Kvalitetsredovisning för Vittra Västra Hamnen Läsåret 2014-2015
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Fakta om Vittra Västra Hamnen... 3 Vittras koncept... 4 Vittrakulturen... 5 Individuell utveckling... 5 Samtida undervisning... 5 Vittras lärmiljö... 6 Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor... 6 Krav enligt skollag och läroplan... 6 Så här gör vi... 6 Kvalitetsmått... 7 3.1 Förutsättningar... 9 Kompetensutveckling under 2014-2015:... 10 Övrigt... 10 3.2 Prioriterade mål för Vittra Västra Hamnens grundskola 2014-2015... 10 3.3 Resultat... 12 Normer och värden... 12 Elevernas ansvar och inflytande... 12 Skola och hem... 12 Skolan och omvärlden... 13 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever... 14 Studiemiljö elever... 14 Studiemiljö föräldrar/vårdnadshavare... 15 Undervisning elever... 16 Undervisning föräldrar/vårdnadshavare... 17 Korrelation... 18 Kunskapsresultat... 19 Kunskapskrav per ämne och årskurs... 19 Nationella prov... 20 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 23 Upplevd kvalitet - elever... 24 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 24 3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare... 25 3.4 Analys... 25 3.5 Åtgärder... 26 3.6 Prioriterade mål 2015-2016... 27 Kompetensutveckling under 2014-2015... 28 Övrigt... 28 4.2 Våra mål för Vittra Västra Hamnens fritidshem 2014-2015... 29 4.3 Resultat... 30 4.3.1 Funktionell kvalitet... 30 4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 31 4.4 Analys... 32 Utvecklingsområdet kvarstår och arbetet med att inkludera fritidshemmets verksamhet i skolans kommer att fortsätta under läsåret 15/16.... 32 4.5 Åtgärder... 32 1
4.6 Mål för fritidshemmet på Vittra Västra Hamnen 2015-2016... 33 Mätbara mål de närmaste åren framöver... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2
1. Bakgrund Inledning Omväxling och förnyelse har präglat det gångna läsåret hos oss på Vittra Västra Hamnen. Jag är stolt över att vi har lagt mycket tid och kraft på att skapa studiero och ordning och reda på skolan och fritidshemmet. Vårt elevhälsoteam har jobbat med elevhälsa ur ett främjande och förebyggande syfte. Det innebär att medarbetarna i elevhälsoteamet finns på skolan i verksamheten och deltar i det dagliga arbetet. Vi är stolta över vårt elevhälsoteam. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår 2014-2015! Fakta om Vittra Västra Hamnen Vittra Västra Hamnen startade 2002. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 6-16 år. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 25 barn i förskoleklass och 181 elever i grundskolan. Julia Holm Rektor Vittra Västra Hamnen Vittra Västra hamnen är en grundskola belägen nära grönområden och vattnet vid Öresund. Skolan ligger i Västra hamnen i Malmö kommun som har cirka 280 000 invånare. Vi har barn från alla Malmös stadsdelar samt en del kranskommuner vilket innebär att vi har barn med olika socioekonomiska förutsättningar. Vittra Västra Hamnen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vi inom Vittra har under läsåret 2014-2015 haft sex gemensamma fokusområden: - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. - Attraktiv arbetsplats. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. - Ansvarsfullt affärsmannaskap. Vi på Vittra Västra Hamnen har med utgångspunkt i dessa fokusområden arbetat systematiskt och kontinuerligt under hela året 2014-2015 med våra prioriterade mål: - En meningsfull verksamhet i vårt fritidshem. - Större respekt mellan elever. - Studiero samt ordning och reda. 3
Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade 1993. Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 4
Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. 5
Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionell. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. Krav enligt skollag och läroplan Enligt skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på hemsidorna, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet; - - - - Planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål. Genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt och som regelbundet dokumenteras. Följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen. Analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter. Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi vidtar löpande under året syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter. 6
I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal och elever. I grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern i vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: 7
Funktionell kvalitet i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten uppnås. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. 8
Grundskola 3.1 Förutsättningar På Vittra Västra Hamnen har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F-9 och vi har plats för 310 elever. Vi har under läsåret 2014-2015 haft glädjen att ansvara för 206 elever. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 11 Antal lärare med lärarlegitimation 9 Antal medarbetarel med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 12,7 Antal förstelärare 1 Rektor är Julia Holm, som ska påbörja rektorsprogrammet våren 2016 med planerad examen december 2019. Lärarexamen 2008 i Re/Hi, Gs/Gy. Skolan har ett ledningslag bestående av två arbetslagsledare samt administratör, rektor och specialpedagog. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska på 50 procents tjänst, kurator på 50 procent, skolpsykolog på 20 procent, skolläkare på 10 procent, specialpedagog på 100 procent, samt skolans rektor. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: 9
Ett arbetslag för pedagoger med tillhörighet åk F-6 samt fritidsverksamheten med en arbetslagsledare och en ansvarig för fritidsverksamheten. Antal elever: 100, antal medarbetare: 16. Ett arbetslag för pedagoger med tillhörighet år 7-9 med en arbetslagsledare. Antal elever: 100, antal medarbetare: 10. Arbetslagen har mötestid två gånger i veckan à två timmar. En av timmarna är med inriktning elevhälsa, där lagen arbetar med framför allt förebyggande och främjande faktorer samt planering och anpassning av undervisning med uppföljning. Kompetensutveckling under 2014-2015: Arbetslagsledare och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på Vittra Nu och framåt. Under läsåret har även samtliga anställda deltagit i en internutbildning i teamutveckling. Övrigt Skolans lokaler är från början tänkta som kontorslokaler med öppet kontorslandskap. Lokalerna är fördelade i tre plan. Plan ett och två är undervisningslokaler som består av sju rum och en stor öppen sal som kallas studiehall. Varje studiehall är utrustad med ett mindre pentry med tillgång till vatten och förvaring. Det finns fyra toaletter på vardera plan. Plan tre består i huvudsak av matsal, aula och ett mottagningskök samt två toaletter. Skolan ligger i ett nybyggt bostadsområde med stora grönområden alldeles intill. Området ligger en bit utanför stadskärnan och den har närhet till affärer, restauranger och kollektivtrafik. Vi har goda kommunikationer till de flesta stationer belägna i staden, vi har närhet till hav och strand samt till en idrottsanläggning. Kockum fritid ligger cirka 500 meter från skolan. Närmsta badanläggning ligger också nära, ett par minuter med buss. Under läsåret 14/15 skedde inga förändringar i lokalerna. Förändringar i form av hem- och konsumentkunskapsmoduler samt underhåll av golv och väggar planeras inför läsår 15/16. Utemiljön gör det möjligt att vistas och undervisa ute. Området är begränsat och avskärmat och det är enkelt och säkert att röra sig med elever utanför skolans område. Skolgården är inte fullt ändamålsenlig utifrån antal elever, ålder och behov. Därför bör ytorna utanför skolans område användas som lärmiljö. Arbete och planering för detta sker inför läsåret 15/16. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Västra Hamnens grundskola 2014-2015 Vi inom Vittra har under läsåret 2014-2015 haft sex gemensamma fokusområden: - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. - Attraktiv arbetsplats. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. - Ansvarsfullt affärsmannaskap. Utifrån dessa har Vittra Västra hamnen haft följande prioriterade mål under läsår 2014-2015: - En meningsfull verksamhet i vårt fritidshem. - Större respekt mellan elever. 10
- Studiero samt ordning och reda. Medarbetare utvecklar samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. (Lgr 11 Kap 2.5 Fokusområde: Kommunikation i relation, prioriterat mål: Meningsfull verksamhet på vårt fritidshem med koppling till Lgr 11 i planering och struktur.) All personal på skolan samarbetar med hemmen i elevernas fostran och klargör skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation, prioriterat mål: Ordning och reda samt studiero.) Alla som arbetar på skolan medverkar till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmsta gruppen. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen, prioriterat mål: Större respekt mellan elever.) 11
3.3 Resultat 3.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Under läsåret 14/15 bedrev vi ett gemensamt Likabehandlingsarbete, med gemensamt tema, i alla undervisningsgrupper. Våra teman har behandlat ämnen med bred variation såsom fred, våld och självkänsla. Klassråd och elevråd hanterar varje vecka frågor med syftet att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och eget personligt ansvar. Målet är delvis uppnått där rutiner och tid finns. Vi fortsätter arbetet nästa läsår med att implementera ämnena i undervisningen för att det ska genomsyra hela verksamheten. Elevernas ansvar och inflytande Hela läsåret har ett medvetet arbete pågått på skolan, på organisations-, grupp- och individnivå, med ett gemensamt förhållningssätt där alla pedagoger utgår ifrån att alla elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning. Skolpsykolog har handlett pedagoger i vad gemensamt förhållningssätt är och hur det utförs och utvärderas. Eleverna får en tydlig återkoppling efter varje pass om var de befinner sig och vart de ska. Utvärdering av pass samt egen insats med analys av självskattning sker kontinuerligt. Vi fortsätter arbetet med att likvärdigheten på undervisningen ska öka. Likväl som vi ska känna igen en Vittraskola är målet att våra elever ska känna igen en lektion oavsett ämne eller pedagog. Skola och hem Föräldrar/vårdnadshavare informeras fortlöpande på SchoolSoft om sitt barns skolgång, planering, kunskapsutveckling och resultat. Föräldrar och barn bjuds in till gemensamma, åldersintegrerade föräldramöten där frågor om normer och värden diskuteras, liksom hur vi tillsammans ska nå den kultur vi vill ha på vår skola. Vi ska fortsätta arbetet med trepartssamarbetet genom att bli ännu tydligare i vad vi förväntar oss av varandra i det. I början av uppstartsperioden ska vi ha möte med alla vårdnadshavare, då skolans uppdrag tydliggörs och vad allas rättigheter och skyldigheter är och innebär. Övergång och samverkan Samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem är en naturlig del eftersom verksamheterna ligger nära varandra och personalen är densamma. Vittra Västra Hamnen har ett nära samarbete med förskolor och gymnasiala utbildningar i Malmö stad. Särskilt uppmärksammas elever i behov av särskilt stöd, och personligt överlämnande till gymnasiet sker med föräldrars medgivande när elever fått sitt slutgiltiga besked om antagning. 12
Vittra Västra Hamnen har som utvecklingsområde att samverka mer mellan stadierna i huset. Vi kommer att ha förstelärare på båda planen, med tydligt uppdrag om samverkan över stadierna. Vi ger information om gymnasieval i åk 8, bjuder in gymnasieelever för information till elever i åk 9 samt har informationsmöte med vårdnadshavare/föräldrar med närvarande tolkar för de språk som talas. Vi har uppföljning av möten, erbjuder hjälp att söka till gymnasiet, besöker skolor och pedagoger och elever går på program som är av intresse för enskild elev. Vi fortsätter med personliga överlämningar. Skolan och omvärlden Vi utvecklar ständigt vårt samarbete med gymnasiala utbildningar, där elever ges möjlighet att skugga ett program under ett par dagar upp till en vecka. Under höstterminen hade eleverna samtal och föreläsningar med studie- och yrkesvägledare. Enskilda samtal har ägt rum med elever och föräldrar/vårdnadshavare inför valet, då antal samtal anpassats utifrån behov och situation. Samverkan med arbetslivet i form av praoperioder har funnits utlagda över hela skolgången. Under läsår 15/16 kommer fokus att vara att utöka samverkan i närmiljön, med till exempel gemensamma städdagar i grannskapet på gemensamma, allmänna platser. Bedömning och betyg Under läsåret har arbetet med att synliggöra elevens egen kunskapsutveckling för eleven själv varit i fokus. Vittraboken har åter tagits i bruk med varierat resultat. Målet är att alla elever äger sin lärprocess. Det innebär att varje pedagog äger sitt ämne och sin planering och i laget finns en gemensam helhetssyn på grupp- och individnivå. Detta arbete är påbörjat och kommer att vara i fokus hela läsåret 15/16, med tydliga återkopplingar i tidsbestämda intervaller. Kunskapsanalyser görs efter varannan studieperiod och däremellan finns en mittterminskonferens. Vittra Västra Hamnen kan bli ännu bättre på att rapportera och dokumentera resultat löpande för att det ska vara tydligt för elever och föräldrar var eleven befinner sig i nuläget och vad den ska åstadkomma för att gå vidare. Att effektivisera arbetet med Vittraboken läsåret 15/16 är ett led i att ytterligare tydliggöra elevens lärprocess och utveckling för elev och vårdnadshavare, med tydliga framåtsträvande handlingar för att uppnå kraven. 13
3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, med hjälp av företaget Markör. Eleverna på Vittra Västra Hamnen hade 2014 en svarsfrekvens på 88 procent (115 av 130). Det är en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 53 procent (105 av 199). Detta bedöms som en godkänd svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever 14
Studiemiljö föräldrar/vårdnadshavare 15
Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever 16
Undervisning föräldrar/vårdnadshavare 17
Korrelation Nedan en bild av korrelationen, alltså samspelet, mellan elevernas, föräldrarnas och personalens bedömning av den funktionella kvaliteten. 18
Kunskapsresultat Vi väljer i detta avsnitt att redovisa en stor mängd kunskapsresultat. Detta av två skäl: resultaten ska finnas tillgängliga för de som är intresserade att ta del av dem och vi vill själva ha möjlighet att använda dem i syfte att göra heltäckande analyser. Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2014-2015 Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 86 83 100 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 56 60 50 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 61 50 68 Andel (%) behöriga till gymnasiet 78 78,6 77,3 Meritvärde år 9 214 216,8 212,3 Resultat över tid 2013 2014 2015 Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 79 64,7 61 Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 90 82 78 Meritvärde, sett över tid baserat på 16 betyg 233 230 214 Meritvärde, sett över tid baserat på 17 betyg 236,1 219 Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100 96 100 Engelska 100 92 94,5 Hem- och konsumentkunskap - 96 100 Idrott 100 92 79,5 Matematik 86 60 78 Moderna språk - 84 91 Musik 100 96 89 NO 100 - - Biologi Ingår i NO 92 89 Fysik Ingår i NO 92 86 Kemi Ingår i NO 88 83 SO 100 - - Geografi Ingår i SO 92 94,5 Historia Ingår i SO 88 100 Religion Ingår i SO 96 94,5 Samhällskunskap Ingår i SO 92 Slöjd 100 96 100 Svenska 100 92 97 Svenska som andraspråk - - - Teknik Ingår i NO 92 100 19
Nationella prov Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 7 Andel (%) som nådde alla mål 57 Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 50 Antal pojkar 1 Andel (%) som nådde alla mål 100 Matematik åk 3 Antal elever 7 Andel (%) som nådde alla mål 57 Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 50 Antal pojkar 1 Andel (%) som nådde alla mål 100 20
Åk 6 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 25 24 4,2 83,3 12,5 SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 0 0 0 0 0 Matematik åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 25 23 8,7 65,2 26,1 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 25 22 13,6 68,2 18,2 NO fysik åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 0 0 0 0 0 SO Samhällskunskap åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 0 0 0 0 0 21
Åk 9 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 36 33 33,3 48,5 18,2 SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 0 0 0 0 0 Matematik åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 36 31 0 48,4 51,6 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 36 33 45,5 48,5 6,1 NO Fysik åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 36 34 2,9 88,2 8,8 SO Samhällskunskap åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 36 34 0 82,4 17,6 22
Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan. 2009 2010 2011 2012 2013 2014-1 10-4 1-9 -10 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare Mätning av upplevd kvalitet i grundskolan 2015 ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och föräldrar. 23
Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare 24
3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 3.4 Analys Föräldrarna har sett att skolan och fritidshemmet inte samverkar, att de inte kommunicerar om vad som händer i verksamheten och att fritids inte erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar elevernas utveckling i tillräckligt hög grad. Både elever och föräldrar ansåg att det var brist på arbetsro, ordning och reda, respekt mellan eleverna samt att studiemiljön inte var tillräckligt stimulerande. Det var framför allt på seniorplan som detta var tydligt. En del av senioreleverna har trots extra insatser låg måluppfyllelse, låg självkänsla och negativ inställning till skolan, utifrån negativa erfarenheter de bär med sig. Detta har i sin tur lett till ett normbrytande beteende bland vissa av eleverna. Trots insatta åtgärder som till exempel kurator på heltid, strukturerat arbete med högre måluppfyllelse samt insatser för högre föräldramedverkan i utbildning och fostran har förväntat resultat uteblivit detta läsår. Normbrytande beteende har blivit normaliserat och detta har påverkat kulturen, under VT 15 inleddes ett omfattande förändringsarbete med mål att förändra kulturen och detta kommer att fortsätta läsår 15/16. Under läsåret har arbetet med att synliggöra elevens egen kunskapsutveckling för eleven själv varit i fokus. Vittraboken har åter tagits i bruk med varierat resultat. Målet är att alla elever äger sin 25
lärprocess. Det innebär att varje pedagog äger sitt ämne och sin planering och i laget finns en gemensam helhetssyn på grupp- och individnivå. Detta arbete är påbörjat och kommer vara i fokus hela läsåret 15/16, med tydliga återkopplingar i tidsbestämda intervaller. Kunskapsanalyser görs efter varannan studieperiod och där emellan finns en mittterminskonferens. Vittra Västra Hamnen kan bli ännu bättre på att löpande rapportera och dokumentera resultat, för att det ska vara tydligt för elever och föräldrar var eleven befinner sig i nuläget och vad den ska åstadkomma för att gå vidare. Att effektivisera arbetet med Vittraboken läsår 15/16 är ett led i att ytterligare tydliggöra elevens lärprocess och utveckling för elev och vårdnadshavare. Vi planerar för tydliga framåtsträvande handlingar för att uppnå kraven. Kunskapsanalyser. I åk 3 når 86 procent av eleverna målen i samtliga ämnen. En elev har inte uppnått tillräckliga kunskaper i matematik, vilket även visade sig i nationella proven där eleven inte klarade tre delar. Två elever klarade inte en del i nationella proven, men har ändå bedömts uppnå kunskapskraven i ämnet. När det gäller svenskan har alla elever nått kunskapskraven. Tre av dem klarade inte delar av nationella provet men har ändå bedömts ha tillräckliga kunskaper. 56 procent av eleverna i år 6 når målen i samtliga ämnen. I en analys kan vi konstatera att matematiken är en stötesten, där uppnår 60 procent av eleverna inte kraven. I övriga ämnen handlar det i huvudsak om två-tre elever, en elev varit frånvarande under terminen. Elever som haft låga resultat i nationella proven i matematik har under resterande del av terminen arbetat med särskilda uppnåendemål för att säkerställa kunskapsresultaten och därför är betygen i matematik något högre än resultaten i de nationella proven. I år 9 nådde 61 procent alla kunskapskrav. Vi kan konstatera att resultaten i år 9 inte är tillfredställande. Vi har en förhållandevis hög diskrepans, alltså avvikelse, mellan betyg och resultat i nationella prov, betygen är lägre än resultatet i nationella proven i svenska och engelska. Alla kunskapsdelar vägs samman i de nationella proven och så är inte fallet när det gäller betygsättning. En elev måste ha nått samtliga kunskapskrav för att få ett visst betyg. Många av våra elever i åk 9 har inte presterat utifrån de kunskapskrav som måste uppnås, därav lägre betyg än resultatet på nationella proven. I matematiken är betygen högre än resultaten på nationella proven. Vittra Västra Hamnen har efter nationella prov gjort extra insatser för de elever som hade låga resultat på nationella proven. Eleverna har arbetat med särskilda uppnåendemål för att säkerställa kunskapsresultaten och därför uppnått godtagbara kunskaper. 3.5 Åtgärder En fokusgrupp med fritidsfrågor i fokus tas fram inför läsår 15/16. Gruppen och dess deltagare har varierad tillhörighet på skolan för att öka viktighetsgraden på fritidsverksamheten. Gruppen ska arbeta med och driva frågor utifrån fokusområde och prioriterade mål för läsåret. Under våren kommer vi att förbereda för olika åtgärder och aktiviteter som kan öka arbetsron, respekten samt ordning och reda, för att på så sätt kunna implementera dessa under uppstartsperioden HT 15. Det kommer att ske en förändring i organisationen vilket innebär att kulturarbetet samt Vittra nu och framåt kommer att implementeras tillsammans med nya arbetslagsledare för båda arbetslagen. Tydlig 26
arbetsfördelning, planering och tidsplan kommer att ge förväntat resultat: ökad studiero, förbättrad kommunikation samt ordning och reda. 3.6 Prioriterade mål 2015-2016 Vittra Västra Hamnens prioriterade mål 2015-2016 har kommit ur utvärdering av och med elever, utvärdering som dels gjorts i form av en kvalitetsundersökning, dels i skriftlig egen utvärdering, samt samtal och analys med eleverna kring resultat. Eleverna önskar en mer stimulerande arbetsmiljö med större möjlighet att påverka innehåll och utförande. Innehåll av undervisning och former över hur de får ta del av det de ska lära enligt Lgr 11. Skolan ska skapa de bästa betingelserna för bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Alla elever ska känna växandets glädje och få känna tillfredsställelse i att göra framsteg och övervinna svårigheter. Under läsåret 15/16 kommer vi att investera i den fysiska arbetsmiljön. Att göra miljön stimulerande, genom att medvetet arbeta för inkluderande lärmiljöer där alla behov kan uppfyllas, kommer att prioriteras under 15/16. Varje pedagog har i sitt uppdrag att ansvara för att miljön stimulerar till utveckling och är likvärdig och enhetlig enligt Vittras verktyg. Studiero samt ordning och reda har varit fokusområde under det gångna läsåret och kommer att stå kvar även under läsåret 15/16. I enhetlighet med arbetet kring normer och värden kommer vi att arbeta ännu mer tydligt kring ramverk och regelverk, för elever, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger och övriga medarbetare. Regler och förhållningssätt följs upp löpande med korta tidsintervall som är bestämda på förhand. Vi kommer att ha utvärdering med elever, föräldrar och pedagoger i mitten och i slutet av terminen, under både höst- och vårtermin. Respekt mellan elever. Enligt utvärdering 14/15, resultat och analys, upplever ett stort antal elever att deras respekt för varandra är låg och ibland verkar den inte finnas alls. Tidigare insatser från till exempel Fryshuset, socialtjänst och extern handledning har inte lett till förväntat resultat. Inför läsår 15/16 kopplas resultatet till all undervisning, där vi kan omsätta känslan av vad respekt är: språkbruk, kroppsspråk, inställning, tanke, handling. Arbetet kommer att bedrivas i undervisningen och utvärderas och analyseras tillsammans med eleverna i samband med utvärdering av pass och egen insats, i arbetet med att alla elever ska äga sin lärprocess. Detta arbete kommer att kräva nära samarbete med hemmen, med löpande information kring hur deras barn/eleverna upplever nuläget, i dialog med eleven. 27
Fritidshem 4.1 Förutsättningar Vittra Västra Hamnens fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna1-3 till och med årskurs 5/6. Under året har vi haft glädjen att få ha 80 barn i fritidsverksamheten. Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 3,5 Kompetensutveckling under 2014-2015 Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på ledarskap. Övrigt Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Personal på fritidshemmet arbetar som resurspedagoger under skoldagen och följer sedan med till fritidshemmet på eftermiddagen. Tiden på fritidshemmet var under HT 14 fördelad mellan resurspersonal och pedagoger och schemalagd med rullande schema över öppning och stängning. Pedagoger som arbetat på fritidshemmet har inom sin ramtid extra tid att lägga ut i sitt schema. I utvärderingar av resultatet i Stora kvaliteten konstaterade vi att kommunikationen mellan hem, skola och fritidshem inte var tillfredsställande samt att fritidsverksamheten kunde upplevas som ostrukturerad. För att åtgärda detta satte vi in extra personal på fritidshemmet. Förtydligande av ansvarsuppgifter för att öka känslan av att vara en enhet, samt ökat ledarskap på de olika positionerna, har varit nödvändigt och förväntat resultat uppnås delvis. Antalet nöjda vårdnadshavare ökar och känslan av ordning och struktur uttrycks hos personalen. Ytterligare åtgärder planeras inför läsåret 15/16. Fritidshemmets lokaler är desamma som skollokalerna. Verksamheten bedrivs i studiehallen och i en del av klassrummen. Förskolebarnen har fritidsverksamhet i sitt ordinarie klassrum, de äldre eleverna på plan två. En del klassrum är öppna för styrda aktiviteter såsom pyssel, målning eller sagoberättande. Utomhusverksamheten ska vara planerad utifrån styrda aktiviteter kombinerade med valbara eller fria. Personaltäthet ute samt övergångar när elever slutar skoldagen för att påbörja sin fritidsdag har varit i fokus. Ytterligare organiserad utomhusverksamhet, där planering, genomförande, utvärdering och analys kommer att vara i fokus sker inför läsåret 15/16. 28
4.2 Våra mål för Vittra Västra Hamnens fritidshem 2014-2015 Året 2014-2015 hade vi på Vittra Västra Hamnens fritidshem följande mål: Fritidshemmet ska sträva efter ökad känsla av struktur, ordning och reda. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola. Övergången mellan skola och fritids sker i samverkan mellan pedagoger och fritidspersonal. Verksamheten på fritids har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritids inkluderat. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation.) 29
4.3 Resultat 4.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden Under läsåret 14/15 har ett gemensamt likabehandlingsarbete bedrivits, med gemensamt tema, i alla undervisningsgrupper på skola och fritidshem. Våra teman har behandlat ämnen med bred variation, såsom fred, våld och självkänsla. Klassråd och elevråd hanterar varje vecka frågor som har till syfte att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och eget personligt ansvar. Målet är delvis uppnått där rutiner och tid finns. Vi fortsätter arbetet med att implementera ämnena i fritidsverksamheten för att det ska genomsyra hela verksamheten.. Elevernas ansvar och inflytande Ett medvetet arbete på skolan har pågått hela läsåret på organisations-, grupp- och individnivå, med ett gemensamt förhållningssätt där alla pedagoger utgår från att alla elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning. Skolpsykolog har handlett pedagoger i vad gemensamt förhållningssätt är och hur det utförs och utvärderas. Tydlig överlämning har skett mellan skola och fritidshem, det är tydligt var skolan slutar och fritidshemmet börjar med samstämmighet mellan pedagoger om det som eleverna har lärt sig under skoldagen för att det kan löpa genom fritidstiden. Elever som behöver stöd i sin kunskapsutveckling kan få stöd på fritidshemmet i form av stöd och handledning av pedagog, tid för repetition, påminnelser, samt tydligt avslut på hela dagen. Skola och hem Föräldrar informeras fortlöpande på SchoolSoft om sitt barns fritidstid, planering och social utveckling. Föräldrar och barn bjuds in till gemensamma föräldrar-barn-möten där frågor om normer och värden diskuteras, liksom hur vi tillsammans ska nå den kultur vi vill ha på vårt fritidshem. Vi har fortsatt vårt arbete med trepartssamarbetet genom att vi blivit ännu tydligare i vad vi förväntar oss av varandra i det samarbetet. I början av uppstartsperioden höll vi möte med alla föräldrar. Där tydliggjordes fritidshemmets uppdrag, liksom vad allas rättigheter och skyldigheter är och innebär. 30
4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare I Vittra genomförs varje år i januari/februari en enkätundersökning där alla som har barn i vår fritidsverksamhet ges möjlighet att tycka till om kvaliteten. Enkäten genomförs av företaget Markör. Här nedan redovisas resultaten för fritidshemmet: 31
4.4 Analys Föräldrarna känner att skola och fritidshem inte samverkar, att de inte kommunicerar om vad som händer i verksamheten och att fritids inte erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar elevernas utveckling i tillräckligt hög grad. Fritidshemmet har inte prioriterats, merparten av personalen på fritidshemmet saknar rätt kompetens och det har saknats tydlig ledning, planeringstid för fritidshemmet samt tid för ansvarspedagoger att rapportera till personalen på fritidshemmet om hur dagen har varit. Under våren har vi lyckats skapa lugn i grupperna och förbättrat kommunikationen i övergången mellan skola och fritidshem, liksom kommunikationen mellan fritidshem och hemmen. Det finns ett stort behov av fortbildning för personalen på fritidshemmet. Fritidspersonalen inkluderas i förändringsarbete som pågår på skolan och deltar i de aktiviteter för ökad kvalitet som planeras inför läsåret 15/16, bland annat Läslyftet och kollegialt lärande. Utvecklingsområdet kvarstår och arbetet med att inkludera fritidshemmets verksamhet i skolans kommer att fortsätta under läsåret 15/16. 4.5 Åtgärder Inför läsår 15/16 görs årsplanering och LPP (lokal pedagogisk planering) även över fritidshemsverksamheten. Ansvarig för fritidshemmet utses, vi tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning över arbetsuppgifter och ansvarsområde och utarbetar en plan för hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Det ska finnas tid för kommunikation mellan övergångar på skolan, information på skolans intranät och skärm och en skriftlig planering, särskilt för föräldrar som ska kunna informera sig om vad barnen gjort under dagen. Information i form av bilder och kontaktuppgifter över de som arbetar på fritidshemmet ska finnas. Särskilda fritidshemsföräldramöten, förslagsvis två per termin införs. Gärna med tema kring likabehandlingsarbetet, exempelvis kulturella skillnader med mat, sång och dans från olika kulturer som visas upp av elever. Arbete som pågår på skolan genomsyrar hela organisationen, samma tema som skolan arbetar med ingår i fritidshemsplaneringen. Upprättad plan för Gemensamt förhållningssätt gäller även på fritidshemmet och följs upp och utvärderas i fas med årsflödet. Tid för fortbildning och kompetensutveckling i bland annat motiverande samtal, förhållningssätt i kontakt med föräldrar etc. Vi inför tid för kollegialt lärande, nyanställda får mentor och tid för uppföljning med rektor. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas i planering och uppföljning med återkoppling till rektor. EHT, elevhälsoteamtet, har ett särskilt ansvar för att dessa elevers hela skoldag ger det stöd som eleven har rätt till. Fritidshemspersonal följer upp eleverna tillsammans med EHT minst tre gånger per termin med fokus fritidshemstid. En fritidshemsgrupp utses med samma mandat som övriga fokusgrupper på skolan. Jämn fördelning av medlemmar och deltagare från hela skolan är önskvärt. Gruppen arbetar med att driva fritidshemsfrågor och att utveckla verksamheten. För att öka delaktighet och viktighetsgrad på fritidshemsverksamheten utses även en fritidshemsgrupp/klubb med elever, som särskilt tar del av planering och planerade event och har ett större ansvar för genomförande. Fritidshemmet utarbetar även en egen, särskild, marknadsföringsplan som ingår i planeringen, med de aktiviteter fritidshemmet gör under läsåret i samarbete och samverkan med närmiljön. Planen innehåller tre tidsbestämda och planerade aktiviteter. 32
4.6 Mål för fritidshemmet på Vittra Västra Hamnen 2015-2016 Fritidshemmet ska sträva efter ökad känsla av struktur, ordning och reda. Fritidshemmet genomför årsplanering, planering över studieperioder med koppling till skolans planering, mål samt Lgr 11. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola. Övergången mellan skola och fritidshem sker i samverkan mellan pedagoger och fritidshemspersonal. Verksamheten på fritidshemmet har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritidshemmet inkluderat. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation.) Fritidshemmet samarbetar med elevhälsoteamet kring elever i behov av särskilt stöd. Fritidshemspersonal deltar i uppföljningar angående elevers utveckling tillsammans med EHT. Lgr 11 Kap 2.5 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) 5. Mål för enheten Vittra Västra Hamnen 2015-2016 Mål Skolan ska sträva efter ökad känsla av struktur, ordning och reda. Skolan genomför årsplanering, planering över studieperioder med koppling till Vittras kärnvärde, mål och fokusområde samt Lgr 11. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Skolan ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola. Övergången mellan skola och fritidshem sker i samverkan mellan pedagoger och fritidshemspersonal. Verksamheten på fritidshemmet har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritidshemmet inkluderat. (Lgr 11 Kap 2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation.) Skolan har ett nära samarbete med elevhälsoteamet kring elever i behov av särskilt stöd. Personal deltar i uppföljningar angående elevers utveckling, tillsammans med EHT. Lgr 11 Kap 2.5 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Åtgärder/Handlingar Skapa förtroende genom att visa vårdnadshavarna vad vi förväntar oss av våra elever och vårdnadshavare samt vilka mål vi jobbar mot. Tydlig struktur i allt arbete med nära 33
kommunikation och information till vårdnadshavare. Arbeta aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet. Se till att vi får en allsidig och likvärdig undervisning samt att lärmiljön är stimulerande och inkluderande. Med hjälp av förstelärare driver rektor kvalitetsarbetet framåt. Vi kommer att öka antalet förstelärare till nästa år. Med hjälp av handledning från skolpsykolog får pedagogerna de rätta verktygen för att möta och tillgodose alla elevers behov samt möta vårdnadshavare respektfullt och professionellt. Rektor fördelar och delegerar arbetsuppgifterna och ställer höga krav på medarbetarna att alla beslut som fattas efterlevs och följs upp. Nya pedagoger går Vittras introprogram så att de får rätt förutsättningar inför sitt nya uppdrag 34