BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier
BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21 år - lanserades 2006 Socialstyrelsen står för utbildning och kontroll Alla kommuner utom 5 har Licensavtal 230 kommuner har ordinarie licens + 6 stadsdelar och Sociala Resursförvaltningen i Göteborg 54 kommuner har prövolicens Också ett verksamhetssystem för systematisk uppföljning
Fokusgrupper 2012 Socialstyrelsen samlade ett antal kommuner i augusti 2012 Pratade om implementering Mölndal, Borgholm, Vellinge, Heby, Luleå, Borlänge, Ljusdal, Hässleholm och Norrtälje
Implementeringsproblem Ont om tid och pengar + personalomsättning Vid hög personalomsättning svårt att motivera handläggarna att använda BBIC för de upplever att det tar mer tid och känner sig redan överbelastade Olika allmänna problem i den egna organisationen Svårt i stora kommuner att få ihop alla leden Brist på stöd från SoS riktat till BBICansvariga och chefer
Forts. implementeringsproblem Datakrångel Avsaknad av styrning uppifrån (cheferna) Bristande planering och uppföljning av införandet När man har orealistiska förväntningar t.ex. att BBIC löser olika organisations-problem Geografiska stora avstånd (norröver) försvårar samordningen i nätverken
Faktorer som underlättar implementeringen Väl fungerande arbetsledning och organisation som planerar och följer upp Implementeringen går lättare när chefer får kunskaper om BBIC Kunskap om BBIC:s Grundprinciper är viktiga för att förstå syftet med BBIC Kontinuitet och kunskap Regelbundet samla olika nivåer, repetera vitsen med BBIC och få in tänket
Forts. faktorer som underlättar En stark utbildningsgrupp med tillit från cheferna Det regionala/lokala nätverket Utan nätverket hade det inte blivit som det blivit och nu har vi diskussioner om hur går vi vidare Bra coachning och handledning från regional/lokal samordnare både vid implementeringen och i det fortsatta arbetet Vi vet mer om vad vi jobbar med nu, vi känner en stolthet det handlar om attityd
Resultat av fokusgrupperna Förbättra och utveckla Socialstyrelsens webbplats vad gäller BBIC Erbjuda en särskild utbildningsdag eller konferens för chefer (7 november 2013 i Stockholm) Sprida goda exempel till chefer om hur de som lyckats implementera BBIC har gjort och vad det har gett Stödja utvecklingen av BBIC som verksamhetssystem som visar på att BBIC är ett sätt att utveckla barnavården och få högre kvalitet Genom BBIC visa att man härmed får en möjlighet att följa upp sin verksamhet, att man kan hänvisa till BBIC:s uppföljningsmodul
Uppföljning SoF följa vården av barnet SoL-PuL uppföljning = att fortlöpande och regelbundet mäta och beskriva behov, verksamheter och resursåtgång angivet i termer av t.ex. behovstäckning, produktivitet och nyckeltal Syftar till att ge en översiktlig bild av verksamhetens utveckling och att fungera som en signal för avvikelser som bör beaktas
BBIC-projektets delprojekt om BBIC-statistik 3 kommuner + SoS såg över alla dåvarande formulär och bestämde vilka uppgifter som skulle kunna vara intressanta för systematisk uppföljning Kryssrutor Erfarenheten visade dock på stora problem med att få ut ngn statistik ur datasystemen Handläggare mfl såg inte heller vilken nytta den skulle kunna ha för det egna arbetet/verksamheten Två utkast till rapportmallar togs fram En för beskrivning av klientgruppen En för verksamhetsuppföljning och utveckling
Krav på p uppföljning Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet (3 kap. 3 SoL) Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap. 3 SoL) Den som bedriver socialtjänst ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (3 kap. 1 SOSFS 2011:9)
Forts. krav på p uppföljning Den som bedriver socialtjänst ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten (3 kap 2 SOSFS 2011:9) Den som bedriver socialtjänst ska identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet (4 kap. 2-4 SOSFS 2011:9) Den som bedriver socialtjänst ska utöva egenkontroll (5 kap. 2 SOSFS 2011:9), rekommendationer om vad egenkontrollen kan innefatta finns i både SOSFS 2011:9 och 2012:11
Forts. krav på p uppföljning Socialnämnden ska fastställa rutiner för hur vården av barn och unga i familjehem eller HVB ska planeras och följas så att missförhållanden ska kunna uppmärksammas och åtgärdas i ett tidigt skede (2 kap. 2 SOSFS 2012:11) 5 kap. 1 b SoF innehåller bestämmelser om hur socialnämnden ska följa vården av placerade barn Den 1 januari 2013 införs nya bestämmelser i SoL om uppföljning efter avslutad utredning respektive när en placering upphört
Egenkontroll, forts Bygger på en systematisk dokumentation på individnivå Att insatser för den enskilde dokumenteras och följs upp är en förutsättning för att kunna undersöka om de leder till förbättringar för individen Även ett sätt att följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra den egna verksamheten Göras så ofta som behövs för att säkra kvaliteten
Egenkontroll, forts Dokumentation av vissa gemensamma bakgrundsdata i personakten (verksamhetssystemet) vid utredning, innan insatsen påbörjas, under tiden den pågår och efter avslut Dokumentera (ge en beskrivning av) brukarens/klientens situation före, under och efter De förändrings- eller utfallsmått som väljs ut ska vara relevanta, specifika och mätbara Jämförelser av olika klientgruppers situation före och efter insats
Systematisk uppföljning ger kunskap Underlag för planering, förbättring av rutiner, förbättringar av de insatser och metoder som klienterna får ta del av samt upphandling av nya utförare Kunskap om vilka behov klienterna har, vad verksamheten har för resurser att erbjuda och om resurserna stämmer med behoven Kunskap om verksamheten lever upp till lagstadgade krav, om den uppnår kvalitet Kunskap om olika insatsers nytta och resultat för den enskilde kan även användas som underlag för beslut och åtgärder i verksamheten Kunskap om kostnader kopplat till resultat
Hur går g r vi vidare? Variablerna för BBIC-statistik ska ses över Intern arbetsgrupp inom SoS bildades i dec. 12 Stora möjligheter i BBIC-materialet för att göra systematisk uppföljning (egenkontroll) men variablerna behöver begränsas och göras om till mått som är mätbara Nybildad arbetsgrupp bestående av regionala BBICsamordnare Samarbeta med SKL:s arbetsgrupp för systematisk uppföljning SoS ingår i SKL:s expertgrupp om BBIC och systematisk uppföljning i BoU-satsningen
Kommande regeringsuppdrag under beredning Göra en översyn av BBIC Stödja utvecklingen av BBIC och SKL:s arbete för att underlätta systematisk uppföljning i den sociala barn- och ungdomsvården i enlighet med den nationella informationsstrukturen med enhetliga termer och begrepp
På väg kommande nya formulär För unga inför och efter att vården upphört Ska bidra till att unga får den hjälp och det stöd som de behöver inför och efter utflyttning från familjehem eller hem för vård eller boende Enkät till den unge med hjälp av denna kan ungdomen själv fundera över vilka styrkor och eventuella svårigheter hon/han har inför vuxenlivet Enkät vårdgivare och föräldrar Utredning Fördjupningstema Genomförandeplan