Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 1 Plats och tid Vilunda-rummet, plan 8, kommunhuset, Dragonvägen 86 Onsdag den 27 april 2011, klockan 8.30-10.30 Beslutande Ledamöter: Eila Bromme (FP), ordförande Maria Fälth (KD), vice ordförande Per-Erik Kanström (M) Leif Berglund (S) Lars Valtersson (MP) Ersättare: Jan Holmberg (M) Ibrahim Abdallah (S) Ulla Blücher (V) Övriga deltagande Siv Helzén, KLK 18 24 Torgny Hagelin, KLK 18 24 Maria Stellinger Ernblad, S&P 21 Henrik Stålnacke, S&P 21 25 Anita Ackeberg, S&P 26 27 Linda Nordberg, S&P Utses att justera Justeringens plats och tid Leif Berglund Plan 6, kommunhuset Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 18-28 Ordförande... Justerande... ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten, plan 6, kommunhuset, Dragonvägen 86 Underskrift...
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 2 18 Revidering av riktlinjer och regelverk för personalhantering vid verksamhetsövergång (KS/2010:407) Kommunstyrelsens allmänna utskott har 2007-02-21 behandlat Policy för stöd till medarbetare vid startandet av egen verksamhet och vid verksamhetsövergång och 2007-03-31 Riktlinjer och regelverk för personalhantering vid verksamhetsövergång. Dessa dokument ingår som en del i en övergripande plan för konkurrens, avknoppning mm och tydliggör de väsentligaste delarna av den arbetsrättliga lagstiftningen som reglerar personalhantering vid verksamhetsövergång. Policyn enligt ovan var ett stöd för den modellförändring som kommunen genomgick. Modellen är nu etablerad och policyn har nu arbetats in och i det reviderade dokumentet Riktlinjer och regelverk för personalhantering vid verksamhetsövergång. Detta innebär att stöd till medarbetare vid startandet av egen verksamhet har tagits in i det reviderade förslaget. Den förändring som föreslås innebär att övriga tjänstledigheter bedöms utifrån individuella och verksamhetsmässiga särskilda skäl och att beslut om denna tjänstledighet fattas av personaldirektören. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna förslaget till revidering av Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång 2. Policyn gäller från och med den 1 juli 2011 3. Policy för stöd till medarbetare vid startandet av egen verksamhet och vid verksamhetsövergång upphör att gälla från och med den 1 juli 2011. Leif Berglund (S) meddelar att han avstår ifrån att delta i beslutet. Ulla Blücher (V) meddelar att om hon varit tjänstgörande, skulle hon avstå ifrån att delta i beslutet.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 3 Allmänna utskottets beslut 1. Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna förslaget till revidering av Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång 2. Policyn gäller från och med den 1 juli 2011 3. Policy för stöd till medarbetare vid startandet av egen verksamhet och vid verksamhetsövergång upphör att gälla från och med den 1 juli 2011. 4. Policyn kompletteras med en fotnot gällande en sammanställning av berörda lagrum. Delges: Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 4 19 Föräldraledighet - revidering av ersättning till kommunalråd (KS/2011:169) Ersättningar och arvoden för förtroendevalda regleras i Reglemente för ersättning till för förtroendevalda. Reglementet ändrades senast av kommunfullmäktige den 20 december 2010. Fråga har väckts om villkor för förtroendevalda vid längre föräldraledighet. Föräldraledighet regleras i Föräldraledighetslagen och Lagen om allmän försäkring. Reglementet reglerar inte några ledigheter. För kommunens arbetstagare finns när det gäller föräldraledighet förutom ovannämnda lagar regler om ersättningar i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser, AB. I korthet innebär detta, under vissa förutsättningar, att arbetsgivaren utger ett sk. föräldrapenningtillägg motsvarande 10 % av lönebortfallet under 150 dagar och en ersättning till arbetstagare med en lön överstigande 83,33 av prisbasbeloppet under högst 270 dagar. När en förtroendevald vill vara föräldraledig betyder det att endast föräldrapenning från försäkringskassan utgår. För att inte missgynna förtroendevalda vid föräldraledighet skulle förtroendevalda på heltid och betydande del av heltid kunna uppbära förmåner enligt de grunder som gäller för arbetstagare i AB, 29 mom. 1-4. Kommunledningskontorets förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa ändringar i ersättningsreglementet för förtroendevalda som innebär att förtroendevalda på heltid och betydande del av heltid omfattas av bestämmelser gällande föräldraledighet som motsvarar AB 29 mom. 1-4 att gälla fr.o.m. 1 juli 2011. Allmänna utskottets beslut Allmänna utskottet föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att fastställa ändringar i ersättningsreglementet för förtroendevalda som innebär att förtroendevalda på heltid och betydande del av heltid omfattas av bestämmelser
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 5 gällande föräldraledighet som motsvarar AB 29 mom. 1-4 att gälla fr.o.m. 1 juli 2011. Delges: Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 6 20 Överenskommelse om Omställningsavtal - KOM-KL och Särskild ersättning till äldre arbetstagare (KS/2011:185) Sveriges kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 7 december 2010 Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL med Svenska Kommunalarbetareförbundet, OFRs förbundsområden Allmän kommunal verksamhet, Hälso- och sjukvård samt Läkare jämte förbundsområdena ingående organisationer, Lärarnas Samverkansråd samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer. Omställningsavtalet innebär att AGF-KL, Avgångsförmåner för anställda hos kommuner och landsting m.fl, upphör att gälla fram samma tidpunkt som Omställningsavtalet träder ikraft d.v.s. den 1 januari 2012. AGF-KL gav en passiv ekonomisk ersättning medan Omställningsavtalet består av aktiva omställningsinsatser och ekonomiska omställningsförmåner. Syftet med avtalet är att det ska stödja och hjälpa en arbetstagare som omfattas av avtalet i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete genom att komplettera den allmänna arbetsmarknadspolitikens omställningsinsatser. Tillsammans med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ger avtalet ekonomiska omställningsförmåner arbetstagaren en ekonomisk trygghet i omställningen. En separat överenskommelse har också träffats mellan Sveriges kommuner och Landsting och parterna på arbetstagarsidan som innebär att äldre arbetstagare ges rätt till särskild ersättning då han eller hon sägs upp på grund av arbetsbrist och har fyllt 61 år vid tidpunkten för uppsägningen och i övrigt uppfyller avtalets villkor. Finansiering för de aktiva insatserna sker genom en obligatorisk premie om 0,1 % på lönesumman. För de ekonomiska förmånerna ansvarar kommunen när kostnaderna uppstår. Kommunledningskontorets förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens allmänna utskott antar Lokalt kollektivavtal KOM_KL som lokalt kollektivavtal, med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 5 i Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL som de centrala parterna träffat den 7 december 2010.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 7 2. Kommunstyrelsens allmänna utskott antar ett lokalt kollektivavtal med det innehåll som framgår av 2-8 och 10 i Överenskommelsen om Särskild ersättning till äldre arbetstagare. 3. Protokollsutdrag över besluten lämnas till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det. Allmänna utskottets beslut 1. Kommunstyrelsens allmänna utskott antar Lokalt kollektivavtal KOM_KL som lokalt kollektivavtal, med den utformning och det innehåll som framgår av bilaga 5 i Överenskommelse om Omställningsavtal KOM-KL som de centrala parterna träffat den 7 december 2010. 2. Kommunstyrelsens allmänna utskott antar ett lokalt kollektivavtal med det innehåll som framgår av 2-8 och 10 i Överenskommelsen om Särskild ersättning till äldre arbetstagare. 3. Protokollsutdrag över besluten lämnas till de berörda arbetstagarorganisationer som begär det.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 8 21 Flerårsplan med budget - beslut (KS/2011:116) Stöd & Process svarar för kommungemensamma stödprocesser och system och arbetar på uppdrag av kommunledningen och övriga verksamheter enligt följande: uppdragen är efterfråge- och intäktsstyrda och avropas som tjänst uppdragen bygger på långsiktig relation och fleråriga överenskommelser med de interna kunderna Stöd & Process ska främja en ökad helhetssyn, effektivitet, professionalitet och kvalitet avseende de kommungemensamma stödprocesserna och system Stöd & Process verksamhet är intäktsfinansierad och verksamheten levererar den volym som efterfrågas av övriga kontor. Inga verksamhetsförändringar är planerade. Stöd & Process lämnade ett resultat på 1,2 mkr plus år 2010. Det positiva resultatet berodde främst på vakanser under året. År 2011 prognostiserar Stöd & Process ett nollresultat. Till tjänsteutlåtandet bifogas Stöd & Process förutsättningar till flerårsplan 2012-2014 Stöd & Process förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott godkänner Stöd & Process förslag till underlag till flerårsplan med budget 2012-2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Allmänna utskottets beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott godkänner Stöd & Process förslag till underlag till flerårsplan med budget 2012-2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. _ Delges: Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 9 22 Antagande av Upplands Väsby kommuns likabehandlingspolicy (KS/2010:264) Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. En strategi för att nå detta mål är att godkänna och implementera en likabehandlingspolicy. Bakgrund Upplands Väsby kommuns främsta uppdrag är att ge Väsbyborna bästa möjliga service och tjänster inom givna ekonomiska ramar. Verksamheten ska vara ändamålsenlig, kvalitativ och kostnadseffektiv. Den i särklass viktigaste resursen för att lyckas med uppdraget är motiverade medarbetare med rätt kompetens. Att vara en attraktiv arbetsgivare är en förutsättning för att behålla och rekrytera motiverade och kompetenta medarbetare. För att vara en attraktiv arbetsgivare krävs att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. En förutsättning för att känna trivsel är att bli bejakad och accepterad för den man är. En utgångspunkt för god arbetsmiljö är att alla känner sig inkluderade i arbetsgemenskapen. Att arbeta med likabehandling är således inte bara att verka för mänskliga rättigheter utan även att arbeta med hälsa. Enligt lagen är arbetsgivaren skyldig att inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Implementering Informatörerna inom Stöd & Process tar på uppdrag av personaldirektören fram en kortfattad broschyr om vad som gäller för att arbeta i Upplands Väsby kommun. Vidare tas det fram en pedagogisk PowerPoint presentation om likabehandlingspolicyn som chefer ska använda för att på arbetsplatsträffar implementera likabehandlingspolicyn.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 10 Likabehandlingsarbetet När man arbetar med jämställdhetsarbete och förändringsarbete över lag brukar man arbeta efter modellen Problem - Analys Lösning Aktiviteter Uppföljning Det har visat sig att när man arbetar med jämställdhetsarbete lyckas man sällan driva igenom samtliga steg på ett planerat sätt.. Man lägger så mycket kraft på att identifiera problem samt analysera och finna lösningsförslag så själva aktiviteterna genomförs inte. Tanken är att vi i Upplands Väsby kommun ska fokusera på aktiviteter men självklart även arbeta med de andra stegen, vilket också är ett krav från lagstiftaren. Problem / Analys Medarbetarenkäten ligger till grund för att finna den enskilda verksamhetens aktuella situation, Lösning Planerade aktiviteter presenteras i verksamhetsplanen, ledningssystemet. Aktiviteter /aktiva åtgärder Exempel på aktiviteter finns i likabehandlingspolicyn. Uppföljning I verksamhetsberättelsen, ledningssystemet, presenteras gjorda aktiviteter under det gångna året. I ny medarbetarenkät, vilken planeras genomföras varje år, går det att jämföra resultaten från tidigare undersökning och därmed följa upp resultaten av nedlagt likabehandlingsarbete. Utöver detta arbetar vi även aktivt med lönekartläggning som syftar till att åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män. Synpunkter från remissinstanser Vid upphandling av rekryteringstjänster är det viktigt av dessa externa företag känner till vår likabehandlingspolicy. Det bör framgå hur kommunstyrelsen som anställningsmyndighet för samtliga kommunanställda medarbetare följer upp verksamheternas likabehandlingsarbete.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 11 För att policyn ska bli konkret och levande är det viktigt att lyfta fram och arbeta vidare med Checklista med aktiva åtgärder för verksamhetschef. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta likabehandlingspolicyn för Upplands Väsby kommun. Allmänna utskottets beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta likabehandlingspolicyn för Upplands Väsby kommun. Delges: Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 12 23 Antagande av handlingsplan angående kränkande särbehandling och sexuella trakasserier (KS/2010:351) I Upplands Väsby kommuns likabehandlingspolicy konstateras att vi inte accepterar några former av trakasserier eller kränkande särbehandling. Det finns inte några skäl som berättigar ett sådant beteende och varje chef har ett ansvar för att åtgärda sådana problem. Alla medarbetare har också ett ansvar för den gemensamma arbetsmiljön och en god arbetsmiljö medger inte trakasserier eller kränkande särbehandling. Som arbetsgivare är kommunen skyldig att omedelbart agera och utreda anmälningar. I handlingsplanen för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier beskrivs relativt ingående hur man som chef, utsatt, arbetskamrat och facklig företrädare ska agera om kränkande särbehandling eller sexuella trakasserier inträffar. Remissvar Önskemål om att närmare beskriva vad sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är för något, ge exempel på detta I handlingsplanen beskrivs ansvarsfördelning om något skulle inträffa ingående. Det skulle vara lämpligt om handlingsplanen även innehåller rutiner för tidplan och uppföljning. Det är viktigt att handlingsplanen sprids i organisationen och ingår vid introduktionen av nya medarbetare. Positivt är att handlingsprogrammet är konkret och visar på tillvägagångssätt i olika situationer Handlingsplanen ska vara ett levande dokument i det systematiska arbetsmiljöarbetet och följas upp inom ramen för kommunens samverkanssystem och ledningssystem. Att handlingsplanen särskilt även skulle innefatta trakasserier på grund av kön. Kommunledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen för kränkande särbehandling och sexuella trakasserier.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 13 Allmänna utskottets beslut Kommunstyrelsens allmänna utskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta handlingsplanen angående kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. Delges: Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 14 24 Finskt förvaltningsområde - verksamhetsplan och budget 2011 (KS/2011:11) Den 1 januari 2010 trädde den nya lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft. Upplands Väsby kommun har nu i ett år tillhört det finska förvaltningsområdet. Detta innebär det finska språket ska främjas och skyddas i kommunen och att Väsbybor har rätt att använda finska i kontakter med kommunen. Kommunen fick ett statsbidrag för de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt denna lagen och för att stödja användningen av finska. Statsbidraget består av ett grundbelopp som regeringen beslutar om varje år. För 2011 får Upplands Väsby kommun 750 000 kronor i grundbelopp. Kommunen får även behålla det belopp som är oanvänt från 2010 (ca. 590 000 kr). Tillsammans har kommunen ca. 1 340 000 kronor i statsbidrag för det finska förvaltningsområdet år 2011. Kommunen är skyldig att varje år lämna en ekonomisk redovisning av vad medlen har använts till. Kommunledningskontorets förslag till beslut Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2011 för det finska förvaltningsområdet fastställs. Allmänna utskottets beslut Förslaget till verksamhetsplan och budget för 2011 för det finska förvaltningsområdet fastställs. _
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 15 25 Ung i Väsby 2011 - rapport (KS/2010:255) Onsdagen den 9 februari 2011 genomfördes det åttonde Ung i Väsby-forumet i Upplands Väsby. På forumet deltog ca 110 ungdomar plus ett tjugotal vuxna. För att möjliggöra vidareutveckling och förbättring av projektet i framtiden, har en rapport om projektet Ung i Väsby 2011 nu sammanställts. På allmänna utskottets möte avtackades ungdomarna i projektgruppen för Ung i Väsby för sin insats i arbetet med att genomföra Ung i Väsby 2011. Kommunledningskontorets förslag till beslut Informationen och rapporten läggs till handlingarna. Allmänna utskottets beslut Informationen och rapporten läggs till handlingarna.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 16 26 POSOM i Upplands Väsby kommun (KS/2006:151) POSOM är en förkortning för psykiskt och socialt omhändertagande vid extraordinära händelser och är ett vedertaget begrepp för krisarbete inom Sveriges kommuner. POSOM är en beredskapsgrupp som med kort varsel kan kallas in för att stötta drabbade. Målet för POSOM:s arbete är att förebygga den psykiska ohälsa som kan bli resultatet av en traumatisk händelse. POSOM ingår som en del i kommunens krisorganisation och arbetar på uppdrag av krisledningsnämnden. Under de senaste åren har förändringar skett som påverkat POSOM i Upplands Väsby och det finns idag ett behov av att se över hela organisationen. Förslag till beslut 1. Chef för Väsby Välfärd ges i uppdrag att utse en ny POSOM-ansvarig. 2. POSOM-ansvarig får i uppdrag att organisera POSOM-arbetet. Den nya organisationen ska godkännas av krisledningsnämnden. 3. Kostnader för daglig drift av POSOM finansieras inom ramen för kommunens budget för krisberedskap. En särskild budget om 75 000 för POSOM upprättas. 4. Utgifter som uppstår i samband med att POSOM aktiveras, exempelvis övertidsersättning för personal, oförutsedda utgifter som hotellboende, extra försörjningsstöd, hyra av lokaler etc. finansieras av kommunstyrelsen. Bakgrund De flesta kommuner har grupper för psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM-grupper, som kan kallas in av ansvariga inom kommunen. Vid en kris är det många som är med om, eller bevittnar, svåra händelser. POSOM kan då vara ett stöd för de inblandade. POSOM-grupper fungerar olika beroende på hur respektive kommun har organiserat grupperna, men består i allmänhet av representanter för socialtjänsten, sjukvården, skolan, kyrkan m.fl.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 17 Sedan början av 2000-talet har det funnits en grupp för psykiskt och socialt omhändertagande i Upplands Väsby. I början kallades gruppen Sociala katastrofgruppen, men sedan ett par år tillbaka används benämningen POSOM, vilket är ett vedertaget begrepp för krisarbete inom Sveriges kommuner. De senaste åren har flera av dem som varit engagerade i POSOM slutat eller fått förändrade uppdrag och det finns behov av nyrekrytering. I samband med detta bör även gruppens organisation, mandat, budget m.m. ses över. Något formellt beslut kring dessa frågor har tidigare inte funnits. Förslag Det är lämpligt att den som är POSOM-ansvarig arbetar inom socialtjänsten. Ansvaret att utse en ny POSOM-ansvarig bör därför läggas på chefen för Väsby Välfärd. Krisledningsnämnden ger POSOM-ansvarig i uppdrag att bygga upp en organisation kring POSOM-arbetet. Kostnader för daglig drift såsom kompetensutveckling, informationsmaterial, relevant utrustning och möteskostnader finansieras inom ramen för kommunens budget för krisberedskap. En särskild budget för POSOM upprättas. Kostnader som uppstår i samband med att POSOM aktiveras, t.ex. övertidsersättning för personal, oförutsedda utgifter som exempelvis hotellboende, extra försörjningsstöd, hyra av lokaler, transportkostnader etc. finansieras av kommunstyrelsen. Driftbudget POSOM: Handledning och kompetensutveckling 50 000 Informationsmaterial 10 000 Material såsom väskor med relevant utrustning, västar, ficklampor etc. 10 000 Omkostnader för sammanträden 5 000 Totalt: 75 000 Allmänna utskottets beslut 1. Chef för Väsby Välfärd ges i uppdrag att utse en ny POSOM-ansvarig.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 18 2. POSOM-ansvarig får i uppdrag att organisera POSOM-arbetet. Den nya organisationen ska godkännas av krisledningsnämnden. 3. Kostnader för daglig drift av POSOM finansieras inom ramen för kommunens budget för krisberedskap. En särskild budget om 75 000 för POSOM upprättas. 4. Utgifter som uppstår i samband med att POSOM aktiveras, exempelvis övertidsersättning för personal, oförutsedda utgifter som hotellboende, extra försörjningsstöd, hyra av lokaler etc. finansieras av kommunstyrelsen. Delges: Barbro Johansson
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 19 27 Information om Styrel - styrning av el vid elbrist (KS/2006:151) På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län ges denna information till kommunens krisledningsnämnd. För att kunna prioritera elanvändare vid elbrist har regeringen uppdragit åt Energimyndigheten att, i samverkan med bl.a. Svenska Kraftnät, Svensk Energi, Sveriges Kommuner och Landsting samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, utveckla ett nytt system. Systemet kallas för Styrel som står för Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Styrel bygger på att kommuner och elnätsföretag tillsammans identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid elbrist. Länsstyrelsen leder arbetet i det egna länet och fattar beslut om de planeringsunderlag som ska ligga grund för frånkoppling inom länet. I Upplands Väsby kommun är en arbetsgrupp tillsatt som tillsammans med säkerhetschefen arbetar med att ta fram ett förslag till prioriteringsunderlag utifrån direktiv från MSB. Förslaget skickas sedan till elnätsbolaget Eon som ska utreda och kartlägga tekniska möjligheter för dessa. Därefter skickas förslaget vidare till Länsstyrelsen i Stockholms län som sammanställer ett underlag till regional prioritering. Svenska Kraftnät tar det slutgiltiga beslutet om vilka användare som ska prioriteras vid en eventuell bristsituation. Systemet Styrel ska införas den första januari 2012. Förslag till beslut Informationen noteras till protokollet. Allmänna utskottets beslut Informationen noteras till protokollet.
Kommunstyrelsens allmänna utskott 2011-04-27 20 28 Information om sommarjobbsplatser hos ideella föreningar Per-Erik Kanström berättade att Upplands Väsby kommun kommer att bekosta 40 sommarjobbsplatser hos ideella föreningar denna sommar. Kostanden för detta tas ur den budgetpost som finns under kommunstyrelsen för arbetsmarknadsfrågor. Kostnaden för detta blir 300 000 kronor.