Uppföljning av fördubblingsmålet 2015 Rapport från Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik

Trafikutveckling i Stockholm Årsrapport

Cykeltrafik mätmetoder och mål. Östersund

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

TRAFIKUTREDNING I ANSLUTNING TILL PLANPROGRAM FÖR TOKARPSBERG I BORÅS

Trafikanalys Lisebergs utvidgning söderut

P M I n v e n t e r i n g

Trafikutredning. Väg 227 Dalarö HANINGE KOMMUN

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

INVENTERING AV FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER I CENTRALA GÖTEBORG

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

EN POPULÄRVERSION AV RESEVANE UNDERSÖKNING 2018 LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTER, VÄXJÖ RESEVANEUNDERSÖKNING LINNÉUNIVERSITETET 2018

Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.

Användning av cykel- och mopedhjälm 2018

Användning av MCS-data för skattning av ÅDT-Stockholm

Resandeutveckling kvartal

Vision Borgmästarekajen, Fisktorget med hög tillgänglighet och attraktivitet för vistelse och rekreation.

Seminarium samordning trafikantveckan Anna Claesson, marknadschef

Trafik Liseberg detaljplan 2

PM Inventering av gående och cyklister vid Ullevigatan/Fabriksgatan Detaljplan för kontor vid Ullevigatan

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Trafikmängder Sätuna torg, Märsta

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Vägtrafikskador 2018

Borås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik

Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1

Trafikanalys detaljplan för vård och forskning vid Per Dubbsgatan

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Utvärdering gc-remsa

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Uppdaterat faktaunderlag inför Workshop 1 för Stråk 2

Kollektivtrafikplan Skövde år med utblick mot 2035 ANTAGEN APPENDIX: PM RESANDEMÅL

Kort om resvanor i Luleå 2010

Trafikutredning Gubbängsfältet

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Trafikanalys Drömgården

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Skadade i trafiken 2009

Tidsstudie Cykel, elcykel, buss eller bil. Vilket alternativ väljer du?

Måvy hotell och trafikantservice

Uppföljningsrapport kollektivtrafik Blekinge 2016

Barkarby Sjukhus angöring

SCENARIO VÄLSVIKEN. Karlstad trafikmodell

Trafikutredning Tosterö

UPPDRAGSLEDARE. Mauricio Ruiz UPPRÄTTAD AV. Johanna Johansson

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

KOLBAR Kundnöjdhet

Trafikutredning Måby Hotell

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Användning av bilbälte 2018

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

PM TRAFIKANALYS FÖR DETALJPLAN ÄPPLET 7

TRAFIKUTREDNING BJÖRKLUNDA I HÄSSLEHOLM

Borås resa mot framtiden. Åtgärdsvalsstudie Noden Borås utmaningar och lösningar för hållbar trafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Trafikanalys Nacka Strand

Användning av cykel- och mopedhjälm 2016 NTF RAPPORT 2016:3

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Helsingborgsexpressen planering och genomförande av ett nytt busskoncept i Helsingborg. Torgny Johansson, Helsingborgs stad

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

Detektering av cykeltrafik

Användning av cykel- och mopedhjälm 2017

Utvärdering av Actibump i Uppsala

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

TRAFIKVERKET VEMDALEN VÄGVAL VEMDALEN. Kartläggning av personbilstrafik till vintersportorten Vemdalen. RESURS AB Hans Remvig januari

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Tidtabell Karlskrona. 17 augusti juni Buss

Vi saknar konkreta åtgärder inom flera områden:

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

Nåbarhet med olika stark trafik

Trafikutredning TCR Oskarshamn

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

Beredningen för tillväxt och hälsa Sydöstra Skåne

Nyköping resecentrum

Resor med buss eller tåg i Västmanland

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

MalmöExpressen -Sveriges bästa stadsbusslinje! Hur når vi dit?

Detta är Västsvenska paketet

Sammanställning av pendlingsenkäten

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Transkript:

REGION BLEKINGE Kollektivtrafikens marknadsandel för inpendling till Trossö i Karlskrona UPPDRAGSNUMMER 71766 MALMÖ INFRAPLANERING GÖTEBORG KOLLEKTIVTRAFIK Zsuzsanna Olofsson Johan Sandevärn Lars Lohman repo1.docx 215-1-5

På uppdrag av Region Blekinge genomfördes under våren 216 en trafikberäkning. Mätningen styrdes och mätresultaten sammanställdes av SWECO. Analysen syftar till att se andelar av olika trafikantgrupp, men fokuserar på kollektivtrafikens marknadsandel för inpendling till Trossö. Beställare: Region Blekinge Projketledare: Konsult: Uppdragsledare: Hans Sahlin SWECO Zsuzsanna Olofsson Medarbetare: Johan Sandevärn Lars Lohman Kvalitetsgranskning: Titel: Ola Wilhelmsson Kollektivtrafikens marknadsandel för inpendling till Trossö i Karlskrona 2 (18) KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och syfte 1 1.2 Genomförande 1 1.3 Beskrivning av trafikantgrupper 2 1.4 Databearbetning, datakvalité 3 2 Resultat 4 2.1 Marknadsandelar 4 2.2 Jämförelsedata 5 3 Sammanställning av trafikantgrupper 6 3.1 Gång och cykeltrafik 6 3.2 Kollektivtrafik 9 3.3 Biltrafik 11 4 Slutsats och rekommendation 14 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Blekingetrafiken har beslutat att förnya stadstrafiken i Karlskrona med startdatum 22 augusti 216. Målet med den nya trafiken är att skapa en halv miljon nya bussresor. För att kunna följa upp målet och hur resandet förändras efter 22 augusti, behöver Blekingetrafiken veta kollektivtrafikens marknadsandel avgränsat för arbetspendlare till och från Karlskrona centrum. Syftet med arbetet är att samla in data för att få ökad kunskap om karlskronabornas färdmedelsval för pendling till Trossö på morgonen. 1.2 Genomförande Datainsamlingen genomfördes som en manual trafikräkning för alla trafikantgrupper på utvalda platser under en utvald mätperiod. Mätperioden för uppdraget pågick under måndagen den 3 maj 216 till och med fredagen den 3 juni 216. Detta var sista veckan innan skolavslutningen. Mätningen skedde under tidsintervallet 6:3 till 8:3. Mätningarna fördelades i 15 minuters intervaller för att på så sätt få en uppfattning om maxtidslägen. De utvalda mätpunkterna för olika trafikantgrupper visas på Figur 1 med olika punkter. Fotgängare och cykeltrafik (gröna punkter) mot Trossö mäts vid Österleden (Brohålan) och vid Borgmästarekajen, mitt emot Lidl. Mätpersonalen tillhandahölls utav Karlskrona kommun. Vid varje mätpunkt stod en person som räknade både cyklister och fotgängare manuellt. Resenärer på lokalbusstrafik mäts vid busshållplats Blekingegatan (gula punkter), där alla bussar fick stanna och mätpersonalen räknade antal passagerare ombord. Mätpersonalen tillhandahölls av Blekingetrafiken. Resenärer på snabbussar räknades av busschaufförer. Tågresenärer och resenärer på Kustbussar räknades vid Karlskrona C (röda punkter) vid avstigningen. Mätpersonalen tillhandahölls av Blekingetrafiken. Bilbeläggningen (antal förare och antal passagerare) mäts vid samma punkter som gång- och cykeltrafik (blåa punkter). Vid varje mätpunkt stod en person och räknade bilens beläggning manuellt. Resenärer på båttrafiken räknades av besättningen. Vädret under mätperioden var soligt sommarväder. KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA 1(14)

Källa: openstreetmap.org Figur 1 Mätpunkter för datainsamling för inpendling till Trossö (varje punkt motsvarar en person som gör mätningen) 1.3 Beskrivning av trafikantgrupper Fotgängare: Under mätperioden räknades antal fotgängare mot Trossö. Barn i barnvagn eller i famn räknades inte, endast barn som går själva har räknats som fotgängare. Personer som registrerades i övrigt kategorin (inlines, långbräda, rullskidor eller personer som sitter i elrullstol) räknades även som fotgängare. Cykel: Under mätperioden räknades antal cyklister mot Trossö. Om det var två personer som sitter på cykeln, räknades enbart föraren. Om cyklisten ledde cykeln räknas hen också som cyklist. Barn som cyklat räknades. Barn i barnvagn eller i barnstol på cykel räknas ej. Mopedister räknades som cyklister. 2(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

Motorfordon och beläggning: Under mätperioden räknades antal motorfordon med 1 person (förare), 2 personer (1 förare+1 passagerare), 3 personer, 4 personer, 5 eller fler personer. Bussar från Blekingetrafiken (lokalbuss, snabbuss, Kustbuss) räknades ej. Övriga bussar (minibuss, turistbuss) markerades med ett B i registreringen. Resenär: Under mätperioden räknades antal resenärer på lokalbuss, snabbuss, tåg, Kustbuss och båttrafik. Barn som sitter på eget säte räknades som resenär. Barn i barnvagn eller i famn räknades ej. 1.4 Databearbetning, datakvalité Mätresultaten sammanställdes av mätpersonalen (gång och cykel, bilbeläggning) eller av samordnaren hos Blekingetrafiken (lokalbuss, snabbuss, tåg, Kustbuss och båt) och skickades till Sweco för sammanställningen i elektronisk form. Det har förekommit några små händelsen under datainsamlingen (buss som körde förbi mätpunkten, felaktig uppskattad resenärsmängd, inställd båttur) som har påverkat de dagsvisa resultaten. Men dessa händelser har minimal effekt på framräknat genomsnittsandelar av olika trafikantgrupper. Den insamlade data har en hög kvalité vilket gör att databasen är pålitlig. KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA 3(14)

2 Resultat 2.1 Marknadsandelar Målsättning för uppdraget var att skapa en nulägesbild för inpendling till de centrala delarna av Karlskrona. Sammanställningen av mätperioden är indelad efter maxtimme för kollektivtrafik (kl. 7: kl. 8:) och total antal resande under tidsintervallet. Andelar visas för all trafik och för enbart motorfordonstrafik. Kollektivtrafikens andel är som störst 2 procent under maxtimman för kollektivtrafiken enligt figurerna. Andelar - all trafik 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 13% 14% 6% 58% 4% 2% 4% 3% 12% 12% 7% 2% 7% 2% totalt maxtimme (7. - 8.) gång cykel lokalbuss snabbusss tåg+kustb. båt bil förare bil passagerare Andelar - motortrafik 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 14% 15% 66% 64% 5% % 4% % 2% 4% 13% 13% totalt maxtimme (7. - 8.) lokalbuss snabbusss tåg+kustb. båt bil förare bil passagerare 4(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

2.2 Jämförelsedata Marknadsandelar för kollektivtrafiken varierar idag kraftigt mellan olika delar av ett län. Exempelvis Skåne län har variationer mellan några procentenheter till över 3 procent i de större städerna. Marknadsandelar i hela Sverige bedöms enligt figur nedan. Baserat på den senaste Kollektivtrafikbarometern (216) så är den nationella marknadsandelen minskat med en procentenhet från 27 procent 214 till 26 procent 215. Kollektivtrafikens marknadsandel kan visa stor variation från län till län. Medan län med stora städer (Skåne, Västra Götaland) har en marknadsandel högre än 2%, län med medelstora städer som Blekinge, Kalmar, Halland har en marknadsandel mellan 1 15%. Kollektivtrafikens marknadsandel i 213 1 för Blekinge var 1 %. För att kunna uppskatta kollektivtrafikens marknadsandel för hela Karlskrona krävs det en mer komplex mätningsprocess, med flera mätpunkter och flera mätperioder. Resultaten av kollektivtrafikens marknadsandel av inpendling till Trossö kan vara en bra indikation för hur populärt det är att välja kollektivtrafik före bilen vid resor till Karlskronas centrum. Det framräknade resultatet visar att högst 2 % av motorfordonsresenärerna väljer något annat färdmedel än bil. Av alla färdmedel använder 72-73 % bilen och övriga färdmedel star då för tillsammans 27-28 %. Kollektivtrafikens marknadsandel i hela Karlskrona är inte samma som de 2 % i maxtimmen. För att kunna få en uppfattning om hur mycket värden kan variera, går det att jämföra detta med kollektivtrafikens andel i städer i närheten med ungefär samma förutsättningar (storlek, befolkning och infrastruktur) som exempelvis Kalmar och Kristianstad. Kollektivtrafikens marknadsandel i Kalmar är ungefär 18% 2 och kring 13 % i Kristianstad enligt senaste resvaneundersökningen 3 1 Leufstadius, H.: Uppföljning av fördubblingsmålet 215 (SWECO), 215-6-26; (http://www.svenskkollektivtrafik.se/globalassets/partnersamverkan/dokument/omoss/publikationer/rapport-fordubbling-215.pdf ) 2 Olsson, C., Eriksson, T.: Ökat resande och minskat underskott ingen motsättning (215); föreläsning på Kollektivtrafikdagen () 3 Trafikstrategi för Kristianstad kommun, remisshandling 215-4-15 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA 5(14)

3 Sammanställning av trafikantgrupper 3.1 Gång och cykeltrafik Marknadsandel under morgonen till inpendling till Trossö är 7 % för cyklister och 2% för fotgängare. Totalt resande med cykel 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun Totalt antal fotgängare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 6(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

Mätningen har skett på Borgmästarekajen och på Österleden. Resandet fördelas mellan de två huvudtillfarterna till Trossö på följande sätt. Österleden - cykeltrafik 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Österleden - fotgängare 6.3-6.456.45-7.7.-7.157.15-7.37.3-7.457.45-8.8.-8.158.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 7(14) KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

Borgmästarekajen - cykeltrafik 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun Borgmästarekajen - fotgängare 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 8(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

3.2 Kollektivtrafik För busstrafiken skedde mätning vid Blekingegatan och centralstationen. Uppdelningen gjordes mellan lokalbussar vid Blekingegatan, snabbussar, tåg och Kustbuss vid centralstationen. Variation mellan de olika dagarna som mätning genomförts förekommer. Kollektivtrafikens marknadsandel är som högst 2%, som fördelas mellan lokalbussar (12%), snabbussar (2%), tåg och Kustbuss (4%), samt Båtpendeln (mindre än 1 %). Totalt resandet med Pendelbåten var alldeles för lite att kunna visas som egen färdmedel. 35 3 25 Totalt resande med kollektivtrafik vid mätplatser 2 15 1 5 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun Resande med lokalbussar 35 3 25 2 15 1 5 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 9(14) KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

Resande med snabbuss 35 3 25 2 15 1 5 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun Resande med tåg och Kustbuss 35 3 25 2 15 1 5 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 3-maj 31-maj 1-jun 2-jun 3-jun 1(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

3.3 Biltrafik Det flesta resor till Trossö sker med bil. Biltrafikens andel är mer än 7 %, och 6 % av alla som åker bil till Trossö kör bilen själv. Passagerarna utgör 13 % av alla resor till Trossö. 8 7 6 Totalt antal bilresor till Trossö 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 Total antal bilresor - beläggningsgrad 1.5 beläggningsgrad 1.4 1.3 1.2 1.1 1. 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 11(14) KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

Mätningen har skett på Borgmästarekajen och på Österleden. Resandet delas upp mellan de två huvudtillfarterna till Trossö på följande sätt. 8 7 6 Österleden - bilresor 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 Österleden - beläggningsgrad 1.5 1.4 beläggningsgrad 1.3 1.2 1.1 1. 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 12(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx

Borgmästarekajen - bilresor 8 7 6 5 4 3 2 1 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 Borgmästarekajen - beläggningsgrad 1.5 1.4 beläggningsgrad 1.3 1.2 1.1 1. 6.3-6.45 6.45-7. 7.-7.15 7.15-7.3 7.3-7.45 7.45-8. 8.-8.15 8.15-8.3 216-5-3 216-5-31 216-6-1 216-6-2 216-6-3 13(14) KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA

4 Slutsats och rekommendation Sammanfattningsvis kan man dra följande slutsatser och rekommendationer: Den omfattande datainsamlingen har gett en databas med minimalt bortfall av data vilket gör att insamlad data är av god kvalité. Karlskronaborna väljer främst bil för deras resor till Trossö. Kollektivtrafikens andel är som högst 2 %. Andel resor med lokalbuss är 14 % av alla resor. Detta är jämförbart med de resor som görs som passagerare i bil (samåkning), vilket är 13 % av alla resor. Gång och cykel är de minst använda färdmedlen till Trossö, med sina andelar på 2 % respektive 7 %. Referenstiden för förmiddagens maxtimme i Karlskrona är mellan kl 7. och kl 8.. Insamlad data visar att topparna inträffar vid olika tidpunkt för olika trafikantgrupper. En mer omfattande analys behövs för att bedöma om referenstiden behöver flyttas. En trafikräkning med luftslangar pågick parallellt under tiden för den manuella datainsamlingen. Det rekommenderas en djupare analys kring in- och utresande till Trossö, uppräkning till ÅDT på Österleden och på Borgmästarekajen samt vidare analys av beläggningsgrad. Datainsamlingen har skett under en vecka, vilket möjliggör en viss uppskattning av resor till Trossö. Att kunna uppskatta trafikandelar för hela året eller för hela Karlskrona, kräver en systematisk datainsamling, med flera mätpunkter och mätperiod. En jämförelse med årsvariationer från andra mätningar rekommenderas som fördjupning. Förutsättningarna under mätperioden (soligt väder och utvald mätperiod) pekar på för kollektivtrafiken ogynnsamma förhållanden vilket gör att ett antagande om en ökad andel under vinterhalvåret kan förespås. Målsättningen för ökade marknadsdelar bör baseras på helårbasis eller i en sammanräkning med vinterperiodens mätningar. Vid återkommande mätningar bör dessa ske under oktober och mars månad. 14(14) repo1.docx 215-1-5 KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDEL FÖR INPENDLING TILL TROSSÖ I KARLSKRONA OZ p:\731\71766_kna_marknadsandel\\7_arbetsmaterial\rapport\inpendling till trosso_slutrapport_granskad.docx