Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1
Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Kroniska sjukdomar 2
Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Kroniska sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem 3
Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex cl/vecka) Toxiska effekter Berusning Beroende Kroniska sjukdomar Olyckor/skador (akuta effekter) Akuta Sociala Problem Kroniska Sociala Problem 4
Alkoholkonsumtionen i Sverige 1996-2006 Liter 100% alkohol per capita (inklusive icke-registrerad konsumtion) 12 10 Litres per capita 8 6 4 total kons Privat införsel 2 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 5
Fler riskkonsumenter Män andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 Kvinnor andel högkonsumenter 1996-97 jmf med 2004-05 25 25 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 20 15 10 5 20-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Alla 20-84 0 1996-97 2004--05 0 1996-97 2004--05 6
Totalkonsumtionsmodellen: inte unik för alkoholområdet; generellt giltig inom hela folkhälsoområdet 7
Effekter av ökad tillgänglighet Dödsfall leversjukdom antal/100 000 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 År Män u.b Män u Kvinnor u.b Kvinnor u 8
Effekter av ökad tillgänglighet Behandling för beroende 9
Skadligt bruk: 1 av 4 kriterier Uppfyller inte kriterierna för alkoholberoende Under den senaste 12-månadersperioden uppfyllt ett av följande: ej fullgjort sina skyldigheter (arbete, skola, hem) risk för fysisk skada tagen av polis för fylleri fortsatt drickande trots återkommande problem 10
Vad är beroende? Begär Kontrollförlust Tre av sex Tolerans Abstinens Drickandet tar över Fortsätter dricka 11
Alkoholberoende vanligast bland unga människor 14 13,3 12 10 8 6 7,4 6 4 2 0 3 18-24 25-54 Kvinnor Män 12
13
Utvecklingen av problemdrickande Riskdrickande Alkoholberoende 14
Screening: ökar effektiviteten i det förebyggande alkoholarbetet Inga alkoholproblem, ca 8 miljoner svenskar generell alkohol politik primärprevention Flertalet högkonsumenter saknar typiska tecken på hög konsumtion eller problemdrickande höga levervärden hög ansiktsfärg psykosocialt strul Riskbeteende, ca 700 000 sekundärprevention i sjukvården Utan screening hamnar fokus på patienter med beroende eller skadligt bruk fel målgrupp! Beroende, ca 250 300 000 Tertiär prevention Behandling i öppen eller 15 sluten vård
Biologiska alkoholmarkörer Sensitivitet Högkons GGT 35% ASAT 17% ALAT 33% MCV 22% CDT 29% Sensitivitet Alk ber 65% 57% 47% 47% 79% Specificitet Högkons ~50% <50% <50% <50% 93% 16
Frågeformulär Sensitivitet Högkons Sensitivitet Alk ber Specificitet Högkons CAGE 93% MAST 85% AUDIT 92% 91% 89% - 76% 88% 94% 17
Problembedömning Alkohol Narkotika Biokemiska test Urin: 5-HTOL Blod: leverprover, MCV, CDT Urin: screening/verifikation Psykologiska test AUDIT AVI-R2 SADD DUDIT E 18
Kort alkoholrådgivning i ett nötskal 1 Bestäm hur screening ska läggas upp. Exempel: Nybesök Hälsokontroller Alla pat under vissa perioder Vissa diagnoser 2 Bestäm screeningmetod AUDIT-formuläret AUDIT-3 Livsstilstest Vem är riskkonsument? Konsumtionen beräknas genom att multiplicera antalet glas med antalet dagar per vecka. Män: 14 glas/vecka För kvinnor: 9 glas/vecka. Berusningsdrickande (mer än 5 glas på en gång 2 ggr per månad eller oftare) 3 Kort rådgivning Om möjligt ges kort rådgivning (5-10 minuter) till riskkonsumenter direkt. Annars bokas pat in på snabbt återbesök. Börja med bedömning av beredskap till förändring Pos med status quo Motivationskorset Pos med förändring Använd motivationskorset som samtalsupplägg. Okomplicerad högkonsument: ingen ytterligare åtgärd, förutom uppföljning Pat med tyngre alk problem: hänvisa till kurator på vårdcentralen om sådan finns, alternativt till beroendemottagning Mindre bra status quo Mindre bra med förändring 4 Dokumentera / följ upp 5 Telefonuppföljning efter 2-3 veckor 19
Finns flera effektiva behandlingsmetoder för alkoholproblem Effektivast är screening och kort rådgivning 20
Behandlingstrappan Partner, familj Institut omsorg Farmakol behandling Screening, kort rådgivn Motiv.höj behandl KBT 12-steg CRA 21