Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Relevanta dokument
Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

A changing climate för Findus Grönsaker

Nyfiken på ekologisk mat?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Regelverket inom ekologisk produktion

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

EkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:2

Vad kan vi lita på och litar vi på det? Foto: Fredrik Fernqvist

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Sveriges mest klimatsmarta växthus

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Smarta livsmedel - i kedjan MÄRIT BECKEMAN

Ekologisk produktion lantbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Svenskmärkning AB

Växtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden?

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Klimatanpassa din matlagning

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Den hållbara maten konsumenten i fokus

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

Lönsamhet och konkurrenskraft från jord till bord med lantbruksföretaget i centrum

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Innehåll

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013

Ekologisk odling i växthus

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

IPM, NAP och konsekvenser

Miljöredovisning 2018

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Christl Kampa-Ohlsson

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Växtodlingsrådet

Världen har blivit varmare

LRFs WEBBINARIER

Morotsproduktionen i Sverige

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Att sätta värde på kvalitet

Värderingar om den hållbara maten

Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Mat, mat, mat? En fråga för WFD!

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Everfreshs lilla gröna. - en guideline till dig som jobbar med offentlig upphandling

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Varmt och gott eller.

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Fredrik Javensköld. Del 1. Skånemejeriers vision, strategi och det skånska mjölkupproret

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatneutralt jordbruk 2050

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Vaddå ekologisk mat?

något för framtidens lantbrukare?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Din leverantör när det gäller svenska frukter och grönsaker

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Transkript:

Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning

Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet 1. Kontraktsodling - skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester - friska, sunda jordar 3. Sorter - sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring - produktkvalitet och miljöpåverkan 5. Såplanering - sorter och såtider 6. Växtskydd - resthalter under detektionsgräns (<10 ppb = EU s gräns för barnmat)

Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet 7. Bevattning - tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad - provtagning under 1 vecka 9. Skörd och infrysning - kvalitet och snabb infrysning 10. Ständig förbättring - bakteriebehandlat utsäde - one farm concept kontraktsodlade grödor - klimatcertifiering 3:e parts Findus LISA-koncept ger välkontrollerade grönsaker av hög och jämn kvalitet odlade med låg miljöpåverkan

Findus driver sedan 50-talet en försöksgård för utveckling av odlingsmetoder och produkter Syfte: Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet Låg miljöpåverkan Uthållighet

Test i växthus för att välja friska jordar 100% skörd 50% skörd Friska rötter Infekterade rötter

% areal Findus F&U - ärtförädling Karl-Evert Reco Finett Finulf Finasc Fintva Ebba Anna Linnea 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Förädlingsmål: Resistens mot sjukdomar Avkastning Småärtsandel Ärtfärg Smak Vitaminhalt

Ogräs kan orsaka problem med knoppar och frukter i produkten och ge lägre skörd Baldersbrå i obehandlad ruta Bär från nattskatta

Insekter kan påverka både skörd och kvalitet Gammafly Ärtbladlus Ärtvecklare

Tillåtna restsubstanser av bekämpningsmedel i ärter inom EU < 10 ppb *MRL= Maximum Residue Level = Gränsvärde Findus Ärter Spenat, Morötter Kryddor

Klimatcertifiering. Livsmedelsbranschen fick uppdrag av regeringen 2007 Svenskt Sigill och KRAV har utvecklat regelverket Expertgrupp: SIK, Chalmers, SLU Märkningen garanterar att åtgärder som vidtagits av producenten minskar bidraget till klimatförändringen enligt vetenskapliga studier

Klimatcertifiering 3:e part 1. Svenskt Sigill-certifiering 3:e part 2. Energikartläggning 3. Kvävebalans 4. Växtföljd 5. Stallgödselspridning 6. Sparsam körning 7. Använda BAT- gödselmedel < 4 kg CO 2 eqv/kg N 8. Kontinuerliga förbättringar t ex < 3,6 kg CO 2 eqv/kg N 2012

Mindre klimatpåverkan i Ärtodlingen SIK-rapport 767, 2007 visar på 0,3 kg CO 2 -ekv/kg ärter för Findus LISA-koncept - reducerat med mer än 30% sedan 1980 - från nya sorter, jordtest, mindre spill Ny kompletterande SIK-rapport, nr 838, 2012 visar på 40% högre utsläpp av växthusgaser per kg i ekologisk ärtodling jämfört med Findus LISA - huvudsakligen från lägre skörd 70% skörd - och högre bränsleförbrukning vid ogräskontroll 3:e parts certifiering av alla odlare - med haklapp

Kontraktsodling 2012 8 500 550 52 000

Ärtbältet i Europa BJUV Latitude 56

Findus exporterar ärter till ett 20-tal länder

Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva skörden! Nyckeln till framgång! Long day pea - söta och mjälla ärter Snabb infrysning god smak Findus LISA

Framtidens Jordbruk Mer livsmedel, mindre miljöpåverkan Jordbrukspolitikens utmaningar 1. Ökad effektivitet i det ekologiska jordbruket 2. Minskad miljö- och klimatpåverkan i det konventionella jordbruket Findus LISA-koncept kan vara en möjlig väg! 1. Skördeutfall - säkrare skörd än i ekologisk odling 2. Barnmatskvalitet (<10ppb) lägre resthalter än i konventionell odling 3. Lågt CO 2 -ekv per kg produkt lägre än i ekologisk odling 4. Hög synlig kvalitet bättre än i ekologisk odling 5. Låg miljöpåverkan per kg produkt lägre än i konv och ekol odling 6. Långsiktigt hållbart jordbruk säkerställer friska och bördiga jordar 7. Konkurrenskraftiga priser lägre än i ekologisk odling 8. Samma smak, vit-c och mineralämnen i LISA och Eko - ett 6-årigt försök En holistisk syn i livsmedelsproduktion är viktig!

Referenser Organic Crop Production - Ambitions and Limitations; Professor H Kirchman et al Är ekologisk mat verkligen bättre? - Professor Henrik Smith, Miljövetenskap vid Lunds Universitet The Influence of Organic and Integrated Production on Nutritional, Sensory and Agricultural aspects of Vegetable Raw Materials for Food Production - S Fjelkner-Modig et al SIK-rapport 767, 2007 och SIK-rapport 838, 2012 Sustainable Vegetable Growing - Findus Agricultural Department

2 aktuella frågor för att öka konkurrenskraft i livsmedelssektorn! 1. Harmonisering med EU-länder inom grönsaksbältet när det gäller registrering/utfasning av växtskyddsmedel önskas! - var är logiken i att förbjuda växtskyddsmedel i Sverige och importera grönsaker från grannländerna? - var är samhälls-, konsument-, klimat/miljönyttan med denna politik? 2. Finns det politiskt intresse för en miljöanpassad och certifierad odling? - konkreta mål för offentlig sektor skulle leda till utveckling av en ny marknad för klimatanpassade produkter och utveckling av en konventionell odling med mindre miljö- och klimatpåverkan! - utformning av stöd till producenterna för klimatcertifiering som ett sätt att driva utvecklingen av hållbara koncept, jfr ekostödet som ser till att vi har ekologiska råvaror!

Probably the most environmentally-friendly and best-tasting Pea in the world!