2016-04-11 Kvalitetsredovisning för läsåret 2015/2016 Markusskolans Fritidshem Foto från Fritidshemmens dag Datum: 2016-06-23 Rektor: Marie-Ann Eklund Biträdande rektor: Hanna Torbrand/ Åsa Filipsson Resultatenhetschef: Bengt Albertsson Avesta kommun, Bildningsförvaltningen Rev 160411
Innehåll Fritidshem... 3 Fritidshemmet/organisation... 3 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utveckling... 3 1.1 Målplan... 3 1.2 Kvalitetsenkäten... 4 2. Barns delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling... 5 2.1 Målplan... 5 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utveckling... 5 3.1 Målplaner... 5 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utveckling... 6 5. Samarbetsformer mellan skola och fritidshem som stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande - resultatbild, analys och utveckling.... 6 6. Integration av nyanlända resultat, analys och utveckling... 6 7. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling... 7 8. Hem och skola - resultat, analys och utveckling... 7 9. Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling... 8 10. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utveckling... 8 11. KF:s mål för området förskola-grundskola - resultatbild, analys och utveckling... 8 Miljö... 8 Trygghet... 8 Kultur... 8 Samarbete med vårdnadshavare... 9 12. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utveckling... 9 13. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling... 9 14. Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden och satsningar i Kvalitetsredovisningen... 9 15. Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde, Markusskolan... 9 Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 2
Fritidshem Fritidshemmet/organisation Enhet och förändringar av betydelse Befattning Antal/tjgr. Kommentarer Rektor 1,0 Läser rektorsprogrammet 0,2 Biträdande rektor 1,5 Ledarstöd 0,2 samt arbetslagsledare 0.3 Pedagoger 2,4 Barnskötare 3,4 Instegsarbetare 1,0 Barn 137 Antal avdelningar 3 Fritidsklubb Antal/tjgr. Kommentarer Barnskötare 0,75 Fördelat på två personer Barn 53 1. Normer och värden - resultatbild, analys och utveckling x Det finns en plan mot kränkande behandling som innehåller kartläggningsområden 1.1 Målplan Arbetet med normer och värden genomsyrar verksamheten i alla led. Vi har valt att arbeta med fritidshemmens målplaner tillsammans med eleverna i stor utsträckning. Genus och demokrati genomsyrar hela verksamheten och är ständigt med, oavsett vilken målplan vi lyfter. Målplanen som vi har valt att kalla schyssta kompisar lyfter etik och livsfrågor. Vi har utgått från skolverkets allmänna råd för fritidshem som menar att Aktiviteter som stärker elevernas demokratiska och sociala fostran, utvecklar elevernas förmåga att hantera konflikte och skapa mellanmänskliga relationer. Det är viktigt att lära känna sig själv och sina kamrater. På Markusskolan är det viktigt att alla elever får en mångkulturell kompetens. Vi arbetar också för att de ska utvecklas till trygga och ansvarskännande människor samt få utveckla sina egna uppfattningar såväl som förståelse för andras När vi har presenterat en målplan för eleverna så har vi utgått från olika frågeställningar. Vid presentationen av schyssta kompisar lyfte vi hur de tycker att en bra kompis ska vara och också att vi alla behöver samma saker. Eleverna lyfte att vi, för att må bra, behöver kärlek, mat, leka, rena toaletter etc. Eleverna kom överens om att påminna varandra, på ett snällt sätt, när det blir fel. Eleverna lyfte på många olika sätt att de ville skapa ett klimat där det är accepterat att tycka olika. Ingen ska behöva känna sig ledsen när de är på fritidshemmet! Under den period då vi intensivt belyste målplanen schyssta kompisar diskuterade vi mycket om olika människors värden och vid konflikter pratade vi mer än vanligt om hur situationen hade sett ut om eleven valt ett annat tillvägagångssätt. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 3
Under verksamhetsåret har vi introducerat en aktivitet som vi kallat Lekområden. Detta för att alla elever ska kunna ta del av det utbud vi har på fritidshemmen samt utnyttja våra lokaler till fullo. Vi pedagoger presenterar vilka aktiviteter vi har att erbjuda och hur många elever som får plats vid varje aktivitet. På lite olika sätt får sedan eleven välja, ibland lottdragning och ibland i turordning efter lista. Denna aktivitet främjar barnens acceptans för andra och öppnar ögonen för nya aktiviteter och vänner. I den mångkulturella kontexten vi har på Markusskolan ser vi att eleverna har stor förståelse för olikheter. Det hörs ofta att eleverna har insikt i att det finns underliggande faktorer som påverkar hur kompisen agerar. Att bråka för att man till exempel inte har språket är inte något konstigt, utan eleverna försöker i största mån vägleda och hjälpa varandra. En av grupperna har haft en lite mer krävande situation där det kommit fler nya elever till gruppen samt att vi haft många vikarier då pedagogerna varit sjuka i omgångar. Detta påverkar självklart gruppen och medför att det skapas mer konflikter och arbetet med normer och värden blir än mer viktigt. Vi har gjort en liten omorganisation kring fritidshemmen inför läsåret 16-17 då vi öppnar ytterligare ett fritidshem så att grupperna ska bli lite mindre och vi väljer att ta emot nya elever en gång varannan vecka för att ha en chans att få mer lugn i gruppen. Då kan vi avsätta extra personal för att ta emot nya elever på fritids och ge dem en bra introduktion. Vi ser även att vi vill återinföra de chillastunder där vi lyft olika frågor när vi läst för eleverna. På så sätt kan eleverna få diskutera svåra frågor med varandra och ha bokens berättelse som utgångspunkt. 1.2 Kvalitetsenkäten Antalet svarande vårdnadshavare var lågt medan de flesta eleverna svarade. Vårdnadshavare liksom elever är överlag nöjda med fritidshemmen. Trots att de inte har tillgång till den gamla idrottshallen så stoppar det inte Fritids att se möjligheter istället för svårigheter att ge barnen fysiskt aktiva aktiviteter på eftermiddagarna. De tar med sig ett gäng varje vecka och går till Kopparhallen både i solsken och regn och låter barnen vara aktiva och delaktiga. De ser till att utnyttja det som kommunen tillhandahåller och erbjuder, allt från att gå till sportparken till gratis bio och jippon på stan. Eloge till allt engagemang som finns i denna verksamhet. Vårdnadshavare till elev på fritidshemen på Markusskolan. Elevernas svar Jag känner mig trygg på fritidshemmet. Stämmer helt och hållet 81% Stämmer ganska bra 19% Aktiviteterna på fritidshemmet är roliga och stimulerande. Stämmer helt och hållet 58% Stämmer ganska bra 42% Jag får stöd och hjälp om jag behöver det. Stämmer helt och hållet 81% Stämmer ganska bra 15% Stämmer ganska dåligt 4% Jag är nöjd med det inflytande jag har över verksamheten på fritidshemmet. Stämmer helt och hållet 81% Stämmer ganska dåligt 12% Stämmer inte alls 7% Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 4
Föräldrarnas svar (endast 12 svar) Jag upplever att mitt barn känner sig trygg på fritidshemmet. Stämmer helt och hållet 50% Stämmer ganska bra 50% Jag tycker att aktiviteterna på fritidshemmet verkar roliga och stimulerande för mitt barn. Stämmer helt och hållet 83,33% Stämmer ganska bra 16,67% Jag upplever att mitt barn får stöd och hjälp om hon/han behöver det. Stämmer helt och hållet 66,7% Stämmer ganska bra 33,3% Jag är nöjd med det inflytande jag har över verksamheten på fritidshemmet. Stämmer helt och hållet 58,3% Stämmer ganska bra 33,4% Stämmer ganska dåligt 8,3% 2. Barns delaktighet och inflytande - resultatbild, analys och utveckling 2.1 Målplan I alla målplaner ingår demokrati och delaktighet. Då vi går igenom målplanerna med eleverna så genomsyras hela målplansarbetet av inflytande och delaktighet. Varje eftermiddag startas med en samling då vi går igenom hur dagen ser ut med närvaro samt aktiviteter. Den största delen av tiden på fritidshemmet får eleven själv välja aktivitet inom skolans område. Vi har haft fritidsråd minst 2 ggr per termin och fritidshemmen Örnen och Elden har även gjort en utvärdering med eleverna kring hela läsåret. Under fritidsrådet får eleverna möjlighet att komma med idéer och åsikter ang. verksamheten. Vi har försökt att betona hur viktigt det är med fritidsråd och att vi får in åsikter och idéer för att vi ska kunna utforma verksamheten såsom eleverna själva vill ha det, de är ju experterna. Under både fritidsråd samt även under den dagliga samlingen får eleverna möjlighet att komma med idéer och åsikter kring alla delar av verksamheten. Så mycket som det är möjligt för eleverna välja aktiviteter efter egna intressen. Eleven får även möjlighet att prova på att göra själv. Att det ska vara okej att hälsa på på annan avdelning är något vi vill utveckla till läsåret 16-17. Det för att eleven ska få flera val på både aktiviteter och kompisar. För några år sedan hade de äldre eleverna önskedag. Eleverna får önska och sedan tillsammans genomföra det för sina kompisar på avdelningen. Det var allt från bio och baka till badhuset. Det är något som barnen vill ska införas igen. En ständigt pågående pedagogisk diskussion skapar möjlighet att analysera varför vi ibland säger nej när eleverna kommer med idéer. Vi ser över att ge fler lättillgängliga möjligheter till pedagogiska diskussioner via både Ping-Pong samt andra digitala forum. 3. Utveckling och lärande - resultatbild, analys och utveckling 3.1 Målplaner Det finns lärande i allt som händer på fritidshemmet. I och med elevernas egna målplaner så blir lärandet belyst i de enskilda aktiviteterna. Eleverna får välja att i möjligaste mån göra saker själv efter egna intressen. Vi försöker att göra tydliga och meningsfulla aktiviteter med en röd tråd. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 5
Eleverna får prova på att göra själva innan vi hjälper. På så sätt utmanas de i enlighet med tanken om den proximala utvecklingszonen. Vi gör många olika aktiviteter som kompletterar skolan i både tid och innehåll. 4. Samarbetsformer mellan förskola, skola och fritidshem vid stadieövergångar - resultat, analys och utveckling Eleverna som börjar i årskurs ett på höstterminen är inskolade även på fritidshemmen. Eleverna som börjar förskoleklass har samma lokaler för både fritidshemmet och förskoleklassen. Fritidshemmets personal presenterar sig vid första träffen med nya förskoleklasseleverna på vårterminen. Pga. sekretess mellan de olika omsorgsformerna får vi inte någon överlämning på varje enskild elev från förskolan. Vi tar emot elever från många förskolor vilket gör det svårt med samarbete mellan de enskilda enheterna. En utvecklingsmöjlighet för ett bra samarbete mellan förskola och fritidshem är gemensamma konferenser så de båda verksamheterna kan ta del av varandras verksamheter. 5. Samarbetsformer mellan skola och fritidshem som stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande - resultatbild, analys och utveckling. Vid skolstart har vi konferens där vi diskuterar elevernas styrkor och svagheter samt hur vi tillsammans kan stödja våra elever. Fritidshemmen ger information till vårdnadshavarna genom klassernas veckobrev som vi också får och kan ta del av. Vi har en gemensam portal (Ping-Pong) där vi kan ta del av varandras avvikande verksamheter så att vi till största möjliga mån kan planera så vi kompletterar varandra. Personal från fritidshemmen är med i trygghetsrådet, ledningsgruppen samt med på alla klassers orosgenomgångar. Det informella samarbetet, det vill säga de små samtalen kring elever och verksamhet, är den största enskilda samarbetskällan idag. Det är viktigt, men det formella samarbetet behöver bli tydligare. Fritidshemmets pedagoger önskar ett bredare utbyte med skolan när det gäller planeringar för att kunna komplettera skolan mer i innehåll. Vi vet att det är svårt att hitta tid för gemensamma fysiska träffar, men ska arbeta för att skapa gemensamma ytor, t ex på Ping-pong, där vi kan lägga ut information och även ha diskussionsforum. En pedagog från fritids deltar alltid på morgonmötet och en deltar i skolans eftermiddagskonferens på tisdagar. Under läsåret 16-17 kommer fritidshemmens pedagoger erbjuda rastaktiviteter under skolans lunchraster. På så sätt får de en bredare syn på eleven under större del av dagen. 6. Integration av nyanlända resultat, analys och utveckling Fritidshemmen på Markusskolan tar emot många som inte har utvecklat det svenska språket så mycket. Vi upplever det ibland som att det blir en del konflikter pga. missförstånd som beror på det svaga språket. Eleverna exkluderas inte pga. språket utan är med på alla aktiviteter vi gör. Både elever och pedagoger är bra på att bemöta andra som inte pratar svenska och visar med både kropp och teknik vad som man vill få fram. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 6
På Markusskolan har vi flerspråkig personal som är en stor tillgång och hjälper oss att tolka i de fall vi behöver. Vi försöker dock i största möjliga mån att själva prata med elever och vårdnadshavare. 7. Entreprenöriellt lärande - resultat, analys och utveckling Det mesta i fritidshemmens verksamhet är entreprenöriellt lärande. Vi försöker ta tillvara på elevens idéer och intressen men kan också i de flesta fall ge bra och tydliga förklaringar varför något inte är genomförbart. De äldre eleverna på fritidshemmen örnen och elden har själva (dock med visst stöd) genomfört aktiviteter för de andra barnen. Vid påsk bakades det chokladbollar och fixades bio. Eleverna har även under fritidshemmens dag planerat och utformat några aktiviteter. Vi ser barnens kreativitet och entusiasm när de får genomföra och prova på sina egna idéer och vill bli mer öppna för de idéer eleverna kommer med. Ju mer öppna vi blir för idéer och förslag desto mer lägger vi grunden för ett entreprenöriellt lärande. Vi möter eleverna i dialog kring allt som händer och sker vilket skapar nyfikenhet och nya idéer. Att bli lyssnad på och få gehör för sina idéer är en viktig del i fritidshemmets verksamhet. Utvecklingsområde inför läsåret 15-16 var att göra tekniken mer lättillgänglig, det har vi inte riktigt lyckats med utan fortsätter med samma mål även under läsåret 16-17. 8. Hem och skola - resultat, analys och utveckling Drop in fika för oss föräldrar som anordnas varje månad är väldigt härligt och uppskattat. (vårdnadshavare till elev på fritidshemmet i enkäten) Vi kan se i enkäten att vårdnadshavarna är nöjda med vårt arbete. Vårdnadshavarna uttrycker att de är tacksamma för att de kan prata med alla pedagoger, oavsett vilken avdelning de arbetar på då vi ser alla elever som gemensamma. Vi har ständig kontakt med hemmet även om vi har flera elever vars vårdnadshavare är relativt osynliga. Eleverna går själva hem och kommer själva hit. Vi ger alltid löpande information på de olika klassernas veckobrev. Tekniken gör att vi får fler sätt att förmedla oss på så som sms och mail. Den viktigaste kontakten är dock den personliga kontakten med vårdnadshavarna vid hämtning. Alltid något ord om dagen och små påminnelser. Det är dock lättare när det är förskoleklasselever, som alltid blir hämtade, gentemot årskurs 3, som oftast går hem själva. Några gånger per termin har vi Drop-infika. Eleverna bakar och bjuder in sina familjer till lite fika. Rosens fritids (förskoleklassen) har haft representanter från de flesta av sina elever medan Örnen och Elden (årskurs 1-3) har haft lite färre. Örnen och Elden har således försökt hitta olika vägar till att bjuda in vårdnadshavarna. Eleverna har t.ex. fått göra fina inbjudningskort, vi har haft julpyssel samtidigt etc. Detta är en viktig stund för alla parter så det är något vi kommer fortsätta med under läsåret 16-17. Personalen administrerar en sida på Facebook. Där läggs löpande information ut både om vad som komma skall samt vad som har skett. Detta gör att vårdnadshavarna kan följa det vardagliga på fritidshemmen. vi försöker i största möjliga mån att förklara syftet med aktiviteter när vi skriver på Facebook. Detta för att synliggöra lärandet även där. Vi försöker att ha ett lika bra samarbete som nu och även att utöka det så mycket som möjligt. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 7
9. Kompetensutveckling - resultat, analys och utveckling Åsa deltog i konferens Skolporten fritidshemmet. (9-10/9) Alla pedagoger har läst en del av de allmänna råden och vi har sedan diskuterat detta i tvärgrupper på en kvällskonferens. Vi ser att vi behöver ha fler pedagogiska diskussioner kring litteratur och styrdokument i höst. 10. Systematiskt kvalitetsarbete, form och genomförande - resultat, analys och utveckling x Det finns en Verksamhetsplan med kopplingar till Kvalitetsredovisningen Alla i personalen har varje år ett medarbetarsamtal i september/oktober, som följs upp med ett /löne/samtal i februari/mars. Vartannat år genomförs en kommunövergripande enkät där personalen får svara på många frågor som rör den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön, frågor som rör hälsa, stress, motivation mm. Utifrån denna görs en handlingsplan för respektive arbetsplats. Personalen har också möjlighet att lyfta frågor om sin arbetssituation i samband med skyddsronden och vid utvärderingen av läsåret i juni. Eleverna har möjlighet att påverka verksamheten genom planering och utvärdering av målplanerna. Detta arbete dokumenteras och utgör grund för samma område nästa läsår. Eleverna deltar också i arbetet inför skyddsronden och kan genom elevrådet/fritidsrådet föra fram synpunkter kring sin arbetsmiljö. Även fritids gör DO:s husmodell som ligger till grund för uppdateringen av Likabehandlingsplanen. Pedagogerna utvärderar hela verksamheten i slutet av varje läsår. Målplanerna planeras och utvärderas regelbundet av en mindre grupp pedagoger som har det pedagogiska ansvaret för respektive avdelning. Under nästa läsår kommer vi att lägga tid på att arbeta mer med kvalitétsarbetet runt målplanerna och att implementera de nya delarna om fritidshemmet i läroplanen. 11. KF:s mål för området förskola-grundskola - resultatbild, analys och utveckling Miljö Återbruk av material Panta burkar Ritböcker istället för papper Skogen och där diskuteras hur vi beter oss i skogen. (mer allemansrätt osv) Trygghet Vårdnadshavarna uttrycker att de är nöjda. Eleverna uttrycker i enkät att de känner sig trygga Konflikthantering ständigt. Nolltolerans mot kränkningar och våld. (kränkningar rapporteras och trygghetsrådet kopplas in) Listor och liknande så vi har koll på var barnen är. Kultur Avesta Art Klä granen (utställd gran i verket) Bagdad Bio. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 8
Samarbete med vårdnadshavare Vissa vårdnadshavare ser vi aldrig. Vissa har vi tät kontakt med. 12. Identifierade framgångsfaktorer - resultat, analys och utveckling Personalen tycker om arbetet. Aktiviteter. Självständiga barn. 13. Identifierade utvecklingsområden - resultatbild, analys och utveckling Ge barnen möjlighet att ta ansvar. Utveckla mer kring lekområdena med tydligt syfte och planeringstid till de enskilda aktiviteterna. Planeringstiden- mer tydligt vad som ska planeras när. (mer tydlig planeringsstruktur) Pedagogiska diskussioner. Tydlig arbetsfördelning bland personalen. Administrativt/pedagogiskt. Samverkan skola/fritidshem. 14. Insatser och resultat av föregående års identifierade utvecklingsområden och satsningar i Kvalitetsredovisningen Samarbetet mellan alla avdelningar har gått framåt. Vi har gjort aktiva val där vi delat upp oss samt där alla deltagit. Planeringstid- Rosen har inte haft alla pedagoger med. Alla frågor som Rosen har ställt via mail har inte svarats på. Utnyttja lokalerna- Rosen har verkligen utnyttjat lokalerna. Svårt när man delar klassrum med andra verksamheter. Lekområden har gjort att i utnyttjat lokaler mer. Aktivitetskorten- Lekområdena kom till i och med detta utvecklingsmål. Vi ser dock att vi behöver ett ännu tydligare syfte och struktur på det och väljer att vidareutveckla det. 15. Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde, Markusskolan Markusskolans verksamhetsplan utgörs av de identifierade utvecklingsområdena i kvalitetsredovisningarna för skola och fritidshem. Under nästa läsår följs utvecklingsområdena upp, diskuteras och hanteras i det dagliga arbetet. Ett stort utvecklingsområde för oss under nästa läsår är att påbörja arbetet med att ta emot lärarstudenter inom ramen för vårt uppdrag som partnerskola. Enligt Högskolan Dalarna kan antalet studenter inom varje praktikperiod vara mellan 5-15 st. Ett annat är att vi ska utveckla vår helhetsidé. Vi vill att den ska genomsyra alla verksamheter, så att vi får ett helhetsperspektiv, med barnets bästa i fokus, som sträcker sig över hela den tid som eleverna finns i vår verksamhet i förskoleklass, skola och fritidshem, med samsyn och samverkan mellan verksamheterna. Avesta kommun, Bildningsförvaltningen 9