Piteå kommun År: Period: Oktober Månadsrapport Piteå kommun 1
räkning kommunen, tkr Jan- Okt Jan- Okt 2013 Prognos helår Budget helår helår 2013 Intäkter 363 749 394 913 408 735 368 464 514 893 Kostnader -1 965 090-1 943 906-2 364 866-2 341 604-2 381 233 Avskrivningar -77 597-74 698-94 826-96 688-89 253 Nettokostnader -1 678 938-1 623 691-2 050 957-2 069 828-1 955 593 Skatteintäkter 1 483 308 1 439 777 1 779 970 1 776 622 1 725 157 Generella statsbidrag och utjämning 224 533 238 711 269 439 269 507 287 507 Finansiella intäkter 15 200 12 598 17 443 21 654 17 935 Finansiella kostnader -1 714-13 739-2 057-2 456-17 223 Periodens resultat 42 389 53 656 13 838-4 501 57 783 Jämförelsestörande poster 33 197 26 161 ets andel av skatter och generella statsbidrag Jan- Okt Jan- Okt 2013 Prognos helår Budget helår helår 2013 ets andel av skatter och generella statsbidrag 2.5% 3.2% 0.7% -0.2% 2.9% Kommunens månadsresultat, tkr 2
nämnder/styrelse, tkr Jan- Okt Jan- Aug Prognos helår helår 2013 Kommunfullmäktige -371 718-380 96 Kommunstyrelsen 7 322 7 791 3 766 3 356 KS gemensam 2 485 2 319 2 117 2 070 KS förvaltningar 4 837 5 472 1 649 1 286 Barn- och utbildningsnämnden 13 887 11 281 7 000 7 416 Kultur- och fritidsnämnden -2 020-1 975-3 240-864 Räddningsnämnden 104 85-82 405 Socialnämnden 5 535 4 561-3 636-14 178 Överförmyndarnämnden 78 203 94 352 SAMHÄLLSBYGGNAD* 1 262 953 801 7 387 Miljö- och byggnämnden* 284-3 300 601 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning* 575 589 600 3 531 Teknik- och servicenämnden 6 387 7 058-2 999 3 530 Teknik och gator* 402 367-99 3 256 Fastighets- och servicekontoret 5 985 6 691-2 900 274 SUMMA NÄMNDER 31 782 30 308 1 423 4 244 Nämnd/styrelse månadsresultat, tkr 3
Kommentarer Ekonomiskt utfall Kommunen uppvisar ett överskott för perioden januari-oktober på 42,4 mkr och en prognos för helåret på 13,8 mkr. Samtliga nämnder förutom kommunfullmäktige och kultur- och fritidsnämnden uppvisar positiva resultat för perioden. Nämndernas samlade överskott till och med oktober uppgår till 31,8 mkr och årsprognosen visar överskott på 1,4 mkr. I förhållande till budgeten (-4,5 mkr) är kommunens prognostiserade resultat 18,3 mkr bättre. et i förhållande till skatter och generella statsbidrag är till och med oktober 2,5% och prognosen för helåret är 0,7% jämfört med budget -0,2%. Målvärdet för kommunen är ett resultat i förhållande till skatter och generella stadsbidrag på mellan 2 och 3%. Det prognostiserade överskottet har dels att göra med att årets löneökningar och arbetsgivaravgifter varit något lägre jämfört med budget. Även den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) över skatteavräkningen för 2013 och pekar på ett överskott jämfört med budget även om överskottet utifrån den senaste skatteprognosen är lägre jämfört med tidigare prognoser under året. Det låga ränteläget och avkastningen på kapitalförvaltningen påverkar prognosen för finansnettot negativ. Kommunen prognostiserar också med en fortsatt hög investeringstakt under året vilket också påverkar avkastningen negativt eftersom det försämrar kommunens likviditet. Fyra nämnder prognostiserar med underskott för året. Det är kommunfullmäktige (-0,4 mkr), kultur- och fritidsnämnden (-3,2 mkr), socialnämnden (-3,6 mkr) samt teknik- och servicenämnden (-3,0 mkr). Se respektive nämnds kommentarer nedan. Nämnderna månadsresultat samt prognos, tkr Socialnämnden Socialförvaltningen visar resultat för perioden på 5,5 mkr. Det är en förbättring med 1,0 mkr sedan föregående månad. Helårsprognosen visar resultat på -3,6 mkr vilket är en förbättring jämfört med september på 1,2 mkr. Politik, förvaltningsledning och administration har i princip oförändrad prognos sedan föregående månad. Inom äldreomsorgen har prognosen förbättrats med 1,0 mkr. Inom stöd och omsorg har prognosen förbättrats med 0,1 mkr. Institutionsvård vuxna har försämrat prognosen med 1,3 mkr medan övriga områden har gjort mindre förbättringar. Försörjningsstöd har en förbättrad prognos med 0,1 mkr. För mer detaljerad information, se socialtjänsten Ekonomisk redovisning oktober som bifogas. 4
Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden visar resultat på -2,0 mkr för perioden och för helåret prognostiseras underskott på -3,2 mkr inklusive Studio Acusticum (SA). SA drivs som en egen resultatenhet och visar underskott på -5,0 mkr för perioden och underskott om -5,7 mkr för helåret. Här ingår projektet Digital Live Arena (DLA) som slutredovisas och visar underskott med -2,8 mkr. Projektet har rönt stor framgång men uteblivna utlovade externa medel och ökade kostnader har gett negativt ekonomiskt resultat. Kultur- och fritidsnämnden exklusive SA visar överskott för perioden på 3,0 mkr, varav kapitalkostnader 0,4 mkr. För övrigt består överskottet av medel avseende SM-veckan 2016 (SM2016) som till största delen kommer att användas under 2015, samt medel som är avsedda att användas till egna arrangemang under Kulturhuvudstadsåret. Dessa arrangemang sker löpande under hösten, varav några kvarstår. Sjukskrivningar och tjänstledighet medför överskott med 0,5 mkr. Det prognostiserade helårsresultatet exklusive SA uppgår till 2,5 mkr. I överskottet ingår kapitalkostnad med 0,4 mkr, större delen av medlen för SM2016 samt lägre lönekostnader. Av detta överskott kommer 0,7 mkr att överföras från drift till investering. Fastighets- och servicekontoret Fastighets- och servicekontoret redovisar överskott för perioden på 6,0 mkr varav kapitalkostnad 0,4 mkr. Överskottet beror på eftersläpning av drift- och underhållskostnader. För helåret prognostiseras - 2,9 mkr varav kapitalkostnad +0,1 mkr. Måltidsservice prognostiserar - 3,2 mkr på helåret, varav livsmedel -1,2 mkr samt förlorade intäkter från måltidskort -1,7 mkr. Prognosen för helåret är förbättrad med 0,6 mkr, varav verksamhet 0,3 mkr och semesterlöneskuld 0,3 mkr jämfört med augusti månads prognos. Räddningsnämnden Räddningsnämndens resultat för perioden visar överskott på 0,1 mkr. För helåret prognostiseras underskott om -0,1 mkr. Att prognosen förbättrats något från augustiprognosen beror på att antalet larm normaliserats med undantag för antalet trafikolyckor som fortfarande är på en hög nivå. Flera kompetens- och befälsutbildningar har också genomförts under året. Barn- och utbildningsnämnden et per oktober visar överskott på 13,9 mkr. Det är en förbättring jämfört med augusti på 2,6 mkr och 3,8 mkr bättre än samma period 2013. Fortfarande är större delen (ca 5 mkr) av det positiva resultatet beroende på ett stort överskott avseende köp av gymnasieutbildning från andra huvudmän (interkommunal ersättning och köp från fristående gymnasieskolor). Antalet gymnasieungdomar som väljer andra skolor har minskat sen hösten 2013 och trenden håller i sig även läsåret /2015. Överskottet beror också på större intäkter än budgeterat, främst avgifter till förskola, ersättning för moms samt diverse bidrag som ej är budgeterade, bl.a. eftersläpning av bidrag från Migrationsverket. Förvaltningen har också lägre kostnader för skolskjuts och hyror än fjolåret. Helårsprognosen beräknas till överskott om 7 mkr. Överskottet beror på samma saker som är beskrivna ovan, dvs. främst det stora överskottet på köp av gymnasieutbildning från annan huvudman. Personalbemanningen har ökat under hösten både inom dansklassen och språkslussen pga. fler elever, samt inom högstadiet för att till viss del försöka säkerställa behovet av behöriga lärare de närmaste åren. Vikariepoolen kommer också att förstärkas med övergång till heltidstjänster från nuvarande 80 procentiga tjänster. Antalet platser inom förskolan var i septembermätningen 57 fler än prognosen. Trots det ökade antalet platser inom förskolan kommer det inte att bli något större underskott tack vare effektiv resursplanering. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige, revision och valnämnd redovisar för perioden januari-oktober underskott med 0,4 mkr. Underskottet beror på stora kostnader i samband med höstens val för valnämnden. Fullmäktige redovisar överskott beroende på att fullmäktige inte sammanträder under sommarmånaderna. Helårsprognosen indikerar ett mindre underskott. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar överskott för perioden januari-oktober på 7,3 mkr fördelat mellan kommunledningskontoret 4,3 mkr, strategiskt stöd 0,5 mkr och kommunstyrelsen gemensamt 2,5 mkr. Överskottet beror bland annat på att medel ur den tillväxtpolitiska reserven och den sociala investeringsfonden ännu inte tagits i anspråk samt överskott av kapitalkostnader på ej genomförda investeringar. Kommunstyrelsens förvaltningar prognostiserar överskott om 3,8 mkr fördelat på 2,2 mkr för kommunledningskontoret, -0,5 mkr för strategiskt stöd och 2,1 mkr för kommunstyrelsens gemensamma verksamhet. Främsta orsaken till att strategiskt stöd prognostiserar försämrat resultat på helår är stora kostnader för personalavdelningens uppdrag, rekrytering samt friskvård för kommunens personal. SAMHÄLLSBYGGNAD* Samhällsbyggnads prognostiserar överskott om 0,8 mkr för samtliga tre nämnder för helåret. Inga avvikelser rapporteras för perioden. Trycket på verksamheterna är stort med många samhällsbyggnadsprojekt, såväl inom exploatering som social hållbarhet. Samhällsbyggnad är relativt ny organisation och ett fokus ligger på att utveckla nya roller, samarbete och processer. 5
Miljö- och byggnämnden* Näringsliv och samhälle redovisar överskott på 0,3 mkr för perioden och prognostiserar lika stort överskott på helåret. Geografiskt informationssystem (GIS) väntas gå med underskott -0,4 mkr som beror på ökade driftkostnader till följd av investeringen av WebGIS och utökad verksamhet. Anslaget för landsbygdsutveckling kommer inte att kunna upparbetas då verksamheten är ansträngd av tilläggsuppdrag under året, som utförts utan personalförstärkning. Hela anslaget för projektet Ungdomslots kommer inte att upparbetas under, vilket medför behov av att anslag på 0,3 mkr överförs till 2015. Fysisk planering redovisar för perioden nollresultat och prognostiserar samma årsresultat. Bygglovsintäkterna har ökat något men ligger 0,3 mkr lägre än budget. Miljö och hälsa visar underskott om 0,2 mkr pga. ej full kostnadstäckning för alkoholhandläggning Älvsbyn och ökad utbildningskostnad pga. nyrekrytering. Årsprognosen bygger på förväntat anslag från planbudgeten för att täcka lönekostnader för planarkitekt. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning* Kompetensförsörjning redovisar överskott för perioden med 0,6 mkr och prognosen på helåret är också 0,6 mkr. Överskottet på helår beror på avslutade ESF-projekt och extra anslag för fixartjänst. Samtliga ungdomar som sökt feriearbete har erbjudits jobb men ett stort antal har tackat nej. De extra anslagen för kommunala ungdomsjobb samt arbete för personer med funktionsnedsättning kommer att användas. Verksamheten kommer inte att kunna upparbeta alla anslag då den redan är ansträngd av tilläggsuppdrag under året, som utförts utan personalförstärkning. De externa leverantörerna för upphandlad utbildning har svårt att erbjuda fler utbildningsplatser. Prognostiserat intäktsöverskott från ESF-projekt har möjliggjort fler ungdomsjobb. Utifrån osäker regeringssituation och förändrade statsbidrag har avdelningen påbörjat en riskanalys. Avdelningen avser att begära överföring av medel för fixartjänsten till 2015. Teknik och gator* Teknik och gator visar överskott på 0,5 mkr för perioden och underskott på 0,1 mkr för helåret. Periodens överskott beror på senarelagda investeringar. Avdelningen har fått utökad ram på 0,8 mkr samt priskompensation för ökade priser vilket har gett goda förutsättningar att kunna arbeta med eftersatt barmarksunderhåll samt offentlig renhållning, daglig skräpplockning och vid evenemang, vilket gett positiv respons från medborgare. Den utökade ramen har även medfört goda förutsättningar för att arbeta med långsiktig planering av framtida vägunderhåll. Årets prognos för vinterväghållningen visar underskott på -1,5 mkr utifrån tidigare års erfarenheter. Offentlig belysning visar överskott på 0,3 mkr för helåret då driftkostnaderna visat sig vara lägre än förväntat. Investeringar Investeringsbudgeten för år uppgår till 421,9 mkr medan det i kassaflödesbudgeten beräknades att 331,9 mkr skulle tas i anspråk under året. Per sista oktober har 234,5 mkr investerats. Helårsprognosen per augusti pekade på att 316,2 mkr kommer nyttjas, vilket utgör 75 procent av investeringsbudgeten (95 procent av kassaflödesbudgeten). Det innebär att 81,7 mkr ska upparbetas under årets resterande två månader. Nedan visas prognosen för ett antal större investeringsprojekt baserat på delårsrapporten per augusti. Investeringsprojekt Prognos per augusti (mkr) Statsberget/Löjan parkeringshus 83 Noliahall 1 24 Reinvestering Stadshuset 17 Reinvestering fastigheter 14 Reinvestering gator och vägar 14 Pitholms Sporthall 14 Ombyggnad Måltidsservice 10 Inre farledsprojektet 10 Reinvesteringar PC, 1:1 datorer 9 gymnasiet Ombyggnad skolor Infjärdenområdet 8 6
Befolkning och Arbetslöshet Befolkning Ett av kommunens övergripande mål är att Piteå år 2020 ska ha 43 000 invånare. Statistik för september månad har ännu inte kommit från SCB varför siffrorna baserar sig på augusti månad. Antalet invånare uppgick till 41 445 personer i augusti vilket är 207 personer fler jämfört med samma period förra året. Öppet arbetslösa Ett av kommunens nyckeltal på övergripande nivå är att andelen öppet arbetslösa 16-24 år ska vara högst 4 procent. I september var den totala öppna arbetslösheten 2,5% jämfört med 2,6% samma period förra året. 7
Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet Piteå kommun har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Andelen ungdomar i öppen arbetslöshet var 4,6% i september vilket är marginellt lägre jämfört med föregående år. Andelen ungdomar i program var 8,6% jämfört med 7,9% samma period 2013. Jämfört med länet har Piteå en högre arbetslöshet bland ungdomar till och med september månad. Arbetslöshet utrikesfödda Den öppna arbetslösheten bland den utrikesfödda befolkningen var i september månad 6% och andelen i program var 6,7%. Sammantaget var den totala arbetslösheten bland utrikesfödda 12,7% jämfört med 15,2% samma period 2013. 8
Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaro i procent Sjukfrånvaron är betydligt högre i september (7,1%) jämfört med september 2013 (5,5%). Sjukfrånvaron har ökat i samtliga förvaltningar förutom inom strategiskt stöd och kultur, park och fritid. Frisknärvaro i procent Frisknärvaron har ökat något vilket kan förklaras med att de som varit sjuka har varit korttidssjuka. 9
Timanställda och försörjningsstöd Timanställda antal timmar Under årets första månader var antalet timmar utförda av timanställda lägre jämfört med föregående år. Från och med juli månad är antalet timmar utförda av timanställda på ungefär samma nivå som föregående år. Att antalet timmar utförda av timanställda ökar hänger troligen samman med att sjukfrånvaron har ökat även om den bilden inte stämmer inom alla förvaltningar. Till exempel inom utbildningsförvaltningen är sjukfrånvaron högre jämfört med 2013. Trots det är nyttjandet av timanställda lägre jämfört med 2013. Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat Antalet hushåll i försörjningsstöd minskar i alla åldersgrupper förutom bland pensionärerna där antalet är ungefär samma som förra året.i oktober var det 237 hushåll under 25 år som hade försörjningsstöd jämfört med 281 hushåll i oktober 2013. Bland hushåll med personer över 25 år var samma siffra 418 vilket är en minskning med 35 hushåll. För pensionärer var det 35 hushåll som hade försörjningsstöd jämfört med 44 hushåll 2013. Förbättrad arbetsmarknad och aktiva insatser så som norrsken mm är troliga förklaringar till varför försörjningsstödet har minskat. Nettokostnaderna för försörjningsstöd är knappt 2,1 mkr lägre än vid samma tidpunkt ifjol. 10
Hemtjänst Antal personer Antal timmar Antalet personer med hemtjänst är på samma nivå som samma period föregående år. Antalet har varit ganska konstant under hela men är något lägre i oktober jämfört med i januari. Antalet hemtjänsttimmar har ökat från 21 884 timmar i januari till 25 832 timmar i oktober. Det motsvara en ökning av antalet timmar med 18% från januari till oktober trots att antalet personer med hemtjänst är något lägre i oktober jämfört med januari. 11