Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Berghems förskola Läsåret 2015/2016
Innehåll INLEDNING... 3 Lagarnas innehåll och begrepp... 3 FN:s konvention om barnets rättigheter... 3 GRUNDUPPGIFTER... 4 Förskolans/skolans vision... 4 Ansvariga för planen... 4 Barnens/elevernas delaktighet... 4 Vårdnadshavarnas delaktighet... 5 Personalens delaktighet... 5 Förankring av planen... 5 UTVÄRDERING... 6 Föregående års plan... 6 Resultat av utvärdering... 6 Årets plan... 6 FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER... 7 KARTLÄGGNING... 8 Kartläggningsmetoder... 8 Områden som berörs av kartläggning... 8 Resultat och analys av kartläggning... 9 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 9 RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 9 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 17 Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till... 17 Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning... 17 Rutiner för uppföljning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Rutiner för dokumentation... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ansvarsförhållande... Fel! Bokmärket är inte definierat. BILAGOR... 19 Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna... 19 Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp... 20 Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter... 21
Inledning Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande. Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter. Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla. Lagarnas innehåll och begrepp En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
Grunduppgifter Förskolans/skolans vision Berghems förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla barn ska vara välkomna till vår förskola. På vår förskola ska varje enskilt barn finna sin egen personlighet och våga uttrycka den. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. Ett bra samarbete mellan förskolans personal och hemmet är en förutsättning för att arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska fungera. Ansvariga för planen Förskolechef/rektor ansvarar för att det årligen, upprättas en ny plan enligt gällande kriterier. (I Vattmyra förskolors Pedagogiska år finns likabehandlingshjulet beskrivet) Barnens/elevernas delaktighet Upprättande av planen Barnen deltar i kartläggningen på olika sätt beroende på barnens ålder. De yngre barnen genom att personalen observerar platser inomhus på avdelningen, i matsalen och utomhus på gården, där risk för kränkning kan uppstå. De vuxna är närvarande i barnens lek och är uppmärksam på vad som händer i leken. De äldre barnen intervjuas också om var inom och utomhus på förskolan man kan känna sig ledsen och rädd. Vi har dagliga samtal med olika barn samt vid lämning och hämtning med vårdnadshavare för att närmare förstå hur det är ställt på förskolan. Uppföljning av planen Likabehandling är en stående punkt arbetslagets planering/reflektion. Regelbundna träffar med likabehandlingssamordnare och likabehandlingsansvariga där rapporteras vilka åtgärder som gjorts och hur arbetet fortskrider. Utvärdering På planeringsdagarna i augusti och maj går arbetslagen igenom mål och åtgärder och hur arbetet varit och vad som återstår att göra.
Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har varit delaktiga i kartläggningsarbetet, genom att de svarat på frågor kring förskolans inne och utemiljö. De får genom föräldramöte och föräldraråd, ta del av likabehandlingsplanens innehåll. De får möjlighet att komplettera med uppgifter de är angelägna att ta med. Detta gör de genom att lämna uppgifterna som sedan sammanställs av Bitr. förskolechef. Den färdiga planen sänds ut till alla berörda och punkter tas upp på föräldramöten och föräldraråd som sker under året. Personalens delaktighet Personalen arbetar aktivt i kartläggningsarbetet. Varje arbetslag har tittat på sina lokaler och observerat barnen hur och med vem de leker. Likabehandlingsansvarig i arbetslaget ansvarar för att likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras. De ser också till att diskrimineringsgrunderna presenteras och diskuteras i arbetslaget. Likabehandling har en stående punkt på APT (tillsammans med arbetsmiljöpunkten). Förankring av planen Planen görs känd genom att den diskuteras inom olika fora, genom att ha stående punkter på arbetslagsträffar, Vattmyra förskolors nätverk, APT, föräldramöte och föräldraråd. Personalen har i uppdrag att finna kopplingar under hela dagen, inom alla ämnen i Lpfö 98/2010 och likabehandling. Vårdnadshavarna har möjlighet att läsa och dra ut planen från Skolwebben.
Utvärdering Föregående års plan Likabehandlingssamordnare och likabehandlingsansvariga har sammanställt resultat av föregående års arbete, tittat på åtgärder och resultat av dessa. Detta sker på Vattmyra förskolors nätverk och förskolans egna likabehandlingsmöten. Resultatet är presenterat för hela personalgruppen och vårdnadshavare. Resultat av utvärdering På gården: Det finns ställen på gården där barn och föräldrar upplever att det är risk för kränkning. Personalen fördelar sig på gården för att ha uppsikt. Prånget vid avdelning Junibacken måste på något sätt tas bort. På avdelningarna: Flertalet barn är trygga på avdelningarna och barnen har med hjälp av de vuxna börjat använda stopptecknet i samspelet med sina kamrater när de känner att det inte är OK. Med hjälp av personalen har barnen både lärt sig använda stopptecknet och lärt sig lyssna på stopptecknet. Barnen har fått möjlighet att lära sig att konflikter kan förebyggas genom att kommunicera och lyssna på varandra. Redskapet är stopptecknet. Talutrymmet på samlingen behöver förbättras flera barn avbryter sina kamrater och många vågar inte ta plats trots att vi försöker ge dem talutrymme. Årets plan Utvärdering sker i maj 2016 på arbetsplatsträffen På avslutningssamtalen med 5-åringarna och deras vårdnadshavare tas planen upp. Arbetslagen utvärderar planen på arbetsplatsträffen Förskolechefen är ansvarig för utvärderingen
Främja lika rättigheter och möjligheter Vi ska erbjuda alla barn lika lekmaterial oavsett kön Vi ska ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Vi erbjuder könsneutrala toaletter Vi ska synligöra att det finns olika språk och människor av olika kulturell bakgrund. Sätta upp bilder på väggarna Vi ska ha en mångkulturell almanacka på varje avdelning Vi ska uppmärksamma olika traditioner och högtider, från olika länder Vi ska ha barnböcker, på avdelningarna som synliggör olika familjekonstellationer och funktionsnedsättning
Kartläggning Kartläggningsmetoder - Enkäter (för barn och vårdnadshavare). - Planerade samtal med barn enskilt/grupp. - Planerade samtal med vårdnadshavare, vid utvecklingssamtal - Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar Områden som berörs av kartläggning Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder
Resultat och analys av kartläggning Det finns ställen på gården där barn och föräldrar upplever att det är risk för kränkning. Personalen fördelar sig på gården för att ha uppsikt. Ett staket kommer sättas upp vid hörnan, utanför avdelning Junibacken. Arbete med att barnen känner sig trygga på gården är utgångspunkten i arbetet med likabehandling. Personalen ska dela upp sig på hela gården, då kan barnen vända sig till närmaste vuxen. På avdelningarna: Flertalet barn är trygga på avdelningarna och barnen har med hjälp av de vuxna börjat använda stopptecknet i samspelet med sina kamrater när de känner att det inte är OK. Med hjälp av personalen har barnen både lärt sig använda stopptecknet och lärt sig lyssna på stopptecknet. Barnen har fått möjlighet att lära sig att konflikter kan förebyggas genom att kommunicera och lyssna på varandra. Redskapet är stopptecknet. Talutrymmet på samlingen behöver förbättras flera barn avbryter sina kamrater och många vågar inte ta plats trots att vi försöker ge dem talutrymme. Utveckla miljön på avdelningarna för att uppmuntra barnen till aktiviteter och lekar som de vanligtvis inte gör, uppmuntra könsöverskridande lekar. Efter trygghetsvandringarna inomhus med barnen kom vi fram till att de utrymmen som flest kränkningar sker på är skötrum, toalett och hall i kösituation samt i stora lekrummet. Förebyggande åtgärder Åtgärder för Berghems förskolas gård Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? En trygg gård utan dolda hörnor så att vi ser vad som händer. Bättre uppsikt. Sätta upp ett staket runt buskaget i den dolda hörnan vid Junibacken. Hösten 2015 Varje vecka på Planeringsdag i december och maj. Likabehandlingssamordnare, Åsa och Cecilia, all personal bidrar
Åtgärder för Berghems förskolas gård Mål Konkret När? Utvärdering? Vem ansvarar? åtgärd Minska kränkningar på gården och förebygga olyckor. Varje dag Varje vecka på Likabehandlingssamordnare, Åsa och Cecilia, all personal bidrar Att personalen roterar och delar på sig för att ha uppsikt över hela gården. Likabehandlingsnätverken och APT under hösten - 15, samt utvärdering December-15 Planeringsdag i december och maj. Åtgärder för Rosengården och dess gård Mål Konkret När? Utvärdering? Vem ansvarar? åtgärd En trygg gård. Varje dag Vid få personal spärra av gården med band så ingen är på baksidan och vi kan ha uppsikt över alla barn. Varje vecka på Likabehandlingsnätverken och APT under hösten - 15, samt utvärdering December-15 Monica Berglund, likabehandlingsansvarig. Hela arbetslaget tillsammans. Åtgärder för Rosengården Mål Konkret åtgärd Tryggare och Några barn i lugnare taget, hall/toalett. gruppvis, klär på sig i hallen med en vuxen, färre barn i hallen. Lekfri hall. Rena och trevliga, inbjudande toaletter med utsmyckning och extra papperskorg för att undvika papper på golv. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Varje dag Varje vecka på Likabehandlingsnätverken och APT under hösten - 15, samt utvärdering December-15 Monica Berglund, likabehandlingsansvarig. Hela arbetslaget tillsammans.
Åtgärder för Rosengården Mål Konkret åtgärd Alla barn Vi utmanar ska ha lika barnen i sin möjlighet lek genom att använda att dela upp i allt grupper efter material barnens ute och inne outforskade oavsett områden, kön. "prova på allting". När? Utvärdering? Vem ansvarar? Vissa fredagar då vi inte har "grupper". Varje vecka på Likabehandlingsnätverken och APT under hösten - 15, samt utvärdering December-15 Monica Berglund, likabehandlingsansvarig. Hela arbetslaget tillsammans. Åtgärder för Rosengården Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Bra Varje vecka på kamratska p i gruppen. Använda materialet Stegvis. Jobba med olika känslor utifrån teatern Tant U. Arbeta med konfliktlösning. Ta fram gemensamma regler tillsammans med barnen för att lyfta Ansvar, hänsyn, respekt, empati. (Kompisbläckfiske n). Vid vissa tillfällen i smågrupper på samling och när tillfällen uppstår under dagen. Likabehandlingsnätver ken och APT under hösten -15, samt utvärdering December-15 Monica Berglund, likabehandlingsansvar ig. Hela arbetslaget tillsammans.
Åtgärder för Lönneberga Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Alla barn ska känna sig lika Dagl igen Dagligen efter händelser, mycket värda oavsett kön, Likabehandlingsnätve Hela arbetslaget utseende, rken och APT i tillsammans. personlighet och kulturellbakgrund. oktober -15, samt utvärdering December-15 Tänka på vårt förhållningssätt gentemot barnen, hjälpa dem att sätta ord på tankar, åsikter och handlingar och reflektera runt dessa både individuellt och i stor grupp. T.ex genom att göra en kompis tusenfoting, lyfta fram andra egenskaper som inte handlar om utseende såsom former, mönster och känslor, synliggöra barnens modersmål mer. Ta hjälp av litteratur, bilder och teater. Marie, likabehandlingsansvarig. Åtgärder för Lönneberga Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Att barnen ska Så fort Varje vecka på Marie, känna sig som likabehandlingsansv trygga. Mer möjligt. arig. lugn och ro vid toalettsituation Hela arbetslaget tillsammans. en. Vi hade redan gjort fotspårsmarkeringar på golvet för att underlätta för barnen vid köbildning vid toaletterna och handfat. Prata och komma fram tillsammans med alla barn om tvätt och toalett regler som vi skriver, tydliggör med bilder och sätter på dörren. En vuxen är alltid där när det är många på kö. Vi gör kö fotspår även dit. APT i oktober -15, samt utvärdering December-15
Åtgärder för Lönneberga Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Kännas tryggare för barnen på samlingen Så fort som möjligt. I oktober på Prata med barnen vad som kom upp på trygghetsvandringen och tillsammans komma fram till samlingsregler som vi sätter upp vid samlingstavlan och tydliggör med bilder. Använda talstenen ännu mera på samlingen och ge chans till de mindre talförda barnen och visa stopphanden till de som avbryter. Göra platsmarkeringar och observera genom att sträcka samlingen vid tre tillfällen i sep/okt. Utvärdering December -15 Marie, likabehandlingsansvarig. Hela arbetslaget tillsammans. Åtgärder för avdelning Villa Villekulla Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Att utöka flickors talutrymme. Under hösttermi nen 2015. I oktober på Vi visar stopphand mot de barn som pratar rakt ut. Vi vill testa att ge talsnäckan bara till flickor vid några tillfällen. Vad blir reaktionerna mellan barnen? Utvärdering December -15 Likabehandlingssamordnare Cecilia Hela arbetslaget tillsammans.
Åtgärder för Villa Villekulla Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Alla barn ska känna sig trygga, trivas och ha roligt på Villa Villekulla. Varje dag under höstterminen 2015. I oktober på Utvärdering December -15. Vi har ändrat våra raster så att vi alltid är två personal. Vi rör oss i alla utrymmen. Vi har satt fast fotavtryck på golvet i skötrummet så att barnen lättare kan stå i kö utan att knuffas. Det kommer vi att göra även på lilla toaletten. Vi arbetar ständigt med socialt samspel och vår vänskapssol och stopphand. Likabehandlingssamordnare Cecilia Hela arbetslaget tillsammans. Åtgärder för Junibacken Mål Konkret åtgärd Alla barn ska Dela vara trygga barngruppen i och känna två grupper glädje under för att kunna förskolans få mer vistelse. talutrymme. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Under samlingar, vilor, utevistelse, tema/projekt grupper. I oktober på Utvärdering December -15. Likabehandlingsansvarig Hela arbetslaget tillsammans. Alla barn ska ha respekt för olikheter Starta tema lika/olika Under terminen. I oktober på Likabehandlingsansvarig Utvärdering December -15. Hela arbetslaget tillsammans.
Åtgärder för Bullerbyn Mål Konkret åtgärd Att alla barn Arbeta med ska känna sig kompisskapet. trygga och Prata om hur att alla ska är vi bra utvecklas till kompisar mot självständiga varandra. Att individer. vi ser till att barnen ska ta hänsyn till varandra och hjälpa varandra. När? Utvärdering? Vem ansvarar? Varje dag. Att vi ska ha kompisskap tavla med barnens egna ord och bilder där de hjälper varandra. Läsa kompisböcker. Varje vecka på Planeringsdag i december och maj. Likabehandlingsansvarig, Mardin, hela arbetslaget tillsammans Åtgärder för Bullerbyn Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Att alla flickor och pojkar ska ha samma möjligheter till lek och material. Varje dag Varje månad på Att erbjuda barnen olika material och leksaker. Att vi vuxna uppmuntrar barnen att leka med andra saker än de brukar göra, att vi ser till att alla barn får leka med alla saker. Planeringsdag i december och maj. Likabehandlingsansvarig Mardin, hela arbetslaget tillsammans Åtgärder för Saltkråkan Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar? Att alla barnen ska känna sig trygga på Saltkråkan. Varje dag. Varje månad på Arbeta med stopptecknet, kompisböckerna, berömma när barnen är en bra kompis. Uppmärksamma positiva handlingar mot varandra i barngruppen. Planeringsdag i december och maj. Likabehandlingsansvarig/ samordnare Åsa hela arbetslaget tillsammans Åtgärder för Saltkråkan Mål Konkret åtgärd När? Utvärdering? Vem ansvarar?
Att alla flickor och pojkar ska ha samma möjligheter till lek och material. Att erbjuda barnen olika material och leksaker. Att vi vuxna uppmuntrar barnen att leka med andra saker än de brukar göra, att vi ser till att alla barn får leka med alla saker. Varje dag Varje månad på Planeringsdag i december och maj. Likabehandlingsansvarig/ samordnare Åsa, hela arbetslaget tillsammans Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom närvarande vuxna samt genom tydliga rutiner så barn/vårdnadshavare vet vart de kan vända sig vid oro. God uppsikt över alla platser där barnen befinner sig när de leker. Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Likabehandlingssamordnare: Åsa Forsberg och Cecilia Malmgren Edén Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning Personal har enligt 6 kap 10 skyldig att anmäla kännedom om kränkning till förskolechefen. Denne har i sin tur skyldighet att anmäla till huvudmannen. Barn-Barn När personal får kännedom om ev. kränkning: 1) Ta adekvat hjälp från annan vuxen om/när så behövs. 2) Prata med berörda barn. Ansvar: Aktuell personal 3) Prata med andra berörda. Ansvar: Aktuell personal. 4) Aktivera åtgärder utifrån samtalen. Ansvar: Likabehand.samordnare/likabehand.ansv 5) Kontakta vårdnadshavare. Ansvar: Aktuell personal 6) Följ upp åtgärder inom tre dagar. Ansvar: Likabehandlingssamordnare 7) Följa upp åtgärder inom två veckor Ansvar: Likabehand.samordnare/likabehand.ansv 8) Incidentrapport skrivs Ansvar: Aktuell personal Personal-barn När förskolechef får kännedom om ev. kränkning: 1) Förskolechef har samtal med barnet Ansvar: Förskolechef 2) Förskolechef har samtal med personal Ansvar: Förskolechef 3) Vårdnadshavare till barnet informeras Ansvar: Förskolechef 4) Åtgärder planeras Ansvar: Förskolechef 5) Åtgärder följs upp inom tre dagar Ansvar: Förskolechef 6) Åtgärder följs upp inom två veckor Ansvar: Förskolechef Rutiner för uppföljning 1. Uppföljning sker i samband med händelsen. Ansvar: Aktuell personal 2. Tre dagar efter händelsen. Ansvar: Förskolechef
3. Två veckor efter händelsen. Ansvar: Förskolechef Rutiner för dokumentation 1. Åtgärder dokumenteras på en gång i särskilda dokument. 2. Alla steg och alla kontakter som tagits ska skrivas ned. Ansvar: Aktuell personal är ansvarig för dokumentation som också sänds över till förskolechef. Ansvarsförhållande Förskolechefen är ytterst ansvarig för att rutinerna följs.
Bilagor Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är: Kön Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna: o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden. Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Kränkande behandling innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.