Slutrapport Utvecklingsprojekt 2011 Ianspråktagande av eget kapital Elsa Brändströms skola, BirgittaVux, Birgittaskolan 1. UTVECKLINGSARBETE MED INRIKTNING MOT INDIVIDENS BEHOV Projekt Mindfulness Birgittaskolan 80 000 kr Skapa verktyg och introducera dem så att Mindfulness kan användas av både personal och elever i den dagliga verksamheten. I Fronter finns informationsmaterial om Mindfulness. Här finns även olika övningar som utarbetats för att vara tillgängliga för personal och elever. Mindfulness är ett verktyg som kan användas t.ex. i mentorskapet. Skolsköterskan använder övningar i sin verksamhet både på grupp- och individnivå. Att mindfulness kommer att ingå som en naturlig del i det elevstödjande arbetet på Birgittaskolan.
Lärstilsanalys Elsa Brändströms skola, BirgittaVux 75 000 kr Projektet syftar till att finna former och verktyg som ska hjälpa eleverna att börja fundera över vad inlärning är och att förstå att den egna lärstrategin i en inlärningssituation kan vara en nyckel till bättre studieresultat. Som inledning hålls en föreläsning om olika sätt att lära. Därefter får eleverna med hjälp av ett särskilt datorprogram göra en analys av sin egen lärstil. Detta följs upp av samtal kring resultatet så eleven förstår vilka preferenser som gäller specifikt för den enskilde eleven. Genom denna insikt får eleverna hjälp att planera och bli mer delaktiga i sina studier. Efter lärstilsanalysen görs en grupprofil på klassen så att de undervisande lärarna få en tydlig bild av elevernas preferenser, dvs vilka faktorer som eleven tycker är viktiga för att lära sig på bästa sätt. Genom att få en bild av hur klassen ser ut lärstilsmässigt har lärarna har fått tankar kring hur de kan lägga upp sin undervisning. Fortlöpande diskussioner sker i arbetslaget om lämpliga arbetsmetoder i resp. klass. Responsen har varit positiv från elever och lärare och tanken är att detta analysförfarande ska permanentas som en del i introduktionen av nya elever på BirgittaVux. Även elever som läser enstaka kurser på KomVux bör erbjudas att få göra analysen följd av personlig vägledning.
Talängslan Elsa Brändströms skola 25 000 kr Syftet med projektet har varit att hitta nya arbetsformer för kursen Våga Tala, inom Komvux, men även att tydligare ringa in målgruppen. Talängslan bidrar till att många inte vågar yttra sig i olika sammanhang. På KomVux i Linköping finns en Våga Tala-kurs sedan 2007. Att Våga Tala-kursen är relativt okänd av många studerande framgår av enkätsvar och i samtal med studerande, vilket innebär att det blir få deltagare i grupperna. Detta leder i sin tur till att det är svårt för berörda studerande att få tillräcklig träning att tala inför publik. Vid samtal med studerande och lärare och framkom att det behövs en bättre kursbeskrivning för att nå rätt målgrupp. Många från SAS-kurser söker på grund av att behovet av talträning är stort. Det innebär inte att de har svårt att yttra sig utan de behöver träna sig att prata svenska. Kursens innehåll och inriktning på talängslan bör framgå tydligare i annonseringen både för att nå rätt målgrupp och undvika missförstånd. Att kursen ses som studiestöd bör framgå. Kursstart en bit in på terminen föreslås för att ge utrymme att informera nya kursdeltagare. Nytt informationsmaterial, utformat inom projektet, provas och utvecklas vidare. För att möta efterfrågan på Att våga använda svenska språket för kursdeltagare med annat modersmål än svenska, skulle en Kommunikationskurs kunna komplettera Våga Tala-kursen.
Distans sfi Elsa Brändströms skola 150 000 kr et har varit att starta distanskursen, kurs C, i sfi i augusti 2011 och att färdigställa D-kursen fram till oktober 2011. Fokus under utvecklingsprojektet har legat på fortsatt materialutveckling, videolektioner, fortsatt arbete med Lärplattformen Fronter och IT-verktyget Microsoft Lync. Vi vänder oss till elever som inte har möjlighet att delta i vanlig undervisning pga t ex arbete eller andra studier. Under den här tiden har fortsatt framställning av kompletterande material till läromedlen gjorts bl a med informationstexter och filmer på Internet som fungerar som läs- och hörförståelser. Videolektioner och lektionsgenomgångar i form av Powerpointpresentationer har gjorts som ett stöd för eleven. Materialet finns i vår distanskurs på Fronter. Vid en informationskväll för intresserade elever framkom ett starkt önskemål om muntlig träning i skolan, vilket också fanns med i vår planering av kursen och har genomförts under hösten. Val av IT-verktyg har varit viktigt och vi använder Microsoft Lync. Detta fungerar som en utökad mötesplats för elev och lärare för genomgång av material, inlämnade arbetsuppgifter, samtal mm. En utvärdering som eleverna gjort av C-kursen visar att de är nöjda med eller i stort sett är nöjda med Lync som IT-verktyg och metod, trots vissa tekniska problem i början och att de flesta önskar längre Lync-tid per vecka. Fortsatt utveckling av strukturen i Fronter och med videolektioner.
Engelska och uttal Elsa Brändströms skola 50 000 kr Syftet är att upptäcka och dokumentera svårigheter hos studerande från olika världsdelar. Dessutom vill vi undersöka alternativa metoder för att åtgärda språksvårigheterna hos våra utländska studenter Under höstterminen 2010 pågick ett utvecklingsprojekt på Elsa Brändströms skola/komvux där uttalssvårigheter i svenska hos våra invandrade studerande undersöktes. Svårigheter finns även i det engelska språket, där diftonger och konsonantljud är besvärliga för många studerande. Det gäller i synnerhet studerande från asiatiska, arabisktalande och vissa afrikanska länder. Vi har studerat dessa språkområdens alfabet och uttal av konsonanter och vokaler. Genom att jämföra bl.a. språkljud, intonation och sammansatta ord mellan engelska och målspråket har vi kartlagt uttalsproblemen. Vi ger i vårt arbete förslag på övningar kopplade till respektive språkgrupp. En vidareutveckling av arbetet med uttal i engelska för studerande särskilt från asiatiska, arabisktalande och vissa afrikanska länder.
Matematik, flexibel undervisning inom vuxenutbildningen Elsa Brändströms skola 37 500 kr Syftet är att ta fram beslutsunderlag för hur distanskurser och kurser med kontinuerlig antagning lämpligen kan genomföras inom matematik vid KomVux i Linköping. Under höstterminen 2011 utökades antalet kurser med kontinuerlig antagning inom ämnesområdet matematik. I ett första test ingick kurserna Ma C, Ma D och Ma E. Matematik A har redan sedan tidigare en särskilt distanskurs med kontinuerlig antagning. Särskilda mottagningsdagar var inplanerade, men i praktiken kunde studeranden tas emot direkt. Några studeranden kommer att slutföra kurser under vårterminen 2012. Slutsatser: - Kurser bör annonseras och genomföras antingen som närkurser eller som distanskurser där man använder lärplattformen Fronter, inlämningsuppgifter och vid behov konferenssystemet Lync. - Kontinuerlig antagning och individuell studieplanering är nödvändig t.ex. för studeranden som vill läsa flera matematikkurser samma termin eller för studeranden som ibland på grund av arbete t.o.m. kan befinna sig på annan ort, något som vi sett exempel på under hösten. - Det behövs ett ramverk av stöd för distansstuderanden. Läroteket är oerhört betydelsefyllt, men borde kanske ändå kompletteras med samarbete mellan kurserna på det sätt som testades höstterminen 2011. - Hjälpmedel som tas fram för en grupp med särintresse, i det här fallet distansstuderanden, kan också vara till hjälp för närstuderanden, vilka ändå utgör huvuddelen av våra studenter. Nedanstående har genomförts inom eller i nära anslutning till projektet. Insatser som fortfarande är användbara efter 1 juli 2012 har prioriterats. - Genomförd testverksamhet under höstterminen 2011. - Uppdatering av kursinformationerna på den externa hemsidan. - Framtagande av korta distansstudiehandledningar för kurserna Ma B-E. - Framtagande av kortfattat utbildningsmaterial för nödvändig användning av grafritande räknare (täcker huvuddelen av behoven för Ma C-E) - Framtagning eller förbättring av inlämningsuppgifter och provuppgifter. - Sammanställning av hjälpmedel för distansstuderanden tillgängligt via nätet. - Framtagning av arbetsplats och kortfattad instruktion för studeranden, som ger möjlighet till distansstöd via konferenssystemet Lync. Praktiska försök med Lync, som införskaffades sent, har inte hunnit genomföras med studenter. Gymnasiereformen innebär att delar av det arbete som utförts måste struktureras om, något som gäller alla våra kurser.
2. INTERNATIONALISERING Projekt Internationalisering Birgittaskolan, BirgittaVux 100 000 kr Att ytterligare kvalitetssäkra APU utomlands och utvidga samarbetet med vårdutförare för att säkerställa behovet av APU-platser både på hemmaplan och utomlands. Vi har gått igenom dokument, formalia och rutiner som används vid elev- och lärarutbyte. I detta arbete har vi bl.a. samarbetat med kommunens säkerhetsavdelning. Under året har vi fört kontinuerliga diskussioner med skolledningen om vårt arbete. Vi har informerat om verksamheten vid programråd, lärlingsråd och handledarutbildning samt vid Öppet Hus och Gymnasiemässan. Vidare har vi informerat vid möten med representanter från olika vårdverksamheter, både vid besök på arbetsplatser och inom ramen för Vård- och omsorgscollege. Från och med höstterminen 2011 består gruppen som arbetar med internationalisering på Birgittaskolan/BirgittaVux av tre personer som har träffats regelbundet varje vecka. dokument och bedömningsmaterial vid APL behöver revideras och anpassas till GY 11. Arbetet med internationalisering ligger från januari 2012 inom ordinarie verksamhet på Birgittaskolan och BirgittaVux.
3. UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Projekt Kursutvärdering och uppföljning Elsa Brändströms skola 100 000 kr Syftet med kvalitetsprojektet är att utveckla metoder för att utvärdera olika delar av verksamheten. - Vi har utvecklat en rutin för mitterminskonferenser för att hitta och hjälpa de elever som har problem att nå målen i flera kurser. Lärarna på KomVux och BirgittaVux använder Fronter för att rapportera de elever som riskerar att inte nå kursmålen. Efter sammanställning av rapporterna bestäms åtgärder för de elever som behöver någon form av stöttning i sina studier. - Hur många av våra studerande gör avbrott och varför de väljer att göra avbrott i sina kurser? En tidigare gjord telefonundersökning visade att den vanligaste orsaken till avbrott är att eleven fått ett arbete, den näst vanligaste att eleven påbörjat för många kurser samtidigt. Vi har nu utvecklat rutiner för att studera avbrotten. - Läroteket används i allt större utsträckning framför allt i Svenska som andraspråk (SAS) och Matematik. Öppettider och bemanning i Läroteket anpassas efter våra elevers behov. - Vi har även arbetat med kursutvärderingar. Trots ett något osäkert statistiskt underlag visar utvärderingarna att över 97 % av eleverna är nöjda eller mycket nöjda med kurserna. - Vid en undersökning bland våra tidigare elever på kursen SAS-B (Svenska som andraspråk, kurs B) svarade hela 80 % att de trivdes ganska eller mycket bra med sina studier. Bland de tillfrågade eleverna finns det 18 olika modersmål och ingen språkgrupp dominerar markant. Av de tillfrågade tycker en majoritet att de har ganska eller mycket bra kunskaper i svenska. Detta gäller både dem som studerar och dem som arbetar. Nu när vi har utvecklat verktyg för mitterminskonferens, läroteksstatistik, avbrottsstatistik och kursutvärderingar behöver vi fortsätta att arbeta med och utveckla dessa verktyg för att se hur våra åtgärder påverkar verksamheten.
4. ÖVERGRIPANDE ARBETSSÄTT Projekt Tematiskt arbete inom GY 11 Birgittaskolan 187 500 kr Syftet med utvecklingsprojektet är att introducera och starta det tematiska arbetet på Birgittaskolan i Linköping. I den nya gymnasieskolan betonas samarbete över ämnesgränserna för att eleverna ska se samband mellan olika moment, att få en sak belyst ur olika aspekter och möjlighet att sätta in sina kunskaper i ett större sammanhang. Det finns olika modeller för hur man jobbar ämnesövergripande i skolan. Jan-Olof Norell har givit oss inspiration både genom föreläsningar och sin bok Från fakta till förmåga (Hallgren & Fallgren Studieförlag AB, 2008). Höstterminen 2011 var ett bra tillfälle att börja arbeta enligt ett tematiskt arbetssätt. Eftersom den nya gymnasiekolan, Gy -11, startade då innebar det att många kurser gjordes om vilket innebar ett bra tillfälle att införa ett nytt undervisningssätt. Vi har tagit fram mallar för bedömningsblad, temablad och utvärderingar. För att genomförandet skulle bli mer lätthanterligt har vi skapat ett rum i Fronter där allt material som berör tematiskt arbete ska kunna samlas och enkelt delas mellan lärarna. Där ska ledmotiven och deras progression, teman kopplade till ledmotiven samt lektionsplaneringar inom teman finnas. Efter att ha arbetat en termin med tematiskt arbete kan vi säga att flertalet lärare är positiva till arbetssättet. För att ett tematiskt arbetssätt ska fungera krävs mycket planering i förväg. Det är viktigt att mycket tid avsätts under vårterminen för att planera för nästa läsår. Vårt förslag är att den tematiska undervisningen nästa läsår koncentreras till årskurs 1 och 2. För framtiden ser vi att så många kurser som möjligt måste vara med i det tematiska arbetet.
Stadieövergripande arbetssätt Elsa Brändströms skola 37 500 kr Syftet med projektet är att utarbeta rutiner kring överlämningar mellan SFI-SASX och SASX- SASA samt SASA-SASB. Vi har förstärkt rutinerna vid studieplanering för studerande i svenska som andraspråk. Det är viktigt att både den studerande och läraren har en god bild över vad som finns i studieplanen. Vi har arbetat fram en överlämningsblankett som ska användas vid överlämnande mellan SFI och SASX utöver studieplanen. Överlämningsblanketten fylls i av ansvarig SFI-lärare och lämnas till studievägledarna tillsammans med ansökningsblanketten till SASX. Blanketten ska göra att den studerande från början kan placeras i rätt grupp och också få hjälp med det som just den studerande behöver. Det är av stor vikt att projektet följs upp av rektorerna för SFI och SAS. Studieplanen är ett levande dokument som följer den studerande. Det är också viktigt att följa upp det administrativa arbetet kring överlämningsblanketter och studieplaner.
Främjande av likabehandling i skolan - handbok till undervisande personal Birgittaskolan 57 500 kr För att få alla delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet på skolan mot diskriminering, trakasserier och kränkningar har vi utarbetat en handbok till undervisande personal. Vi har gått igenom litteratur med tonvikt på frågeställningar kring diskriminering, trakasserier och kränkningar och har planerat för 13 lektioner under höstterminen och 13 lektioner på vårterminen och föreslår att beprövade värderingsövningar används i lektionerna. Under de avslutande lektionerna på våren kommer man att arbeta med likabehandlingsplanen. En kartläggning av det man gått igenom under våren får sedan vara utgångspunkt för vilka insatser som ska genomföras under det kommande året. Genom att kontinuerligt utnyttja informationstiden till arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling blir både elever och lärare engagerade i det främjande och förebyggande arbetet på ett naturligt sätt i det vardagliga arbetet. Under vårterminen 2012 kommer vi att testköra våra lektioner och efter det göra eventuella revideringar av innehållet. Höstterminen 2012 har vi tänkt starta med arbetet i årskurs 1 och sedan successivt införa handboken i alla årskurserna inom ungdomsutbildningen. Under våren ämnar vi använda lärplattformen Fronter som bas för vårt lektionsmaterial.
Lärlingsutbildning för vuxna BirgittaVux 25 000 kr Sammanställa information och sammanfatta vilka resurser som behövs för att starta lärlingsutbildning för vuxna på Omvårdnadsprogrammet. Arbetsplatsen är en viktig inlärningsmiljö där elever kan utveckla sina förmågor i arbetslivet. Stora krav ställs på elevers ansvarstagande och kunskaper i svenska språket. Vikten av att utbildningen är väl strukturerad och har fokus på arbetslivet har blivit tydlig under arbetet med detta projekt. Både elev och arbetsplats behöver tydliga ramar för utbildningen. Man måste klargöra vad som är arbetsplatsens respektive skolans ansvar. Urvalet av elever är också en central fråga. Lärlingsutbildningen får inte bli en plats för elever som inte klarar den reguljära utbildningen. Handledarens roll kan inte nog betonas. En handledarintroduktion eller handledarutbildning är nödvändig då man särskilt betonar uppdraget att vara handledare för lärlingar. God och tät kontakt mellan skola och arbetsplats är nödvändig. Innan lärlingsutbildning för vuxna startas måste ett omfattande planeringsarbete göras. Det omfattar bl.a. nedbrytning av kursplanernas mål och ämnets syfte. Dessutom behöver studiehandledningar och valideringsformulär göras. Checklistor och bedömningsformulär behöver göras inför den del av utbildningen som görs på arbetsplatsen. Linköping 2012-02-10 Kerstin Nyström utvecklingsledare