Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Capire Consulting AB och WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2007:11
Regionförbundet Sörmland levererar 2007:1 En utvärdering av den första mandatperioden för Regionförbundet Sörmland 2007:2 Slutrapport bredbandsutbyggnad Sörmland 2007:3 Shop til you drop- Om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 2007:4 Kommunala utvecklingsprojekt under RTP uppföljning 2007 2007:5 Infrastrukturens utveckling i Sörmland underlag för kommande planeringsomgång 2007:6 Ung i Sörmland 2007 Med utgångspunkt från Lissabonstrategin 2007:7 Kartläggning av Skavsta och dess utveckling En klusterstudie av Skavsta på uppdrag av Regionförbundet Sörmland 2007:8 Regionalt ledarskap och synen på Sörmlands tillväxtförutsättningar. Processutvärdering 2 av arbetet med det Regionala Tillväxtprogrammet 2007:9 Uppföljning av Regionalt Tillväxtprogram Sörmland 2006 2007:10 Edge Counties Network - ECN Survey of Universities Universities of Applied Sciences and Research Institutions 2007:11 Regionförstoring som tillväxtmotor i Sörmland I serien Regionförbundet Sörmland levererar, publiceras rapporter, utredningar och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i. Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon 0155-778 90 info@region.sormland.se eller laddas ned från vår hemsida www.region.sormland.se 2
Förord Arbetet med Regionalt tillväxtprogram (RTP) för Sörmland, Vägen till tillväxt som fastställdes år 2003 avslutas under 2007. Ett särskilt partnerskap har arbetat inom ramen för RTP med frågan om regionförstoring och ökad rörlighet med fokus på ekonomisk tillväxt. Partnerskapet har bestått av Hans Ekström Eskilstuna kommun (sammankallande), Lotta Finstorp Sörmlands landsting, Sune Eriksson Gnesta kommun, Ann-Margreth Karlsson Nyköpings kommun, Jan Persson Kilenkrysset, Anette Rogers Östsvenska Handelskammaren, Kjell Johnson SIF, Rona Macdonald Ungdomsstyrelsen (tom 2006), Göran Gullbrand Länstrafiken Sörmland, Peter Eklund Länsstyrelsen, Carina Jönhill Regionförbundet Sörmland (tom våren 2007), Vahid Farahrouz Regionförbundet Sörmland, Göran Norberg Regionförbundet Sörmland och Lennart Nilsson Eskilstuna kommun/regionförbundet Sörmland. I denna slutrapport ges en översiktlig bild av olika perspektiv på regionförstoring, rörlighet och tillväxt i Sörmland med koppling till det arbete som bedrivits i partnerskapet. Rapporten har skrivits av Dag Boman och Michael Arthursson, Capire Consulting AB och Mattias Frithiof och Bengt Andersson, WSP Analys & Strategi på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Det är författarna som står för de värderingar som framförs i rapporten. Göran Norberg Förbundsdirektör Regionförbundet Sörmland 3
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 5 2 Regionförstoring i Sörmlands RTP 6 2.1 Bakgrund 6 3 Regionförstoring som tema 9 3.1 Regionförstoring och regional utveckling 9 3.2 Åtgärder för regionförstoring 13 4 Regionförstoring i ett Sörmländskt perspektiv 15 4.1 Nuläge och trender 15 4.2 Tillgänglighet och kommunikationer 29 4.3 Kommuner om regionförstoring 35 5 Erfarenheter i omvärlden 39 5.1 Svenska storstadsnära områden 39 5.2 Internationella erfarenheter 44 6 Framtid och utmaningar 47 6.1 Slutsatser 47 6.2 Framtid och fortsatt utveckling 54 4
1 Sammanfattning Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) 2004 2007 för Sörmland. Ett särskilt partnerskap har haft till ansvar att driva frågan om förbättrad rörlighet. Målen för arbetet har varit att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Tyngdpunkten under de tre och halvt år som projektet pågått har legat på att få gehör nationellt och storregionalt för länets prioriteringar. Ett omfattande arbete har lagts ned på att precisera och i vissa fall projektera stråksatsningar. Målen om regionförstoring har stor uppslutning bland alla kommuner i länet. Samtliga kommuner rustar sig, utifrån olika förutsättningar och på olika sätt, för att bli attraktiva som bosättningsorter i en bostads- och arbetsmarknad som omfattar hela Stockholm - Mälarregionen. Mest uppmärksamhet riktas tillsvidare åt frågor som kommunikationer och infrastruktur, mindre åt frågor som rör regionintegration, t ex samverkan om service. Större delen av Sörmland kommer sannolikt att tillhöra en funktionell storregion med Stockholm som centrum inom 10 år. Konkret kan effekten av Strängnäs, Gnestas och Trosas inlemmande i Stockholms funktionella arbetsmarknad redan avläsas i flera avseenden, bl a befolkningsutveckling, pendling och inkomster. Det sker en tydlig näringslivsutveckling i dessa kommuner bl a rörande logistik, men även kunskapsnäringar som hämtar kraft från regionförstoringen och möjligheterna till förbättrad rörlighet. De sammanlagda effekterna av regionförstoringen är övervägande positiva för Sörmland även om regionförstoringens effekter inte kan avläsas på samma tydliga sätt i hela länet. Statistiken ger belägg för att Sörmlands utveckling i viss utsträckning skett i gynnsam riktning i ett riksperspektiv. Den ökade rörligheten för företag och individer kan sannolikt tillskrivas stora delar av denna utveckling. De delar av länet som redan är en del av den funktionella stockholmsregionen har dock dragit ifrån andra länsdelar ytterligare. Utvecklingen visar på behovet att fördjupa och geografiskt bredda tillgängligheten för att bättre sprida tillväxten till hela länet. Det finns en medvetenhet om regionförstoringens avigsidor nackdelar för kvinnor, påfrestning på miljön mm. Regionen har enats bakom visionen att kraftigt öka kollektivtrafikens andel av resandeströmmarna som en viktig del i att motverka regionförstoringens risker. Det regionala tillväxtprogrammet avslutas hösten 2007. Frågorna om rörlighet och regionförstoring kommer även fortsättningsvis att hanteras såväl av kommunerna som regionförbundet, bland annat i det pågående arbetet med regionalt utvecklingsprogram. Arbetet kommer även att drivas vidare i länets regionövergripande samarbete i Stockholm- Mälarregionen. 5
2 Regionförstoring i Sörmlands RTP 2.1 Bakgrund Regionförstoring är ett av fyra prioriterade insatsområden i Regionalt Tillväxtprogram (RTP) 2004 2007 för Sörmland 1. Övriga insatsområden i länets tillväxtprogram är innovationssystem och kluster, entreprenörskap och arbetskraftsförsörjning. Arbetet med regionförstoring har organiserats enligt följande delmål: Ökad rörlighet Effektivare kommuner och en effektivare region. Fler bostäder Konkretisering och förädling av varumärket Sörmland. Ett särskilt partnerskap som representerar kommuner, fackliga organisationer, trafikhuvudmän, näringsliv, länsstyrelse och regionförbundet har haft i uppdrag att arbeta med frågan om rörlighet. Regionförbundet har svarat för sekretariatsresurser och drivit frågan framåt. Frågan om att främja effektiva kommuner och en effektivare region har genomförts parallellt inom ett nätverk bestående av kommunchefer. Länsstyrelsen har ansvarat för frågan om fler bostäder. Länsstyrelsens arbete har bl a dokumenterats i rapporten Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen, Fler & Brist, Större & Dyrare. 2 Målet är tillväxt och högre lönenivåer Partnerskapet för regionförstoring i Sörmland har riktat in sig både på fysiska och mentala förutsättningar för rörlighet. Det har betonats att lönenivån i regionen måste utvecklas i linje med omgivande regioner så att rörligheten inte resulterar i enkelriktade pendlingsströmmar. Konkreta mål som satts upp för arbetet med regionförstoring i Sörmland är att: Utveckla de goda lägesförutsättningarna för företagsutveckling och boende i Sörmland. Bejaka regionförstoringen och därmed ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och verka med Sörmland som bas. Öka den enskildes aktionsområde vad gäller arbete, utbildning, bostad och fritid. Genomförda insatser Sörmlands Regionala Tillväxtprogram arbetades fram 2003 och har genomförts 2004-2007. Arbetet med regionförstoring som pågått under partnerskapets ledning har präglats av gemensam kunskapsutveckling och analys samt arbete i stråkprojekt och nätverk inom Stockholm Mälarregionen. En viktig ambition har varit att uppnå en bredare förankring och en gemensam strategisk syn inom regionen. 1 Länsstyrelsen Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland, Vägen till tillväxt, Regionalt tillväxtprogram för Sörmland, 2003 2 Länsstyrelsen i Södermanlands län, Sörmlandsbilder 5, Bostadsutvecklingen Fler & Brist, Större & Dyrare, Om bostadsutvecklingen i Södermanland framtida behov och förväntat byggande en av drivkrafterna för den regionala utvecklingen, 2007 6
Partnerskapet har initierat ett samarbete med en forskargrupp från KTH rörande undersökning och analys av boende, sysselsättning, pendling, flyttningar och serviceförsörjning. Detta samarbete har bland annat resulterat i rapporten I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser 3. Inom regionförbundets ram har ett flertal anknytande insatser genomförts. En unik resandeundersökning har genomförts och publicerats 4. Handeln som tillväxtmotor i Sörmland har studerats och beskrivs i rapporten Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland 5. Regionförbundet och länets kommuner har medverkat i ett flertal storregionala planeringsprocesser, bl a En bättre sits, ett samarbete med Stockholmsregionen i det så kallade ABD-stråket, arbetet med Mälardiagonalen rörande riksväg 55, Stråkprojektet Räta linjen, TGOJ mm. ABDsamarbetet har bl a omfattat analyser av kollektivtrafik, bostadsmarknad och utbildningsutbud. Partnerskapet har arrangerat flera möten och öppna seminarier som belyst regionförstoringen ur olika perspektiv. 2.2 Om denna rapport I denna rapport sammanfattas det arbete med regionförstoring i Sörmland som gjorts inom ramen för delprojekt rörlighet. Huvudsyftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av resultaten av arbetet med regionförstoring och rörlighet samt att peka på utmaningar och frågeställningar som kan vara viktiga inför framtiden. Rapporten har avgränsats till att främst beröra frågan om ekonomiska tillväxtfaktorer. Sociala och miljömässiga aspekter på regionförstoring kommer att bedömas och analyseras i andra sammanhang. Rapporten är strukturerad så att sammanfattning av rapporten återfinns i avsnitt 1. I detta avsnitt, avsnitt 2, beskrivs bakgrund, syfte och genomfört arbete. I avsnitt 3 redogörs kort för bakomliggande filosofi och teori för arbetet med regionförstoring samt erfarenheter och övergripande slutsatser som dragits om regionförstoring generellt i landet. Avsnitt 4 syftar till att ge en bred beskrivning av fenomenet regionförstoring i Sörmland. Redovisningen tar fasta på tre olika perspektiv: I ett empiriskt perspektiv belyses om och i vilken omfattning regionförstoringen slagit igenom i länet i termer av inkomster, flyttning och pendling, ortsutveckling mm. Ett andra perspektiv tar fasta på vilka åtgärder som har aktualiserats för att förbättra rörlighet och tillgänglighet inom länet och mellan länet och dess omvärld. I ett tredje perspektiv belyses regionförstoringen ur kommunernas synvinkel. I avsnitt 5 beskrivs några svenska och internationella förhållningssätt till regionförstoring. I ett sista avsnitt, avsnitt 6, sammanfattas projektets slutsatser. 3 Caroline Björk, I regionförstoringens spår Individval och samhällskonsekvenser,, Forskningsprogrammet Stadsregioner och utvecklingskraft (STOUT), Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH. Rapport 2006:1 4 Regionförbundet Sörmland, Resandeundersökning, Kollektivtrafik i Södermanland 2005 5 Henrik Vestin, mfl AB Handelns Utredningsinstitut, Shop til you drop om handeln som tillväxtmotor i Sörmland, Regionförbundet Sörmland 2007:3. 7
Arbetet med rapporten inleddes i februari 2007. Arbetet har bestått av: Statistisk analys, framförallt baserat på raps-databasen Analys och genomgång av utredningar som anknyter till regionförstoringstemat i Sörmland och nationellt Genomförande av ett seminarium med kommunernas planeringschefer Intervjuer med kommuncheferna i samtliga kommuner Diskussion och analys vid partnerskapets möte den 25 augusti 2007. Arbetet med rapporten har genomförts på uppdrag av Regionförbundet Sörmland av Dag Boman och Michael Arthursson från Capire Consulting AB samt Mattias Frithiof och Bengt Andersson från WSP Analys & Strategi. Christer Anderstig, WSP Analys & Strategi, har gjort den statistiska analysen. 8
3 Regionförstoring som tema 3.1 Regionförstoring och regional utveckling Regionförstoring är en process där lokala arbetsmarknader växer geografiskt. Det kan ske genom att pendlingsmönstret förändras. Hushållens val av boende och arbete är på så sätt styrande för regionförstoringen. Goda kommunikationer och för den enskilde rimliga uppoffringar i form av bl.a. tid och pengar är en förutsättning för regionförstoring. Arbetsmarknaderna kan också växa genom nya lokaliseringsmönster från näringslivets sida. Förbättrad rörlighet ger företagen större marknader för avsättning av produkter och tjänster, men ökar också konkurrensen på lokala och regionala marknader. Förbättrad tillgänglighet ger samtidigt bättre eller billigare åtkomst till de inleveranser som företagen behöver. Framförallt leder regionförstoring och ökad rörlighet för företagen till möjligheter att utnyttja specialiserade kompetenser inom det större utbud av arbetskraft som en förstorad region kan erbjuda. Rörligheten förbättras inte bara genom fysiska kommunikationer utan även genom bruk av ny teknik för distanskommunikation och nya arbetsorganisationer. Successivt kan regionförstoringen, som ofta beskrivs i termer som bättre kommunikationsmöjligheter, även resultera i regionintegration. Regionintegration är en process där kommersiella och offentliga tjänster utvecklas och specialiseras med hänsyn till de möjligheter som skapas i ett större marknads- eller upptagningsområde. Regionförstoring handlar om specialisering och stordrift Det finns ett ömsesidigt samband mellan specialisering och marknaders storlek, som är grundläggande för ekonomisk utveckling. Teknisk utveckling och ökad specialisering ställer krav på växande marknadsunderlag, samtidigt som ökad tillgänglighet till allt större marknader skapar förutsättningar för fortsatt specialisering. Utvecklingen från funktionella regioner genom täthet, över den bilburna regionförstoringen till tågets ökade roll, illustreras i Diagram 1. Diagram 1: Regionförstoringens flera skeden 6 6 Figuren baseras på en artikel i PLAN Nr 1-2 2006, Globalisering, regionförstoring och regional utveckling, författad av Carl-Johan Engström och Gösta Ocarsson. 9
Urbaniseringen, som startade i samband med industrialismens genombrott i Sverige kring 1870, var ett uttryck för att näringslivets specialisering och stordrift också krävde stora lokala marknader. Den täthet mellan människor och verksamheter, som urbaniseringen, skapade gav underlag för allt större verksamheter och ökade kontaktytor mellan företag och individer. Närhet skapades under denna fas av utvecklingen genom täthet. Under den tidiga järnvägsepoken länkades dessa spridda koncentrationer av folk och verksamheter samman. Bilismens intåg under nittonhundratalet löste ytterligare upp det tidigare sambandet mellan åtkomlighet och att bygga och arbeta tätt. Närhet behövde inte längre skapas genom täthet. I USA började detta på 20-talet. I Europa och Sverige skedde det under 50- och 60-talet. Fler människor kunde nå fler jobb och mer service utan att bo tätt. I en tredje fas, där vi befinner oss idag, blir snabba regionaltåg allt viktigare. Snabb och tät kollektivtrafik knyter samman orter och städer över allt större avstånd i funktionella regioner och arbetsmarknader. Regionförstoring som drivkraft Ett antal utredningar under senare år har visat att regionförstoring, i betydelsen vidgade lokala arbetsmark-nader, påverkar såväl den ekonomiska tillväxten som sysselsättningen i en positiv riktning. Fördelarna är bl a ökad differentiering och ökad specialisering av näringsliv, arbetskraft och utbildning. Detta innebär bättre match-ning mellan utbud och efter-frågan. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har i en rapport om regionernas tillstånd år 2006 kommit fram till att storleken på den regionala arbetsmarknaden är det som tydligast förefaller samvariera med tillväxten 7. Diagram 2: Antal branscher i LA-regioner ef ter storlek 700 600 500 400 300 200 100 0 Mindre än 10 000 10 000-49 999 50 000-99 999 100 000-499 999 Större än 500 000 Befolkning i lokal arbetsmarknad 7 ITPS: Regionernas tillstånd 2006, s. 158. Andra rapporter som lyfter fram de nämnda fördelarna med regionförstoring är t.ex. Temaplan: Västsverige och den nya ekonomiska geografin I och II (Västra Götalandsregionen 2003 resp. 2005) passim; Regeringens prop. 2005/06:160: Moderna transporter (2005), s. 52-56; Regeringens rapport: En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007 2013 (2006), s. 29 f; Nutek: Årsbok 2007, s. 24 ff. 10
Diagram 3: Sociala ersättningar i procent av lönesumma 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än 10 000 10 000-49 999 50 000-99 999 100 000-499 999 Större än 500 000 Befolkning i lokal arbetsmarknad Regionförstoringen kan minska störningarna vid konjunkturella och strukturella omställningar och därmed stärka stabiliteten på ar-bets-marknaden. Detta medför minskade sociala omkostnader (se diagram 3). Hög tillgänglighet innebär att angränsande LA-regioner kan integreras med varandra och att pendling utgör ett reellt alternativ till flyttning inte minst för att komma ifrån arbetslöshet och bidragsberoende 8. Grunder i ny ekonomisk geografi 9 Forskningen om regionförstoring sorterar ofta under benämningen den nya ekonomiska geografin 10. En grundläggande slutsats som brukar lyftas fram är att de lokala arbetsmarknadernas omfattning storlek och koncentration av företag och människor, spelar en betydande roll för en regions konkurrensförmåga och tillväxtmöjligheter 11. Bland de positiva effekterna av regionförstoring eller regional integration räknas; större ekonomisk mångfald, ett minskat konjunkturberoende, högre utbildningsintensitet, högre etableringsgrad av företag, högre ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och lägre sjuktal och beroende av socialförsäkringar. 8 Johansson, Mats m.fl. (KTH, 2006): Polycentrism, monocentrism och regionförstoring Alternativa och/eller komplementära utvecklingsförlopp, s. 35. Att bidragsberoendet är mindre i större LA-regioner fastslås även av Tyréns-Temaplan (Business Region Göteborg, 2005): Tillväxt i Göteborgsregion Ett underlag för regionens tillväxtstrategi, s. 44 f. 9 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december 2004 10 STOUT (Stadsregioner och Utvecklingskraft), ett forskningsprogram om och för regional utveckling som drivs på KTH 11 Göteborgsregionens Kommunalförbund, Uthållig tillväxt mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur Maj 2006 11
Några samband som fastställts är regionstorlek och tillväxt av befolkning och arbetstillfällen (se nedanstående diagram). Diagram4: Sambandet mellan regionstorlek, befolkningsstorlek och sysselsättningsutveckling. Diagram 4. Sambandet mellan regionstorlek och befolknings- och sysselsättningsutveckling 20% 10% 0% 10 000-49 999 Mindre än 10 000 Större än 500 000 100 000-499 999 50 000-99 999-10% -20% -30% Befolkning i lokal arbetsmarknad Befolkningsutveckling 1990-2003,% S ysselsättningsutveckling 1987-2002,% Tomas Ekberg vid Västra Götalandsregionen har sammanställt några punkter som han beskriver som grunden för den nya ekonomiska geografin 12, där regionförstoring är en viktig del bl a: Regionstorleken skapar interna och externa skalfördelar för företag Människan hamnar i centrum. De är regionens viktigaste resurs och deras benägenhet till rörlighet på samma gång regionavgränsare Befolkningsrika regioner har fördelar i merparten av all produktion Små marknader blir specialiserade och beroende av omvärlden Stora marknader präglas av mångfald/specialisering och kan leva på sig själva Entreprenörskap, starka och öppna nätverk etc. stärker marknadspotentialen och ökar konkurrensen 12 Tomas Ekberg Den nya ekonomiska geografin Föredrag i Göteborg december 2004 12
Effekten för regioner med större täthet och mångfald kan i kraft av detta bli: Högre produktivitet Mer tillväxt Högre löner och mer välfärd En mer robust ekonomi med mindre svängningar Bättre fungerande arbetsmarknader, med bättre matchning Mindre ohälsa Högre nyskapande och dynamik och mer företagande Bättre och mer varierat utbud av hushållstjänster Bättre och mer varierat utbud av företagstjänster Regionförstoringens risker Till riskerna med regionförstoring brukar räknas ett ökat resande och fler transporter som kan leda till ökade miljöproblem. För individer och familjer kan ett ökat resande, enligt Boverket, leda till en splittrad vardag i tid och rum, risker för cementering av könsroller, regional segregation och möjliga problem för lokal demokrati 13. I debatten framförs tveksamheter mot regionförstoringen ur hållbarhetssynpunkt. Boverket skriver bl a i en rapport att regionförstoring leder till att mer tid läggs på pendling, vilket kan påverka barnen på ett negativt sätt. Man noterar vidare att det sällan lönar sig att pendla för barnfamiljer och att kvinnor får sämre karriärmöjligheter. Andra negativa faktorer är miljöproblem som barriäreffekter, buller och utsläpp 14. Den aktuella forskningen tittar även på fysiska förutsättningar för regionförstoringen, hur arbetsmarknadens och arbetskraftens struktur påverkar möjligheterna till regionförstoring, hur jämställdheten påverkas, servicestruktur och hur regionförstoringen påverkas av konjunkturella svängningar. 3.2 Åtgärder för regionförstoring Regionförstoringen är i hög utsträckning en process där individer och verksamheter anpassar sig till nya förutsättningar vad gäller transporter och verksamheters lokalisering och inriktning. Den offentliga sektorn kan påverka regionförstoringen genom t ex: Infrastrukturens kvalitet Trafikens finansiering Kollektivtrafikens kvalitet Bostadsbyggandets lokalisering Den kvalitet som boendemiljön kan erbjuda Arbetsplatsernas lokalisering Serviceutbudets inriktning och lokalisering 13 Boverket, Är regionförstoring hållbar?, 2005 14 Rolf Larsson, Regionförstoring till vilket pris? 2006-05-03, Hallbarhetsradet.se, för en diskussion om hållbarhetsfrågor kopplade till regionförstoring. 13
De två förstnämnda områdena har staten som dominerande aktör, medan övriga punkter traditionellt har sin tyngdpunkt på kommunal nivå. Den regionala nivån arenan för regionförstoring har få formella befogenheter inom politikområdet, vid sidan av den regionala kollektivtrafiken. Många tillskriver trots detta den regionala nivån en central betydelse i arbetet för regionförstoring. Regionförsöken, bildandet av regionförbund och senast Ansvarskommittén adresserar regionnivåns strategiska betydelse för analys och kraftsamling. Den regionala utvecklingsplaneringen (RUP) ska vara ett instrument att anlägga ett helhetsperspektiv på dessa områden, som i övrigt planeras i skilda system med var sin uppsättning medel och mål. Huvudfokus i arbetet med regionförstoring har legat på utbyggd infrastruktur och förbättrade kommunikationer. Regionförstoring innehåller även dimensionen förbättrad integrering av redan existerande funktioner. Det förstnämnda handlar om att öka möjligheterna till nåbarhet. Det andra handlar om att främja ett utnyttjande av denna nåbarhet. Förutsättningarna för regionintegration påverkas bl a genom fysisk planering bostadsbyggande, arbetsplatsområden, servicelokalisering och genom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska insatser. En central aspekt av regionintegration är den offentliga verksamhetens beredskap att utnyttja de möjligheter till stordrift och specialisering som den ökade rörligheten/ nåbarheten innebär. Det sker bland annat i form av att kommuner samverkar kring specialiserade tjänster, inom vuxenutbildning, hälso- och sjukvård med flera områden. Statistiken visar att tjänste- och industriföretag är mer benägna än offentliga verksamheter att dra nytta av regionförstoring. Diagram 6 visar att den totala lönesumman under åren 1987 2001 vuxit kraftigt i större lokala arbetsmarknader inom den privata sektorn, medan regionförstoringen på den offentliga sidan är mer återhållen. Diagram 5: Antagande om samband mellan restid och benägenhet att resa 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än 10 000 10 000-49 999 50 000-99 999 100 000-499 999 Större än 500 000 Tjänsteföretag Industriföretag Offentlig verksamhet Tillväxt av total lönesumma 1987-2001 Hela landet Befolkning i lokal arbetsmarknad Diagram 6: Samband mellan regionstorlek och tillväxt av lönesumman 15 14
Näringslivets agerande och lokaliseringsmönster har således en stor betydelse för regionförstoringens genomslag och effekter. SIKA har på regeringens uppdrag koordinerat ett projekt om myndighetssamverkan kring sektorsövergripande regionförstoring för ökad tillväxt och sysselsättning. Syftet har varit att förstärka samordningen av vissa insatser inom politikområden av strategisk betydelse för hållbar regionförstoring 16. SIKA listar bl a följande lärdomar från arbetet med uppdraget: Även åtgärder inom andra områden, vid sidan av kommunikationsförbättrande åtgärder, kan stimulera en ökad rörlighet och därmed öka värdet av såväl befintlig som ny infrastruktur. Det finns ett behov av att förbättra samordningen dels mellan trafikslagen och dels mellan planeringsnivåerna inom kommunikationssektorn. Det behövs också en förbättrad samordning mellan kommunikationssektorn och övriga samhällssektorer. Förbättrad sektorssamverkan kan åstadkommas genom gemensamma analyser och kunskapsunderlag. Det är viktigt att analysera samtliga dimensioner av hållbarhet för att nå fram till en hållbar regionförstoring. Förmågan till samverkan uppfattas ofta fungera bättre på den regionala nivån än den nationella. En trolig förklaring är att den högre konkretiseringsgraden skapar motivation på den regionala nivån. 4 Regionförstoringen i ett sörmländskt perspektiv 4.1 Nuläge och trender I syfte att undersöka om och hur regionförstoringen slagit igenom i Sörmland har genomförts en statistisk analys. De indikatorer som undersökts är: Befolkningsutveckling Branschstruktur Förvärvsfrekvens Utbildningsnivå Inkomster Pendling och in- och utflyttning Tidsperspektivet är ca 10 år, i vissa fall 20 år. Den bild som växer fram är att de tre kommuner Gnesta, Strängnäs och Trosa som i dag är en del av Stockholms lokala arbetsmarknad har talrika bevis för att regionförstoringen slagit igenom i befolknings- och inkomstutveckling mm. I övriga kommuner är effekterna än så länge relativt svaga. 15 Källa. Thomas Ekberg, Den nya ekonomiska geografin, SCB:s regionala dagar Göteborg 2 dec 2004 16 SIKA, Samverkan kring regionförstoring, SIKA Rapport 2007:1 15
Befolkning och arbete Det mönster som framträder rörande befolkning och arbete är att kommunens storlek (Eskilstuna och Nyköping) samt närheten till Stockholm har genererat tillväxt. Det framkommer i diagram 7 och 8. 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 1993 2005 Diagram 7: Befolkning 1993 och 2005 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 1993 2005 Diagram 8: Förvärvsarbetande dagbefolkning 1993 och 2005 Nyköping och Eskilstuna har haft en relativt stor tillväxt av förvärvsarbetande dagbefolkning. Oxelösund, Katrineholm och Flen har upplevt en minskad förvärvsarbetande befolkning sedan 1993. Det har inte skett några dramatiska förändringar i branschstrukturen från 1993 till 2005 (se diagram 8). 16
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa 100% 90% Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa Tillverkning och bygg Handel och transporter Hushållstjänster Företagstjänster Utbildning, välfärdstjänster mm Jordbruk mm Diagram 9: Förvärvsarbetande dagbefolkning fördelning per bransch 1993 och 2005 andel tillverkning och byggverksamhet. Flera kommuner i Sörmland har fortsättningsvis en påfallande hög Handel och transporter har stärkts i Eskilstuna och Nyköping som ett uttryck för respektive stads ställning som delregionalt centrum. 17
Utbildning I diagram 10 illustreras utbildningsnivån i de sörmländska kommunerna genom att beskriva andelen av befolkningen som har minst en treårig eftergymnasial utbildning. Samtliga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Strängnäs Nyköping Trosa Sörmland Gnesta Eskilstuna Katrineholm 1993 2002 2005 Oxelösund Flen Vingåker Riket 1993 Riket 2002 Riket 2005 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Diagram 10: Andel av befolkningen 20-64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning år 1993, 2002 och 2005 Sedan 1993 har skillnaderna mellan kommunerna ökat. Det är Strängnäs och Eskilstuna som har haft störst ökning av andelen högutbildade. Närvaron av Mälardalens Högskola har sannolikt haft en avgörande betydelse för utvecklingen i Eskilstuna. Generellt är utbildningsnivån ett område som inte förefaller ha påverkats av regionförstoringen i nämndvärd omfattning. Det kan också vara så att det finns hinder i form av resemöjligheter och kostnader som håller tillbaka. Sörmland är relativt underförsörjt med utbildningsresurser på högskolenivå och samtidigt geografiskt splittrat som ett utbildningslän. Ett bra exempel på detta är Mälardalens högskola med campus i Eskilstuna och Västerås. Mälardalens högskola har lokalt i Eskilstuna en hög andel hela 60 procent av studenterna som påbörjar högskole-/universitetsstudier. Redan i grannkommunen Flen har högskolans marknadsandel sjunkit till ca 30 %. I Katrineholm är det en av tio högskolestuderande som söker sig till Mälardalens högskola. I Nyköping är det endast en av tjugo 17. 17 Utbildningsläget i södra Mälardalen - Funktionella samband för kompetens och utbildning inom stråket ABD, RTK 2006 18