Inledning om penningpolitiken

Relevanta dokument
Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken

Min penningpolitiska bedömning

Inledning om penningpolitiken

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Penningpolitisk rapport. April 2015

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Penningpolitiskt beslut

Inledning om penningpolitiken

Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson

Redogörelse för penningpolitiken 2012

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Sveriges ekonomiska läge och penningpolitiska utmaningar

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Inledning om penningpolitiken

Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet

Det ekonomiska läget. KOMMEK augusti. Vice riksbankschef Svante Öberg

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Diagram 1.1. Inflationsutvecklingen Årlig procentuell förändring. Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport Februari 2013

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitisk rapport juli 2015

Penningpolitisk rapport oktober 2017

Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget

Penningpolitiken september Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

ANFÖRANDE. Avvägningar i penningpolitiken. Lägre ränta i Sverige under det gångna året

Penningpolitisk rapport februari 2017

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

Penningpolitisk rapport December 2016

Penningpolitisk rapport Juli 2013

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport Oktober 2013

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Penningpolitiskt beslut April 2015

Riksbankens roll i samhällsekonomin och det ekonomiska läget

Penningpolitisk rapport Juli 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2013

Penningpolitisk rapport juli 2017

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Penningpolitisk rapport. Oktober 2014

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitisk rapport december Kapitel 1

Penningpolitisk rapport september 2017

Penningpolitisk rapport september 2015

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Penningpolitisk rapport februari 2016

Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige

Riksbanken och penningpolitiken

Penningpolitisk rapport februari 2018

Penningpolitisk rapport Februari 2014

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Penningpolitisk rapport april 2018

Penningpolitik och inflationsmål vikten av tydlighet och. öppenhet. Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef. Ratio 24 augusti 2017

Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Riksbanken och dagens penningpolitik

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Dramatik på världens finansmarknader. Vad händer i omvärlden?

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Fortsatt återhämtning i världsekonomin som helhet. Penningpolitisk rapport i juli

Penningpolitisk rapport april 2017

Sverige behöver sitt inflationsmål

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Penningpolitisk rapport februari 2019

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Global sourcing och makroekonomi

Penningpolitisk rapport juli 2018

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Penningpolitisk rapport Juli 2014

Penningpolitisk rapport april 2019

Penningpolitisk rapport december 2018

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

Bostadspriserna i Sverige

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport oktober 2018

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Löneekvationen. Ökad vinstandel och/eller importpriser. Real löner 0% Inflation 3,5% Produktivitet 1,5% Nominella löner 3,5% Nominella löner 3,5%

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Penningpolitisk rapport April 2016

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Eurokrisen och den svenska ekonomin. Lars Calmfors Värnamo kommun 11/

Penningpolitisk uppföljning september 2012

Transkript:

Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves

Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt inflationstryck Alltmer expansiv penningpolitik Den aktuella penningpolitiken Fortsatt låg ränta stimulerar ekonomin Inflationen stiger mot målet

Alltmer expansiv penningpolitik det senaste året Reporänta 4 4 3 3 2 2 1 1 6 7 8 9 1 11 12 Anm. Procent. Dagsdata Källa: Riksbanken

Skuldkrisen i Europa har präglat utvecklingen Statsobligationsräntor i Sverige och länder i euroområdet 8 7 6 4 3 Spanien Italien Tyskland Sverige 9 8 7 6 4 3 2 2 1 8 9 1 11 12 1 Anm. 1 års återstående löptid, procent. Källa: Reuters EcoWin

Stora utmaningar i euroområdet Bristande konkurrenskraft Statsfinansiella problem Problem i europeiska banker Politiska beslut återstår På EU-nivå På nationell nivå

Inbromsning i euroområdet påverkar svensk ekonomi BNP 11 1 USA Euroområdet Sverige 11 1 9 9 8 8 7 7 6 9 97 99 1 3 7 9 11 6 Anm. Index, 27 kvartal 4 = 1. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Svensk export har dämpats Total export 2 2 1 1 1 1 - - -1-1 -1-1 -2 2 4 6 8 1 12-2 Anm. Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerad data. Källor: SCB och Riksbanken

Sämre framtidstro hos företag och hushåll Konjunkturinstitutets barometerindikator 12 12 11 11 1 1 9 9 8 7 Barometerindikatorn Medelvärde +/- en standardavvikelse 2 4 6 8 1 12 8 7 Anm. Index, medelvärde = 1, standardavvikelse = 1 Källa: Konjunkturinstitutet

Svensk ekonomi har ändå stått emot relativt väl BNP-tillväxt Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och SCB

Motståndskraftig svensk arbetsmarknad Tusental personer respektive procent av arbetskraften, 1-74 år 2 Arbetskraft (vänster skala) Sysselsatta (vänster skala) Arbetslöshet (höger skala) 12 1 4 8 8 4 6 6 4 4 4 4 2 2 4 1 3 7 9 11 Anm. Säsongsrensade data, tre månaders glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken

Kronförstärkning har minskat kostnadstrycket Handelsvägd växelkurs, nominellt TCW 16 16 14 14 12 12 1 1 8 8 6 8 8 9 9 1 6 Anm. Månadsdata, Index 18 november 1992 = 1. Källa: Riksbanken

Inflationstakten har dämpats Inflation mätt med KPI och KPIF 4 KPIF KPI 4 3 3 2 2 1 1-1 -1-2 2 4 6 8 1 12-2 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB

Låg reporänta stimulerar ekonomin Reporänta, boräntor till hushåll och bankräntor till företag 7 6 Genomsnittlig bankränta till företag Genomsnittlig boränta till hushåll Reporänta 7 6 4 4 3 3 2 2 1 1 6 7 8 9 1 11 12 Anm. Procent, månadsmedelvärden. Genomsnittliga boräntor till hushåll och bankräntor till företag på nya avtal samt reporäntan. Källor: SCB och Riksbanken

Risker måste beaktas En hög skuldsättning gör ekonomin skör kan få förödande konsekvenser Krympande ekonomi Stigande arbetslöshet Problem att uppfylla inflationsmålet Få andra åtgärder finns på plats idag Riskerna med hög skuldsättning behöver beaktas i penningpolitiken

Utlåningen till hushåll har ökat långsammare... Utlåning till hushåll och företag 2 1 Företag Hushåll 2 1 1 1 - - -1 99 1 3 7 9 11-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: SCB

men hushållens skulder måste noga bevakas Hushållens förmögenhet och skulder, procent av disponibel inkomst 6 Hushållens reala och finansiella förmögenhet (exklusive kollektivt försäkringssparande) Hushållens likvida förmögenhet Hushållens totala skulder 6 4 4 3 3 2 2 1 1 7 74 78 82 86 9 94 98 2 6 1 Anm. Hushållens reala och finansiella förmögenhet avser Riksbankens uppskattning av hushållens finansiella tillgångar och tillgångar i bostäder. Likvid förmögenhet avser här huvudsakligen kontanta medel, bankinlåning, obligationer och aktier. Källor: SCB och Riksbanken

Den aktuella penningpolitiken Låg ränta stimulerar svensk ekonomi

Viss förbättring på finansmarknaderna Börsutveckling 18 16 Tillväxtekonomier (MSCI) USA (S&P ) Euroområdet (EuroStoxx) Sverige (OMXS) 18 16 14 14 12 12 1 1 8 8 6 6 4 7 8 9 1 11 12 4 Anm. Index, 26-1-3 = 1. Källa: Reuters Ecowin

Långsam återhämtning i euroområdet BNP-tillväxt i olika delar av världen 12 12 9 9 6 6 3 3-3 -6 BRIC Världen USA Euroområdet 2 4 6 8 1 12 14-3 -6 Anm. Årlig procentuell förändring. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, IMF och Riksbanken

Svag efterfrågan på svensk export Exportorderingång 6 8 4 7 2 6-2 4-4 3-6 3 4 6 7 8 9 1 11 12 2 Anm. Nettotal. Källa: Konjunkturinstitutet

Anm. Index 2=1, säsongjusterad. Punkterna visar IMF:s prognos från oktober 212. Källor: CPB Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis och IMF men inget kraftigt fall i världshandeln Världshandelsindex 18 Världshandelsindex 18 17 IMF:s prognos för 212 och 213 17 16 16 1 1 14 14 13 13 12 6 7 8 9 1 11 12 13 12

Svensk ekonomi bromsar in BNP-tillväxt 12 12 8 8 4 4-4 -4-8 -8-12 September Oktober -12-16 6 8 1 12 14-16 Anm. Kvartalsförändringar i uppräknad årstakt, säsongsrensade data Källor: SCB och Riksbanken

Trögare återhämtning på arbetsmarknaden Arbetslöshet Anm. Procent av arbetskraften, 1-74 år, kvartalsvärden, säsongsrensade data. Källor: SCB och Riksbanken

Tecken på försämrad matchning Totalt inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga totalt inskrivna arbetslösa 2 Utsatta grupper 2 Ej utsatta grupper 2 2 1 1 1 1 4 6 8 1 12 Anm. Trendrensade värden. Antal kvarstående sökande vid månadens slut. Källa: Arbetsförmedlingen

Låg men stigande inflation Inflation mätt med KPI och KPIF 4 3 KPIF KPI 4 3 2 2 1 1-1 -1-2 6 8 1 12 14-2 Anm. Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken

Fortsatt låg reporänta för att nå inflationsmålet Reporänta Anm. Procent, kvartalsmedelvärden. Källa: Riksbanken