Verktygsguide. Vittrakultur Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning. Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Vittrakultur Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete Verktygsguide Detta är en guide till hur vi i Vittra arbetar med varje barns och elevs individuella utveckling. Denna version uppdaterades i juli 2015.

2 Verktygsguide Grafisk form: Johan Olsson SCHLOOK-A-LING Papper: Arctic Matt Tryck: Exakta Foto: Jonas Bilberg (där annat ej anges) Individuell utveckling

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Vittras koncept 5 Individuell utveckling 9 1. Inledning Vad styrdokumenten säger om individuell utveckling Individuell utveckling i Vittra Kunskap Lära att lära Personlig utveckling Gemensamma metoder/aktiviteter - Skola Individuell utvecklingsplan Täta kunskapsuppföljningar Vittraomdöme Vittrabok IUP en del av undervisningsprocessen IUP-året Gemensamma metoder/aktiviteter - Förskola Nuläge och observationer Utvecklingssamtal Vittraboken och pedagogisk dokumentation 22 3

4 Inledning Detta är en guide till hur vi i Vittra arbetar med varje barns och elevs individuella utveckling på våra för-och grundskolor. Individuell utveckling är ett av fyra spetsverktyg i vår pedagogiska plattform. De andra spetsverktygen är; Vittrakultur, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Utöver våra spetsverktyg har vi tre basverktyg som utgör basen för våra verksamheter; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Susana Olsson Casas, VD Vår pedagogiska plattform är en del av Vittras koncept och utgör tillsammans med de nationella styrdokumenten den styrning som alla våra skolor utgår ifrån. Vår pedagogiska plattform och Vittraverktygen förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder och aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor, och att de följs upp och utvärderas. Symbol för att mer material finns digitalt. Till varje verktyg hör olika hjälpmedel som ger guidning och stöd i att omsätta dem i praktiken. Exempel på sådana hjälpmedel är checklistor, mallar och best practice-exempel från verksamheterna. De kommer tillsammans med verktygsbeskrivningarna att finnas på vårt intranät, Strukturtorget, under fliken Vittraverktygen och de kommer att byggas på allteftersom. 4

5 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra, och gör vi mer för våra barn och elever än vad styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Verksamheter som präglas av både hjärta och hjärna och av en jämn och hög kvalitet. En förskola och skola som är trygg och stimulerande, som bidrar till både kreativitet och arbetsro, med hög vuxennärvaro, tydliga kunskapsmål för eleverna och barn som mår bra. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Verksamheten Pedagogisk plattform Styrdokument Kärnvärden Vår drivkraft Vår idé Vår vision 5

6 Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet. 6

7 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla sina ämneskunskaper såväl som sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder samt aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor och att de följs upp och utvärderas. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakultur, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 7

8 8

9 Individuell utveckling

10 Individuell utveckling 1. Inledning I Vittra ser vi till hela barnets utveckling i undervisningen. Vi lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla och nära pedagogiska relationer i en tillitsfull miljö. När vi ser till helheten, både styrkor och utvecklingsområden, kan vi fånga in barnets behov och ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Den individuella utvecklingsplanen speglar därmed Vittras helhetssyn på kunskap och individen. Det är sedan lärarnas uppgift att utgå från varje individ och planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. 1.1 Vad styrdokumenten säger om individuell utveckling Skolan Enligt Lgr 11 Kap 1 syftar utbildningen till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. Skolan ska i samarbetet med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Förskolan Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolans verksamhet ska enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) kapitel 1 utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I kapitel 2 beskrivs hur utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. 10

11 Individuell utveckling 11

12 Individuell utveckling 2. Individuell utveckling i Vittra För att eleverna ska uppnå målen i undervisningen behöver vi se till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. Det säger styrdokumenten och vår samlade erfarenhet. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Vi sätter också mål kopplat till alla tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan. 2.1 Kunskap Genom vårt uppdrag ansvarar vi för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper och värden. Det finns olika perspektiv på kunskap som fakta, konkreta erfarenheter, iakttagelser och reflektion, inom Vittra bejakar vi alla dessa. Alla våra elever har mål för sin kunskapsutveckling som är direkt knutna till kunskapskraven i Lgr 11. Vi ser till att kunskapskraven som finns i läroplanen blir tydliga och tillsammans med eleven sätter vi upp delmål för att nå dit. Genom täta kunskapsuppföljningar fångar vi tidigt upp de som behöver extra stöd. Utifrån läroplanen har rektor ansvar för att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet (Lgr 11, kap 2.8). Vår helhetssyn på kunskaper och individer gör att vi i Vittra strävar efter att arbeta ämnesövergripande. På det sättet lär sig eleverna att sätta samman delar till helheter och se sammanhang. I förskolan arbetar vi temainriktat och aktiviteterna utgår ofta från barnens erfarenheter och intressen. Barnen lär sig mycket genom leken men de ska också få tillfällen att iaktta och reflektera. Genom att erbjuda en variation av aktiviteter, en anpassad lärmiljö och material skapas förutsättningar för ett lärande. Barnen i förskolan har inga mål för sin kunskapsutveckling men vi arbetar för att främja lärandet, vilket gör att barnen hela tiden utvecklar nya kunskaper. 2.2 Lära att lära Vi lär hela livet därför strävar vi efter att våra barn och elever ska förstå sitt eget lärande och kunna vara drivande i sin egen lärprocess. För att lyckas med det synliggör vi barnets lärande för barnet själv och för andra. Ju mer du vet om hur just du kan lösa problem, tänka kritiskt, lära med andra, vara innovativ och kreativ desto lättare har du att ta vara på nya situationer i livet. Om lärandet synliggörs ökar också motivationen. Alla lär sig saker på olika sätt och det tar olika lång tid. Vi arbetar för att varje barn och elev ska få möjlighet att förstå sitt eget lärande. Vi tror att det sker bäst genom tydliga mål och regelbunden återkoppling. I skolans läroplan framgår det att lärarna ska stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Läraren ska även utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan. I förskolans läroplan beskrivs hur barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Dessutom ska alla barn få uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. 12

13 Individuell utveckling 2.3 Personlig utveckling Personlig utveckling handlar om att ge individen möjlighet att växa som person och komma till sin rätt. Genom att barn och elever får lära känna sig själva, blir medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden och hur man samarbetar med andra, skapar vi förutsättningar för en god skolgång och ökade livschanser. Barn som mår bra lär sig mer, men det gäller även åt andra hållet att barn som lär sig mer mår bättre. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Personlig utvecklig handlar också om att lära sig att ta ansvar. Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Lgr 11, kap 2.3). Genom utvecklingssamtal och arbetet med den individuella utvecklingsplanen, där eleven är delaktig, främjar vi elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. I förskolan så innebär arbetet med den personliga utvecklingen att vi ger varje barn möjligheten att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. Förskolan ska dessutom enligt läroplanen ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning och sig själva som lärande och skapande individer (Lpfö 98, kap 1). 13

14 Individuell utveckling 3. Gemensamma metoder/aktiviteter - Skola 3.1 Individuell utvecklingsplan Alla elever i Vittra har en individuell utvecklingsplan (IUP). Målen i den individuella utvecklingsplanen är direkt knutna till läroplanen för grundskolan. Elevernas IUP:er används i undervisningsprocessen och är ett underlag för planeringen. Det är viktigt att handlingsplanen bidrar till att eleven ser sitt arbete som meningsfullt. För att det ska kunna ske behöver vi ha ett formativt förhållningssätt där vi kontinuerligt tydliggör var eleven befinner sig och hur de kan ta sig vidare i sin utveckling till nästa steg. Den individuella utvecklingsplanen utgörs av: Handlingsplan: innehåller mål och handlingar för personlig utveckling, lära att lära och kunskapsutveckling. Handlingsplanen innehåller skolans insatser där det tydligt ska framgår vad skolan ska göra för att eleven ska nå målen och utvecklas så långt som möjligt. Målen för elevens personliga utveckling och lära att lära är direkt kopplade till mål i kapitel 2 i läroplanen. Framåtsyftande kommentarer i alla ämnen: skriftliga omdömen i år 1-5 och betyg och helhetsomdöme i år 6-9. Vittraomdöme: Omdöme om personlig utveckling och lära att lära utifrån målen i kapitel 2 i läroplanen. 14

15 Individuell utveckling Helhetsomdöme geografi år 6-9 Helhetsomdöme matematik år 6-9 Ämnesmatris geografi år 6-9 Ämnesmatris matematik år 6-9 Skriftligt omdöme år Täta kunskapsuppföljningar I skolan följer vi upp elevernas kunskapsutveckling fyra gånger under varje läsår; vid mitten av varje termin samt vid terminsslut. När det gäller årskurs 1-5 sker detta vid alla fyra tillfällen under läsåret genom summativa omdömen i sammanställningen i SchoolSoft som talar om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. För årskurs 6-9 utgörs detta av prognos i SchoolSoft vid mitterminsavstämningarna och av betyg vid termins- respektive läsårsavslut. Vid läsårets slut kompletteras omdömet för elever i årskurs 1-5 med framåtsyftande kommentarer i ämnena vilka tillsammans utgör det skriftliga omdömet. Kommentarerna talar om vad eleven ska fokusera på för att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. För de elever som får betyg, årskurs 6-9, så dokumenteras underlag för betygen i kunskapskraven för ämnet i matrisen i SchoolSoft minst 1 gång i slutet av läsåret, gärna oftare. En gång per år får eleven skriftliga framåtsyftande kommentarer i helhetsomdömet i ämnet som talar om vad eleven ska fokusera på för att nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. Vittraomdöme 3.3 Vittraomdöme I Vittra har vi valt att ha mål för den sociala utvecklingen i elevens individuella utvecklingsplan. Den sociala utvecklingen utgörs av de delar i vår IUP som vi kallar för personlig utveckling och lära att lära. Dessa delar är direkt kopplade till kapitel 2 i läroplanen för skolan. I slutet av varje läsår får varje elev ett omdöme om utvecklingen mot målen för personlig utveckling och lära att lära. Omdömet ska inte innehålla några beskrivningar eller värderingar av elevens personliga egenskaper som pigg, glad, tystlåten, slarvig. Vittraomdömet ska vara framåtsyftande och vara en hjälp för eleven i sin utveckling i övrigt. 15

16 Individuell utveckling Vittrabok (olika åldrar) Reflektionsfrågor kopplat till IUP 3.4 Vittrabok Vittraboken är ett planerings- och utvärderingsverktyg där eleverna dagligen arbetar med sin IUP. Syftet med Vittraboken är att synliggöra lärprocessen för eleven själv och för föräldrar och pedagoger och att ge mer struktur åt eleverna i deras vardag. Elevernas handlingsplan finns i Vittraboken och där planerar och utvärderar eleven kontinuerligt hur arbetet går tillsammans med sin ansvarspedagog. Det är ett sätt att låta eleven vara delaktig i, samt träna på att ta ansvar för, sina studier. På de dagliga samlingarna görs planeringar och utvärderingar av period och vecka. Detta arbete styrs och följs upp av ansvarspedagogen. Eleverna i de yngre åldrarna, årskurs F-5, arbetar med dagliga och veckovisa planeringar. I åk 6-9 bryter eleverna ner målen i IUP till delmål som sammanfattas i en utvärdering varje period. Varje vecka planerar eleven vilka handlingar som ska göras under veckan för att nå delmålen. I slutet av varje vecka gör eleven en utvärdering av veckan. Hur har det gått att arbete mot planeringen? Vad har jag lär mig under veckan? Hur kan jag använda mina nyvunna kunskaper? I slutet av varje period kommenterar ansvarspedagogen arbetet mot målen i IUP i elevens Vittrabok. Vittraboken innehåller också plats för elevernas reflektioner. 16

17 Individuell utveckling I Vittra strävar vi efter att eleverna ska få ökad förståelse för sitt eget lärande, det sker bland annat genom de dagliga reflektionerna. Under arbetspassen får eleven tid att reflektera över sitt lärande. Det handlar om att själv och tillsammans med andra bli medveten om sig själv när och hur jag lär mig. Den dagliga reflektionen om lärandet kan ske på olika sätt. Ett sätt kan vara att skriva ner sin reflektion i Vittraboken, på så sätt finns reflektionen kvar och i slutet av veckan kan reflektionerna utgöra delar för att göra en utvärdering av veckan, utvärdera lärandet och få syn på sitt eget lärande IUP en del av undervisningsprocessen Elevernas IUP:er används i undervisningsprocessen och är ett underlag för planeringen. Det är viktigt att handlingsplanen bidrar till att eleven ser sitt arbete som meningsfullt. För att det ska kunna ske behöver vi ha ett formativt förhållningssätt där vi kontinuerligt tydliggöra var eleven befinner sig och hur de kan ta sig vidare i sin utveckling till nästa steg. Det är viktigt att ta reda på elevernas behov för att kunna utvekla de befintliga undervisningsmetoderna. Elevernas IUP:er och Vittraböcker ger arbetslaget information om eleverna som med fördel kan användas i planeringen av undervisningen och utformning av lärmiljön. Fokus ligger på hur eleverna lär sig och därför på hur varje lärare behöver undervisa. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle (Lgr 11 kap 2.3) I genomförandet av undervisningen ska hänsyn tas till de insatser som skolan ska göra för varje elev, det kan handla om förändringar av utformning och genomförande av undervisningen samt olika stödinsatser. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Lgr 11 kap 2.2) Ett sätt för eleven att få fatt i sitt lärande kan göras genom att pedagogen tydliggör målet för undervisningen och ger eleven regelbunden återkoppling. För att göra återkopplingen effektiv måste pedagogen ha en bra förståelse för var eleven befinner sig och var de förväntas vara. Återkopplingen ska ske direkt i undervisningen för att ha effekt. Återkopplingen ska kommentera elevens insats utifrån målen och inte elevens egenskaper. Ju tydligare det blir för eleven vad målet är och var hen befinner sig, desto större chans för eleven att förflytta sig till där eleven bör vara. 17

18 Individuell utveckling 3.6 IUP-året Nuläge och kartläggning (var är vi?) Varje läsår startar med att vi gör ett nuläge av var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling. För elever som kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet används följande underlag för nuläget: Skriftliga omdömen i alla ämnen för elever i årskurs 1-5 och betyg samt helhetsomdöme i alla ämnen för elever i årskurs 6-9. Vittraomdöme Källa: Skolverket För nya elever som börjar på skolan på hösten görs kartläggningar i ämnena, allt för att ha ett så bra utgångsläge som möjligt inför det nya läsåret. Det kan även finnas behov av ytterligare kartläggningar under uppstartsperioden för vissa elever. Kartläggningar kan utgöras av diagnoser, samtal och observationer. Varje arbetslag har innan skolstart i augusti bestämt vilken kartläggning som behöver göras under uppstartsperioden utifrån elevernas omdömen. Kartläggningar genomförs löpande utifrån skolans plan för räkna, läsa och skriva. Vittrabok (olika åldrar) Utvecklingssamtalet (vart ska vi?) Under uppstartsperioden hålls det första utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtalet är ett trepartsamtal mellan eleven, vårdnadshavaren och ansvarspedagogen. Det är ansvarspedagogen som är ansvarig för utvecklingssamtalet, det betyder att det är ansvarspedagogen som bjuder in till samtalet och ser till att skapa förutsättningar så att samtalet präglas av tillit och respekt. Under utvecklingssamtalet ska ansvarspedagogen gå igenom hur eleven ligger till i alla ämnen, utifrån underlagen skriftligt omdöme eller betyg inklusive helhetsomdöme i ämnet. Det handlar både om att göra en tillbakablick men även att blicka framåt mot vad eleven kan göra för sitt fortsatta lärande. Eleven förbereder sig inför samtalet genom att samla ihop och förstå sitt nuläge. Detta kan göras i Vittraboken genom att eleven fyller i nuläge och självskattning men också genom att pedagogerna har ämnessamtal med eleven. Eleven kan med fördel hålla i delar av utvecklingssamtalet, det skapar delaktighet. Vårdnadshavaren kan förbereda sig genom att fylla i nulägesbeskrivningen och på så sätt bidra till en bredare beskrivning av elevens skolsituation. Underlag som elever och vårdnadshavare har fått inför utvecklingssamtalet: Skriftligt omdöme alternativt betyg inklusive helhetsomdömen Vittraomdöme Resultat av utvecklingssamtalet: Handlingsplan för innevarande läsår 18

19 Individuell utveckling Sammantaget utgör underlaget inför samtalet tillsammans med handlingsplanen som upprättas vid samtalet elevens indivudella utvecklingsplan, IUP. I början av vårterminen hålls det andra utvecklingssamtalet. Då revideras den handlingsplan som gjordes under uppstartsperioden. Handlingsplanen den framåtsyftande planeringen (Hur gör vi?) Elevens handlingsplan ska vara framåtsyftande och innehålla mål och handlingar för kunskapsutveckling utifrån de framåtsyftande kommenterarna i de skriftliga omdömena och helhetsomdömet. Den ska också innehålla mål inom elevens sociala utveckling, i Vittra är det mål utifrån Personlig utveckling och Lära att lära. Målen för personlig utveckling och Lära att lära ska vara direkt knutna till kapitel 2 i lgr 11. I handlingsplanen ska det framgå vad skolan ska göra, och vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt. Det är ansvarspedagogen som enligt skollagen är ansvarig för att dokumentera elevens handlingsplan, detta sker i Schoolsoft. Eleverna dokumenterar handlingsplanen i sin Vittrabok. Valet av skolans insatser för att främja elevens utveckling ska ha föregåtts av en diskussion i arbetslaget och om en lärare uttryckt farhåga för att en elevs utveckling mot godtagbara kunskaper är otillräcklig är det viktigt att skolans insatser även har föregåtts av en diskussion med representanter för elevhälsan. Handlingsplan Helhetsomdöme geografi år 6-9 Helhetsomdöme matematik år 6-9 Skriftligt omdöme år 1-5 Diskussionsfrågor för IUP Skriftliga omdömen, betyg och framåtsyftande kommentarer (Hur gick det?) Vid läsårets slut summeras alla elevers kunskapsutveckling genom omdömen eller betyg samt framåtsyftande kommentarer i varje ämne. I slutet av varje läsår får varje elev även ett omdöme om utvecklingen mot målen för Personlig utveckling och Lära att lära. Omdömet ska inte innehålla några beskrivningar eller värderingar av elevens personliga egenskaper, ur Skolverkets material: Varken omdömen om elevens sociala utveckling eller kunskapsutveckling bör innehålla några beskrivningar eller värderingar av elevens personliga egenskaper såsom t.ex. glad och pigg, aktiv, ordningsam, nyfiken, utåtriktad, pratig, slarvig, tyst, försiktig. Vittraomdömet ska vara framåtsyftande och vara en hjälp för eleven i sin utveckling i övrigt. 19

20 20 Individuell utveckling

21 Individuell utveckling 4. Gemensamma metoder/aktiviteter - Förskola Alla barn i förskolan ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt. Därför har alla förskolor i Vittra en plan för verksamheten och tar tillvara samt utvecklar barnens förmågor utifrån deras förutsättningar. Verksamhetens plan är direkt knuten till läroplanen Lpfö98/10. Den utgår från barnets förutsättningar och intressen. Syftet med utvecklingsplanen är att förskolan ska skapa bästa möjliga förutsättning för att barnet ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Utvecklingsplanen är ett underlag för förskolans arbete med den pedagogiska planeringen för gruppen utifrån barnens behov och intressen. Som en del i verksamhetens plan finns dokumentation kring varje barn. Den dokumentationen utgörs av: Nulägesbeskrivningar från pedagogen och förälder, samt intervju med barnet. Dokumentation från utvecklingssamtalet. En kontinuerlig dokumentation av barnets pågående processer och förändring av kunnandet, samt dokumentation om hur förskolan bidrar till att barnet utvecklas och kommer till sin rätt. 4.1 Nuläge och observationer Under Uppstartsperioden görs observationer och nulägesbeskrivningar i syfte att kartlägga barnens möjligheter och intressen. Nulägesbeskrivningen är en förberedelse inför utvecklingssamtalet och görs av arbetslaget och barnets föräldrar samt utifrån en intervju med barnet. Innan utvecklingssamtalen genomförs också en barnkonferens för att säkerställa att laget har fångat upp barnets nuläge. Inför samtalet ska arbetslaget: Gå igenom checklistan inför utvecklingssamtal i förskolan Göra barnet delaktigt i förberedelserna och framtagandet av dokumentationen. 4.2 Utvecklingssamtal Varje termin hålls ett utvecklingssamtal. Det är förskolläraren som ansvarar för samtalet. Utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal mellan barn, förälder och pedagog. Varje förskola beslutar hur barnets delaktighet sker men förslagsvis är barnet med på samtalet och får själv berätta vad han/hon har för intressen och tankar. Samtalet ska handla om barnets möjligheter och intressen. Samtalet ska inte handla om kategoriseringar, jämförelser eller vad barnet inte kan. Barnets utveckling och lärprocess är det som ska vara centralt. Under samtalet ansvarar pedagogen för att: samtalet fokuserar på barnets styrkor samtalet hålls i en positiv anda där barnets intressen, utveckling och lärande står i fokus samtalet utgår ifrån dokumentation kring barnet samtalet mynnar ut i gemensamma överenskommelser med utgångspunkt i hur verksamheten kan utmana och stimulera barnets intresse, utveckling och lärande. 21

22 Individuell utveckling 4.3 Vittraboken och pedagogisk dokumentation Barnets utveckling och lärande ska kontinuerligt dokumenteras och följas upp av arbetslaget. Dokumentationen kan ske i form av bilder, film eller text. Det är barnets pågående processer och förändring av kunnandet som ska dokumenteras, analyseras och följas upp. Dokumentation görs med fördel tillsamman med barnet då det ökar barnets delaktighet och förståelsen för det egna lärandet. Dokumentation synliggörs i Vittraboken, men även i den pedagogiska miljön. Den dokumentation som görs kring varje barn ligger till grund för den uppföljning och utvärdering som arbetslaget gör av verksamheten. Dokumentationen analyseras och diskuteras tillsammans med barnen för att få fatt i hur vi kan bli bättre. Det är genom dokumentation som vi kan se lärandeprocesserna och på så sätt få tag i hur vi kan utmana barnet och utveckla verksamheten vidare. Det är den gemensamma analysen som gör dokumentationen till en pedagogisk dokumentation. 22

23

24 Vittrakultur Vittra är en del i AcadeMedia, Nordens största utbildningskoncern. Vi har 7500 barn och elever på våra 26 för- och grundskolor i Sverige.